Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna"

Transkript

1 Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna Jockis, Ilmajoki

2 Planering av sådden Hur inverkar utsädesmängden vid sådden på Planttätheten Blomningen Rottillväxten Skörden Vilka faktorer bör beaktas vid val av sort?

3 Planering av sådden Hur inverkar utsädesmängden vid sådden på Planttätheten Blomningen Rottillväxten Skörden Vilka faktorer bör man ta i beaktande vid val av sort? Ett hurudant kumminbestånd ger en bra skörd?

4 Kumminskörd kg/ha Kumminskörden ökar då antalet blommande plantor ökar Blommande kumminplantor st/m2 Kuva 1. Betydelsen av kumminets blomningstäthet (st /m2) på kumminskörden(kg/ha).

5 Hur får man ett blommande kumminbestånd?

6 Planttäthet st/m Skördeåret Bild 2. Samband mellan planttäthet och antalet blommande plantor i försöket med utsädesmängder 1. (övre bilden) och 2. (nedre bilden) under skördeåret. 0 Blomningen beror 0,00 på planttätheten 50,00 på olika sätt 100,00 1. och 2. skördeåret 150,00 -> 1. skördeåret 500kan blomningen vara mindre p.g.a. för tätt bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande plantor/m2 under två års tid Blommande plantor st/m2 2. Skördeåret

7 Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid

8 Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten?

9 Planttäthet st/m > 1. Planttätheten ökar vid större utsädesmängd vid sådd -> 2. Av utsädesmängden gror förhållandevis ett mindre antal frön, ju större utsädesmängden är 1000 Det är 800 möjligt, att en utsädesmängd på 5 kg/ha producerar lika många/få plantor som 30 kg/ha 600 Bara ca 55 % av utsädesmängden gror Utsädesmängd kg/ha Bild 3. Utsädesmängdens (kg/ha) inverkan på planttätheten (st/m2) insåningsårets höst.

10 Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är

11 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret?

12 Skörd kg/ha Skördeåret > 1. Skördeårets planttäthet hade 200 inget direkt 400 samband med 600 skörden -> 2. Skördeåret 2500 producerar ett tätt bestånd den högsta skörden Planttäthet st/m2 Bild 4. Planttäthetens samband med skörden 1. och 2. skördeåret i sortförsöken i Jockis EX. 1: Den bästa skörden får man 1. skördeåret 2. Skördeåret

13 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m

14 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst?

15 Plantantal på hösten, st/m Höst st/m Höst st/m Plantantal på våren st/m2 Bild 5. Sambandet mellan föregående hösts och följande vårs planttätheter i försöket med utsädesmängder

16 Antal flockar, st/växt 35 -> Då kumminrotens bas är 5-6 mm i diameter föregående höst blommar kumminplantan nästa år-> Bildandet av flockar ökar då rotens storlek ökar ,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Rotbasens diameter, mm Bild 6. Rotbasens diameter (mm, föregående höst) och dess betydelse på kumminets blomning följande år. Sortförsök, Sylvia.

17 Antal flockar, st/växt 35 -> Då kumminrotens bas är 5-6 mm i diameter föregående höst blommar kumminplantan nästa år-> Bildandet av flockar ökar då rotens storlek ökar Stora rötter- rikligt med flockar Då rotbasens diameter på hösten är 5-6 mm -> kumminplantan bildar åtminstone en flock eller blommar följande sommar 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Rotbasens diameter, mm Bild 6. Rotbasens diameter (mm, föregående höst) och dess betydelse på kumminets blomning följande år. Sortförsök, Sylvia.

18 Antalet växtblad st/växt > För att kumminrotens diameter skall vara ca 6 mm, bör det finnas ÅTMINSTONE 6 växtblad -1 mm rottjocklek motsvarar ca 1-1,5 växtblad Diameter på kumminrotens nacke, mm Bild 7. Samband mellan diametern på kumminroten och antalet växtblad på hösten.

19 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten

20 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten Vilken utsädesmängd ger ett riktigt bestånd?

21 Planttäthet st/m > Första årets planttäthet, målsättning st/m2 Uppnåddes med såmängder kg/ha Utsädesmängd kg/ha Bild 8. Utsädesmängdens inverkan (kg/ha) på kumminets planttäthet (st/m2) insåningsårets höst.

22 Skörd kg/ha > 15 kg/ha kan vara rätt utsädesmängd Sato 2012, sijoituskylvö Sato 2011, sijoituskylvö (5) (10) (15) (20) 926 (25) (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar

23 Skörd kg/ha > Över 15 kg/ha ökade inte skörden Sato 2012, sijoituskylvö Sato 2011, sijoituskylvö (5) (10) (15) (20) 926 (25) (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar

24 Skörd kg/ha > Kunde 10 kg/ha fungera som en sådan skördeformare, som ger två lika stora skördar? - Planttätheten insåningsårets höst 200 st/m2 - >Totalskörden blir svagare Sato 2012, sijoituskylvö Sato 2011, sijoituskylvö (5) (10) (15) (20) 926 (25) (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar

25 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten Vilken utsädesmängd ger ett riktigt bestånd? 1. En skörd: 5-10 kg/ha 2. Två skördar: kg/ha

26 Planering av såtätheten 1 Använd utsäde med hög grobarhet. Det är omöjligt att ge ett exakt såtäthetsoptimum, eftersom bestånden gror väldigt olika. I MTT:s försök uppnåddes målsättningstätheten(insåningsårets höst) över 300 plantor/m2 med utsädesmängden 15 kg/ha. Då man eftersträvar den högsta sammanlagda skörden för två år (utsädesmängden 15 kg/ha ->) beror skördevariationerna troligen på beståndets struktur. Ett glesare bestånd (10 kg/ha) kan jämnare producera skörd, men totalskörden för två år kan bli svagare jämfört med en tätare sådd. En sådd med 5 kg utsäde/ha kan producera en god skörd ett år. Antalet blommande plantor i kumminbeståndet under två år bör vara ca st/m2.

