Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde
|
|
- Anna Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår 2005 Nr/avsnitt 58 Författare Lagerholm J., Forsberg G. Adress Sv Lantmännen Norrköping; SeedGuard Uppsala Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 7 och 8 december 2005 Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-58-SE
2 THERMOSEED TERMISK BETNING AV UTSÄDE Johan Lagerholm 1,Gustaf Forsberg 2, 1 VäxtRådgruppen Lantmännen, Box 905, Norrköping 2 SeedGard AB, Box 810, Uppsala E-post: gustaf@seedgard.se Sammanfattning ThermoSeed är en ny metod för utsädessanering. Metoden använder varm fuktig luft för att pastörisera utsäde. Sjukdomar som är ytligt belägna på utsädet dör av behamdlingen. Olika utsädespartier har olika värmetolerans och smittograd, ett förtest görs därför för att bestämma optimala behandlingsparametrar. ThermoSeed konkurrerar väl med kemiska betningsmedel både vad gäller effekt och ekonomi och är därför intressant både för konventionellt och ekologiskt jordbruk. Bakgrund ThermoSeed är ett nytt koncept för friskt och sunt utsäde. Genom värmebehandling saneras utsädet från utsädesburna sjukdomar. Utsädesburna sjukdomar utgör ett allvarligt problem i växtodlingen. De gör stor skada i form av försämrad kvalitet och minskad skörd, vilket i slutändan ger lantbrukaren en sämre ekonomi. Betning med kemiska bekämpningsmedel är idag den mest utbredda saneringsmetoden. Både av miljö- och arbetsmiljöskäl är det emellertid önskvärt att minska andelen kemiskt betat utsäde i den konventionella odlingen. Bakgrunden till konceptet finns i den gamla metoden för varmvattenbehandling av utsäde. Metoden bygger på att de utsädesburna sjukdomarna har en lägre värmetolerans än själva utsädet. Varmvattenmetoden användes, framförallt av utsädesfirmor, från slutet av 1800-talet och fram till 1960-talet. Hela säckar med spannmål doppades i varmvatten, följt av kylning i kallvatten och därefter torkning till lagringsduglig vattenhalt. P.g.a. den omständliga och dyra proceduren, samt den låga precisionen som gav otillräckliga behandlingseffekter, övergavs varmvattenmetoden då effektiva betningsmedel blev tillgängliga. ThermoSeed, som är den nya metoden för termisk bekämpning av utsädesburen smitta, har utvecklats i nära samarbete med Svenska Lantmännen och Sveriges Lantbruksuniversitet, och kommersialiseras av SeedGard AB. ThermoSeed är lika effektiv som kemisk betning men utan att några additiv tillsätts på utsädet. Metoder och material Konceptet innebär bekämpning av utsädesburen smitta genom behandling av utsädet med noga reglerad varm, fuktig luft. Metoden har mycket hög tillförlitlighet tack vare hög precision i behandlingsprocessen och tack vare de förtester som görs på alla utsädespartier som skall behandlas för att optimera processen för maximal effekt i varje individuellt parti. Genom dessa åtgärder åstadkoms en selektiv behandling som effektivt oskadliggör den utsädesburna smittan utan att reducera utsädets förmåga att bilda högpresterande plantor. Utvärdering av metodens effekter har gjorts på starkt smittade utsädespartier i 7 olika europeiska länder under ett flertal år. 23:1
3 Förtestning Olika utsädespartier har olika värmetolerans och olika smittograd (Forsberg et al, 2003), se figur 1. För att optimera behandlingen testas varje parti före behandling. Förtestet ger svar på hur processparametrarna skall väljas för bästa resultat i det aktuella partiet. När förtestet är klart och behandlingsparametrarna bestämda kan hela partiet behandlas. Efter behandling certifieras och säckas utsädet för leverans till lantbrukare. Figur 1. Principen för ThermoSeed. Patogen och utsäde har olika tolerans för behandlingen. Resultat ThermoSeed har under många år genomgått omfattande utvärdering i behandlingsskala på upp till 3,5 ton per timme, både i officiella fältförsök i 7 europeiska länder (Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Italien) och av lantbrukare på vanliga svenska gårdar. Tack vare mycket