Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?
|
|
|
- Amanda Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011
2 Men det var nog så att ingenting var Men det var nog så, att ingenting var sig riktigt likt, när man såg det så där uppifrån.
3 Hur analyserar man ett landskap? Tre få frågor att besvara 1. Vad behöver vi veta om landskapet och för vad? 2. Vilka komponenter behövs? bhö 3. Vilka metoder och tekniker finns?
4 1 Vad behöver vi veta om landskapet? Klargöra vad vi skall ha kunskapen till Syfte PLANERING FÖRVALTNING och ÖVERVAKNING SKYDD
5 1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA UTGÅNGSPUNKTER Vetenskapliga utgångspunkter Naturvetare naturlandskap Samhälls och kulturvetare kulturlandskap Integrerad landskapsanalys Modell för helhetlig tvärvetenskaplig analys/syntes av landskapets komponenter 4 TEMA Naturgivna förutsättningar Landskapets humanhistoria Det nutida kulturlandskapet Regionala särdrag (Sporrong)
6 1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA KUNSKAP OCH FÖRVÄNTNING Olika kunskap om samma objekt Olika förväntning på samma objekt
7 1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA UTGÅNGSPUNKTER/Teknik Fysiska utgångs/utsiktspunkter Från ovan på gåsrygg Från flygplan snedbilder Från flygbilder lod/stereobilder Från satellitbilder Från marken/utsiktspunkter Från kartor
8 1 Vad behöver vi veta om landskapet? Insamling i 4 TEMA Sveriges kultur landskapsregioner Naturgivna förutsättningar Landskapets humanhistoria Det nutida kulturlandskapet l k Regionala särdrag (enl. Sporrongs modell för integrerad landskapsanalys) Sporrong
9 Hur analyserar man ett landskap? Att analysera ett landskap är som att bygga ett hus Naturgivna förutsättningar Människans utnyttjande Det finns operationella metoder för att bygga hus Ekologiska funktioner och strukturer men det finns ingen enhetlig operationell metod Natur- och kulturvärden för att göra landskapsanalys idag Regionala R i l särdrag och immateriella värden Landskapets förändring 6 viktiga grupper av komponenter =byggstenar
10 Landskapsanalys på 1970 talet Hushållning med mark och vatten Planering på ekologisk grund Komponenter Berggrund, jordart, vegetation tti Analyser Förutsättningskartor, konsekvensanalyser, konfliktkartor
11 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Jordart Geomorfologi Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi I ett europeiskt perspektiv Tematiska kartor
12 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Jordart Geomorfologi Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Specifikt för Norden i ett europeiskt perspektiv p
13 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Geomorfologi skapat av nedisning Vegetation Berggrund- storformer Geomorfologi Jordart Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Specifikt för Norden i ett europeiskt perspektiv
14 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Geomorfologi Jordart Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Högsta kustlinjen (HK anger odlingsjordar)
15 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar biologisk-geografiska 2 Landskapets humanhistoria Människans utnyttjande 1. Historisk och aktuell markanvändning 2. Ägarstruktur och ägarförhållanden
16 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar biologisk-geografiska Landskapets humanhistoria 3 Ekologiska funktioner och strukturer Gröna nätverk/ekologisk infrastruktur Specifika habitat som ängsmarker, våtmarker, ängsmarker, våtmarker, lövskog
17 2. Vilka komponter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk-geografiska geografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Traditionella naturvärden Orört Sällsynt Karakteristiskt
18 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk-geografiska g g förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Traditionella kulturvärden Traditionella bosättning o bebyggelse Fornlämningar Byggnader Hägnader Markanvändning (Agrarhistoriska) Spår av åkerdrift Spår av husdjursskötsel betesspår fodertäkt
19 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologiskgeografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Integrerade natur- och kulturvärden Agrarhistoriska värden Biologiska kulturvärden Kontinutet i hävd Historiskt djup Karakteristiska ekosystem genererade genom människans skötsel
20 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologiskgeografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer Natur- och kulturvärden 5 Regionala särdrag och 6 Immateriella värden Att finna mått för det som inte kan mätas
21 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk år sen 1000 år sen geografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer Natur- och kulturvärden Regionala särdrag och immateriella värden 7 Landskapets förändring Tids- o rumsperspektiv (Mall stor bild) 300 år sen 100 årsen Vindkraftslandskap de senaste 5 åren Ystadområdets förändringunder 2000 år
22 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder
23 Svart vita flygbilder, från 1940 talet Färgflygbilder, 1960 talet Infraröda färgflygbilder IRF från 1980 talet
24
25 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder
26 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder» Ur EMMA projektet Skånes, Glimskär, Allard 2011
27 Exempel från EMMA projektet, detaljrik information om strukturer
28 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys/Syntes GIS (Geografiska Informations System) (Arc Info) Olika skalor i tid och rum Olika komponenter Olika grupperingar ( Skånes)
29 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys/Syntes GIS (Geografiska Informations System) (Arc Info) Mörtberg et al; Mörtberg & Ihse
30 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys Presentation/Visualisering Från NILS (Allard)
31 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering analys Presentation Övervakning/förändring LiM projektet LiM Landskapsinventering av Livsmedelspolitikens miljöeffekter NILS Projektet
32 LiMprojektets metod för separering av ytor, linjer och punkter=ekologisk landskapsstruktur för att förstå ekologisk funktion
33 Förändringar går åt olika håll vid olika tidpunkter Örkelljunga Mellanbygd (Blom)
34 NILS programmet Nationell Inventering och övervakning av Landskap i Stickprovsytor Stratifierad sampling i 630 landskapsrutor Landskapsvariabler = komponenter (Allard)
35 NILS landskap stratifierade sampling i 5x5km rutor Landskapsvariabler = komponenter från IRFbilder Marktäcke (vegetation) Habitat Markanvändning Markägare/kategori 93 Substrat (berggrund, jordart) Ekologisk funktion o struktur (småbiotoper, linjer,punkter) förändringar (Allard)
36 3 Vilka metoder och tekniker finns? Metoder behövs för: Sveriges kultur Insamling/ Inventering landskapsregioner Analys Presentation Övervakning Klassificering/Gruppering Bygder Regioner landskapstyper Engelska landskapstyper Kanadensiska landskapsenheter Nordiska naturgeografiska g regioner Johansson) Svenska kulturlandskapstyper (Sporrong) Länsregioner Länsregioner i C Sporrong län Länsregioner Uppsala län
37 3 Vilka metoder och tekniker finns? Mtd Metoder behövs för: Insamling/ inventering Analys Presentation Övervakning Klassificering Värdering Skyddade områden Nationalparker Världsarv Immateriella värden Skönhet Referensområden, kärnområd reservat Särskilda värden särskild skötsel Vardagslandskapet
38 Skönheten ligger i betraktarens öga Värdet ligger i betraktarens kunskap
Multifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Vad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd
631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet
Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra
John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?
