Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Ekonomiska vinster vid samverkan mellan lantbruksföretag Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Andersson H. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Ingår i... Jordbrukskonferensen 2004 Huvudspråk Målgrupp Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN

2 Ekonomiska vinster av samverkan mellan lantbruksföretag Hans Andersson, Fredrik Blad, Carl-Johan Lagerkvist & Johan Samuelsson Institutionen för ekonomi, SLU, Sparbanken Skaraborg, SLU & Föreningssparbanken, Norrköping , & Inledning Samverkan mellan lantbruksföretag är en i historiskt hänseende inte särskilt unik företeelse. Redan i det gamla bondesamhället ställdes relativt stora krav på koordination lantbrukare emellan i samband med sådd, slåtter och skörd delvis beroende på en komplicerad ägostruktur, i synnerhet före det s.k. Laga skiftet. I den lantbruksekonomiska litteraturen ägnade Bergman & Renborg (1971) redan i början av 70-talet intresse åt frågor som berör samverkan mellan lantbrukare. Nämnda studie kan delvis ses mot bakgrund av att 1967 års jordbrukspolitiska beslut i hög grad betonade vikten av rationalisering i jordbruket. Ett av medlen som förespråkades var en mer återhållsam prissättning på jordbruksprodukterna samtidigt som lantbruksnämndernas roll i rationaliseringsprocessen stärktes (Andersson, 1997). Nauclér m. fl. (1999) diskuterar alternativa former för samarbete bl.a. genom att bilda driftsbolag. Faktorer som exempelvis brist på arbetskraft, avsaknad av full sysselsättning, samt brist på kapital i samband med expansion kan motivera driftsbolag som utgör en långtgående form av s.k. horisontell integration mellan företag i samma led av livsmedelskedjan (Bergman & Renborg, 1971). Verksamheten kan drivas som aktiebolag eller handelsbolag varvid maskiner, byggnader, mark m.m. kan utgöra bolagets eller delägarnas egendom. I det sistnämnda fallet hyr företaget resurserna av delägarna. En bärande idé i arrangemanget är dock att driften utgör en ekonomisk enhet vilket är väsentligt då det ekonomiska resultatet, vilket i hög grad påverkas av pris- och avkastningsrisk samt finansiell risk, skall fördelas mellan parterna. Samverkan är emellertid ett relativt begrepp och kan utgöra allt ifrån lån av maskiner i utbyte mot gentjänster, hyra av maskiner, maskinsamarbete i form av enkla bolag m.m. I en undersökning av svenska lantbrukare visade det sig att ca 60 % praktiserade någon typ av enklare samarbete medan endast ca 20 % överhuvudtaget inte samverkade i någon form. Gemensamt driftsbolag tillämpades av ca 2 % av lantbrukarna. (Föreningssparbanken, 2001) Svenskt lantbruk befinner sig för närvarande i en situation med ökad internationell konkurrens till följd av medlemskapet i EU. Östutvidgningen accentuerar denna bild även på kort sikt då den interna marknaden för spannmål inom EU förändrats radikalt. Dessutom kännetecknas de flesta av jordbrukets produktionsfaktorer av ett över tiden stigande realpris. I den rådande situationen är det följaktligen inte så märkligt att samverkan återigen framstår som en möjlig utvecklingsväg, i synnerhet som lantbruket blir alltmer kapitalintensivt. Några aspekter på studier av samverkan I allmänhet visar flera studier på betydande fördelar av samverkan. Bergman (1972) visade att vid samverkan mellan olika stora företag så gynnades framförallt det mindre företaget i koalitionen. Nielsen (1999) studerade framförallt hur maskin- och arbetskostnaderna förändrades vid samverkan mellan sex mjölkproducenter. De Toro (2004) analyserade maskinkedjor med beaktande av väderleksvariation för spannmålsproducerande företag och jämförde arbets- och maskinkostnaderna samt läglighetskostnaderna. En genomgång av litteraturen visar emellertid att de flesta studierna inte har beaktat hur samverkan påverkar odlingssystemen på enskilda gårdar och den ekonomiskt rationella fördelningen av eventuella samverkansvinster emellan parterna. Frågan är av särskilt intresse i det fall att samverkan förekommer mellan växtodlingsföretag och gårdar med specialiserad mjölkproduktion. Förfruktseffekterna av vallodling är betydande och kan ofta inte utnyttjas fullt ut på det specialiserade mjölkföretaget (Ohlander, 1988). Ytterligare en aspekt som inte diskuterats i nämnvärd utsträckning är betydelsen av riskspridning/diversifiering vid samverkan. I och med att flera företag ingår, ofta med något varierande jordart, belägenhet, förfrukt m.m. erhålls en diversifieringseffekt. I den mån lantbrukarna är aversivt inställda mot riskfyllda utfall har en strategi som minskar risken också ett ekonomiskt värde. Samverkan innebär att maskin och arbetskostnaderna kan minskas. Dessutom ger samverkan en möjlighet till samlade inköp av produktionsmedel och samlad försäljning av produkter via s.k. offertförfarande eller genom att helt enkelt utnyttja mängdrabatter/volymbonus. En genomgång av litteraturen visar att oss veterligt så har inga studier genomförts i syfte att analysera hur företagets ekonomiska resultat och riskexponering förändras vid samverkan. Inte heller har studierna diskuterat/tillämpat analysmetoder i syfte att undersöka om ett samverkansavtal har förutsättningar att bli stabilt. En enskild lantbrukare kan ju endast förväntas kvarstå i ett samverkansarrangemang under 42