27 Planering av såtätheten 2 Det lönar sej att räkna såtätheten i några rader Vid hösträkningen framgår: Följande års skördepotential Finns det tillräckligt med plantor: insåningsårets höst 300 st. eller mera, och första skördeårets höst minst ca 100 st. Antalet växtblad i kumminbladrosetterna: 1 växtblad = ca 1-1,5 mm rottjocklek Kom ihåg, att plantor/m2 dör under vintern. Vid sommarräkningen framgår: Antalet blommande kumminplantor Ifall största delen av kumminplantorna blommar, är huvudskörden på kommande Blommande högst 250 st/m2 under två års tid Åkerns användning efter kommande skörd: ifall det finns icke blommade plantor under 100 st/m2, och ogräs i beståndet, bör man överväga att avsluta kumminbeståndet på hösten.

28 Planering av såtätheten 3 Ifall det på din åker växer färre antal plantor än i försöksrutorna, ingen panik! I föredraget har vi granskat hur kumminskörden bildas i förhållande till antalet blommande kumminplantor I ett glesare bestånd bildar kumminet flera sidoflockar, vilka kan kompensera planttätheten åtminstone det första skördeåret.

29 Att observera vid val av sort Dröser: Niederdeutscher, Volhouden, Konczewicki ja Gintaras Tröskning före mognad. Skördeökning kg/ha. Dröser inte: Prochan, (Record), Sylvia Tröskningen kan framskjutas och ibland kan skörden t.o.m. öka i slutet. Andra faktorer som möjligen inverkar på sortvalet Niederdeutscher: tidig, vinterhärdig, rikligt med flyktiga oljor i fröna Konczewicki kan vara speciellt vinerhärdig(stor rot!)

30 Val av sort Sort Tidig Vinterhärdig (1 Blommar rikligt (2 Stort frö Dröser ej Stor Gintaras xxx xxx Konczewicki xxx skördepotential Niederdeutscher xxx xxx xxx xxx Prochan xxx xxx xxx xxx Record xxx xxx xxx Sylvia xxx xxx xxx Volhouden 1) Första vintern 2) Första skördeåret Flyktiga oljor i fröet

31 TACK!

Tio steg till toppskördar

Tio steg till toppskördar Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning

Läs mer

Sådd direkt eller i skydd?

Sådd direkt eller i skydd? Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna

Läs mer

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för

Läs mer

Råd för produktionen av en bättre skörd

Råd för produktionen av en bättre skörd Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja

Läs mer

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Sammandrag Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Marjo Keskitalo, Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola, Merja Högnäsbacka, Lauri Jauhiainen, Arjo Kangas, Timo Karhula, Hannu Känkänen, Antti Laine,

Läs mer

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,

Läs mer

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna

Läs mer

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR

Läs mer

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj

Läs mer

Sjukdomssituationen i kummin

Sjukdomssituationen i kummin Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets

Läs mer

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis) Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen. Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,

Läs mer

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap

Läs mer

Handbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016

Handbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? 2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder

Läs mer

Etablering och snigelförsök

Etablering och snigelförsök Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik

Läs mer

Har du jätteloka på din tomt eller mark?

Har du jätteloka på din tomt eller mark? Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Tidig och sen växtreglering

Tidig och sen växtreglering Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd

Läs mer

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton 20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro

Läs mer

Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten

Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten Agronom Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Malmöhus, Agronom Torbjörn Ewaldz HUSEC AB och AgrD Lena Engström,

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den 2015-05-13 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Björn Andersson, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Gunnel Andersson, Jannie Hagman,

Läs mer

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet

Läs mer

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha

Läs mer

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,

Läs mer

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Agronom Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats

Läs mer

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov. Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

Höstoljeväxter. Sorter

Höstoljeväxter. Sorter Höstoljeväxter Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Intresset för sortprovning av höstraps var fortsatt stort under 2008. Totalt provades 52 sorter i 3 olika serier. I OS 23 provades 27 linjesorter och i OS

Läs mer

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010

Läs mer

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar

Läs mer

FÄLTKORT 2003 OS A018

FÄLTKORT 2003 OS A018 eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders

Läs mer

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna 58 Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research Varje handskördad parcell består av två rader, 6 m långa. Det ligger sex parceller i varje fält.

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering

Läs mer

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning

Läs mer

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0101. Sortförsök med tidig, medelsen och sen rödklöver. Version 2018-04-09n och gäller säsongen

Läs mer

Maltkorn och Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva

Läs mer

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.

Läs mer

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?

Läs mer

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.

Läs mer

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,

Läs mer

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Jättefloka. - en skadlig främmande art Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har

Läs mer

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och

Läs mer

Odlingsbeskrivning för industrihampa

Odlingsbeskrivning för industrihampa Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.

Läs mer

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24

Läs mer

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej. Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Nyheter

Läs mer

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-104. Sortförsök med blålusern Version 2017-03-28 och gäller säsongen 2017 Magnus Halling Variabelkoder

Läs mer

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan

Läs mer

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 6 av sorterna har

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer