Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Transkript

1 Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund

2 Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar av vindkraft innebära inte bara en negativ påverkan på boendemiljö och landskapet utan också på möjligheterna att nå utbyggnadsmålen.

3 Vad behöver vi? Vilket underlag behövs för att planerare/politiker/allmänhet ska förstå hur olika vi relaterar till landskapet och därigenom en vindkraftsutbyggnad? Vilka planeringsmetoder/verktyg behövs för att stödja vindkraftens utbyggnad? Vilket underlag krävs för en planprocess som involverar olika brukare och värden i landskapet?

4 Vad är en landskapsanalys Begreppet landskapsanalys används i många olika sammanhang och har varierande betydelse för olika personer. Analys betyder i allmänhet upplösning och uppdelning i beståndsdelar. Att analysera ett landskap innebär i så fall att plocka isär delarna från helheten, men även att sätta ihop dem igen i en eller annan form för en slutsats.

5 Vad är en landskapsanalys Den innebär ett systematiserande och sorterande av information och utförs för att få ökad kunskap om landskapet. Utifrån analysen kan värderingar av effekter, lämpliga utbyggnadsområden och rekommendationer för en utbyggnad göras på saklig grund och ur ett helhetsperspektiv.

6 Vad innebär Europeiska Landskaps Konventionen Sverige ska: - erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter - främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt - utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa - utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet

7 Om enbart vinden skulle bestämma kunde vi bygga vindkraft överallt där det blåser tillräckligt bra

8 Exempel Åstorps kommun

9

10 Karaktärsanalys Karaktärstyper utgörs av generella landskapstyper och merparten av dem är av kommunövergripande karaktär. Karaktärsområden är däremot specifika för just Åstorps kommun och återfinns ingen annan stans KARAKTÄRS- TYPER Tätorter Storskaligt industrioch handelslandskap Flack slättbygd Ådal Odlingsbygd i åssluttning Sydsvenskt åslandskap Täktverksamhet KARAKTÄRS- OMRÅDEN Åstorp centralort Hyllinge handelsort Kvidinge medeltida samhälle Nyvång gruvsamhälle Hyllinge köpcentrum Åstorp industriområde Åstorp slättbygd Hyllinge slättbygd Tommarpsområdet Slättbygd präglad av storskalig infrastruktur Rönne å dalgång Söderåsens norra sluttning Domesticerade Söderåsen Otillgängliga Söderåsen Åstorp bergtäkt Kvidinge stenkross

11 Tema 1: Landformer och vatten (tillsammans eftersom de oftast är starkt kopplade till varandra). Huvudformer. T.ex. åsar, slätt. Också hur denna återspeglar den geologiska/naturgeografiska utvecklingen. Småformer t.ex. topografisk toppar, slänter osv. Sjöar, hav och vattendrag Tema 2: Vegetationstäcke och vegetationsstruktur. T.ex. löv/barrskog, parker/trädgårdar, odlingsmark, betesmark och ängar osv. Tema 3: Markanvändning och bebyggelse Naturresurser t.ex. brytning, odling. Friluftsliv. Kommunikationer. Bosättningar, industri. Skyddade natur- och kulturområden m.m. Tema 4: Kulturhistorien i landskapet Tema 5: Kulturella referenser Tema 6: Rumsliga/estetiska villkor

12 Karaktärstyper

13 Gåturer

14 Karaktärsområden

15 Landskapets Riktningar

16 Landskapets Rumslighet

17 Landskapets Landmärken

18

19 Landskapsanalys Ju rikare kontext en analys tar sig an, desto större är möjligheten att den framtida etableringen blir till en naturlig del av landskapet. Olika aspekter som analyseras: Ekonomier: handelsplatser, brukande av naturresurser Ekologi, hydrologi Historiska fragment och ledtrådar Boende och rekreation Infrastruktur och kommunikationer De viktigaste frågorna: vilka av dessa aspekter stödjer varandra och hur? Vilka aspekter konkurrerar och varför?

20 Aktörsperspektiv Den tillfällige besökaren som stannar för att vindkraftverken är spännande att titta på Sommargästen som vill ha lugn och ro och söker kontrasten till sitt vardagsliv i staden. Den permanent boende /lantbrukaren/fastighetsägaren som söker nya möjligheter att utveckla bygden och diversifiera sin verksamhet och hitta nya inkomstmöjligheter

21 Hur kan vi bättre integrera människors upplevelser av landskapet i planeringsprocessen för vindkraftsutbyggnad?

22 Tack för er uppmärksamhet!