MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV
|
|
- Camilla Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En utförlig beskrivning av begrepper Landskap återfinns i Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna av Definition biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. 1 En stor del av den biologiska mångfalden är beroende av mänsklig aktivitet. Detta biologiska kulturarv utgörs av ekosystem, biotoper, djur- och växtarter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Detta innebär att det även går att lägga ett kulturarvsperspektiv på biologisk mångfald. 2 Biologisk mångfald är ett brett begrepp som också innefattar de i lagstiftningen angivna miljöaspekterna Djurliv och Växtliv. Några särskilda bedömningsgrunder för miljöaspekterna Djurliv och Växtliv behövs därför inte utan omfattas av bedömningsgrunderna för Biologisk mångfald. Avgränsning Infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på alla skalor. Från älgens till groddjurens säsongsvandringar, en skalskillnad från många mil till mindre än 100 meter. Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likväl som begreppet ekosystem kan användas på en mängd mindre skalor, t.ex. en strand. I detta sammanhang hanteras främst den nationella och regionala skalan. Vissa hänsyn behöver emellertid tas till sådana värden som finns på en mycket lokal skala, exempelvis förekomst av ängsmarker och rikkärr. Dessa naturtypers värden är mycket högt rankade ur nationellt perspektiv. De hyser en specialiserad och artrik flora och deras förekomster har minskat kraftigt till följd av förändrad markanvändning. Möjligheten att göra relevanta avgränsningar avseende biologisk mångfald är direkt kopplad till kunskapen om landskapet det vill säga det planeringsunderlag som finns framtaget, hur detta är utformat samt kompetensen att tolka hur landskapet kan påverkas av planerade åtgärder. Så kallade regionala landskapskaraktärsbeskrivningar (se vidare Utvecklingsbehov) av landskapet ger indikationer på vilka parametrar som utgör nyckelkaraktärer i olika landskap samt deras känslighet 1 Konventionen om biologisk mångfald 2 Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan , Publikation 2009:100, sidan 46. 1
2 och potential (ur biologisk perspektiv om de är funktionella, känsliga eller fragmenterade landskap 3 ). Redan i kunskapsunderlaget har alltså en avgränsning gjorts om vilka landskapskaraktärer och i vilken skala som är av betydelse vid planering av infrastrukturåtgärder. Bedömningsgrunderna rymmer påverkan från alla trafikslag dvs. luftfart, sjöfart, väg och järnväg. Luftfartens huvudsakliga påverkan bedöms vara buller och arealkrav från flygplatser och det är dessa som ryms i bedömningsgrunderna. Klimateffekter hanteras i bedömningsgrunder för klimat. Den biologiska mångfalden rymmer också arter som kan göra skada. Påverkan från invasiva främmande arter på den inhemska biologiska mångfalden hanteras därför med en särskild indikator. Förutom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv berörs flera andra av de nationella miljömålen. Ett rikt växt och djurliv har använts som ett slags paraplymål som huvudsakligen även rymmer följande miljökvalitetsmål: 8. Levande sjöar och vattendrag 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan Betydande negativ miljöpåverkan på den biologiska mångfalden uppstår om planen direkt eller indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer vanliga arter och miljöer. För att bedöma om planen ger upphov till betydande miljöpåverkan används nedanstående indikatorer: Planens betydelse för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur sker när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet. Planens betydelse för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Trafikverket kan åtgärda barriärer och öka djurs och växters möjligheter att sprida sig tvärs infrastrukturen. Planens betydelse för mortalitet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen. Planens betydelse för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva pga. störningar från trafik, t ex buller. Planens betydelse för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter 4 kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik. Infrastrukturens negativa påverkan kan sammanfattas med begreppet fragmentering. Fragmentering innebär att livsmiljöerna i landskapet bryts sönder i allt mindre områden. Små populationer varierar mer i antal över tiden och löper större risk att utrotas än stora populationer. Ofta syns fragmenteringens effekter först när ett utdöende av en art är nära och det är för sent att vidta åtgärder, dvs. när artens tröskelvärde redan är passerat. 3 Metodik finns beskriven i Götalandsbanan, underlagsrapport landskap, F /SA