3 förutsättning att lantbrukaren når en högre grad av ekonomisk nytta jämfört med självständig drift. En metod för att analysera stabila samverkansavtal med beaktande av företagets/individernas riskexponering samt en ekonomiskt rationell fördelning av det ekonomiska resultatet har vidareutvecklats utifrån en modell i Petersson och Andersson (1996) vilken grundas på s.k. portföljteori. Två studier av samverkan I denna rapport presenteras resultat från två studier av samverkan mellan företag i svenskt lantbruk. Studierna syftar till att besvara följande frågor: 1) Vilka är de möjliga samverkansvinsterna då ett samarbete etableras mellan ett växtodlingsföretag och ett mjölkföretag. 2) Vilken del av dessa vinster kan hänförs till förändrade odlingssystem, växtföljdseffekter samt den ekonomiska nyttan av riskspridning? 3) Vilka faktiska vinster kan uppnås vid samverkan mellan specialiserade växtodlingsföretag i det fall att samtliga effekter i form av odlingssystem, upphandling och försäljning samt arbets- och maskinorganisation beaktas? I den första studien analyseras två fall, A och B. I fall A antas Mjölkgård 1 med 290 ha åker och 110 kor ingå ett samverkansavtal med Spannmålsgård 1 om 130 hektar åker. I fall B antas Mjölkgård 2 med 162 ha åker och 64 kor ingå ett samverkansavtal med Spannmålsgård 2 om 190 hektar åker. Gårdarnas namn är fingerade och analysen har gjorts under förutsättning att samverkan initieras mellan dessa företag. Inga ekonomiska vinster hänförliga till mer gynnsam upphandling har beaktats. Arbets- och maskinorganisationen grundas på en inventering av företagens verksamhet. Maskinsystemet vid samverkan har valts efter diskussion med brukarna enligt principerna för s.k. aktionsforskning. Information från Svensk Mjölk, företagens bokföring samt databaser för växtodlingen vid anslutning till s.k. HIR-rådgivning har använts för att upprätta bidragskalkyler för samtliga produktionsgrenar under en 8-9 årig verksamhetsperiod. I denna studie maximeras den förväntade nyttan av driftsbolagets verksamhet under beaktande av att varje delägare måste erhålla minst samma riskjusterade inkomst som vid självständig drift. Sistnämda restriktion är nödvändig för att säkerställa att lantbrukaren inte har incitament att lämna samarbetet. I den andra studien är förfarandet vid databearbetningen likartad som i det första fallet. Studien avser fem växtodlingsföretag där arealen varierar mellan 121 till 308 hektar innan samverkan initieras. Data insamlas för vart och ett av företagen för en period om 7-10 år innan driftsbolagets verksamhet påbörjas. Empiriskt material insamlas dessutom för driftsbolaget som omfattar ca 1100 hektar åker under en 5-årig verksamhetsperiod. Förväntad nytta av den ekonomiskt optimala driftsorganisationen jämförs sedan för var och en av delägarnas gårdar och ställs i relation till driftsbolagets resultat. Skillnaden i förväntad nytta per hektar beräknas vilket avser ett riskjusterat resultat. Resultat: Samverkan Mjölk- och spannmålsföretag I Tabell 1 redovisas resultaten från analyserna av fall A och B. Analyserna görs för det fall där båda lantbrukarna är s.k. moderat riskaversiva (r = 1.0). Av Tabell 1 och 2 framgår att vinsterna av samverkan är betydande. Samverkan i form av ett gemensamt odlingssystem innebär en vinst om ca kr/hektar. I det fall att samverkan även innefattar gemensam arbets- och maskinorganisation uppgår den riskjusterade vinsten av samarbetet till ca kr/hektar. Tabell 1. Fall A. Förväntad nytta och marginalvärde för åkermark vid fallet med respektive utan samarbete för Mjölkgård 1 och Spannmålsgård 1. r = 1 för båda gårdarna.(i kr) Graden av samarbete Mjölkgård 2 Spannmålsgård 2 Ej samarbete Förväntad nytta Marginalnytta för mark Samarbete; riskreduktion Förväntad nytta och växtföljdseffekter Samarbetsvinst per hektar* Marginalnytta för mark Samarbete; riskreduktion, Förväntad nytta växtföljdseffekter, minskade Samarbetsvinst per hektar* maskin- och arbetskostnader Marginalnytta för mark * Fördelat på företagens sammanlagda areal. Källa: Samuelsson (2003), Tabell 4, sid 40 43