goda resultat, både gällande metodens effekt mot smitta och dess skördehöjande verkan, har SUK, Statens utsädeskontroll, godkänt ThermoSeed som ett likvärdigt alternativ till kemisk betning. Behandlingseffekterna framgår av tabell 1 (Forsberg et al, 2005). Effekterna är likvärdiga med dem som nås med kemisk betning för de flesta utsädesburna patogener. Undantagen utgörs av flygsot i korn och vete (Ustilago nuda resp. Ustilago tritici), där effekten begränsas av att smittan är belägen inne i det känsliga fröembryot. Metoden har också visat sig vara effektiv mot många utsädesburna patogener i grönsaksutsäde (Forsberg, 2004). I EU-projektet STOVE (Seed Treatments for Organic Vegetable Production, se anpassas metoden till olika grönsaksgrödor för maximal effektivitet. 23:2
4 Tabell 1. Effekt av ThermoSeed på utsädesburna sjukdomar. Gröda Patogen Effekt ThermoSeed Vete Tilletia caries (stinksot) (vår- och Stagonospora nodorum (brunfläcksjuka) höst) Ustilago tritici (flygsot) - Fusarium spp. Fusarium nivale (snömögel) Fusarium culmorum Korn Drechslera graminea (strimsjuka) Drechslera teres (bladfläcksjuka) Bipolaris sorokiniana Fusarium spp. * Ustilago nuda (flygsot) Ustilago hordei (hårdsot) - Havre Drechslera avenae (bladfläcksjuka) Ustilago avenae (flygsot) = Effekter likvärdiga med kemisk betning - = Begränsad effekt * = Begränsad erfarenhet med starkt smittat utsäde Diskussion ThermoSeed är konkurrenskraftig gentemot kemisk betning både vad gäller behandlingseffekt och kostnad, tack vare hög precision kombinerad med hög kapacitet och låg energiåtgång. Konceptet utgör ett attraktivt alternativ till kemisk betning i konventionell odling. Det utgör också ett effektivt sätt att bekämpa utsädesburen smitta i ekologisk odling. Eftersom inga additiv används på utsädet har överblivet utsäde också ett alternativvärde som råvara till produktion av foder eller livsmedel. Genom att undvika kemikalier förbättras arbetsmiljön för lantbrukare och för personer som arbetar i betningsanläggningarna. Det finns inga risker för barn eller djur som oavsiktligt rör vid eller äter det behandlade utsädet. ThermoSeed bidrar inte heller till läckage av bekämpningsmedel som kan påverka grundvatten eller ekosystem. Status för praktisk utsädesbehandling Fram till 2004 har en prototyp av ThermoSeed -systemet, med kapaciteten 3,5 ton behandlat utsäde per timme, använts i en kommersiell utsädesanläggning i Uppsala. Den har behandlat ca. 200 ton smittat utsäde som sedan testats och certifierats av Statens utsädeskontroll och sålts av Svenska Lantmännen vidare till konventionella lantbrukare i Mälardalen. Nu har Svenska Lantmännen som första utsädesföretag i världen investerat i en fullskalig ThermoSeed -process som under sommaren 2005 installerats i Lantmännens utsädesanläggning i Skara. Tack vare sin höga kapacitet på över 200 ton behandlat utsäde per dag har Lantmännen kunnat ersätta en fullskalig betningslinje med ThermoSeed -processen. Detta steg utgör ett mycket konkret sätt att reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel inom det svenska lantbruket. 23:3
5 Referenser Forsberg, G., Kristensen, L., Eibel, P., Titone, P. & Hartl, W Sensitivity of Cereal seeds to short duration treatment with hot humid air. Journal of Plant Diseases and protection 110 (1), Forsberg, G Control of Cereal Seed-borne Dieseases by Hot Humid Air Seed Treatment. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraria 443. Forsberg, G., Johnsson, L. & Lagerholm, J Effects of aerated steam seed treatment on cereal seed-borne dieseases and crop yield. Journal of Plant Diseases and Protection. 112 (3), :4
Biologisk och termisk utsädesbehandling
Biologisk och termisk utsädesbehandling Per Widén Lantmännen BioAgri AB Pseudomonas chlororaphis, MA342 Använt på ca 4,5 miljoner hektar sedan 1998 Huvudsakligen konventionell odling Även godkända för
Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning
Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter 7 Finansiärer SLF Växtskyddsmedelsföretagen Den regionala försöksverksamheten Lars Wiik SLU Alnarp Sammanfattning I olika utsädespartier med olika smittograd
Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar
Flera utsädesburna skadegörare finns på var och en av våra grödor Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar Sammanställda av Lars Wiik, HUSEC Skadegörare som redan finns på fröet
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB Lantmännen Lantbruk Avd. Seed Treatment Består av BioAgri AB, SeedGard AB och MASE-laboratorierna AB Uppsala
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Friskt ekologiskt utsäde av spannmål och trindsäd
Friskt ekologiskt utsäde av spannmål och trindsäd Jordbruksinformation 23 2005 Foto omslag: Karl-Arne Hedene. Till vänster flygsot på havre, till höger stinksot på höstvete. Foto sid. 2: Bio Agri Lantmännen.
Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete
Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av råg, vete och rågvete Rapport 2007 I detta projekt avser vi att undersöka vete/ rågvete och rågpartier med varierande smittograd av utsädesburna sjukdomar
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 44, 230 53 Alnarp Sammanfattning Konventionella betningsförsök utfördes i vårkorn under tre år, 2005-2007. I försöksplanen ingick naturligt
Effekter och rekommendationer
Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även
Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
SPECIMEN SEEDRON 20 L. Svampmedel
SEEDRON Svampmedel Verksamt ämne: Fludioxonil 50 g/l (4,61 % w/w) Tebukonazol 10 g/l (0,92% w/w) Formulering: Flytande koncentrat för betning av utsäde (FS) Registreringsnummer: 5314 Användarkategori:
Effekten mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av Lars Wiik SLU, Växtskyddsbiologi, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Lars.Wiik@ltj.slu.se Sammanfattning Konventionella betningsförsök utfördes i vårkorn under tre år,
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Betning i stråsäd L , L , HU-1172 VÄXTSKYDD
LARS WIIK, LENNART PÅLSSON, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred TOMA MAGYAROSI, Hushållningssällskapet Malmöhus VÄXTSKYDD Betning i stråsäd L15-4001, L15-4002, HU-1172 Under 2012 genomfördes totalt sju betningsförsök
Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Bakterier för tillväxtstimulering och biologisk bekämpning i morötter/grönsaker Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår
SPECIMEN SEEDRON 20 L. Svampmedel
SEEDRON Svampmedel Verksamt ämne: Fludioxonil 50 g/l (4,61 % w/w) Tebukonazol 10 g/l (0,92% w/w) Formulering: Flytande koncentrat för betning av utsäde (FS) Registreringsnummer: 5314 Användarkategori:
VÄXTSKYDD. Av NAMN, titel titelsson, SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 SKÅNEFÖRSÖK 179
VÄXTSKYDD Sammanfattning Uppsatsen består av fem avsnitt. Efter en inledning som ger uttryck för betningens betydelse följer en historisk exposé, därefter ett avsnitt om betning i modern tid som följs
Betning i stråsäd. E-post:
ogräs växtskydd Lars Av Wiik, NAMN, Lennart titel Pålsson, titelsson, Toma epost@epost Magyarosi, E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Betning i stråsäd Sammanfattning Under 2012 genomfördes totalt
Redovisning av utvecklingsprojekt inom ogräs-, växtskydd-, spridningsteknikoch flora- och faunaområdena
Redovisning av utvecklingsprojekt inom ogräs-, växtskydd-, spridningsteknikoch flora- och faunaområdena Slutredovisning av projektet: Biologisk bekämpning av utsädesburna sjukdomar i ekologisk växtodling
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Jordbruksinformation 3-2012. Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter. samt skadedjur som motverkas genom betning
Jordbruksinformation 3-2012 Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter samt skadedjur som motverkas genom betning Text Hans Olvång, huvudförfattare Illustrationer Leif Olvång Fotografier Förkortning
Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).
STINKSOT OCH DVÄRGSTINKSOT I VETE Lennart Johnsson 1 och Jan Ö Jönsson 2 1 Enheten för växtpatologi och biologisk bekämpning, Box 7035, 750 07 Uppsala 2 Svalöf Weibull AB, 268 81 Svalöv E-post: Lennart.Johnsson@vpat.slu.se
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur
Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt
Svenska Utsädesföretagens Förening ek. för Box Staffanstorp. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Per Henriksson Svenska Utsädesföretagens Förening ek. för Box 184 245 22 Staffanstorp Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära
Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt
Paras lähtö hyvälle kasvulle NYHET för betning av spannmålsutsäde För betning av utsäde av stråsäd. Bekämpar utsädesburna och jordburna sjukdomar som angriper växten i grodd- och broddstadiet Flytande
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg
Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Utsädesburna Sjukdomar och Egenproducerat Ekologiskt Utsäde Seed Borne Diseases and Home-grown Organic Seed
Utsädesburna Sjukdomar och Egenproducerat Ekologiskt Utsäde Seed Borne Diseases and Home-grown Organic Seed Henrik Dinkel Handledare: Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet, Örebro och Lennart
Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle
Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
ESTA. European Seed Treatment Assurance. Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening
ESTA European Seed Treatment Assurance Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening Lite bakgrund till ESTA Vad inbegriper ESTA? Förbud för användning av CNIs & fipronil 2008 Bi död i Tyskland Restriktioner
Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstvete och höstråg
Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstvete och höstråg Projektansvarig Agr D Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet, Örebro Bidragsförvaltande organ: HS Konsult AB, Uppsala
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 6/16 Datum Dnr 17.2.2016 291/01.04/2016 Ikraftträdelse- och giltighetstid 29.2.2016 - tills vidare Ändrar Bilaga 1 och bilaga 2 till jord- och skogsbruksministeriets
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Examensarbete på agronomprogrammet 2010
Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under
Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige
Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna
Jordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen? Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Invaderar ogräs? Gräs i det vilda - ogräs på åkern Råttsvingel Vulpia myuros Ekorrsvingel Vulpia bromoides Hönshirs
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Bekämpningsmedel i jordbruket 2015
Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Policy Brief Nummer 2013:5
Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition
Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition Författare Öberg S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI
Torka och lagra bra kvalitet Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI Kursen Ekologisk växtodling produktion av kvalitetsspannmål Parc Inn Hotell, Uppsala 26 april 2016 Faktorer som påverkar spannmålens kvalitet
Bibliografiska uppgifter för Simuleringsstudier av växtskyddsmedelsläckage
Bibliografiska uppgifter för Simuleringsstudier av växtskyddsmedelsläckage Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador
Allmänna uppgifter om dig
Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,
Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Senaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella
Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?
Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.
Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport
AIR COMPRESSORS ROLLAIR
AIR COMPRESSORS ROLLAIR 380-430 - 480 RLR 380-430-480: Tillförlitlighet och effektivitet Under många år har Worthington Creyssensac utvecklat nya produkter och förbättrat deras konstruktion och prestanda
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Nyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Fusarium ett handelsperspektiv
Fusarium ett handelsperspektiv CG Pettersson, Lantbruk/Odlingsutveckling Agenda Jag kommer att fokusera på havre mest akut! Översikt av försörjningssituationen Hur påverkas jobbet för en spannmålshandlare