3 Trafikverket har stor potential att bidra till en ökad mängd värdefulla habitat för den biologiska mångfalden eftersom många av de växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade odlingslandskapet istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, bangårdar, kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur. 5 Förslag till årsvisa mål för Trafikverket finns för barriärer och infrastrukturmiljöer med hög kvalitet för biologisk mångfald. För övriga indikatorer finns ännu inga konkreta åtgärdsmål specificerade 6. Sammanvägd bedömning Sammanvägning av konsekvenser mellan olika typer av objekt/arter/miljöer är ofta omöjlig och inte ens önskvärd att göra för att avgöra betydande miljöpåverkan för biologisk mångfald. Istället krävs kvalitativa bedömningar. Kunskapsunderlag och metodik för att stödja dessa bedömningar kan förbättras men frågans art är dock sådan att olika grader av kvalitativ bedömning inte kan undvaras. Sammanvägd bedömning är ett kvalitativt bedömningsarbete och behöver därför göras med kunskap om och insikt i om den biologiska mångfalden på den skalnivå som är relevant. Många gånger är de värden som är knutna till biologisk mångfald platsbundna. Ett hypotetiskt exempel: Utterstammen i Skåne antas ha sin regionala särart, genetik osv. och kan därför inte bytas ut mot en annan utterstam. Medför planen åtgärder som utrotar alla uttrar i Skåne kan detta inte uppvägas av att åtgärder genomförs som gör det bättre för uttrarna i Norrland vilka därför blir många fler. Summan av åtgärderna blir inte noll. Efter en sammanvägning av alla effekter blir resultatet för planen betydande negativ påverkan eftersom den unika utterstammen i Skåne utrotas och skadan är irreversibel. Det totalt sett ökade antalet i uttrar i Sverige kan i detta exempel inte uppväga förlusten av en unik genpool. 5 "Infrastrukturens biotoper en refug för biologisk mångfald", CBM:s skriftserie 31, ISSN , ISBN Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan. Sammanfattning. TRV 2010/
4 Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys - krav på redovisning Metoder för uppföljning 1 Ett rikt växtoch djurliv Planens betydelse för förekomst av livsmiljöer (Hur) Berörs biologiskt rika landskap (värdetrakter) eller skyddsvärda objekt såsom Natura 2000 och riksintressen för Naturvård. Påverkas funktionella eller känsliga landskap i sådan utsträckning att vi riskerar förlust av biologisk mångfald eller kan miljöer tillföras? Förändrar systemanalysen eller planen förekomsten av nationellt särskilt viktiga habitat? Negativ BMP uppstår om mindre än 10 % av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald. Positiv BMP uppstår om mera än xx % (20?) av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald. BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser för identifierade värdesystem och /eller värdetrakter sett ur ett regionalt perspektiv BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser för identifierade värdesystem och /eller värdetrakter sett ur ett nationellt perspektiv. BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser i identifierade funktionella och känsliga landskap BMP uppstår vid irreversibla Planens åtgärder hindrar förlust av biologiska livsmiljöer i tillräcklig omfattning. Planen leder till att 10 procent av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald Planen hindrar att irreversibla konsekvenser i biologiskt rika landskap 8 uppstår. Planen hindrar att irreversibla konsekvenser i skyddsvärda objekt Underlag inför analys Landskapskaraktärsbeskrivning med biologiskt rika landskap och värdesystem 9 Bristanalys för utvalda paraply arter/artgrupper med avseende på mängd och konnektivitet av habitat. 10 Skyddade områden enligt 7:e kapitlet Miljöbalken, riksintressen samt andra kända särskilt värdefulla objekt/landskap ex Världsarv och biosfärsområden. Analysmetod Utgå från de i landskapskaraktärsbeskrivningen identifierade funktionella och känsliga landskap och bedöm hur planen påverkar dessa. 11 Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående underlag habitat/miljöer/landskap. Har nya habitat anlagts eller har skötseln av befintliga habitat längs infrastrukture n anpassats för att minska förlusten av livsmiljöer så att biologisk mångfald inte förloras? Uppföljning av projektspecifi ka mål för infrastrukturp rojekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan 7 Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan, Sammanfattning. TRV2010/ Metodik finns beskriven i Götalandsbanan, underlagsrapport landskap, F /SA20 9 Metodik finns beskriven i Götalandsbanan, underlagsrapport landskap, F /SA20 10 Bygger på ovanstående analyser, utvecklingsbehov 11 Metodik finns beskriven i Götalandsbanan, underlagsrapport landskap, F /SA20 4