John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat
EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
NV (6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012
NV-10528-11 1(6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012 NV-10528-11 2(6) FÖRORD Denna utvärdering har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Under utvärderingsarbetet
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT
GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%
Lägesrapport LillNILS
Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN
GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet
NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS
Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU-2012-00260 1(5) Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2013-10-31 2(5) Huvudområde Inget
Geografi. Klasserna 7-8
Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi
En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS
En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING
Lokal examensbeskrivning
1 (5) 2018-09-12 Dnr SU FV-3.2.5-2930-18 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig masterexamen Huvudområde: Naturgeografi och kvartärgeologi Inriktningar: Geomatik med fjärranalys och GIS; Hydrologi,
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster
Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet Modern biotopdatabas Kombinerar
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund
Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ. Trafikverket 2011-11- 21
LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ Trafikverket 2011-11- 21 DÅ NU FRAMTID RamberäAelse, dåeda karaktär Dagens karaktär och tendenser Önskvärd frameda karaktär? Råd & dåd Varför ser det ut
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Kursplan. GEA513 Dnr 2001:3D Beslutsdatum Institutionen för samhällsvetenskap. Kurs kod. Poängtal 20. Nivå Kursplanen gäller från
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurs kod GEA513 Dnr 2001:3D Beslutsdatum 2001-03-12 Kursens benämning Geografi, allmän kurs, 1-20 poäng Engelsk benämning Ämne Geography, General Course, 1-20
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Vindkraft och kulturmiljö
Vindkraft och kulturmiljö Hur kulturlandskapet kan beskrivas och bedömas Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Detta behövs! Genomtänkt planering i stället för adad-hocmässig utbyggnad. Regionala underlag
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Geografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
GEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet
GEOGRAFI. Ämnets syfte
GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p Anders Yrgård
Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p Anders Yrgård Landskap Vad menas? Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering,
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista. Växjö 6 september 2018
Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista Växjö 6 september 2018 Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) Program
Lokal examensbeskrivning
1 (6) 2015-12-02 Dnr SU FV-3.2.5-3798-15 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig masterexamen Huvudområde: Naturgeografi och kvartärgeologi Inriktningar: Geomatik med fjärranalys och GIS; Glaciärer
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.
LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Checklista inför beslut om projektstart
Anvisning: Checklistan besvaras med blå tet. Ärendenamn: Hjälmö, Lådna mfl naturreservat, upphävande av detaljplan Handläggare: Ifylld checklista klar senast: Diarienummer:13SPN/0713 Mål och kortfattad
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS
Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar
Kunskap om vindkraft och landskap
Kunskap om vindkraft och landskap Europeiska Landskapskonventionen (ELC) Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011 (COE 2011). Behovet av implementeringen av dess
Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård
Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Geografi Analys och reflektion
Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.
Naturvetenskapliga fakulteten GEOB24, Geologi: Från istid till nutid och Sveriges regionalgeologi, 15 högskolepoäng Geology: From the Ice Age to the Present and Swedish Regional Geology, 15 credits Grundnivå
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Samhällsorienterande ämnen
Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Lokal examensbeskrivning
1 (6) 2016-11-21 Dnr SU FV-3.2.5-3255-16 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig masterexamen Huvudområde: Naturgeografi och kvartärgeologi Inriktningar: Geomatik med fjärranalys och GIS; Glaciärer
GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR
www.skara.se GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR 2006 INNEHÅLL GPF/GMF GPF = GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR GMF = GEMENSAMMA MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR Traditionell sidnumrering saknas. Följ
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s
EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Medborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Problemställningen. Siljansområdet är med hänsyn till de höga natur och kulturvärdena i området i sin helhet av riksintresse (4 kap miljöbalken)
Syftet Syftet med att utföra en landskapsbedömning för Siljansringen är att undersöka hur en utbyggnad av vindkraft i undersökningsområdet kan ske utan att värdena i riksintresseområdet enligt miljöbalken
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i geografi HT 2015 1 Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor
Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:
Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: 2. Bild från ekmiljö på Botorp, presentation för delar av Skogsstyrelsen och delar av Länstyrelsen Örebro 3. Data från forskare.
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur Syfte med workshop: -Öka förståelsen för samhällsekonomiska analyser -Diskutera hur konsekvensanalyser bör
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?
GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29