PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER"

Transkript

1 PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU.

2 Hushållningssällskapet, Kristianstad EKO-Kalkylförteckning 2005 Om Hushållnigssällskapens ekonomirådgivning Inledning Nu är MTR ett faktum Sida EKO Höstvete, brödsäd 2 EKO Höstråg, brödsäd 4 EKO Rågvete 6 EKO Foderkorn 8 EKO Maltkorn 10 EKO Havre 12 EKO Vårvete 14 EKO Höstraps 16 EKO Vårraps 18 EKO Foderärt 20 EKO Åkerböna 22 EKO Sötlupin 24 EKO Konservärt 26 EKO Sockerbetor 28 EKO Matpotatis, lagrad 30 EKO Stärkelsepotatis 32 EKO Helsädesensilage-Havre/ärt 34 EKO Slåttervall, ensilage 36 EKO Slåttervall, hö 38 EKO Betesvall 40 EKO Betesmark 42 EKO Träda-Grovfoderproduktion 44 EKO Träda-Gröngödsling 46 Maskinkostnader 48 I II V OM KALKYLSAMLINGEN Den ekologiska kalkylsamlingen är sammanställd av Hushållningssällskapet i Kristianstad i november-december Kalkylerna finns även tillgängliga på Sällskapets hemsida: Den som har synpunkter eller frågor om dessa kalkyler är välkommen att vända sig till: Hushållningssällskapet, Kristianstad, Box 9084, KRISTIANSTAD. Tel För den som själv vill göra egna jämförelser mellan ekonomin i ekologiska och konventionella produktionsgrenar kan kalkylerna för konventionell växtodling respektive djurhållning beställas på telefon , eller genom att skicka in den speciella talongen i detta häfte. 30 Varje häfte kostar 400 kr plus moms. Den här kalkylsamlingen har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket och har finansierats gemensamt med skattemedel från Sverige respektive EU. Vi vill tacka de företag som medverkat med information om produktpriser mm: Magnihill AB, Lantmännen samt Stärkelsen m fl.

3 I HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS EKONOMIRÅDGIVNING Vi erbjuder dig kvalificerad rådgivning med helhetssyn för ditt lantbruksföretag. Alla företag är unika och därför krävs det individuell rådgivning, och det är just det som är vår styrka. Känner Du dig osäker inför viktiga beslut av ekonomisk karaktär eller har Du andra funderingar när det gäller Ditt företags ekonomi, hör av dig till Hushållningssällskapets ekonomirådgivare så hjälper vi Dig. Vi kan ge dig svar på frågor som: Hur ser lönsamheten ut i mitt företag? Är denna investering rätt just nu för mig? Vad kan jag betala för arrendet? Betalar jag för mycket ränta? Har jag sökt alla EU-stöd jag kan? Bra rådgivning är något alla behöver! Ring oss på nedanstående telefonnummer!!! HS Halland Box 254 Carl Blackert Kristina Lidfeldt Tomas Riberth FALKENBERG Växel HS Kristianstad Box 9084 Stefan Gustavsson Lars Hellström Caroline Ivarsson KRISTIANSTAD Växel Sara Löfvendahl Torsten Thuresson HS Malmöhus Borgeby Slottsväg 13 Mårten Blad Yvette Bårring BJÄRRED Växel