5 konsekvenser i unika biologiskt rika landskap. BMP uppstår vid irreversibla konsekvenser i unika skyddsvärda objekt. BMP uppstår vid förlust eller vinst av nationellt särskilt viktiga habitat exempelvis kalkkärr, ängsmarker m. fl. uppstår. Planen hindrar förlust av nationellt särskilt viktiga habitat exempelvis kalkkärr, ängsmarker m. fl. Krav på redovisning Redovisning sker i form av karta och text som beskriver omfattningen av påverkan och kopplingen till landskapets känslighet/sårbarhet/tålighet/pote ntial. En bedömning görs av om risk för betydande miljöpåverkan finns. Denna bedömning återkopplar till kriterierna som är uppsatta.. Fördelning av areal som förlorats och areal nyanlagda miljöer 5
6 Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys - krav på redovisning Metoder för uppföljning 2 Ett rikt växt- och djurliv Planens betydelse för barriärer Hur påverkar systemanalysen eller planen barriäreffekterna för prioriterade djurgrupper? BMP uppstår om särskilt viktiga spridningsstrukturer eller spridningsstråk påverkas påtagligt negativt eller positivt. Detta gäller också spridningsmiljöer i vatten. Betydande miljöpåverkan uppstår om målet att 20 procent av identifierade barriärer ska vara åtgärdade till inte nås. Underlag inför analys Bristanalyser avseende barriärer för hjortdjur, grodor, fisk och utter. Landskapsmått på fragmentering med identifierade särskilt vikiga stråk. Redovisas på karta och i text Analysmetod Bedömning av konsekvenser på värdesystem. Krav på redovisning Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående spridningsstråk och spridningsstrukturer. Följ upp till hur stor del identifierade barriärer har åtgärdats inom planen och att nya barriärer inte har tillkommit (gäller även vatten). Säkerställan de av funktion i särskilt viktiga spridningsstr åk. 12 Trafikverkets avsiktsförklaring för medverkan i Nationella Viltolycksrådet. TRV2010/
7 3 Ett rikt växt- och djurliv Planens betydelse för mortalitet Hur påverkar planen mortaliteten för prioriterade djurgrupper? Betydande miljöpåverkan uppstår om mortaliteten för prioriterade djurgrupper 13 påverkas påtagligt. Underlag inför analys Saknas. Utvecklingsbehov Bedömning av konsekvenser för prioriterade djurgrupper där mortaliteten får konsekvenser på populationsnivå. Analysmetod Redovisning?? Svår fråga att hantera då mörkertalet är enormt för de djurgrupper som vi överhuvudta get mäter olyckor på. Insekter och andra djurgrupper saknar vi helt kunskap om. 13 De prioriterade djurgrupperna enligt f.d Vägverkets bristanalyser är fisk, utter, hjortdjur och groddjur. 7
8 4 Ett rikt växt- och djurliv Planens betydelse för störning (Hur) Berörs biologiskt rika landskap (värdetrakter) eller skyddsvärda objekt såsom Natura 2000 och riksintressen för Naturvård av ökad störning. BMP uppstår om N2000 områden med störningskänsliga habitat får väsentligt ökad eller minskad störning. BMP uppstår om systemanalysen eller planen som helhet ger upphov till väsentligt ökad eller minskad störning i särskilt känsliga miljöer. Betydande miljöpåverkan uppstår då planen inte bidrar till minskad störning av biologiskt värdefulla livsmiljöer så att målet om bevarande av den biologiska mångfalden kan nås. Underlag inför analys Bulleranalyser 14 Ljusstörningsan alys längs prioriterade viltstråk och vid ekodukter och liknande. 15 Analysmetod Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående känsliga miljöer. Bulleranalyser utvärderas utifrån tröskelvärden i olika habitat för prioriterade artgrupper. 16 Identifiering av särskilt känsliga miljöer och koppling av dessa till infrastrukturen. Krav på redovisning Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer Uppföljning kan göras med ny körning av bulleranalys er med förändringar av infrastruktur och bebyggelse mm för att se hur känsliga områden påverkats. Uppföljning av projektspecif ika mål för objekt som kan antas medföra betydande miljöpåverka n. Uppföljning av bullerstörnin g i identifierade 14 Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer - en metod för att identifiera konfliktpunkter, Metod under utvecklingvia Triekol. 15 Saknas. utvecklingsbehov 16 Konfliktpunkter mellan värdefulla fågelmiljöer och vägbuller. Metodikutveckling och pilotprojekt i Vägverket Region Mitt. 8
9 , särskilt värdefulla miljöer. 9
10 Mål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Underlag för analys Metoder för analys - krav på redovisning Metoder för uppföljning 4 Ett rikt växt- och djurliv Planens betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Kan systemanalysen eller planen medföra ökad risk för införsel av invasiva eller på annat sätt skadliga arter? BMP uppstår om Trafikverkets aktiviteter medför påtagligt ökad eller minskad risk för att invasiva arter sprids. Underlag inför analys Kartering av förekomsten av invasiva arter (utförs av Naturvårdsverket). Analysmetod Projektuppföljning att inte invasiva arter planterats in eller spridits via massor, barlastvatten eller på annat sätt. Finns åtgärder identifierade i planen för att hindra spridning och minska utbredningsområden för dessa arter? Uppföljning av utbredning av invasiva arter med fokus på koppling till infrastruktur en. Krav på redovisning Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer 10
11 Utvecklingsbehov Regionala landskapskaraktärsbeskrivningar Regionala landskapskaraktärsbeskrivning är en förutsättning för att göra miljöbedömningar av vilka konskvenser föreslagna infrastrukturåtgärderna har på den biologiska mångfalden i landskapet. Landskapens egenskaper hämtas från landskapskaraktärsbeskrivningen där landskapets biologiska infrastruktur är en del av olika landskapsområdens specifika karaktär. Ett metodutvecklingsprojekt för hur man tar fram en landskapskaraktärsbeskrivning pågår i form av en fallstudie för Västra Götaland inom pågående regeringsuppdrag Utveckling av miljöbedömning av långsiktiga transportplaner. Åtgärder som inte är geografiskt definierade Samtliga åtgärder (tex potter för särskilda åtgärder samt drift och underhållsmedel) som inte är geografiskt definierade i planen utgör en potentiell (negativ eller positiv) miljöpåverkan. Detta eftersom påverkan och effekterna på landskapets karaktärer och kvaliteter inte går att bedöma om åtgärden inte är relaterad till något specifikt landskap. Målkonkretisering Det finns ett behov av målkonkretisering för många av de kriterier som satts upp. Utan ett sådant arbete är det svårt att utvärdera om planen leder mot miljömålen i tillräcklig omfattning. Samlad beskrivning av infrastrukturåtgärders inverkan på landskapet ( Åtgärdskategorier ) Det finns också ett tydligt behov av åtgärdskategorier för att bedömma hur transportplanens olika typer av åtgärder påverkar olika aspekter i landskapet, bl.a. biologisk mångfald. Åtgärdskategorierna bör baseras på åtgärdernas omfattning och landskapstypernas olika känslighet. I pågående fallstudie för Västra Götaland som pågår parallellt med arbetet med bedömningsgrunder görs försök att identifiera sådana åtgärdskategorier. Bristanalyser Före detta Vägverket har tagit fram bristanalyser för barriärer för utter, hjortdjur, fisk och groddjur. Dessa bristanalyser är ett av de nödvändiga underlag för miljöbedömningen av transportplaner. Sådana bristanalyser saknas för järnväg och behöver tas fram. Landskapsmått på fragmentering Landskapsmått på fragmentering saknas med identifierade särskilt vikiga stråk för utvalda djurgrupper. Likaså behöver listan med utvalda arter som ska följas upp med fokus på barriärer i behov av att förnyas. Gränsvärden för bullerstörningar Gränsvärden för bullerstörningar i olika värdefulla naturmiljöer bör tas fram. Arbetet är påbörjat men behöver utvecklas. Mortalitet Övervakning av populationerna för större vilt saknas i stor utsträckning. Ökar eller minskar olyckorna i förhållande till populationernas storlek? Tillförlitliga data för mortalitet saknas. Viss data finns att 11
12 tillgå vid registering av viltolyckor på väg och järnväg men mörkertalet är stort. Enligt lag ska arter som hör till statens vilt som omhäntertas, påträffas dött eller dödas rapporteras men även här finns stora mörkertal. För djurgrupper som insekter och gnagare med flera saknas helt data. Naturvårdsverket bör ha uppgiften att övervaka populationerna för större vilt och en dialog med dem behövs. Vatten och hav 1 juli 2011 bildas den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Denna myndighet kommer bl.a. att ha ett administrativt och sammanhållande ansvar för det nationella arbetet med främmande och invasiva arter. Ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter kommer att ha betydelse för denna bedömningsgrund som bör stämmas av efter att beslut tagits i frågan. 12
