Kunskap om vindkraft och landskap

Transkript

1

2 Kunskap om vindkraft och landskap

3 Europeiska Landskapskonventionen (ELC) Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011 (COE 2011). Behovet av implementeringen av dess principer ligger till grund för dagen Landskapsanalys och fördjupningarna kring allmänhetens medverkan och frågor om landskapets betydelse för människor kommer att stå i fokus

4 Vad handlar det om? Förändringsprocess Landskapskonventionen har utformats med utgångspunkten att landskap förändras och dess mål är att förbättra förutsättningarna för att förändringar ska ske på ett medvetet sätt (COE 2000a). Helhet, människors uppfattning och medverkan Centrala punkter är kravet på ett helhetsperspektiv med människors uppfattning som grund för tolkning av landskap, kravet på allmänhetens medverkan och konventionens giltighet för alla typer av landskap även de vardagliga landskapen (COE 2000b, artikel 1,2, 5). Europarådet (COE 2000a)

5 Ett helhetsperspektiv Definitionen av landskapsbegreppet enligt ELC: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer (COE 2000b, artikel 1a). Landskap ska alltså hanteras utifrån såväl naturgivna som människoskapade aspekter på landskapet liksom interaktionen däremellan. Det ställer krav på kommunikation och samarbete mellan företrädare för olika sektorsintressen.

6 Medverkan & Delaktighet Centralt för ELCs landskapsbegrepp är att allmänhetens syn på och kunskap om landskapet ska finnas med som ett underlag för beslut om förändringar.

7 Vardagslandskapet I ELC betonas betydelsen av alla landskap och alla människors uppfattningar av landskap. De som bor och verkar i ett landskap kan förstå det intuitivt genom egna erfarenheter, besökaren kan forma sin uppfattning mer utifrån sinnesupplevelser medan, experten kan läsa landskap utifrån sina ämneskunskaper. Alla har rätt till sin uppfattning.

8 Vardagslandskapet Det är i detta vardagslandskap som anspråken kommer att tätna i framtiden och det är också här som förhandlingens praktik är mest komplex. Verkligheten har helt enkelt blivit trängre och mer komplicerad. Ingen äger ensam landskapet och ingen ensam äger alla svar. Fler vill ha inflytande i samma landskap och olika utmaningar hopas på varandra (RAÄ 2008:18).

9 Om det finns en uttalad konflikt så finns det också energi att arbeta för att något ska bli bättre!

10 METOD

11 Karaktärsanalys Landskapstyper generella delar av landskapet som är kommunövergripande Karaktärsområden specifika för just den aktuella kommunen och återfinns ingen annan stans KARAKTÄRS- TYPER Tätorter Storskaligt industrioch handelslandskap Flack slättbygd Ådal Odlingsbygd i åssluttning Sydsvenskt åslandskap Täktverksamhet KARAKTÄRS- OMRÅDEN Åstorp centralort Hyllinge handelsort Kvidinge medeltida samhälle Nyvång gruvsamhälle Hyllinge köpcentrum Åstorp industriområde Åstorp slättbygd Hyllinge slättbygd Tommarpsområdet Slättbygd präglad av storskalig infrastruktur Rönne å dalgång Söderåsens norra sluttning Domesticerade Söderåsen Otillgängliga Söderåsen Åstorp bergtäkt Kvidinge stenkross

12 Karaktärstyper

13 Gåturer

14 Karaktärsområden

15 De geofysiska förutsättningarna

16 Grad av påverkan

17 Markanvändning viktiga funktioner

18 Vad är betydande påverkan? Om vi kan : Restaurera den historiska läsbarheten Öka rekreationsmöjligheterna Skydda den goda jorden och bidra till hållbar stadsutveckling Förbättra vattenkvalitet och minska översvämningsrisker, klimatanpassning Öka läsbarheten och orienterbarhet hos landskapet Förbättra den mellankommunala planeringen för vindkraft Skydda viktiga utblickar Tillskapa nya biotoper

19