Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
|
|
- Tobias Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet Loimaa, Ilmajoki
2 Finländska jordbrukets grundproblem Jordbrukets intäkter räcker inte till för att täcka de kostnader som uppstår I produktionen LÖNSAMHETSPROBLEM Gårdarna får årligen sänka de uppställda ekonomiska målen
3 Finländska gårdars produktionskostnader och intäkter FÖRETAGARFÖRLUST 1,4 mrd. euroa 5000 milj.euro Tuotantokustannus Produktionskostnader Tuotot Intäkter Källa: Taloustohtori
4 Finländska gårdars produktionskostnader Arbetskostnader 26 % Räntekostnader 14 % Byggnadskostnader 7 % Maskinkostnader 18 % Förnödenheter 35 % Källa: Taloustohtori
5 Finländska gårdars intäkter Alla stöd 37 % Finansieringsintäkter 0 % Andra intäkter 5 % Intäkter från växthusoch frilandsproduktion 12 % Växtodlingsintäkter 12 % Intäkter från djurproduktion 34 % Källa: Taloustohtori
6 Kumminodlingens andel av växtodlingsintäkterna Oljeväxter 59 9 % Vallfoder % Potatis och sockerbeta % Baljväxter och andra växter 15,8 2 % Kummin 7,2 1 % Havre och annan spannmål % Råg och vete % Korn % Milj. och %
7 Marknadsintäkternas utveckling för kummin i Finland 5,0 milj. år ,5 milj. år ,2 milj. år 2012 (uppskattning)
8 Enhetsintäkter och produktionskostnader för kummin Insåningsåret ett problem för kummin Inga försäljningsintäkter, men kostnader uppstår Stödberoende Fasta kostnader finns fastän ingen skörd fås Borde man anlägga i skyddssäd för att få en skörd?
9 Enhetsintäkter- och produktionskostnader i kummin, /kg 3,50 3,00 FÖRETAGARFÖRLUST 2,50 /kg 2,00 1,50 Tuotantokustannus Produktionskostnad Tuottajahinta Producentpris 1,00 0,50 0,00 Foderkorn Rehuohra Rybs Rypsi Kumina Kummin
10 Intäkter och produktionskostnad, /ha /ha 1000 FÖRETAGAR FÖRLUST Rehuohra Foderkorn Rypsi Rybs Kummin Kumina Tuotot Intäk ter Tuotantokustannus Produktionskostnad
11 Produktionskostnad för kummin Övriga kostnader 5 % Utsäde 1 % Gödsel 10 % Växtskydd och kalkning 6 % Åkerkapital och grundförbättringar 26 % Arbete 8 % Bränsle och energi 3 % Byggnadskostnader 10 % Maskinkostnader 30 %
12 Produktionskostnad för kummin och spannmålsodling 100 % 80 % 60 % % 20 % % 20 Kummin Kumina 16 Spannmål Viljanviljely Muuttuvat Rörliga kostnader kustannukset Työkustannus Arbetskostnader Kiinteät Fasta kostnader kustannukset Källa för spannmål: Taloustohtori
13 Enhetsintäkter och produktionskostnad för kummin 5,0 4,0 /kg 3,0 2,0 Tuet Stöd Tuottajahinta Producentpris Tuotantokustannus Produktionskostnad 1,0 0,0 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 Sato, Skörd, t/ha t/ha
14 Enhetsproduktionskostnad för kummin, då anläggningsåret sker i skyddssäd 5,00 4,00 3,00 /kg 2,00 Ei Ingen suojaviljaa skyddssäd kylvövuotena insåningsåret Ohra Korn suojaviljana som skyddssäd kylvövuotena insåningsåret 1,00 0,00 Anläggningsåret Perustamisvuosi skördeåret satovuosi 2. skördeåret satovuosi
15 Slutsatser Inbesparingar på fel ställe minskar lönsamheten! Inbesparingar sker oftast enbart i de rörliga kostnaderna (ex gödsling och växtskydd) Förorsakar inbesparingar i centrala insatser en lägre skörd och minskade försäljningsintäkter? enhetskostnaderna stiger då skördenivån sjunker produktiviteten sjunker Har alla möjliga inbesparingar på fasta sidan redan gjorts? Man får inte glömma bort de kostnader som uppstår fastän inga pengar betalas från gården Odlarfamiljens lönekrav och ränta på eget kapital Dethär kompromissar nästan alltid de flesta med!
16 Vid kumminodling borde man fästa särskild uppmärksamhet på de fasta kostnaderna (ex maskiner och byggnader) Fasta kostnaderna består fullt ut, fastän man inte får någon skörd alls (anläggningsår, missväxtår) Skyddssäd vid anläggningsåret minskar produktioinskostnaderna, men kumminskörden bör vara god de följande åren (även en rätt god skörd av skyddsäden borde man få) Ex hyresmaskiner, noggrannt övervägande av investeringar, samarbete med grannar är bra sätt att minska på de fasta kostnaderna Med kummin har man möjlighet att nå upp till förutsättningarna för en lönsam produktion, om: Producentpriset täcker 30% av produktionskostnaderna Stöden täcker 70% av produktionskostnaderna En låg skördenivå och skördevariationer mellan åren borde man komma bort från Sikta på en medelskörd på kg/ha!
17 Ett stort stödberoende i kumminodlingen ökar den ekonomiska osäkerheten! Fr.o.m 2014 förändras stödpolitiken och dess föreberedelser är ännu på hälft De styrda pengasummorna som går till stöden kommer inte att öka
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merFörkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda
Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merEN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012
EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR
Läs merRåd för produktionen av en bättre skörd
Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja
Läs merPlanering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merEkoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Läs merOgräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet
Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merKännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merSjukdomssituationen i kummin
Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12
Läs merEDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merLönsamhetsaspekter inom ekologiskproduktion. Pargas Anders Norrback
Lönsamhetsaspekter inom ekologiskproduktion Pargas 21.02.17 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar sej förutom
Läs merYara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs merBra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd
Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med
Läs merHur ser spannmålsmarknaden ut?
Hur ser spannmålsmarknaden ut? www.slc.fi 28.11. 2012 Greppa marknaden projektet 2010-2012 Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser,
Läs merEkospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito
Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merTeam 20/20 redo för redovisning
44 Team 20/20 redo för redovisning Robert Olsson, AB Vägen framåt för sju av landets bästa betodlare hur ska den se ut för att säkra ekonomin i svensk betodling efter att den nya sockerreformen fullt slagit
Läs merOgräsbesprutningens påverkan på kumminskörden
Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merPriser på jordbruksprodukter september 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. et är ändrat från 1 procent till 3 procent i
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merSPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden
SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-05-31 Priser på jordbruksprodukter maj 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merLönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback
Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion Ekotankesmedjan 1.4.2016 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merTio steg till toppskördar
Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merJordbruket inom EU och de nya medlemsländerna
Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne
Läs merNär är optimal skördetidpunkt?
2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier
Läs merPriser på jordbruksprodukter november 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-04-03 Priser på jordbruksprodukter mars 2017 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar 2,3
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. et är ändrat från 1 procent till 3 procent i
Läs merHUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN
HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN 24.9 2014 Frågeställningens tre aspekter 1) Insats-insats problematiken Främst en teknologisk fråga
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 4, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Tillväxt i många branscher
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merMiljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
Läs merPriser på jordbruksprodukter november 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-12-03 Priser på jordbruksprodukter november 2018 Det svenska genomsnittliga avräkningspriset på ungtjur klass R3 var 9 procent högre än EU:s genomsnittliga
Läs merSortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis
Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-11-01 Priser på jordbruksprodukter oktober 2019 EU:s handelsbalans för januari-augusti är, räknat i kvantitet, positiv med ett överskott på 265 ton medan värdet
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-04-04 Priser på jordbruksprodukter mars 2018 Det genomsnittliga svenska avräkningspriset på ungtjurar R3 är 13 procent högre än det genomsnittliga EU-priset.
Läs merOslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet
Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat
Läs merUtvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Läs merVäxtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,
Läs merKalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix
Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 10 Nr 12 Nr 12 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om ändring av Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden Utfärdat i Mariehamn den 23 februari
Läs merLönsamheten i ekologisk produktion
EKOfakta! Lönsamheten i ekologisk produktion Projekt Ökad svensk ekologisk produktion FAKTAKOMPENDIUM 4 AV 4 FAKTAKOMPENDIUM NR. ÖKAD SVENSK PRODUKTION UNDERLAG, TEMA RESEARCH, & TEXTER 1 2 SVERIGE SOM
Läs merPriser på jordbruksprodukter juni 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-07-01 Priser på jordbruksprodukter juni 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 13 procent högre än EU:s genomsnittliga pris vecka 25. Allt
Läs merLönsamhet och resultat
Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och
Läs merHur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?
Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs mer12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket
Läs merMarknadsöversikt Greppa marknadenprojektet, Rikard Korkman, ombudsman, SLC
Marknadsöversikt 18.3.2013 Greppa marknadenprojektet, Vanda Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merPriser på jordbruksprodukter februari 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-02-28 Priser på jordbruksprodukter februari 2018 Under 2017 var nettoexporten av nötkött och levande djur från EU 462 000 ton till ett värde av 662 miljoner
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 2, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. et är ändrat från 1 procent till 3 procent i
Läs mer- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa
VÄSTANKVARN 10.6.-10 - Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen Aktuellt på spannmålsmarknaden Juni 2010 Hankkija-Lantbruk Ab Spannmål- och råvarugruppen
Läs merKorta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling
Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare
Läs merTervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10
Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra
Läs merVäxtföljd och markstruktur. MAVEKA-Odlarträff Tuorla Peter Fritzén-ProAgria-FHS Tuomas Mattila-Kilpiä gård Juuso Joona-Tyynelä gård
Växtföljd och markstruktur MAVEKA-Odlarträff 13.2.2019 Tuorla Peter Fritzén-ProAgria-FHS Tuomas Mattila-Kilpiä gård Juuso Joona-Tyynelä gård Varför är växtföljden och markstrukturen högaktuell? Vi har
Läs merKonkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och
Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd
Läs merOdlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund
Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-30 Priser på jordbruksprodukter maj 2018 Det svenska avräkningspriset ligger kvar på en hög nivå. Vecka 20 var det genomsnittliga priset för ungtjurar (R3)
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merFrån kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning
Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA
Läs merStöd & Granskning Janika Hinders och Rune Forsman
Stöd & Granskning 2018 Janika Hinders och Rune Forsman Kan sökas 2018 Nyskiftesarealer (ägoreglering) som ersättningsberättigande (max. 5 ha) till miljöersättning, ekoersättning och kompensationsersättning
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merSpannmålsmarknadsöversikt
Spannmålsmarknadsöversikt 5-6.2.2014 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Tuff start på 2014! Marknaden: wheat prices still seeking bottom, vetefuturen på Chicagobörsen på
Läs merJORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och
NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags
Läs merPriser på jordbruksprodukter augusti 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-09-04 Priser på jordbruksprodukter augusti 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merOmläggning till ekologisk produktion
Omläggning till ekologisk produktion 2013 1 Vad är eko? Eko = ekologisk, naturenlig Ett produktionssätt där man strävar att odla växter, föda upp djur och producera livsmedel genom att dra nytta av naturens
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs merEkonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar
Läs merVÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt
P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL
Läs mer