Arbetsversion
MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Biologisk mångfald Biologisk mångfald
Läs merKULTURMILJÖ I LANDSKAP
KULTURMILJÖ I LANDSKAP MILJÖASPEKTERNA FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR, ANNAT KULTURARV SAMT BEBYGGELSE - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merMILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV
MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Människan formar
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merAllmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder
Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder kriterier för bedömning av betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse. En viktig del i miljöbedömning är att analysera dels om
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merJohn Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?
John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merProblemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten
1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merFunktionsområde Landskap 2013
Funktionsområde Landskap 2013 Artrika infrastrukturmiljöer Artrika vägkanter, artrika stationsmiljöer mm 2 2013-10-09 Artrika Infrastrukturbiotoper!995/1996 Inventering artrika vägkanter region Mitt 2001
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merDärför är vissa träd mer värdefulla än andra
Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merBilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merBarriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
Läs merTrafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic
Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merMILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR
MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merHandläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Läs merVAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merFörslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.
MILJÖASPEKT MARK Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Mark består av en fast fas, en vätskefas samt en gasfas, där den fasta fasen
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merRegionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning Workshop Stockholm 19 Maj 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-05-22 1 Program 10:00 Introduktion till grön infrastruktur
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merTidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merHaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Läs merVERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merVarför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merMiljödepartementet STOCKHOLM
Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland
Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige
Läs merFunktionsområde Landskap 2013
Funktionsområde Landskap 2013 Funktionsområde Landskap utgångspunkter. TRV har ett åtagande i landskapet som sträcker sig utanför spår och vägbana. Ett fungerande landskap erbjuder en rad funktioner och
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merBehovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merMosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Tabell Bilaga 1 Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Hedvig Hogfors,
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merAvgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken
Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs mer- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version
Miljöaspekt Vatten - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version 170203 Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten.1 Ytvatten omfattar
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merDetaljplan för del av Hässleholm 88:1
Dnr.: BN 2016-927 Datum: 2018-06-05 Underlag för behovsbedömning Detaljplan för del av Hässleholm 88:1 Hässleholms kommun, Skåne län Underlag för behovsbedömning www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merÅtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart
Läs mer