4 II VÄXTODLING 2005 INLEDNING TILL PRODUKTIONSGRENSKALKYLERNA Vad är en produktionsgrenskalkyl? Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler bygger på erfarenheter från den rådgivning som finns inom Hushållningssällskapet inom djurhållning, växtodling och ekonomi, anpassat efter sydsvenska förhållanden. Produktionsgrenskalkylen är en redovisning av intäkter och rörliga kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas vad produktionsgrenen bidrar med för att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. Genom att göra upp kalkyler på de olika produktionsgrenarna och lägga till samkostnaderna kan man skapa en driftsplan. Gör man flera alternativa driftsplaner kan man simulera olika driftsinriktningar för att få en uppfattning om hur förändringar i gårdens produktion kan påverka företagets ekonomi. För att göra en tillförlitlig driftsplan måste kalkylerna anpassas till den egna gårdens förutsättningar. Vad kan utläsas av kalkylen? Bruttoresultatet är en första indikation på resultatnivån i driften. Intäkter minus de kostnader som direkt belastar grödan såsom utsäde, gödsel, och växtskydd. Detta resultat skall användas med en viss försiktighet då även övriga rörliga kostnader har en stor betydelse för driften. I nivån TB 1 finns en resultatnivå som beskriver intäkter minus alla rörliga kostnader. På denna resultatnivå kan olika företag jämföras, oavsett maskinpark eller arbetseffektivitet, förutsatt att alla delar i produktionen görs med egna maskiner. Vi har även gett förslag på taxor för lejda tjänster. I TB 2-nivån har arbetstiden lagts in, vilket återspeglar skillnader i arbetseffektivitet. I TB2 skall även de fasta kostnaderna för maskiner beräknas. Eftersom de fasta kostnaderna varierar mycket från gård till gård har vi inte lagt in dessa i kalkylerna. För att få ett bra riktvärde på denna kostnad bör detta beräknas för varje enskilt företag. I den slutliga nivån i kalkylen, TB 3, beräknas de fasta kostnaderna för mark. Äger brukaren sin mark själv skall ett marknadsmässigt arrende läggas in, eftersom det är alternativet till att bruka marken själv. Vid denna nivå kan hela företag jämföras och man kan se hur effektiva de olika delarna av företaget är i förhållande till varandra. Förutsättningarna i växtodlingskalkylerna bygger huvudsakligen på erfarenheter från HIR (Hushållningssällskapets individuella rådgivning) och utgör därmed ett normalt brukningssätt för ett effektivt sydsvenskt jordbruk. Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler grundar sig på en gård med totalt 110 ha växtodling. Planeringstidpunkten De flesta gårdar har olika förutsättningar som arrondering, jordart, storlek osv. vilket gör att enskilda kalkyler kan se annorlunda ut för olika gårdar. Detta gör att planeringssituationen får en avgörande betydelse för resultatet vid en planering av t ex en större investering. Likaså avgör planeringstidpunkten vissa avräkningspriser, bidrag och insatsvaror. T ex innebär en stärkt valuta sjunkande arealbidrag, sjunkande avräkningspriser och priser på importerade insatsvaror.

