Restriktioner av växthusgasemissioner

Transkript

1 Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas arbets- och kapitalinkomsten på växtodlingsgården, grisgården och mjölkgården? DELRAPPORT I JOKER-PROJEKTET September 2010 Emma Andersson och Anna Wall I

2

3 Förord Detta är en delrapport inom JOKER-projektet som står för Jordbrukets klimatpåverkan kartläggning, åtgärder, ekonomisk analys och rådgivningsmodell (JOKER). Tidigare rapporter inom projektet är; Jordbrukets klimatpåverkan underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar (Berglund et al., 2009) Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas lantbruksföretagets ekonomi och produktionsinriktning? (Andersson & Wall, 2009) Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas mjölkgårdens ekonomi och produktionsinriktning (Andersson & Wall, 2010) Projektets övergripande mål är att bidra med kunskap om hur jordbrukets växthusgasutsläpp kan minskas. Alla analyser sker med ett lantbruksföretagsperspektiv och på gårdsnivå. Projektet har delats in i tre faser, varav den första fasen omfattar kunskapssammanställning om och kartläggning av lantbrukets växthusgasutsläpp ur ett livscykelperspektiv. I fas ett identifieras även olika åtgärder för att minska lantbrukets växthusgasutsläpp. Fas två omfattar företagsekonomiska analyser av förbättringsåtgärder som syftar till att minska växthusgasutsläppen. I fas tre ska ett förslag till en klimatrådgivningsmodell utvecklas som ska kunna användas för att visa lantbrukare hur de kan minska sina växthusgasutsläpp. Fas tre bygger på resultaten och metodutveckling från tidigare delar av projektet. Ett stort tack riktas till Professor Hans Andersson Institutionen för ekonomi, Ultuna, Lars Törner Odling i Balans samt gårdsägare som bistått med värdefulla synpunkter. Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning, Lantbrukarnas Riksförbund, C R Prytz Donationsfond, Bertebos stiftelse och Odling i Balans. Vi vill härmed tacka våra finansiärer för stödet till detta projekt och detta angelägna ämnesområde! Lilla Böslid, september 2010 Emma Andersson & Anna Wall I

4

5 Sammanfattning Denna rapport, som är en del i JOKER-projektet, har syftet att utreda hur en minskning av växthusgasutsläppen med 10 eller 20 procent påverkar arbets- och kapitalinkomsten för en växtodlings-, gris- och mjölkgård. Studien bygger främst på resultaten från tidigare rapporter i JOKER-projektet där tre gårdar analyseras dels ur ett ekonomiskt och dels ur ett biologiskt perspektiv (Andersson & Wall 2009; 2010). Gårdarna är pilotgårdar i Odling i Balans och är väldokumenterade vilket har varit en förutsättning för analyserna. I Andersson och Wall (2009; 2010) har en ekonomisk optimeringsmodell tagits fram för att simulera hur de tre gårdarna skulle justera sin drift om det infördes krav på att minska gårdarnas växthusgasutsläpp med en viss procentsats. Denna typ av marginalanalyser visar att en minskad kvävegiva, en omfördelning till mindre kväveintensiva grödor samt minskat djurantal kan vara några av strategierna för att uppfylla kraven. Gårdarnas ekonomiska resultat minskar, i varierande grad mellan gårdarna, vid införandet av en sådan restriktion. Resultaten påverkas även av om restriktionen enbart gäller utsläpp som sker på gården (d v s exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror) eller om utsläpp från produktion av insatsvaror inkluderas. Analyserna genomförs dels för fast alternativt fritt kapacitetsutnyttjande i djurproduktionen och dels inklusive eller exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror. Omsättningen av resultaten till arbets- och kapitalinkomst är en analys på kort sikt då resurser ses som fasta istället för rörliga som i Andersson & Wall (2009; 2010). Analysen visar lantbrukarens förlust blir procentuellt större resultaten i Andersson & Wall (2009; 2010) omvandlas till arbets- och kapitalinkomst. Detta på grund av att vissa samkostnader och samintäkter inte kan undvikas helt även om produktionen minskar. Analysmetoderna i Andersson & Wall (2009, 2010) överskattar därmed till viss del fördelarna med att minska antalet djur. Denna studie visar att kostnaden för att minska utsläppen då produktion av insatsvaror exkluderas genererar en betydligt lägre vinst än scenariot där utsläppen inkluderas. Anledningen är att utsläppen från till exempel produktion av mineralgödsel, inköpt foder med mera inte ingår. En relativt enkel anpassning av mineralgödselgivan påverkar inte utsläppen i lika stor omfattning då produktionen av insatsvaror exkluderas. Därmed krävs det mer omfattande justeringar av andra delar av driften där framför allt djurhållningen tvingas minska. I Figur 1 presenteras förlusterna i absoluta tal för gårdarna i förhållande till nuläget. Förlust i förhållande till nuläge i kr % 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Växtodlingsgården Mjölkgården Grisgården Figur 1; Skillnad i arbets- och kapitalinkomst för gårdarna med perspektivet fast kapacitetsutnyttjande samt inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror III

6

7 Förkortningar och förklaringar DP: Resultat från driftsplan Fast: Fast kapacitetsutnyttjande i stallarna (maximalt antal djur i stallarna) Fritt: Fritt kapacitetsutnyttjande i stallarna (fritt antal djur i stallarna) OPT: Resultat från marginalanalyser i Andersson & Wall (2009; 2010) Samintäkt: En intäkt som uppkommer oavsett driftsinriktning Samkostnad: En kostnad som uppkommer oavsett driftsinriktning Särintäkt: Den intäkt som tillförs en viss produktionsgren eller driftsinriktning och som orsakas av ett visst beslut Särkostnad: Kostnad som kan kopplas till en viss driftsinriktning och som bortfaller om produktionen upphör V

8

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Om bidragskalkylering och driftsplanering Indata Indata från modellering Värdering av maskiner Värdering av byggnader och byggnadsinventarier Samkostnader och samintäkter Resultat Resultat i lantbruksföretag över åren Arbets- och kapitalinkomst vid en begränsning av utsläpp Växtodlingsgården Grisgården Mjölkgården Validering av resultaten Analys och diskussion Slutsatser Referenser Bilaga 1: Indata växtodlingsgården Bilaga 2: Indata grisgården Bilaga 3: Indata mjölkgården Bilaga 4: Växtodlingsgården Bilaga 5: Grisgården Bilaga 6: Mjölkgården VII

10

11 1 Inledning Klimatfrågan blir allt hetare och diskussionerna om livsmedelsproduktionens och konsumtionens klimatpåverkan allt fler. Samtidigt finns det stora kunskapsluckor om lantbrukets samlade klimatpåverkan. Det handlar om hur stora växthusgasutsläppen är på gårdsnivå, om vilka faktorer som påverkar utsläppsnivåerna och effekter av olika åtgärder. Detta projekt, kallat JOKER (Jordbrukets klimatpåverkan kartläggning, ekonomisk analys och rådgivningsmodell), ska bidra till att fylla dessa kunskapsluckor. 1.1 Bakgrund I den första rapporten inom JOKER-projektet togs underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå fram (Berglund et al., 2009). Andersson & Wall (2009; 2010) har i två delrapporter analyserat marginalkostnaden för att minska växthusgasutsläppen (lustgas, koldioxid och metan) på gårdsnivå för tre fallgårdar. Därmed kan lantbrukarens kostnad för att anpassa sig till en utsläppsrestriktion beräknas. Resultaten uttrycks i förändring av ekonomiskt resultat samt marginalkostnaden för att minska växthusgasutsläppen med ytterligare en enhet. För att förklara resultaten för lantbrukaren ytterligare samt att visa på kostnaden för lantbrukaren att minska sina växthusgasutsläpp då resurserna ses som fasta analyserar denna studie resultaten från Andersson & Wall (2009; 2010) med hjälp av driftsanalyser. På så vis genereras arbets- och kapitalinkomsten som beskriver vad som återstår av resultatet efter avskrivningar men innan egen lön, egna skatter och innan avkastning på det egna kapitalet. Arbets- och kapitalinkomsten kan även beskrivas som den lön som långsiktigt kan göras i företaget utan att dess ekonomiska ställning försvagas om det drivits som ett aktiebolag. Arbets- och kapitalinkomsten är baserad på att ägaren arbetar 1800 timmar per år. I studien antar vi att samtliga fallgårdar drivs som traditionella familjeföretag, vilket gör jämförelser mer rättvisande. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att utreda hur arbets- och kapitalinkomsten för en växtodlingsgård, en grisgård och en mjölkgård påverkas då gårdens utsläpp av växthusgaser tvingas minska med 10 och 20 procent i förhållande till nudriften. Analysen är gjord på kort sikt då alla resurser ses som fasta och resultaten gäller, precis som i tidigare rapporter, specifikt för fallgårdarna. 1.3 Metod Studien bygger främst på resultaten från tidigare rapporter i JOKER-projektet (Andersson & Wall (2009; 2010). Där modellerades tre fallgårdar både ur ett ekonomiskt och biologiskt perspektiv. Gårdarna är pilotgårdar inom Odling i Balans och är därför väldokumenterade vilket har varit en förutsättning för analysen. Syftet var att maximera det ekonomiska resultatet på gården givet en restriktion av växthusgasutsläppen. Resultaten av modellen visar bland annat fördelningen mellan grödor och djur, växtnäringstillförsel, foderstater och skördenivåer. Informationen från modellerna används som indata i den här studien. I Andersson & Wall (2009; 2010) används optimeringsmodeller för att analysera flera olika perspektiv. Ett perspektiv rör kapacitetsutnyttjandet i djurproduktionen. Dels kan kapacitetsutnyttjandet i produktionen vara fast, det vill säga stallarna är fullt utnyttjade, dels fritt, det vill säga att det går att minska antalet djur. Det andra perspektivet behandlar beräkningssättet för växthusgaserna, vilka utsläppskällor som tas med och vart systemgränserna sätts. Genom livscykelanalyser (LCA 1 ) kan man bedöma en produkts totala miljöpåverkan. Då tittar man på produktens hela livscykel, från vaggan (t.ex. 1 För mer information om hur man kan kvantifiera växthusgasutsläpp, se Berglund et al.,

12 råvaruutvinning) till graven (t.ex. avfallshanteringen). I en LCA ingår då t.ex. utsläpp från produktion av insatsvaror som använd på gården såsom produktion av mineralgödsel, diesel, el och olja. Detta sätt att avgränsa vilka utsläpp som tas med benämns i rapporten som LCA-perspektivet 2. Där ingår utsläpp från produktion av insatsvaror samt utsläpp som sker på gården. Ett annat alternativ är att enbart ta med de utsläpp som sker direkt inom en verksamhet, i detta fall utsläpp som sker på gårdarna. Detta angreppssätt följer samma principer som tillämpas inom den nationella inventeringen och rapporteringen av växthusgasutsläpp under klimatkonventionen (NIR 3 ). Detta sätt att rapportera växthusgasutsläpp möjliggör att sektorer och länder kan jämföras. Import och export av varor mellan länder eller sektorer beaktas således inte. På gårdsnivå innebär detta t.ex. att produktion av mineralgödsel, diesel, el och olja eftersom denna produktion sker utanför gården. I denna rapport tar vi hänsyn till båda dessa angreppssätt och perspektiven benämns som inkl insatsvaror (LCA) och exklusive insatsvaror (NIR). Tidigare analyser av fallgårdarna tar hänsyn till särkostnaderna som är förknippade med varje aktivitet på gården men beaktar inte alla samkostnaderna i form av avskrivningar, räntor, underhåll och kostnader för försäkringar med mera. Denna rapport skiljer sig från de tidigare marginalanalyser av Andersson & Wall (2009; 2010) då den även analyserar samkostnaderna och beräknar arbets- och kapitalinkomsten för gårdarna. I marginalanalyserna debiteras också det faktiska värdet av resurserna för maskintjänsterna utifrån marknadens värdering. I denna studie är maskinkostnaderna baserade på verklig maskinkostnad. Driftsplanerna upprättas i Hushållningssällskapets driftsplaneringsprogram och kalkylerna justeras efter gårdarnas egna förutsättningar, till exempel skördar, gödsling och mjölkavkastning. Uppgifter om gårdarnas samkostnader inhämtas från bokföringen och beräknas som ett medel av flera år, uppräknat med index. 2 En LCA tar med flera olika typer av miljöpåverkan, t ex försurning, övergödning, klimatpåverkan. Angreppssättet kallas i denna rapport livscykelperspektiv eftersom hänsyn endast tas till klimatpåverkan. 3 National Inventory Report 10

13 2 Om bidragskalkylering och driftsplanering Här följer en redogörelse kring de antagande som bidragskalkylering och driftsplanering grundas på och viktiga begrepp förklaras. Bidragskalkylering handlar om att fördela särkostnaderna och särintäkterna till varje enskild produktionsgren. Då kan ett täckningsbidrag för produktionsgrenen beräknas, vilket visar vad produktionsgrenen lämnar till täckandet av samkostnader och vinst. Bidragskalkylering är vanligt inom lantbruket då branschen karakteriseras av en stor andel samkostnader som är svåra att fördela. Vidare kan företagets resurser ofta användas inom flera olika produktionsgrenar och befintliga byggnader och maskiner behålls i regel oavsett driftsinriktning. Genom att sätta samman bidragskalkyler för olika produktionsgrenar i en driftsplan kan helheten på gården analyseras. Bidragskalkylerna visar intäkter och kostnader som är direkt kopplade till produktionsgrenen. För att även ta hänsyn till samkostnaderna görs en sammanställning där dessa ingår. Därmed genererar driftsplanen det som återstår för lantbrukaren att konsumera i form av egen lön och skatt samt avkastning på det egna kapitalet. Driftsplanen är lämplig för planeringssituationer med en tidshorisont om mellan fem och tio år (Fock & Renborg, 1977). För att använda driftsplaner krävs att en stor del av företagets kostnader är fasta eller halvfasta, att tekniken är oförändrad, att kapacitetsutnyttjandet är högt, att produktionsresultaten är stabila samt att prisnivåerna på produkter och produktionsmedel är relativt lika över tiden. Driftsplanens syfte är alltså att belysa alternativa användningssätt av den fasta produktionsapparaten. Om stora förändringar sker i driften finns risken att driftsplanen överskattar resultatet, då den inte tar hänsyn till de extra kostnader som uppkommer i samband med en ny produktionsgren. I studien analyseras fallgårdarna utifrån den nuvarande driften och nyinvesteringar analyseras inte. Därmed minimeras också risken att överskatta resultaten. Vid höga restriktionsnivåer sjunker produktionsresultaten eftersom skördarna går ner och antalet djur minskar, vilket bidrar till en viss osäkerhet i driftsplanen. Det är viktigt att redan innan datainsamlingen analysera syftet med driftsplanen. I den här studien utgår vi från nudriften på gårdarna vilket innebär att varken mark, byggnader eller maskiner förändras i analysen. Vi analyserar därmed endast förändringar som ryms inom den befintliga driften. Driftsplaner upprättas för alternativen nuläget med noll procents restriktion av utsläppen, respektive 10 och 20 procents restriktion. Dessutom ingår perspektiven inklusive respektive exklusive produktion av insatsvaror samt fritt respektive fast kapacitetsutnyttjande (se 1.3 Metod). Resultaten från Andersson & Wall (2009; 2010) visar att det på mjölkgården är omöjligt att uppfylla utsläppskraven vid antagande om fast kapacitetsutnyttjande vid högre restriktionsnivåerna än 10 (exklusive insatsvaror) respektive 20 (inklusive insatsvaror) procent. Detta innebär att resultaten för fritt och fast kapacitetsutnyttjande är samma för mjölkgården fram till dessa reduktionsnivåer och att det därefter saknas lösning för alternativet med fast kapacitetsutnyttjande. För växtodlingsgården och mjölkgården upprättas således 5 driftsplaner och för grisgården 9 driftsplaner. Arbetsgången vid upprättande av en driftsplan sammanfattas i Figur 2. Först bör planeringsperioden fastställas, sedan definieras tillängliga resurser i form av mark, djurplatser och så vidare. Nästa steg innebär att bidragskalkyler upprättas för varje aktuell produktionsgren vilket genererar ett täckningsbidrag. Därefter finns två olika angreppssätt. Ett sätt är att definiera olika alternativ, omvandla dessa till driftsplaner och sedan jämföra dem. Ett annat sätt är att använda linjär- eller ickelinjär optimering för att på så sätt beräkna bästa fördelning av resurserna. Denna studie grundas på resultaten av optimeringsmodellerna i tidigare delrapporter och därmed väljs alternativ två. Efter att resultaten av optimeringsmodellerna lagt in i driftsplanen återstår beräkningar av de gemensamma kostnaderna innan arbets- och kapitalinkomsten kan fastställas. 11

14 Bestäm planeringsperioden Ange tillgängliga resurser och gör bidragskalkyler som visar täckningsbidrag och resursbehov per enhet av aktuella produktionsgrenar under planeringsperioden Väg 1 Väg 2 Ange intuitivt möjliga alternativ Räkna fram ekonomiskt resultat för varje angivet alternativ Räkna fram bästa möjliga plan under olika förutsättningar med hjälp av linjär- eller ickelinjär optimering Beräkna kontant överskott efter skatt för olika alternativ och tidpunkter, redogör för osäkerheten Figur 2; Arbetsgången vid upprättande av en driftsplan (Fock & Renborg, 1977). 12

15 3 Indata Avsnittet redogör för de indata som behövs i driftsplanerna. Vidare förklaras de metoder som används för att fastställa värdet på avskrivningar, samkostnader, finansiella kostnader mm. Tabell 1; Arealfördelning i hektar för växtodlingsgården vid olika reduktionsnivåer exklusive och inklusive produktion av insatsvaror Exkl. utsläpp från insatsvaror Inkl. utsläpp från insatsvaror 0 % 10 % 20 % 0 % 10 % 20 % Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Konservärt Träda Resultaten från tidigare studier av Andersson och Wall (2009; 2010) används som indata i driftsplanerna. Information finns därmed redan kring skördenivåer, näringstillförsel, djur, foderstater och så vidare. Data som saknas är information kring samkostnaderna. Därför har diskussioner med gårdsägare och besök på fallgårdarna varit nödvändiga. Maskinparkerna och fastigheterna har värderats och därmed kan avskrivningar på maskiner och byggnader fastställas. Vidare visar bokföringen de genomsnittliga samkostnaderna och samintäkterna. Diskussioner har också förts kring till exempel arrenden och arrendekostnader, dieselförbrukning utöver det som tas upp i bidragskalkylerna, anställd arbetskraft, finansiella kostnader och EU-bidrag. Detaljerad data kring fallgårdarnas bokföring och specifika kostnader redovisas inte i rapporten. 3.1 Indata från modellering Optimeringarna i Andersson och Wall (2009; 2010) gav följande grödfördelning, se Tabell 1 för växtodlingsgården, Tabell 2 för grisgården och Tabell 3 för mjölkgården. Mer information om resultat som framkom i Andersson och Wall (2009; 2010) finns i Bilaga 1-3. Tabell 2; Arealfördelning i hektar för grisgården vid olika reduktionsnivåer exklusive och inklusive produktion av insatsvaror, samt fast och fritt kapacitetsutnyttjande FAST exkl. utsläpp från insatsvaror FRITT exkl. utsläpp från insatsvaror 0 % 10 % 20 % 0 % 10 % 20 % Höstvete Korn 45 45, Havre 43 48, Höstraps Ärt FAST inkl. utsläpp från insatsvaror FRITT inkl. utsläpp från insatsvaror 0 % 10 % 20 % 0 % 10 % 20 % Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt

16 Tabell 3; Arealfördelning i hektar för mjölkgården vid olika reduktionsnivåer exklusive och inklusive produktion av insatsvaror samt fast och fritt kapacitetsutnyttjande FAST exkl. utsläpp från insatsvaror FRITT exkl. utsläpp från insatsvaror 0 % 10 % 20 % 0 % 10 % 20 % Höstvete Havre Sockerbetor Ingen lösning Majs Vall Bete Träda FAST inkl. utsläpp från insatsvaror FRITT inkl. utsläpp från insatsvaror 0 % 10 % 20 % 0 % 10 % 20 % Höstvete Havre Sockerbetor Majs Vall Bete Träda Huvudsakliga förändringar i växtodlingsgårdens arealfördelning är att höstvete minskar till fördel för maltkorn samt att arealen sockerbetor ökar tack vare god lönsamhet men också att sockerbetsodlingen begränsas av en sockerkvot och inte antalet hektar. Ju högre restriktionen av växthusgasutsläppen är desto mindre kväve läggs per hektar varvid skörden minskar och en större areal därmed behövs för att fylla sockerkvoten. Det sker inga stora förändringar i grödfördelningen för grisgården. Detta på grund av att en stor del av grödorna används som eget foder och att foderstaten är relativt fast. 3.2 Värdering av maskiner Maskinerna värderas till återanskaffningsvärdet. I de fall nypriset för maskinen idag kan uppskattas används beräkningar tillämpade av Svensson (1987a, 1987b). Metoden går ut på att nypriset multipliceras med en konstant samt en faktor som beror av maskinens användningsområde upphöjt med maskinens ålder i år. Denna värderingsmetod tar inte hänsyn till användningsgraden. Kostnaden har stämts av med marknadsvärden på begagnade maskiner. I de fall det saknas nypris på maskinen uppskattas återanskaffningsvärdet efter marknadsvärdet på liknande begagnade maskiner. Avskrivning på maskiner beräknas till 7 procent. I driftsplanen beräknas avskrivningarna alltså utefter vad som är skatterättsligt motiverat och inte ekonomiskt motiverat. 3.3 Värdering av byggnader och byggnadsinventarier Vid värdering av byggnaderna är utgångspunkten taxeringsvärdet. Utifrån detta beräknas marknadsvärdet på byggnaderna med hjälp av en köpeskillingskoefficient för varje län. Köpeskillingskoefficienten är 1,78 för Skåne län och 1,73 för Västra Götalands län (SCB, 2009a). Avskrivningar på byggnader antas vara 4 procent per år och på byggnadsinventarierna 7 procent per år (Reinsson, 2009). 14

17 3.4 Samkostnader och samintäkter Samkostnaderna och samintäkterna, som till exempel arrende, underhåll, diesel, försäkringar, el, hyror och körslor, beräknas som ett medel för åren 2004 till 2008, uppräknat med index. Vissa poster som finns med i bidragskalkylerna har stämts av med verkliga värden från bokföringen såsom kostnader för till exempel anställd arbetskraft, underhåll och dieselförbrukning. Vidare anges de finansiella kostnaderna och visar kostnaderna för verkligt lånat kapital. Mjölkgården drivs som ett ägarlett aktiebolag varför arrendekostnader för mjölkgården är beräknade enligt genomsnittligt arrende i Sydsverige på 3130 kr per hektar (SCB, 2009b). 15

18

19 4 Resultat I detta kapitel presenteras resultaten från analyserna som gjordes i rapporterna Andersson & Wall (2009; 2010). Dessa resultat omsätts sedan till arbets- och kapitalinkomst. Tabell 4; Sammanställning av arbets- och kapitalinkomst för olika driftsinriktningar. Uppgifterna avser växtodlingsföretag med h alternativt hektar, mjölkföretag h samt grisföretag med h (SJV & SEB, 2009; LRF Konsult, 2007; 2008) Växt Mjölk Svin Resultat i lantbruksföretag över åren Analysen i den här rapporten ska inte tolkas som generella medelresultat utan gäller specifikt för fallgårdarna. Dock är det intressant att jämföra deras ekonomiska resultat med statistik för respektive driftsinriktning. Resultaten i lantbruksföretag varierar både mellan åren och mellan driftsinriktningar, se Tabell 4. Efter rekordåret 2007 sjunker resultaten. Andelen lantbrukare som ansåg att lönsamheten var mycket god eller god halverades från 60 procent till 31 procent under 2008 (LRF et al., 2009). Prognosen för 2009 visar på lägre resultat för alla utom grisproducenterna (LRF Konsult, 2008). 4.2 Arbets- och kapitalinkomst vid en begränsning av utsläpp Växtodlingsgården Växtodlingsgården visar en arbets- och kapitalinkomst på kr i nuläget, utan begränsningar av utsläpp. I Figur 3 redovisas arbets- och kapitalinkomsten för de olika perspektiven för växtodlingsgården. Vid en 10 procentig minskning av utsläppen förlorar lantbrukaren mellan och kr i förhållande till arbets- och kapitalinkomsten i nuläget. Vid en 20 procentig minskning blir förlusterna betydligt högre, cirka till kr. När de procentuella förlusterna till följd av utsläppsrestriktionen jämförs med resultaten av optimeringsmodellerna blir svaren något svårtolkade, se Figur 4. Förlusterna är procentuellt sett större i driftsplanerna än i resultatet från marginalanalyserna (Andersson & Wall, 2009; 2010) på Arbets och kaoitalinkomst (kr) % 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Figur 3; Arbets- och kapitalinkomst för växtodlingsgården Inklusive utsläpp från insatsvaror Exklusive utsläpp från insatsvaror 17

20 Förlust i förhållande till nuläget 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Exklusive utsläpp från insatsvaror DP Inklusive utsläpp från insatsvaror DP Exklusive utsläpp från insatsvaror OPT Inklusive utsläpp från insatsvaror OPT Figur 4; Växtodlingsgårdens förlust vid olika utsläppsrestriktioner i förhållande till nuläget i %. DP står för analyser enligt driftsplaner och OPT för marginalanalyser (Andersson & Wall, 2009) grund av att vissa samkostnader och samintäkter inte tas med eller tas med till viss del i marginalanalyserna. I marginalanalyserna för gårdarna fördelades kostnaderna på de olika aktiviteterna, medan vissa samkostnader och samintäkter inte beaktades (t ex fördelas maskinkostnaden medan avskrivningar på byggnader inte beaktas). I denna analys utvärderas däremot även samkostnader och samintäkter. I de tidigare gjorda marginalanalyserna antas maskinkostnaderna vara rörliga enligt maskinstationstaxa. I driftsplanen däremot uppgår avskrivningar på maskiner till ca kr/år och beräknas som en procentuell del av återanskaffningsvärdet. Denna kostnad betraktas alltså som fast i analysen med driftsplaner. Då en utsläppsrestriktion tillkommer och resultaten analyseras genom driftsplaner kommer maskinkostnaden att vara densamma oavsett vilken gröda som odlas. I de tidigare gjorda marginalanalyserna förändrades däremot kostnaden eftersom maskinkostnaderna beräknas per hektar enligt maskinstationstaxa. Visst underhåll beaktas i marginalanalysen. I driftsplanerna däremot antas detta vara en fast kostnad och är inte uppdelad per produktionsgren. Dessa kostnader uppgår till ca kr/år. Denna kostnad kommer inte heller att förändras vid förändrad produktion. I denna analys har även kostnader för till exempel arrende beaktats och intäkter i form av hyror. Detta motsvarar kostnader om drygt kr/år samt intäkter om drygt kr/år. Dessa kostnader betraktas nu som fasta och har inte beaktats i marginalanalyserna. På grund av detta kommer ingen skillnad i resultatet vid de olika reduktionsnivåerna att synas mellan marginalanalyserna och driftsplanen. Däremot kommer resultat, alltså arbets- och kapitalinkomsten, att påverkas i absoluta tal. Figur 4 visar att procentuellt förlorar lantbrukaren betydligt mer av arbets- och kapitalinkomsten då driftsplanerna används för att analysera gårdens anpassning till en utsläppsrestriktion. Grisgården I Figur 5 redovisas arbets- och kapitalinkomsten för grisgården. Resultaten presenteras enligt perspektiven fast och fritt kapacitetsutnyttjande samt inklusive och exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror. Grisgården förlorar och kr vid en reduktion om 10 procent och mellan och kr vid en reduktion om 20 procent. 18

21 Arbets & kapitalinkomst % 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Inklusive utsläpp från insatsvaror, Fritt Exklusive utsläpp från insatsvaror, Fritt Inklusive utsläpp från insatsvaror, Fast Exklusive utsläpp från insatsvaror, Fast Figur 5; Arbets- och kapitalinkomsten för grisgården vid olika scenarier Skillnaden i vinst är avsevärt högre när hela driften beaktas i jämförelse med Andersson & Wall (2009), se Figur 6. Detta kan återigen förklaras av de fasta kostnaderna, framförallt i grisproduktionen. När kostnaderna är strikt uppdelade per produktionsgren genereras en förändring i både intäkter och kostnader för den enskilda produktionsgrenen. När produktionen sedan ses som en enhet och vissa kostnader som fasta förlorar produktionsgrenen mer intäkter än vad kostnaderna sjunker. Vid jämförelse med resultaten i Andersson & Wall (2009; 2010) blir lantbrukarens förlust procentuellt större då resultaten omvandlas till arbets- och kapitalinkomst på grund av att vissa samkostnader och samintäkter inte tas med eller tas med till viss del i marginalanalyserna. I de tidigare marginalanalyserna antas maskinkostnaderna vara rörliga. I driftsplanen däremot uppgår avskrivningar på maskiner till ca kr/år. Denna kostnad betraktas alltså som fast i analysen med driftsplaner. Då en utsläppsrestriktion tillkommer och resultaten analyseras genom driftsplaner kommer maskinkostnaden att vara densamma oavsett vilken gröda som odlas. I de tidigare gjorda marginalanalyserna förändrades däremot kostnaden eftersom maskinkostnaderna beräknas per hektar enligt maskinstationstaxa. Förlust i förhållande till nuläget 250% 200% 150% 100% 50% 0% 0% 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Exklusive utsläpp från insatsvaror DP, Fast Inklusive utsläpp från insatsvaror DP, Fast Exklusive utsläpp från insatsvaror DP, Fritt Inklusive utsläpp från insatsvaror DP, Fritt Inklusive utsläpp från insatsvaror OPT, Fast Exklusive utsläpp från insatsvaror OPT, Fast Inklusive utsläpp från insatsvaror OPT, Fritt Exklusive utsläpp från insatsvaror OPT, Fritt Figur 6; Grisgårdens förlust vid olika utsläppsrestriktioner i förhållande till nuläget i %. DP står för analyser enligt driftsplaner och OPT för marginalanalyser (Andersson & Wall, 2009) 19

22 Avskrivning och underhåll på byggnader, byggnadsinventarier och markanläggningar mm beaktas inte i marginalanalyserna. I driftsplanerna däremot uppgår de till ca kr/år. Denna kostnad kommer att förändras vid en förändrad produktion. I marginalanalyserna har dessa kostnader inte beaktats. Om analysen sker med driftsplaner kommer dessa fasta kostnader inte att påverkas då till exempel antalet djur minskar. I praktiken innebär detta att de fasta kostnaderna har underskattats. I denna analys har även intäkter beaktats i form av till exempel hyror och körslor om ca kr. Detta kommer att påverka resultat, alltså arbets- och kapitalinkomsten men inte skillnaden i resultatet mellan utsläppsrestriktionernas nivåer. Mjölkgården Figur 9 visar hur arbets- och kapitalinkomsten förändras då lantbrukaren på mjölkgården anpassar driften till utsläppsrestriktionen. I Andersson & Wall (2010) uppstod tidigt en situation då antalet kor och ungdjur minskade. Om scenariot med fast kapacitetsutnyttjande antogs visade resultaten av modellen att det redan vid 10 (exklusive tillverkning av produktionsmedel) respektive 20 procents (inklusive tillverkning av produktionsmedel) reduktion blev svårt att uppfylla foderstaterna. Det är helt enkelt omöjligt att vid dessa nivåer anpassa växtodlingen på gården till utsläppsrestriktionen samtidigt som djurproduktionen är oförändrad. I figuren visas inte alternativen med fast kapacitetsutnyttjande eftersom de ger samma resultat fram till reduktionsnivåerna 10 procent respektive 20 procent. Därefter finns ingen lösning. Arbets- och kapitalinkomsten sjunker med cirka till kr vid en 10 procentlig reduktion. Vid en 20 procentig reduktion tappar företaget mellan och kr. En jämförelse mellan resultaten av marginalanalyserna och arbets- och kapitalinkomst presenteras i Figur 8. Resultatet skiljer sig från marginalanalyserna på grund av att vissa samkostnader och samintäkter inte tas med eller tas med till viss del i marginalanalyserna. I de tidigare gjorda marginalanalyserna antas maskinkostnaderna vara rörliga. I denna analys med driftsplaner uppgår avskrivningar på maskiner till ca kr/år. Denna kostnad betraktas alltså som fast i analysen med driftsplaner. När en utsläppsrestriktion tillkommer och resultaten analyseras med driftsplaner kommer maskinkostnaden att vara densamma oavsett arealfördelning. I de tidigare gjorda marginalanalyserna förändrades däremot kostnaden eftersom maskinkostnaderna beräknas per hektar enligt maskinstationstaxa Arbets & kapitalinkomst % 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Inklusive utsläpp från insatsvaror Exklusive utsläpp från insatsvaror Figur 7; Arbets- och kapitalinkomst för mjölkgården 20

23 Förlust i förhållande till nuläget 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0% 10% 20% Reduktion av växthusgasutsläpp Exklusive utsläpp från insatsvaror DP Exklusive utsläpp från insatsvaror OPT Inklusive utsläpp från insatsvaror DP Inklusive utsläpp från insatsvaror OPT Figur 8; Mjölkgårdens förlust vid olika utsläppsrestriktioner i förhållande till nuläget i %. DP står för analyser enligt driftsplaner och OPT för marginalanalyser (Andersson & Wall, 2010) Avskrivning och underhåll på byggnader, byggnadsinventarier och markanläggningar mm beaktas inte i marginalanalyserna. I driftsplanerna däremot uppgår de till ca kr/år. I marginalanalyserna har dessa kostnader inte beaktats. Om analysen sker med hjälp av driftsplaner kommer dessa fasta kostnader inte att påverkas då till exempel antalet djur minskar vilket egentligen innebär att de fasta kostnaderna har underskattats i marginalanalyserna. I denna analys har även kostnader beaktats för till exempel arrende på kr, hyror på kr och körslor om ca kr. Detta kommer att påverka resultat, alltså arbets- och kapitalinkomsten men inte skillnaden i resultatet mellan utsläppsrestriktionernas nivåer. 4.3 Validering av resultaten Arbets- och kapitalinkomsten som är beräknad med hjälp av driftsplansprogrammet är en analys på kort sikt. Detta resultat skall inte jämföras direkt med Andersson & Wall (2009; 2010) utan justeringar. Skillnaden kan tyckas stor men kan förklaras av de kostnader som inte gått att fördela mellan bidragskalkylerna som alltså inte tagits med i Andersson & Wall (2009; 2010). Genom att addera kostnader och intäkter för arbete, stöd samt underhåll till summan av de totala täckningsbidragen (TB1) kan en jämförelse göras med resultaten från optimeringsmodellen. I Tabell 5 jämförs resultaten från driftsplanen med resultaten av optimeringsmodellen. Denna validering visar att skillnaden i driftsplanens resultat i nuläget och Andersson & Walls (2009; 2010) resultat är relativt liten. Den största skillnaden rör mjölkgården vilket kan bero på skillnader i underhållskostnader, arbetskostnader samt direkta eller övriga kostnader i produktionen som ingår i TB 1 vid jämförelse med bokföringsmaterialet och de kostnader som använts i marginalanalyserna. Till exempel är underhållskostnaderna beräknade enligt bokföringsmaterialet i analysen med driftsplaner medan de är beräknade enligt kalkyler från Agriwise. Tabell 5; Validering av driftsplan i nuläget för växtodlings-, gris- respektive mjölkgården. Pilarna illustrerar vilka resultat som ska jämföras. Ekonomiskt resultat Analyser Växtodlingsgård Grisgården Mjölkgården Optimerat resultat (Andersson & Wall, 2009; 2010) Driftsplan (arbets & kapitalinkomst) Driftsplan (TB1 + arbetskostnad + stöd + underhåll)

24

25 5 Analys och diskussion Marginalanalyserna i Andersson & Wall (2009; 2010) visar hur lantbrukarna anpassar driften på lång sikt. Alla fasta kostnader kan på sikt göras rörliga, genom att avyttra maskiner och så vidare. Denna analys visar lantbrukarens situation på kort sikt då det till exempel inte är möjligt att göra sig av med byggnader. Inom animalieproduktionen är det vanligt med stora investeringar i stall och inventarier och att upphöra med animalieproduktionen innebär då inte att kostnader för avskrivningar och räntor upphör. Vid en utsläppsbegränsning visar därför analyserna med driftsplaner lantbrukarens faktiska situation på kort sikt. Vid jämförelse med resultaten i Andersson & Wall (2009; 2010) blir lantbrukarens förlust procentuellt större då resultaten omvandlas till arbets- och kapitalinkomst. I optimeringsmodellerna för gårdarna fördelas samkostnaderna på de olika aktiviteterna, medan vissa samkostnader och samintäkter inte beaktas. Till exempel fördelas maskinkostnaden mellan grödorna i marginalanalyserna medan kapitalkostnaderna för stallarna inte beaktas. I denna analys med driftsplaner utvärderas däremot även samkostnader och samintäkter, vilket gör att till exempel kostnader i form av räntor och avskrivningar inte förändras då produktionen på gården justeras. När kostnaderna är strikt uppdelade per produktionsgren, som i marginalanalyserna, genereras en förändring i både intäkter och kostnader för den enskilda produktionsgrenen. Det innebär att de minskade intäkterna till viss del vägs upp då även kostnaderna sjunker. När produktionen sedan ses som en enhet, som i driftsplanerna och vissa kostnader ses som fasta förlorar produktionsgrenen mer intäkter relativt kostnader. Marginalanalyserna i Andersson & Wall (2009; 2010) visar en hög kostnad för lantbrukaren redan vid låga restriktioner. Dessutom minskar djurgårdarna på antalet djur redan vid låga restriktioner. När analysen sedan görs på kort sikt, vilket innebär att fasta samkostnader inkluderas, är kostnaden för lantbrukaren mycket högre. Analysmetoderna i Andersson & Wall (2009; 2010) överskattar därmed till viss del fördelarna med att minska antalet djur. Genomgående för denna analys är att scenariot där utsläpp från produktion av insatsvaror exkluderas genererar en betydligt lägre vinst än scenariot där utsläppen inkluderas. Resultatet överensstämmer med Andersson & Wall (2009; 2010). När insatsvaror, såsom inköpt foder och mineralgödsel, inkluderas blir visserligen gårdens utsläpp högre, men gården får då även tillgodoräkna sig de utsläppsminskningar som sker före gården om mängden insatsvaror minskar. Ett exempel är sänkt mineralkvävegiva vilket beräknas minska lustgasavgången marken, men som i ett LCA-perspektiv även ger betydligt lägre utsläpp från produktion av mineralgödseln. I Figur 9 beskrivs arbets- och kapitalinkomst för gårdarna med perspektivet fast kapacitetsutnyttjande samt inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror. 23

26 Förlust i förhållande till nuläge i kr % 10% 20% Växtodlingsgården Mjölkgården Grisgården Reduktion av växthusgasutsläpp Figur 9, Skillnad i arbets- och kapitalinkomst för gårdarna med perspektivet fast kapacitetsutnyttjande samt inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 24

27 6 Slutsatser I lantbruksföretagen finns en stor del fasta kostnader, samkostnader. Dessa kostnader kvarstår oavsett om produktionen minskar eller inte. Resultatet av Andersson & Wall (2009; 2010) visar att det framförallt på djurgårdarna är svårt att minska utsläppen och att produktionen minskar redan vid låga restriktioner. När produktionen minskar är inte hänsyn tagen till att efterfrågan på livsmedel kan vara konstant eller ökande, och att produktionsbortfallet i så fall måste kompenseras. Hänsyn är inte heller tagen till alla de samkostnader som lantbruksföretaget har. När resultaten från Andersson & Wall (2009; 2010) analyseras på kort sikt, det vill säga omsätts till arbets- och kapitalinkomst, visar anpassningarna på en högre kostnad. Detta innebär att kostnaderna för att anpassa produktionen genom att minska på antalet djur till viss del är underskattat på grund av de fasta samkostnaderna. 25

28

29 7 Referenser Andersson, E. & Wall, A Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas lantbruksföretagens ekonomi och produktionsinriktning? Examensarbete 559, Institutionen för ekonomi. SLU, Ultuna. ISSN: Andersson, E. & Wall, A Restriktioner av växthusgasemissioner hur påverkas mjölkföretagets ekonomi och produktionsinriktning? Delrapport inom JOKER-projektet, Hushållningssällskapet Halland Berglund, M., Cederberg, C., Clason, C., Henriksson, M., & Törner, L Jordbrukets klimatpåverkan underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar. Delrapport i JOKER- projektet, Hushållningssällskapet Halland. ISBN: Fock, J & Renborg, U Styrning och kontroll vid små företag. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi. Kap LRF, LRF Konsult, Swedbank och sparbankerna Lantbruksbarometern, ISBN LRF Konsult Lantbrukets lönsamhet, ISBN-13: LRF Konsult Lantbrukets lönsamhet, ISBN-13: SJV & SCB Jordbruksekonomiska undersökningen, 2007 slutlig statistik. Sveriges Officiella statistik, Statistiska meddelanden. JO40 SM Svensson, J. 1987a. Lantbruksmaskinernas underhållskostnader. Fakta, Teknik nr 8. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för lantbruksteknik. Svensson, J. 1987b. Underhållskostnader för lantbrukets fältmaskiner. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för lantbruksteknik, nr 114. ISBN Reinsson, L SCB, Jordbruksekonomiska undersökningen. Personligt meddelande; Per tel; SCB, 2009a Köpeskillingskoefficient för lantbruk efter region, andel jordbruksvärde och tid [ SCB, 2009b Arrendekostnader i Sydsverige [ 27

30

31 Bilaga 1: Indata växtodlingsgården Nuläge N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Konservärt Träda 5 Inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Konservärt Träda 5 20 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Konservärt Träda 5 1

32 Exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Konservärt Träda 5 20 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Konservärt Träda 5 2

33 Bilaga 2: Indata grisgården Nuläge N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Grisar fast, inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Ärt procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Ärt * *större än 0 Grisar fritt, inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt

34 Grisar fast, exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt Grisar fritt, exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Korn Havre Höstraps Ärt

35 Bilaga 3: Indata mjölkgården Nuläge N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Havre Sockerbetor Majs Vall Bete Träda 10 Inklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Havre Sockerbetor Majs Vall Bete Träda procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Havre Sockerbetor Majs Vall Bete Träda 10 1

36 Exklusive utsläpp från produktion av insatsvaror 10 procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Havre Sockerbetor Majs Vall Bete Träda procents restriktion N (kg/ha) Skörd (kg/ha) Hektar Höstvete Havre Sockerbetor Majs Vall Bete Träda 10 2

37 Bilaga 4: Växtodlingsgården Lönsamhetsberäkning driftsplan Kund: Växtodlingsgården Nuläge Produktionsgren Antal Arbetsbehov Täckningsbidrag (inkl räntor) enh per enhet totalt per enhet totalt 1 HÖSTVETE BRÖD 08/ , MALTKORN 08/ , HÖSTRAPS 08/ , SOCKERBETOR 08/ , KONSERVÄRTER 08/ , TRÄDA 08/09 5 2, Total åkerareal (ha): Frikopplat stöd Stödrätter på åker 345 * kr/ha Stödrätter på betesmark * kr/ha Stödrätter, tilläggsbelopp Intäkter & arbete övriga verksamheter Hyror Körslor Arbete övrigt Eget arbete transporter 0 0 Eget arbete underhåll I huvudsak i bidragskalkylerna Driftsledning Summa arbete tim Återläggning rörelsekapitalränta (Ränta:) 6% Återläggning djurkapitalränta (Ränta:) 6% 0 ( kalkylräntan ska sedan ersättas med verklig ränta!) Bruttoresultat = Summa TB och övriga intäkter före samkostnader Bruttoresultat = Summa TB och övriga intäkter före samkostnader Div samkostnader utöver produktionsgrenskalkyler: Maskinstationskörslor Arrende Arrende 2 Underhåll ekonomibyggnader Underhåll markanläggningar kr/ha * ha 342, El, renhållning- utöver bidragskalkylerna Drivmedel transporter & övriga transportkostnader Försäkringar Kontor, administration Rådgivning Övriga kostnader Summa samkostnader utöver produktionsgrenskalkyler Arbetskraft inkl. soc avg Totalt arbetsbehov enl ovan timmar Arbetskraft djurskötare 165 kr/tim * 0 Arbetskraft växtodling 220 kr/tim * Arbetskraft underhåll kr/tim * 0 Summa kostnader arbetskraft Resultat före avskrivningar = Ersättning till investeringar, kapital och eget arbete Årligt investeringsbehov på befintliga inventarier Avskrivning maskiner ha * 0 kr/ha = Avskrivning byggnader Totalt investeringsbehov Årlig avskrivning på nya investeringar (beräknas nedan) 0 Resultat efter avskrivningar = Ersättning till främmande och eget kapital och eget arbete Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter (enligt uträkning vid balansräkningen) 0 Räntekostnader befintliga (enligt uträkning vid balansräkningen) Räntekostnader för nyinvesteringar (genomsnittlig) 0 Eget arbete Återstår egen arbetsinsats 0 kr/tim * Kalkylmässigt resultat (ev före eget arbete)

38 Lönsamhetsberäkning driftsplan Kund: Växtodlingsgården (Södergården) 10% INKL Produktionsgren Antal Arbetsbehov Täckningsbidrag (inkl räntor) enh per enhet totalt per enhet totalt 1 HÖSTVETE BRÖD 08/ , MALTKORN 08/ , HÖSTRAPS 08/ , SOCKERBETOR 08/ , KONSERVÄRTER 08/ , TRÄDA 08/09 5 2, Total åkerareal (ha): Frikopplat stöd Stödrätter på åker 345 * kr/ha Stödrätter på betesmark * kr/ha Stödrätter, tilläggsbelopp Intäkter & arbete övriga verksamheter Hyror Körslor Arbete övrigt Eget arbete transporter 0 0 Eget arbete underhåll I huvudsak i bidragskalkylerna Driftsledning Summa arbete tim Återläggning rörelsekapitalränta (Ränta:) 6% Återläggning djurkapitalränta (Ränta:) 6% 0 ( kalkylräntan ska sedan ersättas med verklig ränta!) Bruttoresultat = Summa TB och övriga intäkter före samkostnader Bruttoresultat = Summa TB och övriga intäkter före samkostnader Div samkostnader utöver produktionsgrenskalkyler: Maskinstationskörslor Arrende Arrende 2 Underhåll ekonomibyggnader Underhåll markanläggningar kr/ha * ha 342, El, renhållning- utöver bidragskalkylerna Drivmedel transporter & övriga transportkostnader Försäkringar Kontor, administration Rådgivning Övriga kostnader Summa samkostnader utöver produktionsgrenskalkyler Arbetskraft inkl. soc avg Totalt arbetsbehov enl ovan timmar Arbetskraft djurskötare 165 kr/tim * 0 0 Arbetskraft växtodling 220 kr/tim * Arbetskraft underhåll kr/tim * 0 0 Summa kostnader arbetskraft Resultat före avskrivningar = Ersättning till investeringar, kapital och eget arbete Årligt investeringsbehov på befintliga inventarier Avskrivning maskiner ha * 0 kr/ha = Avskrivning byggnader Totalt investeringsbehov Årlig avskrivning på nya investeringar (beräknas nedan) 0 Resultat efter avskrivningar = Ersättning till främmande och eget kapital och eget arbete Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter (enligt uträkning vid balansräkningen) 0 Räntekostnader befintliga (enligt uträkning vid balansräkningen) Räntekostnader för nyinvesteringar (genomsnittlig) 0 Eget arbete Återstår egen arbetsinsats 0 kr/tim * Kalkylmässigt resultat (ev före eget arbete)