Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Transkript

1 Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

2 Kraftig minskning av naturliga gräsmarker Storbritannien har förlorat 89-97% av sina naturliga gräsmarker mellan 1930 och 1990 (Bullock et al. 2011) Sveriges gräsmarker har minskat med 87 99% (Ekstam & Forshed 2000, Cousins et al. 2015)

3 European Grassland Butterfly Indicator baserad på 17 dagfjärilsarter och nationella övervakningsprogram i 19 länder visar en 50% minskning mellan 1990 and 2011

4 Flera länder i västra Europa har förlorat många dagfjärilsarter Många av dessa är fortfarande vanliga i Sverige Vi har chansen att stoppa minskningen i Sverige innan vi börjar förlora arter också här Skogsnätfjäril Sexfläckig bastardsvärmare Brunfläckig pärlemorfjäril

5 Ett stickprov av 298 områden visade att 18% av grämarkerna i Sverige med höga värden hade gått förlorade på 10 år Antalet gårdar med nötkreatur har minskat med 50% på tio år Förlusterna fortsätter Kan vi göra miljöersättningarna effektivare för att förhindra ytterligare förluster av värdefulla gräsmarker?

6 Lantmäteriet Medgivande I2012/0021 Vad avgör om en art finns i området? Nuvarande miljöersättningssystem fokuserar bara på kvalitén på enskilda ängs- och betesmarker Det har inte gjorts några försök att optimera dem med hänsyn till vilken skala som arter reagerar på

7 Förekomstmönster i lämpliga habitat för dårgräsfjäril Patch area (ha) v acant 3 indiv iduals 1-2 indiv iduals Distance from nearest patch with 3 individuals (m) Många studier visar att det är antalet lämpliga områden i en större region som är avgörande för långsiktig överlevnad hos en art

8 Probability of occurrence Skogsnätfjärilen reagerar inte linjärt Area (%) Sannolikhet för förekomst av skogsnätfjäril i en hagmark i förhållande till mängden hagmarker/lövskog inom 5000 m runt en hagmark (n=62). Bergman et al. 2004

9 Arter och habitat är inte jämnt fördelade i landskapet dvs sannolikhet för överlevnad och utdöenden varierar över olika landskap Ekmiljöer i Östergötland Rödlistade arter knutna till ek

10 Frågeställningar i vår studie Går det att identifiera på vilka skalor som mängden betesmarker påverkar förekomsten av dagfjärilar? Hur skulle ett ersättningssystem se ut som är mer kostnadseffektivt för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden?

11 ! Nationell Inventering av Landskapet i Sverige 693 gräsmarker i 400 NILS-rutor 1/5 av rutorna besöks varje år Transekträkningar av fjärilar 3 ggr/säsong Ett unikt representativt urval av Sveriges naturbetesmarker Antal ängs- och betesmarksobjekt / NILS-ruta Bredbrämad bastardsvärmare Brunfläckig pärlemorfjäril Meter Ljung-/Hedblåvinge Luktgräsfjäril Pärlgräsfjäril Skogs-/Ängsvitvinge Skogsnätfjäril Skogspärlemorfjäril Slåttergräsfjäril Violett blåvinge Vitfläckig guldvinge Älggräspärlemorfjäril Ängspärlemorfjäril 5 m 5 m 5 m

12 Vad baseras analysen på? 476 NILS-områden individer Runt hagmarken som inventerats på fjärilar mättes mängden hagmarker i 34 olika skalor (ett mindre antal skalor är angivna i figuren för tydlighetens skull).

13 På vilken skala behöver det finnas hagmarker för att olika arter ska kunna överleva? Figuren beskriver hur mängden hagmark för olika skalor påverkar oddset att en slumpmässigt vald individ tillhör arten

14 Z medelvärde Z medelvärde Z medelvärde På vilken skala behöver det finnas hagmarker för att rödlistade arter eller generellt gräsmarksberoende arter ska kunna överleva? 4 Rödlistade arter Skala (m) Vi analyserade oddset för att en individ tillhörde gruppen mot mängden betesmarker för olika skalor 6310 m valdes som den skala som tillsammans bäst förklarade förekomsten av fjärilar Generellt gräsmarksberoende arter Skala (m) Skala (m) Gräsmarksspecialister

15 Identifiering av tröskelvärden på landskapsnivå Vi beräknade minimiarean av betesmarker för att med 50% sannolikhet hitta minst sex arter som var gräsmarksspecialister Vi översatte dessa värden till kartor som visar potentialen för olika regioner i Sverige Vi använde sedan tröskelvärdena för att utarbeta ett förslag på landskapsbaserade miljöersättningar

16 Landskapsbaserade miljöersättningar: - kartläggning av livskraftiga regioner - regioner nära tröskelvärdena

17 Nya idéer för ersättning som baseras på forskningsresultaten om landskapet betydelse Ny tilläggsersättning om marken ligger i rika landskap Objekt i landskap som överstiger tröskelvärdet Högre ersättning Objekt med särskilda värden Lägre ersättning Objekt med allmänna värden

18 Ett exempel på hur kartor som ligger till underlag för en landskapsbaserad ersättning kan se ut. Vid pilen i den högra kartan finns en lantbrukare som är intresserad av att erhålla det landskapsbaserade stödet. Den totala mängden hagmarker inom cirkeln är 520 ha vilket motsvarar 4,2 % av ytan. Tröskelvärdet för ersättning är 4,8 %. Lantbrukaren kan då samverka med sina 29 grannar för att öka arealen med 82,9 ha för att komma över tröskelvärdet.

19 1. Identifiering av var i landskapet naturvårdsnyttan är störst 2. Identifiering av grannar som kan samverka i landskapet för att upprätthålla eller öka naturvårdsnyttan 3. Forum för samverkan bildas kring restaurering och skötsel av hagmarker i landskapet Ett utarmat landskap där krävande arter har svårt att överleva på sikt 4. Praktisk samverkan kring restaurering och skötsel av hagmarker, förmedling av betesdjur, gemensamma inköp, maskiner mm. 5. Landskap där hagmarker restaurerats som uppfyller kraven för krävande arter

20 Fördelar Ersättningen fokuseras till regioner med bäst förutsättningar för att utveckla den biologiska mångfalden Regioner som redan ligger över tröskelvärdena och har rika odlingslandskap fortsätter att brukas. Med en åldrande lantbrukskår är det idag en utmaning att bibehålla betesdjur i de regioner som har den rikaste biologiska mångfalden Eftersom samtliga markägare kommer att tjäna på ett samarbete bör det finnas goda förutsättningar kring delade maskinparker Gemensamma inköp av material, försäljning av gallringsvirke, biobränslen från röjningar kan skapa större volymer