5 III Växtföljder Man kan inte bryta loss en enskild ekologisk gröda och jämföra den rakt av med motsvarande konventionellt odlade gröda. Man måste ta hänsyn till att en av den ekologiska produktionens grundstenar är växlingen mellan olika grödor. De använda skördenivåerna bygger på att spannmål, potatis, sockerbetor och raps alternerar med gröngödslingsgrödor och kvävefixerande grödor. För varje produktionsgren finns en tänkt växtföljd redovisad, alternativt vilken förfrukt som förutsätts för den aktuella grödan. Intäkter Avkastningsnivåerna för respektive klass är uppskattade av de ekologiska växtodlingsrådgivarnas (HIR-EKO) erfarenheter och priset är satt vid skörd Det frikopplade stödett är beräknat efter en euro-kurs på ca 9,33kr/ infördes ett helt nytt system för EU-stöd, se nedan Stöd för ekologisk produktion Vall, grönfoder Spannmål, proteingrödor Oljeväxter Potatis Övriga grödor Grönsaker Frukt- och bärodling 500 kr/ha 1300 kr/ha 2200 kr/ha 2200 kr/ha 2200 kr/ha 5000 kr/ha 7500 kr/ha Rörliga kostnader Priset för utsäde är för höstgrödor från hösten 2005 och för vårsådda grödor från våren 2005, priser på gödsel är från hösten Kostnaderna för maskiner, arbete och underhåll ligger separat. I posten underhåll traktor + redskap ingår kostnader för inköpta reservdelar och externa tjänster medan eget arbete med underhåll ligger i arbetssammanställningen. Detta gör att hela maskinkostnaden inte räknas in i TB1. Drivmedelsförbrukningen redovisas separat. Räntan på rörelsekapitalet beräknas på det kapital som under året behövs för att betala löpande driftskostnader, dvs rörliga kostnader och löner. Då kostnaderna är fördelade över året används en faktor för att beräkna en genomsnittlig räntekostnad. För höstsådda grödor har faktorn 0,6 använts medan faktorn för vårsådda grödor är 0,4. Arbetskostnader Priset på arbetet är i nivå högsta avtalsenliga lön för traktorförare inklusive semesterersättning, AMF-försäkring och arbetsgivaravgifter under år Maskinkostnader Maskinkostnaderna återfinns både i de fasta (ränta och avskrivning) och i de rörliga kostnaderna som underhåll traktor + redskap och underhåll skördemaskiner. Därtill läggs drivmedel och direkt arbete på maskinen för att få fram den totala maskinkostnaden. Tabell 1 (maskinförteckning) visar på ett genomsnittligt återanskaffningsvärde för en maskinpark för sydsvenska förhållanden.

6 IV Rörliga maskinkostnader Till de rörliga maskinkostnaderna hör underhåll av traktor, redskap och skördemaskiner samt drivmedel. OBSERVERA! Underhållskostnaderna kan variera mycket mellan olika gårdar. För att beräkna underhållet har vi använt schabloner som framgår av Tabell 1. Fasta maskinkostnader Vi har inte lagt in fasta maskinkostnader i de enskilda kalkylerna, men man kan beräkna dessa utifrån återanskaffningsvärdet på maskinerna (tabell 1) med en genomsnittlig avskrivningstid på 16 år och realränta på 4%. Vill Du ha kalkylerna för konventionell produktion? Beställ då på talongen nedan! Produktionsgrenskalkyler 2005 Jag beställer: Båda häftena Pris 750 kr för båda Enbart växtodlingskalkylerna Pris 400 kr Enbart husdjurskalkylerna Pris 400 kr Namn.... Adress... Postadress För beställning ring, faxa eller posta talongen till: HS Kristianstad HS Halland HS Malmöhus Box 9084 Box 254 Borgeby Slottsväg KRISTIANSTAD FALKENBERG BJÄRRED Växel Växel Växel Fax Fax Fax

7 V NU ÄR MTR ETT FAKTUM! Den ändrade inriktningen i EU:s jordbruksstöd innebär en genomgripande förändring för jordbruket i Sverige.Den viktigaste förändringen är en frikoppling av stöden från produktionen, dvs att utbetalningen inte längre baseras på djurproduktion och växtodling. EUstödet är inte längre en intäkt i produktionsgrenen utan en samintäkt!!! Det frikopplade stödet består av två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp. Grundbeloppet är olika mellan de fem ersättningsregionerna. För betesmark är stödnivån lika för hela landet. Exakt nivå är inte klar (vare sig i kronor eller euro) när detta skrivs. Stödrätter har den fått, som anmälde areal i SAM Inför SAM 2006 kan man köpa eller hyra stödrätter. Utbetalning förutsätter att man har stödrätter och redovisar areal. Åker- och betesmarken måste skötas för det frikopplade stödet. För den åkerareal som man odlar eller skördar anses hävdkravet vara uppfyllt genom brukandet. För obrukad åker gäller de tidigare trädeskraven, dvs krav på insådd fånggröda, men ej putsning. För att få ut frikopplat stöd för betesmark, måste marken betas varje år. Därtill kommer kravet på att uppfylla tvärvillkoren som i stort sett motsvarar svensk lag. För mer information om tvärvillkoren hänvisas till Jordbrukets speciella informationsbroschyr. Trädeskravet för 2006 är sänkt med ca 0,5 % gentemot 2005 års nivå, jfr de tilldelade trädesrätterna. Man måste ha träda minst motsvarande dessa för att kunna få ut frikopplat stöd. Sk tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis krävs för att få stöd för dessa grödor. Dessa stödrätter med tillstånd kan även utnyttjas för t ex spannmålsodling. Särskilt stöd för stärkelsepotatis, proteingrödor och energigrödor kommer att finnas även i fortsättningen. Tilläggsbeloppet baseras på ett medeltal av djurbidragen för år eller särskild extra tilldelning ur nationell reserv. Tilläggsbeloppet fördelas på de stödrätter som företaget tilldelades baserat på SAM2005, exkl uttagsrätterna. Grundbelopp och tilläggsbelopp bakas ihop till ett enhetsbelopp per ha. Nivån kan skilja mellan företag. Företag som inte haft tilläggsgrundande djurproduktion under åren får enbart grundersättning. Djurbidrag och foderareal är borttagna, vissa undantag finns. Beroende på utfallet av sockerreformen kan sockerbetsodlare komma att få ett speciellt tilläggsbelopp per ton sockerkvot alternativt per odlat ha. MILJÖSTÖDEN Majoriteten av miljöstödsavtalen löper ut De avtal som löper ut under 2005, kan troligen förlängs med ett extra år på oförändrade villkor, så att även år 2006 omfattas. Arrende som förloras inför 2006, kan lyftas ut ur det förlängda avtalet, annars gäller samma omfattning och regler som tidigare. Arbete pågår just nu för att bestämma hur miljöstöden från 2007 ska komma att se ut. Trolig tyngdpunkt på bevarande av betesmarker och ekologisk produktion. Nya stöd kommer för utveckling av annan verksamhet än lantbruk i landsbygdsområden. FAKTARUTA GRUNDERSÄTTNING Region Prel ersättning åker Prel ers betesmark Uttagsprocent kr/ha 1058 kr/ha 7,1% kr/ha 1058 kr/ha 7,6% kr/ha 1058 kr/ha 6,5% kr/ha 1058 kr/ha 4,7% kr/ha 1058 kr/ha 2,2%

8 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 2 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- HÖSTVETE BRÖD 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna bröd kg , kr , kr , kr Kärna foder kg 900 1, kr , kr , kr Halm kg , , ,10 Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 1,76 kr/kg 1,69 kr/kg 1,64 kr/kg Direkta kostnader Utsäde obetat, köpt kg 200 3, kr 200 3, kr 200 3, kr Kalkning ha kr kr kr Vinasse liter 800 0, kr , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 3, kr 3, kr 4, kr Körslor, Vinasse ha kr kr kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 16 % ton 3, kr 3, kr 4, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmask ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 161 kr ,0% 167 kr ,0% 172 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,45 kr/kg 1,26 kr/kg 1,13 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr 365 kr 970 kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr

9 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 3 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- HÖSTVETE BRÖD 2005 INTÄKTER Pris Lantmännen Pool 1 pris % av skörden bedöms att klassas som fodersäd. Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Miljöstöd för ekologisk odling Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Ekostöd, spannmål och proteingrödor KOSTNADER Utsäde Sort: Stava, ekologiskt obetat storsäck Mängd: 200 kg Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. Tänkt växtföljd och gödsling Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Körslor Transport Ogräsharvning två gånger per år CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Spridning av Vinasse 400 kr/ha, tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 16,3 % vattenhalt till 14% Analys och försäkring Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedel/smörjmedel Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning, se inledning se förord

10 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 4 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- HÖSTRÅG 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna kg , kr , kr , kr Halm, lös i sträng kg , , ,10 Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 1,90 kr/kg 1,73 kr/kg 1,64 kr/kg Direkta kostnader Utsäde pop.råg köpt kg 170 4, kr 170 4, kr Utsäde hybridråg köpt kg 100 8, kr Kalkning ha kr kr kr Vinasse liter 800 0, kr , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 3, kr 4, kr Körslor, Vinasse ha kr kr kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 17% ton 2, kr 3, kr 4, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 155 kr ,0% 162 kr ,0% 173 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,88 kr/kg 1,41 kr/kg 1,19 kr/kg Täckningsbidrag 1 39 kr 982 kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr -208 kr 587 kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag 3-93 kr kr kr

11 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 5 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- HÖSTRÅG 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. INTÄKTER Pris Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Miljöstöd för ekologisk odling 2004 års pris då priset för 2005 inte är fastställt vid tryckning Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Ekostöd, spannmål och proteingrödor KOSTNADER Utsäde Sort Låg och mellan, Amilo, ekologiskt utsäde 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0 ton Hög, Picasso hybridråg. Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0 ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Tänkt Foderärt växtföljd - Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. - I priset för broilergödseln ingår - 5 och Höstsäd gödsling Vinasse även transport 800 liter och spridning. Hela Vinasse kostnaden 1000 liter för stallgödseln belastar den Vinasse gröda 1200 där liter gödseln läggs. 6 År/Gröda Åkerböna - Låg Mellan - Hög - Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Körslor Transport Ogräsharvning en gång per år CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Spridning av Vinasse 400 kr/ha, tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 17 % vattenhalt till 14% Analys och försäkring Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedel/smörjmedelDrivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning se inledning se förord

12 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 6 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- KORN FODER 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna kg , kr , kr , kr Halm, lös i sträng kg , , ,10 Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 1,71 kr/kg 1,58 kr/kg 1,50 kr/kg Direkta kostnader Utsäde obetat köpt kg 210 3, kr 210 3, kr 210 3, kr Kalkning ha kr kr kr Broilergödsel ton 2, kr 2, kr kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 3, kr 4, kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 16% ton 2, kr 3, kr 4, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 95 kr ,0% 99 kr ,0% 103 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,46 kr/kg 1,17 kr/kg 0,97 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr 190 kr kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr

13 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 7 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- KORN FODER 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. INTÄKTER Pris Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Miljöstöd för ekologisk odling KOSTNADER Utsäde Tänkt växtföljd och gödsling Pris ej fastställt 2005 Prisbedömning enl HS bedömning utifrån marknadssignaler Leverans till prisort. Vattenhalt max 14%. Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Ekostöd, spannmål och proteingrödor Sort; Baronesse, ekologiskt obetat utsäde Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0 ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0 ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Transport Ogräsharvning två gånger CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 16,4 % vattenhalt till 14% Körslor Analys och försäkring Drivmedel/smörjmedel Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital Tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning se inledning se förord

14 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 8 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- RÅGVETE 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna kg , kr , kr , kr Halm, lös i sträng kg , , ,10 Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 1,73 kr/kg 1,56 kr/kg 1,49 kr/kg Direkta kostnader Utsäde obetat, köpt kg 180 4, kr 180 4, kr 180 4, kr Kalkning ha kr kr kr Vinasse liter 800 0, kr , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 3, kr 4, kr Körslor, Vinasse ha kr kr kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 16 % ton 2, kr 3, kr 4, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 154 kr ,0% 162 kr ,0% 168 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,71 kr/kg 1,25 kr/kg 1,04 kr/kg Täckningsbidrag 1 42 kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr -91 kr 752 kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag 3-90 kr kr kr

15 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 9 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- RÅGVETE 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. INTÄKTER Pris Lantmännen Pool 1 pris Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Miljöstöd för ekologisk odling KOSTNADER Utsäde Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Ekostöd, spannmål och proteingrödor Sort; Lamberto ekologiskt obetat Tänkt växtföljd Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår och gödsling även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0 ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0 ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Transport Ogräsharvning två gånger CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 16,1 % vattenhalt till 14% Körslor Analys och försäkring Drivmedel/smörjmedel Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital Tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning se inledning se förord

16 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 10 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- MALTKORN 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna kg , kr , kr , kr Halm, lös i sträng kg , , ,10 Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 1,97 kr/kg 1,85 kr/kg 1,76 kr/kg Direkta kostnader Utsäde obetat köpt kg 200 4, kr 200 4, kr 200 4, kr Kalkning ha kr kr kr Broilergödsel ton 2, kr 2, kr kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 3, kr 4, kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 16% ton 2, kr 3, kr 4, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 97 kr ,0% 100 kr ,0% 104 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,56 kr/kg 1,26 kr/kg 1,03 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr 624 kr kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr

17 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 11 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- MALTKORN 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. INTÄKTER Pris Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Pris ej fastställt 2005 Prisbedömning enl HS bedömning utifrån marknadssignaler Leverans till prisort. Vattenhalt max 14%. Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Miljöstöd för ekologisk odling KOSTNADER Utsäde Tänkt växtföljd och gödsling Ekostöd, spannmål och proteingrödor Sort; Barke, ekologiskt obetat utsäde Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0 ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0 ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Transport Ogräsharvning två gånger CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 16,2 % vattenhalt till 14% Körslor Analys och försäkring Drivmedel/smörjmedel Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital Tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning se inledning se förord

18 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 12 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- HAVRE FODER 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna, foderhavre kg , kr , kr , kr Halm, lös i sträng kg , , ,10 Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr 0, kr (totala intäkter/kg) 1,70 kr/kg 1,59 kr/kg 1,49 kr/kg Direkta kostnader Utsäde obetat köpt kg 210 4, kr 210 4, kr 210 4, kr Broilergödsel ton 2, kr 2, kr kr Kalkning ha kr kr kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 3, kr 4, kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 16% ton 2,6 73,0 192 kr 3,4 73,0 245 kr 4,4 73,0 322 kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 97 kr ,0% 100 kr ,0% 104 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,50 kr/kg 1,23 kr/kg 0,99 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr -36 kr 927 kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr

19 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 13 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- HAVRE FODER 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. INTÄKTER Pris Lantmännen Pool 1 pris Leverans till prisort. Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Miljöstöd för ekologisk odling KOSTNADER Utsäde Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Ekostöd, spannmål och proteingrödor Sort; Sang, ekologiskt obetat utsäde. Tänkt växtföljd Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår och gödsling även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0 ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0 ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Transport Ogräsharvning två gånger CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 15,6% vattenhalt till 14% Körslor Analys och försäkring Drivmedel/smörjmedel Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital Tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning se inledning se förord

20 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 14 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- VÅRVETE 2005 Förutsättningar: Prisnivå: Ca 30 ha spannmål 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kärna bröd kg , kr , kr , kr Kärna foder kg 800 1, kr 950 1, kr , kr Halm, lös i sträng kg Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 2,10 kr/kg 2,03 kr/kg 1,96 kr/kg Direkta kostnader Utsäde köpt obetat kg 240 4, kr 240 4, kr 240 4, kr Kalkning ha kr kr kr Broilergödsel ton 2, kr 2, kr kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 3, kr 4, kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Torkning 17% ton 3, kr 4, kr 5, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskapha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)> 0, ,0% 103 kr ,0% 107 kr ,0% 111 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 1,23 kr/kg 1,02 kr/kg 0,86 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr

21 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 15 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- VÅRVETE 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. INTÄKTER Pris Lantmännen Pool 1 pris Proteinhalt 13% Leverans till prisort. 30% av skörden bedöms att klassas som fodersäd. Kvantitet Halm Fånggröda Vårbearbetning Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Ekologisk spannmål antas ge 60% så mycket halm som konventionellt. Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Miljöstöd för ekologisk odling KOSTNADER Utsäde Ekostöd, spannmål och proteingrödor Dacke, ekologiskt obetat Tänkt växtföljd Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår och gödsling även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0 ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0 ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Transport Ogräsharvning två gånger CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Torkning 16,7 % vattenhalt till 14% Körslor Tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Analys och försäkring Enligt Lantmännens och Länsförsäkringar Drivmedel/smörjmede Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. Underhållskostnad Arbetsbehov Rörelsekapital 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Antas oförändrat jämfört med konventionell odling, som bygger på HS bedömning. Enligt HS bedömning se inledning se förord

22 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 16 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO- HÖSTRAPS 2005 Förutsättningar: Prisnivå: 10 ha oljeväxtodling 2005 års prisnivå. Se förutsättningar nedan Låg Mellan Hög Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Frö kg , kr , kr , kr Ekologiskt stöd ha kr kr kr Vårbearbetning ha Fånggröda ha Summa intäkter kr kr kr (totala intäkter/kg) 5,28 kr/kg 5,06 kr/kg 4,87 kr/kg Direkta kostnader Utsäde köpt kg/enhet 7, kr 0, kr 0, kr Kalkning ha kr kr kr Vinasse liter 800 0, kr , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader KRAV-avgift rörlig ha kr kr kr Transport ton 2, kr 2, kr 3, kr Körslor, tröskning ha kr kr kr Körslor, radrensing ggr kr kr kr Körslor, Vinasse ha kr kr kr Torkning 11% ton 2, kr 2, kr 3, kr Analys/avgifter/försäkr. ha kr kr kr Drivmedel, traktor tim kr kr kr Underhåll, traktor+redskap ha kr kr kr Underhåll, såmaskin ha kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 183 kr ,0% 196 kr ,0% 202 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad/kg) 2,54 kr/kg 2,37 kr/kg 2,00 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Arbete tim kr kr kr Maskiner ( avsk + ränta) ha Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Fasta kostnader Arrende ha Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Grundbelopp ha kr kr kr Tilläggsbelopp ha Summa gårdsstöd kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr

23 Hushållningssällskapet, Kristianstad Sida 17 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO- HÖSTRAPS 2005 Prisnivån på utsäde är ett vägt pris mellan olika leverantörer i Skåne och Halland. Odlas efter gröngödsling. Ingen belastning på andra grödor av eventuell spillrapsbekämpning. INTÄKTER Pris Lantmännen Pool 1 pris Kvantitet Fånggröda Vårbearbetning Erfarenheter från HS ekologiska rådgivning och försök Stöd kan utgå med 900 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med fånggröda avses att det sås in en mellangröda mellan två huvudgrödor. Stöd kan utgå med 400 kr/ha, men förutsätter ett femårigt åtagande. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker förrän efter årsskiftet. Miljöstöd för ekologisk odling KOSTNADER Utsäde Antagen växtföljd och gödsling Ekostöd, potatis, sockerbetor och oljeväxter Sort; Låg Capitol, konventionellt obetat, Hög Banjo, konventionellt obetat. I skördenivå mellan och hög används hybridraps (radsådd). Nötkreaturslös inriktning med broilergödsel, Biofer och Vinasse. I priset för broilergödseln ingår även transport och spridning. Hela kostnaden för stallgödseln belastar den gröda där gödseln läggs. År/Gröda Låg Mellan Hög 1 Vårsäd+ins Kyckling 2,0ton Kyckling 2,5 ton Kyckling 3 ton 2 Gröngödsling Sockerbetor Kyckling 2,0ton+ Biofer , 100 kg Kyckling 2,5 ton+ Biofer , 200 kg Kyckling 3,0 ton+ Biofer , 300 kg 4 Foderärt Höstsäd Vinasse 800 liter Vinasse 1000 liter Vinasse 1200 liter 6 Åkerböna Kommentar: Gödslingen baseras på att tillförsel av P och K skall vara lika stor som bortförseln. Beräkningen gjord i STANK och för avkastningsnivå mellan. Justering av gödsling i låg resp. hög är uppskattade Växtskydd Kalkning KRAV-avgift Transport Körslor Radrensning två ggr inhyrd tjänst 270 kr/ha CaO 200 kg/ha à 0,50 kr/kg Rörlig avgift Fast avgift tillkommer med 825 kr för anslutna och omlagda gårdar 1725 kr för anslutna, men ej ännu helt omlagda gårdar, förutsatt att ingen parallellodling finns. Enligt åkeritaxa 3,50 kr/dt Tröskning ca 750 kr/ha enl HS bedömning Torkning 10,8 % vattenhalt till 9% Analys och försäkring Drivmedel/smörjmedel Underhållskostnad Enligt Lantmännens och SL's avgift för analys Drivmedelsåtgång för traktor beräknas till 11,5 l/timme. Drivmedelsåtgång för tröska är beräknad till 18,5 l/timme. Dragkraftsbehovet antas oförändrat jämfört med konventionell odling. Smörjmedelskostnad beräknas schablonmässigt med 15% av drivmedelskostnaden. 3,2 % på återanskaffningsvärdet för bas- och spec. maskiner Rörelsekapital Enligt HS bedömning se inledning se förord

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Lönsamheten i ekologisk produktion

Lönsamheten i ekologisk produktion EKOfakta! Lönsamheten i ekologisk produktion Projekt Ökad svensk ekologisk produktion FAKTAKOMPENDIUM 4 AV 4 FAKTAKOMPENDIUM NR. ÖKAD SVENSK PRODUKTION UNDERLAG, TEMA RESEARCH, & TEXTER 1 2 SVERIGE SOM

Läs mer

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris

Läs mer

Team 20/20 redo för redovisning

Team 20/20 redo för redovisning 44 Team 20/20 redo för redovisning Robert Olsson, AB Vägen framåt för sju av landets bästa betodlare hur ska den se ut för att säkra ekonomin i svensk betodling efter att den nya sockerreformen fullt slagit

Läs mer

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

17 Ersättning för minskat kväveläckage

17 Ersättning för minskat kväveläckage ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018

Läs mer

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts

Läs mer

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Miljöersättningar Minskat kväveläckage Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J

Läs mer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer 2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att

Läs mer

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Kalkyler för Trädgårdsblåbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för Trädgårdsblåbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, typföretag 1, 1ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från

Läs mer

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren?

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? SLI-SKRIFT 2003:5 Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? Håkan Rosenqvist Livsmedelsekonomiska institutet KORT OM SLI Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en analysmyndighet med uppdrag att

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer . upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,

Läs mer

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Nyheter om EU-stöden

Nyheter om EU-stöden Nyheter om EU-stöden Jordbrukardag Alnarp 9 januari 2012 Emma Hjelm & Anders Adholm HIR Malmöhus AB Inför SAM-ansökan 2012 Några viktiga hållpunkter och datum 2012. Processen för återkrav av felaktigt

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

De skånska odlingssystemförsöken

De skånska odlingssystemförsöken De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

Kalkyler för svarta vinbär

Kalkyler för svarta vinbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för svarta vinbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av svarta vinbär, typföretag 2, 50 ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb

Läs mer

Restriktioner av växthusgasemissioner

Restriktioner av växthusgasemissioner Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas arbets- och kapitalinkomsten på växtodlingsgården, grisgården och mjölkgården? DELRAPPORT I JOKER-PROJEKTET September 2010 Emma Andersson och Anna Wall

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga

Läs mer

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(13) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. et är ändrat från 1 procent till 3 procent i

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2

Läs mer

29 maj Jordberga gård

29 maj Jordberga gård 29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer