Rapsmästaren visar vägen

Transkript

1 Positiv stämning. Det var högt i tak, och stort intresse bland de cirka 200 personer som deltog i Rapsmästarseminariet på Alnarp den 9 november Rapsmästaren visar vägen Cirka 200 rapsentusiaster samlades på Alnarp i november 2016 för att diskutera erfarenheter av tävlingen Rapsmästaren. Sorten betydde mycket, lagom kväve var bäst men växtskyddet avgjorde inte det var några av slutsatserna. Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Ingen har väl kunnat missa tävlingen Rapsmästaren. Med i princip alla tänkbara medel kämpade 40 lag om att få högst råfettskörd av höstraps. I november 2016 samlades drygt 200 rapsintresserade för att väga samman forskning, försök och praktik med erfarenheterna från tävlingen. Nöjda arrangörer Först ut på Rapsmästarseminariet på Alnarp var representanterna för arrangörerna, Anneli Kihlstrand, Frö- och Oljeväxtodlarna och Anders Fällman tidningen Lantmannen. Tävlingen har varit oerhört inspirerande, vi har lärt oss mycket och blickar nu framåt med nya utmaningar, menade Anneli. Hon tackade också Anders Fällman för ett gott samarbete och prisade Krokstorps gård för ett helt suveränt värdskap för tävlingen. I sin presentation av tävlingen visade Anders Fällman därefter på den skatt av er farenheter det finns när man gräver lite djupare i resultaten. Guld-Gunnars framgångsrecept Så äntrade Gunnar scenen och trollband åskådarskaran som bara han kan. Höstinsatserna var enligt honom extra intressanta och hade ett tydligt mål: Det som finns under jorden innan vintern är minst lika viktigt som det vi ser ovan jord, betonade Gunnar med emfas! Gunnars plantor var bland de kraftigaste inför vintern. Sorten valdes ur den danska sortlistan för samma breddgrad som tävlingsfältet, kvävegödslingen fördelades på en rimlig nivå. Förutom P och K körde Gunnar extra kalium: Ja Unika Kali är som glykol för växterna, berättade Gunnar med glimten i ögat. Från Tyskland har Gunnar lärt sig hantera tillväxtregleringen som kräver timing. Och sammantaget kan det ses som Gunnars vinnarkoncept i ett nötskal: kunskap, kontroll, timing och balanserad gas och broms i ett paket. Hela mitt koncept gick ut på att satsa rejält, men att det i princip ska gå att översätta till praktisk, ekonomisk odlingsteknik. Visioner framöver Avslutningsvis delade Gunnar med sig av sina framtidsvisioner. Det är ljuset vi ska satsa på! Gunnar efterfrågade strategiska försök med 48 cm radavstånd där ljuset optimeras för en säker beståndsutveckling och hög skörd. Vi måste tänka utanför boxen betonade han, för raps är en fantastisk gröda med enorm potential och det ska vi plocka fram tillsammans! 8 Svensk Frötidning 1/17

2 Sort betydde 25 procent Albin Gunnarson, SFO, analyserade tävlingsleden från ett genetiskt perspektiv för att utröna vad sortvalet betydde för utfallet. I tävlingen fanns 12 sorter representerade. Flest tävlingsled 40 procent såddes med Explicit som också var marknadsledare 2016 på svenska höstrapsfält. Lägger man till släktingarna Exception och Extrovert från samma förädlare blir andelen hela 60 procent. Och för lagen som satsade på sorter med Ex i början av namnet blev det ett lyckosamt val. Det konstaterade Albin utifrån 3 sortförsök i området 2016 med stora skillnader mellan de sorter som också deltog i Rapsmästaren. Sortvalet kan ha betytt mer än 25 procent, slog Albin fast. Bäst berättar. Det blev Gunnar Henningsson som vann tävlingen i överlägsen stil. Här berättar han med stor inlevelse om sin inställning till