Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
|
|
- Ann-Christin Johanna Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna Jockis, Ilmajoki
2 Planering av sådden Hur inverkar utsädesmängden vid sådden på Planttätheten Blomningen Rottillväxten Skörden Vilka faktorer bör beaktas vid val av sort?
3 Planering av sådden Hur inverkar utsädesmängden vid sådden på Planttätheten Blomningen Rottillväxten Skörden Vilka faktorer bör man ta i beaktande vid val av sort? Ett hurudant kumminbestånd ger en bra skörd?
4 Kumminskörd kg/ha Kumminskörden ökar då antalet blommande plantor ökar Blommande kumminplantor st/m2 Kuva 1. Betydelsen av kumminets blomningstäthet (st /m2) på kumminskörden(kg/ha).
5 Hur får man ett blommande kumminbestånd?
6 Planttäthet st/m Skördeåret Bild 2. Samband mellan planttäthet och antalet blommande plantor i försöket med utsädesmängder 1. (övre bilden) och 2. (nedre bilden) under skördeåret. 0 Blomningen beror 0,00 på planttätheten 50,00 på olika sätt 100,00 1. och 2. skördeåret 150,00 -> 1. skördeåret 500kan blomningen vara mindre p.g.a. för tätt bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande plantor/m2 under två års tid Blommande plantor st/m2 2. Skördeåret
7 Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid
8 Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten?
9 Planttäthet st/m > 1. Planttätheten ökar vid större utsädesmängd vid sådd -> 2. Av utsädesmängden gror förhållandevis ett mindre antal frön, ju större utsädesmängden är 1000 Det är 800 möjligt, att en utsädesmängd på 5 kg/ha producerar lika många/få plantor som 30 kg/ha 600 Bara ca 55 % av utsädesmängden gror Utsädesmängd kg/ha Bild 3. Utsädesmängdens (kg/ha) inverkan på planttätheten (st/m2) insåningsårets höst.
10 Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är
11 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret?
12 Skörd kg/ha Skördeåret > 1. Skördeårets planttäthet hade 200 inget direkt 400 samband med 600 skörden -> 2. Skördeåret 2500 producerar ett tätt bestånd den högsta skörden Planttäthet st/m2 Bild 4. Planttäthetens samband med skörden 1. och 2. skördeåret i sortförsöken i Jockis EX. 1: Den bästa skörden får man 1. skördeåret 2. Skördeåret
13 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m
14 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst?
15 Plantantal på hösten, st/m Höst st/m Höst st/m Plantantal på våren st/m2 Bild 5. Sambandet mellan föregående hösts och följande vårs planttätheter i försöket med utsädesmängder
16 Antal flockar, st/växt 35 -> Då kumminrotens bas är 5-6 mm i diameter föregående höst blommar kumminplantan nästa år-> Bildandet av flockar ökar då rotens storlek ökar ,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Rotbasens diameter, mm Bild 6. Rotbasens diameter (mm, föregående höst) och dess betydelse på kumminets blomning följande år. Sortförsök, Sylvia.
17 Antal flockar, st/växt 35 -> Då kumminrotens bas är 5-6 mm i diameter föregående höst blommar kumminplantan nästa år-> Bildandet av flockar ökar då rotens storlek ökar Stora rötter- rikligt med flockar Då rotbasens diameter på hösten är 5-6 mm -> kumminplantan bildar åtminstone en flock eller blommar följande sommar 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Rotbasens diameter, mm Bild 6. Rotbasens diameter (mm, föregående höst) och dess betydelse på kumminets blomning följande år. Sortförsök, Sylvia.
18 Antalet växtblad st/växt > För att kumminrotens diameter skall vara ca 6 mm, bör det finnas ÅTMINSTONE 6 växtblad -1 mm rottjocklek motsvarar ca 1-1,5 växtblad Diameter på kumminrotens nacke, mm Bild 7. Samband mellan diametern på kumminroten och antalet växtblad på hösten.
19 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten
20 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten Vilken utsädesmängd ger ett riktigt bestånd?
21 Planttäthet st/m > Första årets planttäthet, målsättning st/m2 Uppnåddes med såmängder kg/ha Utsädesmängd kg/ha Bild 8. Utsädesmängdens inverkan (kg/ha) på kumminets planttäthet (st/m2) insåningsårets höst.
22 Skörd kg/ha > 15 kg/ha kan vara rätt utsädesmängd Sato 2012, sijoituskylvö Sato 2011, sijoituskylvö (5) (10) (15) (20) 926 (25) (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar
23 Skörd kg/ha > Över 15 kg/ha ökade inte skörden Sato 2012, sijoituskylvö Sato 2011, sijoituskylvö (5) (10) (15) (20) 926 (25) (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar
24 Skörd kg/ha > Kunde 10 kg/ha fungera som en sådan skördeformare, som ger två lika stora skördar? - Planttätheten insåningsårets höst 200 st/m2 - >Totalskörden blir svagare Sato 2012, sijoituskylvö Sato 2011, sijoituskylvö (5) (10) (15) (20) 926 (25) (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar
25 Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten Vilken utsädesmängd ger ett riktigt bestånd? 1. En skörd: 5-10 kg/ha 2. Två skördar: kg/ha
26 Planering av såtätheten 1 Använd utsäde med hög grobarhet. Det är omöjligt att ge ett exakt såtäthetsoptimum, eftersom bestånden gror väldigt olika. I MTT:s försök uppnåddes målsättningstätheten(insåningsårets höst) över 300 plantor/m2 med utsädesmängden 15 kg/ha. Då man eftersträvar den högsta sammanlagda skörden för två år (utsädesmängden 15 kg/ha ->) beror skördevariationerna troligen på beståndets struktur. Ett glesare bestånd (10 kg/ha) kan jämnare producera skörd, men totalskörden för två år kan bli svagare jämfört med en tätare sådd. En sådd med 5 kg utsäde/ha kan producera en god skörd ett år. Antalet blommande plantor i kumminbeståndet under två år bör vara ca st/m2.
27 Planering av såtätheten 2 Det lönar sej att räkna såtätheten i några rader Vid hösträkningen framgår: Följande års skördepotential Finns det tillräckligt med plantor: insåningsårets höst 300 st. eller mera, och första skördeårets höst minst ca 100 st. Antalet växtblad i kumminbladrosetterna: 1 växtblad = ca 1-1,5 mm rottjocklek Kom ihåg, att plantor/m2 dör under vintern. Vid sommarräkningen framgår: Antalet blommande kumminplantor Ifall största delen av kumminplantorna blommar, är huvudskörden på kommande Blommande högst 250 st/m2 under två års tid Åkerns användning efter kommande skörd: ifall det finns icke blommade plantor under 100 st/m2, och ogräs i beståndet, bör man överväga att avsluta kumminbeståndet på hösten.
28 Planering av såtätheten 3 Ifall det på din åker växer färre antal plantor än i försöksrutorna, ingen panik! I föredraget har vi granskat hur kumminskörden bildas i förhållande till antalet blommande kumminplantor I ett glesare bestånd bildar kumminet flera sidoflockar, vilka kan kompensera planttätheten åtminstone det första skördeåret.
29 Att observera vid val av sort Dröser: Niederdeutscher, Volhouden, Konczewicki ja Gintaras Tröskning före mognad. Skördeökning kg/ha. Dröser inte: Prochan, (Record), Sylvia Tröskningen kan framskjutas och ibland kan skörden t.o.m. öka i slutet. Andra faktorer som möjligen inverkar på sortvalet Niederdeutscher: tidig, vinterhärdig, rikligt med flyktiga oljor i fröna Konczewicki kan vara speciellt vinerhärdig(stor rot!)
30 Val av sort Sort Tidig Vinterhärdig (1 Blommar rikligt (2 Stort frö Dröser ej Stor Gintaras xxx xxx Konczewicki xxx skördepotential Niederdeutscher xxx xxx xxx xxx Prochan xxx xxx xxx xxx Record xxx xxx xxx Sylvia xxx xxx xxx Volhouden 1) Första vintern 2) Första skördeåret Flyktiga oljor i fröet
31 TACK!
Tio steg till toppskördar
Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merSortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis
Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merOgräsbesprutningens påverkan på kumminskörden
Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för
Läs merRåd för produktionen av en bättre skörd
Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja
Läs merSammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet
Sammandrag Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Marjo Keskitalo, Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola, Merja Högnäsbacka, Lauri Jauhiainen, Arjo Kangas, Timo Karhula, Hannu Känkänen, Antti Laine,
Läs merKonkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och
Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd
Läs merKännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Läs merVäxtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,
Läs merMed en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden
Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna
Läs merEN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012
EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR
Läs merOgräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet
Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj
Läs merSjukdomssituationen i kummin
Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12
Läs merRÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merAgrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Läs merÅkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merInverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden
Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap
Läs merHandbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016
Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Läs merSorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merEtablering och snigelförsök
Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik
Läs merHar du jätteloka på din tomt eller mark?
Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Läs merHöstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
Läs merTidig och sen växtreglering
Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merVal av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merMed sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten
Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten Agronom Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Malmöhus, Agronom Torbjörn Ewaldz HUSEC AB och AgrD Lena Engström,
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merHög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet
Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,
Läs merMinnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den
Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den 2015-05-13 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Björn Andersson, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Gunnel Andersson, Jannie Hagman,
Läs merFörsöket är utlagt för att skapa en förståelse
OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merFörsöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merÅterigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merSort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Läs merHöstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Agronom Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merHöstoljeväxter. Sorter
Höstoljeväxter Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Intresset för sortprovning av höstraps var fortsatt stort under 2008. Totalt provades 52 sorter i 3 olika serier. I OS 23 provades 27 linjesorter och i OS
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merSortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merFÄLTKORT 2003 OS A018
eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders
Läs merÅrets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merTillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna
58 Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research Varje handskördad parcell består av två rader, 6 m långa. Det ligger sex parceller i varje fält.
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merPM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Läs merSåteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merBetydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö
Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0101. Sortförsök med tidig, medelsen och sen rödklöver. Version 2018-04-09n och gäller säsongen
Läs merMaltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva
Läs merSortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merGrobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merJättefloka. - en skadlig främmande art
Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har
Läs merVårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat
Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och
Läs merOdlingsbeskrivning för industrihampa
Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merKorn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Läs merSäkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Nyheter
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-104. Sortförsök med blålusern Version 2017-03-28 och gäller säsongen 2017 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merHösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 6 av sorterna har
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Läs merFröodling en översikt
Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs mer