4 Tabell 2. Fall B. Förväntad nytta och marginalvärde för åkermark vid fallet med respektive utan samarbete för Mjölkgård 2 och Spannmålsgård 2. r = 1 för båda gårdarna. (i kr) Graden av samarbete Mjölkgård 2 Spannmålsgård 2 Ej samarbete Förväntad nytta Marginalnytta för mark Samarbete; riskreduktion Förväntad nytta och växtföljdseffekter Samarbetsvinst per hektar* Marginalnytta för mark Samarbete; riskreduktion, Förväntad nytta växtföljdseffekter, minskade Samarbetsvinst per hektar* maskin- och arbetskostnader Marginalnytta för mark * Fördelat på företagens sammanlagda areal. Källa: Samuelsson (2003), Tabell 5, sid 41 Ett alternativt sätt att tolka resultaten är att i fall A så kan Mjölkgård 1 förbättra det ekonomiska resultatet med kr ( kr kr) utan att spannmålsgårdens ekonomiska ställning försämras jämfört med en situation utan samarbete. På motsvarande vis kan Spannmålsgård 1 förbättra det ekonomiska resultatet med kr utan att mjölkgårdens ekonomiska situation försämras jämfört med självständig drift. I Fall B beräknas motsvarande belopp utifrån Tabell 2 till kr respektive kr. Samarbetsvinsterna är något lägre i Fall B främst p.g.a. den sammanlagda arealen är något lägre. Resultaten visar att det existerar ett betydande intervall inom vilket parterna kan föra förhandlingar om hur samverkansvinsten skall fördelas. Den ekonomiskt rationella fördelningen bestäms i varje enskilt fall av parternas riskaversion, förhandlingsstyrka samt företagens riskexponering vilken i sin tur beror av driftsinriktning och företagsstorlek. Resultat: Samverkan specialiserad växtodling I Tabell 3 redovisas resultaten från en analys av samverkan vid specialiserad växtodling. Det är väsentligt att påpeka att resultaten avser en jämförelse med bästa möjliga resultat vid självständig drift och alternativet med gemensamt driftsbolag. Samverkansvinsterna är betydande och varierar mellan kr/hektar. Maskinkostnadernas förändring som ett resultat av samverkan visar på stora variationer mellan företagen. Intressant att notera är att vinsterna hänförliga till förändrade odlingssystem, växtföljd, riskspridning, upphandling och arbetsorganisation uppgår till mellan ca kr/hektar för dessa företag. Uppenbarligen är dessa samverkansaspekter av betydande empiriskt intresse och mer forskning är önskvärd. Tabell 3: Analys av samarbetsvinster vid specialiserad växtodling Gård Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Areal åker (hektar) Ekonomisk vinst av samarbete kr/hektar Minskade maskinkostnader kr/hektar Procentuell förändring i TB som ett resultat av samarbete Källa: Blad (2003). Tabell 7, sid 23 samt Figurer 9-14, sid med editering. Avslutande kommentar Resultaten från de redovisade fallstudierna tyder på betydande fördelar av samverkan ur såväl, biologisk, teknisk som affärsmässig synvinkel. Angelägna framtida forskningsområden är hur incitament till samverkan utvecklas över tiden, betydelsen av skillnader i tillgång till information mellan parterna samt vilka faktorer som bidrar till att samarbete förblir stabilt över tiden. Institutionella, sociologiska, psykologiska och juridiska aspekter på samarbete utgör ytterligare exempel på relevanta forskningsområden. Ett Tack till Stiftelsen Lantbruksforskning som har finansierat dessa studier. Referenser Anderson, Å Staten och jordbruket - en studie med utgångspunkt i rationaliseringspoitiken för jordbruket i Sverige, dess födelse, uppgång och fall åren Rapport 112, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala. Bergman, K-G. & Renborg U Samverkan i jordbruket möjligheter och problem. Meddelanden från 44

5 Institutionen för ekonomi och statistik, Lantbrukshögskolan, Uppsala. Bergman, K-G Gemensam jordbruksdrift - en studie av de företagsekonomiska förutsättningarna för driftsamverkan i jordbruket Meddelanden från Institutionen för ekonomi och statistik, Lantbrukshögskolan, Uppsala. Blad, F Ekonomisk analys av av driftsamverkan mellan växtodlingsföretag. Examensarbete 299, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala. De Toro, A Assessment of field machinery performance in variable weather conditions using discrete event simulation. Doctoral diss. Department of Biometry and Engineering, SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraria vol Uppsala. Föreningssparbanken, Lantbruksbarometern, Stockholm. Nielsen, V The effect of collaboration between cattle farms on the labour requirement and machinery costs. Journal of Agricultural Engineering Research 72, Nauclér, G., Nauclér, L-G., Persson, T., Svensson, T. & Wennberg, H PM driftbolag. Arbetsmaterial till anställda på LRF konsult, Stockholm. Ohlander, L Odlingssystem och Växtföljder (2:a upplagan). Institutionen för växtodlingslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Petersson, J, & Andersson, H The benefits of share contracts: some European results. Journal of Agricultural Economics 47, Samuelsson, J Samverkan mellan mjölk- och spannmålsproducenter - Vilka ekonomiska incitament föreligger? Examensarbete 323, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala. 45