rapsodling och det som gjorde honom till segrare. Sortsiffror säger sanningen. Sortvalet kan ha betytt mer än 25 procent, slog Albin Gunnarson fast, när han berättade om det enorma utbud av höstrapssorter. Lagom kväve var bäst Ingemar Gruvaeus, växtnäringsexpert på Yara inledde sitt anförande med att påpeka att det egentligen inte går att dra så många rent vetenskapliga slutsatser av en tävling med upplägg som Rapsmästaren. Det är ju inte ett regelrätt fältförsök med jämförbara försöksled. Men det kan väcka många intressanta frågor att studera framöver och det är ju nog så viktigt, menade Ingemar. På kvävesidan kunde Ingemar dock slå fast två saker utifrån erfarenheterna av tävlingen: För mycket N på hösten var helt klart en riskfaktor samtidigt som det är skönt att konstatera att lagom med kväve var en nödvändighet för en tätplacering. Tävlingsleden med högst N-giva gav störst vinterskador och låg placering bland de 40 deltagarna. Särskilt tillsammans med snabb vegetativ utveckling och underoptimal tillväxtreglering. Mikronäring är ett återkommande ämne för diskussion, men det är ofta svårt att påvisa effekter i fältförsök. Och eftersom i princip alla använde mikronäring i tävlingen så går det inte att uttala sig om effekterna. Var kalium vinstdraget? Gunnar gödslade med Unika Kalium i september månad och det var han ensam om. Var det vinstdraget har många frågat sig. Ingemar analyserade förutsättningarna på Krokstorp och kom fram till att kalium kan ha varit extra viktigt i rapsodlingen Jorden på Krokstorp är relativt kalium fattig Koll på läget. Ingemar Gruvaeus, Yara, konstaterade att lagom kväve på hösten var bästa strategin och att extra kalium på hösten kan ha haft betydelse för en ökad skörd och torra försomrar kan ge svagt upptag av vårtillförsel av kalium. Även om kaliumet lades på hösten så kan det ha spelat roll för tillgången under den intensiva tillväxten på våren. Växtskydd avgjorde inte Rapsmästartävlingen var speciell så tillvida att det i princip var fritt fram att bekämpa insekter och svampar så mycket man ville. Det var även fritt fram att använda preparat som inte är godkända i Sverige. Här fanns således en möjlighet att verkligen tillämpa så kallad programmerad odling och maximera skyddet mot skadegörare och höja skörden. Men hur gick det? Tävlingsleden graderades förvisso inte tillräckligt noggrant för att möjliggöra djupare analyser, men Gunilla Berg på Växtskyddscentralen i Alnarp, följde tävlingen noggrant och konstaterade: Det är uppenbart att det inte gick att spruta sig till en hög skörd. Den stora snackisen var bland annat angreppen av skidgallmygga och hur man ska hantera den. Ja, 7 stycken bekämpningar mot skidgallmyggan som en del tävlingsled kom upp i räckte inte, så det visar hur oerhört svårbekämpad den skadegöraren är, konstaterade Gunilla Berg. Det visade sig också att de mer an passade leden, det vill säga behandlingar som ligger nära gängse rekommendationer, klarade sig förhållandevis bra, vilket är glädjande. På svampsidan förekom det inte så stora angrepp av bomullsmögel medan det fanns angrepp av kransmögel och den mindre alvarliga formen av torröta, ljus Phoma. Dessa är dock svårbekämpade och vi kan inte tillräckligt mycket om torröta i Sverige. Det är bättre att titta på sortskillnader och växtföljder för att minska skadorna, menade Gunilla Berg. Samtliga presentationer från seminariet finns på och Där finns även artiklar, filmer, resultatlistor mm samlade från tävlingen som pågick Svensk Frötidning 1/17 9

3 Gles raps boostar fröantalet Max antal frön är det som driver avkastningen uppåt i höstraps. För det krävs ett optimalt antal skidor inom intervallet per kvadratmeter. Vägen dit går via anpassad och vältajmad N-giva som tillåter ljus att tränga ner på beståndets alla nivåer förklarade Sarah Kendall från brittiska ADAS på Rapsmästarseminariet. Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Sarah Kendall från ADAS i Storbritannien gjorde en lysande framställning och förklarade pedagogiskt hur ett bestånd av höstraps ska optimeras och hur det hänger ihop med skördekomponenter och i slutänden en hög avkastning. GAI kring 3,5 är optimalt Grunden är att styra höstrapsen till ett lagom tätt bestånd. Sarah Kendalls använde begreppet Green Area Index (GAI) som säger hur stor den solfångande och fotosyntetiserande ytan på höstrapsen är i förhållande till markytan den växer på (figur 1). Ett GAI på 3 4 i mitten av blomningen är tillräckligt för att fånga in det allra mesta av solljuset utan att reflektionen blir för stor. Det finns ingen fördel av att överskrida ett GAI på 3,5 och täta bestånd är inte bra eftersom de inte släpper ner ljuset till blad och skidor som sitter längre ner, förklarade Sarah Kendall. Ändra till N-strategi styr GAI Vägen till en optimal bladyta på GAI 3,5 i höstrapsen går via N-strategin. Sarah Kendall visade och förklarade hur de brittiska beräkningarna går till. Det krävs 50 kilo N för att skapa 1 GAI-enhet. Med ett optimum på 3,5 GAI behövs alltså ungefär 175 kilo N per hektar. Den mängden räcker enligt ADAS modeller till en avkastning på 3,5 ton per hektar som är en ungefärlig brittisk medelskörd (se faktaruta). Tror och satsar man på en högre avkastning ska man tillföra 60 kilo N per 1 ton höstraps. N-uppskattning avgörande Ett viktigt moment är att uppskatta hur mycket N grödan innehåller. I Sverige görs det genom att klippa och väga när tillväxten avstannat på hösten. I Storbritannien tar man lite andra vägar och gör en uppskattning i februari när den brittiska vintern har gått över i brittisk vår. Uppskattningen görs på flera sätt genom att mäta höjden på rapsen, uppskatta marktäckningen, väga biomassan eller genom att fotografera och använda appar på mobilen. Alla sätt är bra och det är bättre att göra någonting än ingenting menade Sarah Kendall. Att uppskatta grödans GAI på något sätt är viktigt för att träffa rätt med N-givan. Sent N räcker längre Den svåra balansgången kommer därefter. Om man satsar på en hög skörd ska man både förse höstrapsen med tillräckligt mycket kväve och samtidigt inte låta GAI rusa iväg med en kraftig och svällande bladmassa. Att lägga allt kväve tidigt gör lätt att man överskrider optimalt GAI. Därför är det mycket viktigt att spara en del av kvävet till sena givor, underströk Sarah Kendall. Med sent kväve syftade hon på kvävegivor när knopparna skiftar från grönt till gult eller t.o.m. så sent som i början av blomningen. Kvävet ska räcka hela vägen fram och speciellt under perioden när fröna i skidorna ska matas. Fördelningen av N-givorna och tajmingen är extremt viktig för att utnyttja höstrapsens fulla potential, sammanfattade Sarah Kendall. Liggraps tappar 50 % En annan baksida av att sprida för 10 Svensk Frötidning 1/17

4 Vägvisare. Sarah Kendall, ADAS, förklarade sambandet mellan bestånd och avkastning. Sammanfattning N enligt ADAS Bladytan anges som Green Area Index (GAI) Målet är ett GAI på 3,5 1 GAI-enhet kräver 50 kg N GAI på 3,5 kräver alltså 3,5 x 50 = 175 kg N/ha 175 N/ha räcker till medelavkastning på 3,5 ton/ha Varje extra 1 ton/ha kräver 60 kg N/ha Uppskattning av N i biomassa efter brittisk vinter = i februari Hänsyn till N i biomassan vid beräkning N-giva vår Spara N till sen giva mycket N tidigt är att rapsen lägger sig. ADAS har utfört försök på temat (Svensk Frötidning nr 6/16) som visar att ju högre vinkeln är och ju tidigare höstrapsen lägger sig desto större blir skördeförlusten. Tappet kan bli ända upp till 50 procent och det var nivåer som förvånade. I Storbritannien tror en del lantbrukare att raps som lägger sig sent på säsongen är gynnsamt eftersom det kan underlätta tröskningen. Men med vårt arbete kan vi se en annan inställning. Liggraps drar ner antalet frön per kvadrat meter, fröna matas inte och skidorna aborteras. Ungefär hälften av brittiska lantbrukarna anlägger moteld genom att stjälkförkorta. För svenska förhållanden utan sådana möjlig heter menade Sarah Kendall att man fick använda de metoder som finns. Anpassa kvävet så noggrant som möjligt och håll nere utsädesmängderna. Frön boostar skörd En låg utsädesmängd och anpassad kvävgiva kan då leda fram till en öppen gröda som släpper ner ljuset och utnyttjar fotosyntesen på alla nivåer i beståndet. En sådan gröda har förutsättningar att maximera antalet frön per kvadratmeter. Och det är just antalet frön per kvadratmeter som driver avkastningen uppåt, fastslog Sarah Kendall. Det antalet frön bestäms utifrån fotosyntesens nivå under 2 3 veckor efter blomning. Optimalt skidantal Men att maximera antalet frön per kvadratmeter är inte samma som att maximera antalet skidor per kvadratmeter. Antalet frön per skida sjunker nämligen när antalet skidor per kvadratmeter ökar. I stället gäller det att maximera antalet frön per kvadratmeter genom att optimera antalet skidor per kvadratmeter, menade Sarah Kendall. Mellan 6000 och 8000 skidor per kvadratmeter är optimalt (figur 2). Men nivån styr man som odlare inte direkt utan indirekt och genom att anpassa N-givan för att hålla GAI inom gränserna d.v.s. omkring 3,5. Då tillåts också sidogrenar att utvecklas som kan bidra med 1 ton per hektar. Svalt väder gynnar TKV Avkastningen i höstraps begränsas alltså av antalet frön per kvadratmeter under perioden 2 3 veckor efter blomning. Det är med andra ord antalet frön som är flaskhalsen i höstrapsens produktionsapparat. Sedan ska fröna matas. Då är temperaturen viktig poängterade Sarah Kendall och visade hur antalet dagar med fröfyllnad sjunker när temperaturen stiger (figur 3). En ökning av medeltemperaturen från 19 till 21 o C förkortar frömatning med 5 dagar, meddelade hon. Heta sommardagar är alltså inget som gynnar fröfyllnad. Det gör inte heller vattenbrist. Men rotstudier ner till 1 m djup visar att mycket höstraps i Storbritannien har otillräckligt med rötter under ca 40 cm djup, avslutade Sarah Kendall sin växtfysiologiska lektion i hur höst rapsen bygger upp sin avkastnings potential. GAI tillräckligt vid 3 4 Infångad andel av solljuset (%) Figur 1. Green Area Index (GAI) anger hur stor beståndets yta är som kan fånga in solenergin, i förhållande till markytan som den växer på. Optimalt i mitten Figur 2. När det blir fler skidor per m 2 minskar samtidigt antalet frön per skida. Det är antalet frön per m 2 (röd kurva) som huvudsakligen driver avkastningen uppåt. Vid ca skidor per m 2 får man med sig både många och tunga rapsfrön. Svalt väder matar bäst Dagar med frömatning Frön per skida Figur 3. Antalet tillgängliga dagar för frömatning sjunker när temperaturen stiger. Svalt väder ger längre tid för avmognad. Källa: ADAS, Storbritannien. Green Area Index (GAI) Skidor per m 2 Medeltemperatur ( o C) Frön per m 2 Svensk Frötidning 1/17 11

5 Rapsstubben berättar om din odling Hur många reflekterar över en rapsstubb? Inte så många kanske, men det borde man göra. Stubben efter de olika leden i Rapsmästartävling visade en stor variation i grönskott och sjukdomsangrepp. Här finns mycket att lära av sortvalets och odlingsteknikens betydelse för att optimalt utnyttja odlingsinsatserna. Text: Bodil Jonsson, SFOs vetenskapliga expert Foto: Anna Nilsson, tidningen Lantmannen När försöksrutorna i Rapsmästaren tröskades lämnades 50 cm stubb som avslöjade stora skillnader mellan tävlingsleden. Vid en närmare titt dagen efter skörd, den 5 augusti 2016, kunde jag urskilja tre faktorer som visade stora olikheter leden mellan. Dessa var 1) angrepp av vissnesjukdomar, 2) utveckling av sena grönskott och 3) stora spillplantor mellan raderna. Graderingen av dessa gjordes på en skala 0 9, där gradering 9 anger en stor förekomst. Ingen koppling sjukdomar avkastning Några rutor hade mogna stjälkar med en hel del angrepp av vissnesjukdomar medan andra fortfarande var saftigt gröna och till synes helt friska. Detta intressanta fenomen öppnar frågan om det fanns kopplingar till rutornas avkastning? Vinnaren i Rapsmästaren hade stjälkar som torkat in med relativt stora angrepp av kransmögel och torrröta medan leden som placerade sig på andra och tredje plats i tävlingen hade gröna stjälkar. Denna stora variation var genomgående vilket gör att man inte kan koppla denna egenskap direkt till avkastningsförmågan. Möjligen kan sortvalet ha haft betydelse. Sorten Exception, som användes av vinnaren, tycks ha större utslag av vissnesjukdomar vilka antagligen utvecklades efter att fröna blivit fullmatade. Mellan Stor skillnad. Gunnar Henningssons vinnarled (uppe) hade i princip inga grönskott medan Socker pågarna (3:a i tävlingen) hade rejält med grönskott i stubben efter skörd. Det speglar att Gunnars plantor kan ha utnyttjat tillväxtresurserna bättre. övriga sorter kunde man inte se några tydliga skillnader. Sortrelaterad grönskottsbildning Blommande sidoskott förekom i några av de mest extrema försöksleden, vilket» Svensk Frötidning 1/17 13

6 ställer frågan varför plantan valde att lägga energin där, när toppen av plantan redan var skördemogen. Flertalet tävlingsled som uppvisade detta beteende återfanns i den nedre delen av resultatlistan, men det var inte konsekvent eftersom det även fanns exempel bland dem som låg i topp. Återigen finns det tendenser att sortvalet haft betydelse. Sorten Explicit, vilken cirka hälften av deltagarna använde sig av, hade en större benägenhet att bilda dessa sidoskott jämfört med Exception, Carlo och Harnas (figur 1). Exception hade olika placeringar i tävlingen från första och 5:e plats till 24, 29 och 35 - men hade genomgående en låg tendens att bilda grönskott. Det genomsnittliga värdet över de fem noteringarna är 1,0 på en tiogradig skala. Sorten Explicit användes av 23 lag och visade en högre tendens att sätta sidoskott: 5,2 i snitt. I figur 2 visas sambandet mellan tendens till grönskott och N-vårgiva för fyra av sorterna som placerade sig bland topp 5 i tävlingen. Intressant här är att Explicit tenderade att bilda mer grönskott vid de högsta vårkvävegivorna än vad t.ex. Exception gjorde. Även Carlo och Harnas reagerade på samma sätt som Exception, men osäkerheten i denna uppgift är större eftersom dessa sorter endast användes av en deltagare vardera. Möjligen kan man här se att sorterna hade olika N-optimum där överskottet användes för att sätta sena sidoskott vilket inte bidrog positivt till skörderesultatet. Spillplantorna varierade mycket Även mängden spillplantor i botten av beståndet varierade mycket mellan de olika tävlingsleden. Spillplantorna var i 2- till 3-bladstadiet vilket indikerar att de grott cirka en månad före skörd. Detta sammanfaller med en hagelstorm som passerade över Krokstorp den 3 juli. Vid denna tid fanns en hel del uppspruckna skidor, p.g.a. skidgallmyggans härjningar, vilka förmodligen tappat en del frön under hagelstormen. Trots att mängden spill varierade mellan noll och helt marktäckande verkar det inte ha påverkat avkastningsresultatet i tävlingen. Rapsfröna är förhållandevis små och en ganska liten mängd kan ge en heltäckande matta under beståndet. Stor variation i grönskottbildning Tendens till grönskott, Rangordning avkastning råfett Figur 1. Gradering av grönskott i 50 cm stubb i Rapsmästaren dagen efter skörd. 10-gradig skala med 9 som mest grönskott plottade mot ledets placering i tävlingen. Urval av de 4 sorter som kom topp 5 i tävlingen Reflektion Samtliga tävlingsled såddes i optimal tid den 18 augusti 2015 och skördades något senare än omgivande höstrapsfält den 4 augusti Vid denna något sena skördetidpunkt var stjälkarna i många försöksled förhållandevis gröna trots att fröet var skördemoget vilket indikerar att insatserna inte alltid varit optimala eller optimalt timade. Ambitionen i ett odlingsupplägg bör vara att effekterna av gödslings- och växtskyddsinsatserna maximalt ska föras över till fröna. De mest högavkastande leden har använt sina resurser på ett optimalt sätt och lyckats omvandla den tillförda Exception Explicit Harnas Carlo Tendens till mer grönskott vid högre N-vårgiva Tendens till grönskott, N-giva vår, kg/ha Figur 2. Gradering av grönskott i 50 cm stubb i Rapsmästaren dagen efter skörd. 10-gradig skala med 9 som mest grönskott plottade mot ledets N-giva på våren. Urval av de 4 sorter som kom topp 5 i tävlingen. Exception Explicit Harnas Carlo näringen till energi i det skördade fröet. Förekomst av grönskott och skillnader i vissnesjukdomar synliga i stubben, tyder på att sortvalet har haft betydelse. De ytterligheter i insatsmedel vi sett i denna tävling har normalt inte sorterna testats för under utvecklingstiden. Det stora antal sorter som varje år provas i de svenska försöken odlas och utvärderas enligt den praxis som svenska odlare använder. Erfarenheterna från denna intressanta odlingstävling ger många nya infallsvinklar på hur vi kan optimera våra insatsmedel i odlingen och hur detta samspelar med sortvalet. 14 Svensk Frötidning 1/17

7 Rapsmästarseminariet YEN fångar rapsodlingens innovatörer Yen är mer än en japansk valuta. I Storbritannien är YEN ett nätverk som fångar upp innovativa odlares idéer för att driva odlingsutvecklingen framåt och uppåt i höstraps. Text: Jens Blomquist, Svensk Frötidning När tävlingen Raps mästaren höll sitt seminarium på SLU Alnarp i november 2016 talade Sarah Kendall från ADAS om hur höstrapsens bestånd påverkar avkastningen. Dessutom presenterade hon YEN Yield Enhancement Network. Det blir ungefär avkastningsförbättringsnätverket i en osmidig och 32 bokstäver lång översättning till svenska. Men ordet antyder precis vad det handlar om. YEN nytt i höstraps YEN vill exakt som syftet var med tävlingen Rapsmästaren fånga upp friska och fräscha funderingar hos odlare kring hur man kan spränga gränser för avkastningen. I höstvete rullar YEN på sedan 4 år tillbaka. Men nu har vi just startat YEN också i höstraps där 2017 blir den första skörden i nätverket, berättar Sarah Kendall. Den utåtriktade och uppmärksammade delen i YEN är en odlingstävling. Man kan delta och tävla var man än befinner sig i Storbritannien eller för den delen i andra länder också. Tävlingen är öppen för odlare även utanför de brittiska öarna, bara man kan förse oss med väderdata för om rådet, säger Sarah Kendall. I höstvete 2016 deltog både Nederländerna och Danmark. Ett danskt lag vann i tävlingsgrenen för parcellskörd, så uppenbarligen fungerar systemet. Alla mot alla En av finesserna med odlingstävlingen är att man kan tävla på två sätt. Först mäts och jämförs den absoluta skörden som en 1:a tävlingsgren. Men så beräknar vi också i ett 2:a steg skörden som en procentandel av den potentiella skörden för fältet eller tävlingsparcellerna, förklarar Sarah Kendall. Den 2:a delen gör att alla kan tävla mot alla. Väderdata som ger nederbörd och temperatur tillsammans med jordart som ger en uppfattning om vattentillgången på odlingsplatsen matas in i en avkastningsmodell hos ADAS. Med hänsyn till både väderlek, jordart och vattentillgång vet man därmed var taket ligger. Därför har YEN drag av handicapregler i golf eller LYS-tal för segelbåtar där alla golfspelare eller segelbåtar kan tävla mot varandra och hänsyn tas till de grundläggande förutsättningarna. Rensat för dessa förutsättningar återstår odlarens egen förmåga och det är det som YEN vill komma åt. Odlingsidéer som får avkastningen att lyfta. Värdefull databas Alla uppgifter från tävlingsfälten samlas och analyseras i en databas hos ADAS. Vi vet att vi begär mycket av odlarna som deltar, men uppgifterna är ovärderliga för oss, slår Sarah Kendall fast. Med alla siffror på plats i databasen kan man sedan arbeta strukturerat och fokuserat på de idéer man tror mest på och testa dessa i experiment och fältförsök. Att ge och ta är alltså en del av receptet hos YEN som i formen liknar ERFA-grupper eller deltagardriven odlingsutveckling. Den allvarliga grunden till YEN är vad Sarah Kendall kallar the technology gap. Det är skillnaden i avkastningen mellan det biologiska taket och vad som åstadkoms i parcellskördar respektive i praktisk odling. Med YEN vill man nu leta upp rapsodlingens innovatörer och förstå mer av hur skördarna byggs upp. Och på lång sikt är syftet klart och tydligt deklarerar Sarah Kendall. Vi hoppas att avkastningsökningen kan accelerera! Höstrapsskörd i Storbritannien ton per hektar Stor skillnad mellan vision och verklighet Potential Technology gap Odlingsteknisk kunskapslucka Skördar i fältförsök Medelskördar gård Figur 1. Den biologiska gränsen för höstraps sätts av infallande solstrålning, nederbörd och vattenhållande kapacitet i jorden. Den ligger över 9 ton per hektar i höstraps på de flesta håll i Storbritannien menar ADAS och jämför med vad som uppnås i försök respektive på gårdsnivå. Glappet mellan vision och verklighet är en odlingsteknisk kunskapslucka som YEN vill överbrygga. Källa: ADAS, Storbritannien. YEN är öppen för alla Svenska rapsodlare kan också delta i YEN om man själv kan förse ADAS med väderdata för sin odling. En första upptakt hålls den 31 januari 2017 på Stoneleigh Park, Warwickshire. Dagen går ut på att generera idéer, förklara hur man själv som odlare kan genomföra enklare jämförelser i fält och inspirera deltagare inför säsongen På går det att läsa mer. 16 Svensk Frötidning 1/17