Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

Transkript

1 STINKSOT OCH DVÄRGSTINKSOT I VETE Lennart Johnsson 1 och Jan Ö Jönsson 2 1 Enheten för växtpatologi och biologisk bekämpning, Box 7035, Uppsala 2 Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post: Lennart.Johnsson@vpat.slu.se Sammanfattning Vanligt stinksot och dvärgstinksot är allvarliga sjukdomar på vete som måste motverkas om vi vill ha rimlig produktion. De kan bekämpas med resistenta sorter, lämpliga betningsmedel eller en kombination av resistent sort och betningsmedel. Biologi och uppförökningspotential Stinksotsvampen (Tilletia caries) angriper både höst- och vårvete. Den är både utsädes- och markburen och den har en mycket stor uppförökningspotential. Vad som kan hända om man odlar vete efter vete och använder sitt eget obetade utsäde illustreras i tabell 1. Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995). År Sotsporer på marken, g/kvm Sotsporer i utsädet, antal/g Sotax / kvm i fältet Sotsporer / g skördad vara 1 0,0 50 0, , , , Dvärgstinksotsvampen (Tilletia contraversa) är huvudsakligen markburen och stationär. Den angriper i praktisk odling endast höstvete även om vårvete och råg är mottagliga. Sjukdomen kan spridas med utsädet. Kombinerade sort- och betningsförsök Under många år har vi utfört kombinerade sort- och betningsförsök på naturligt och artificiellt dvärgstinksotsmittad mark på Gotland. De sammanfattande resultaten för perioden redovisas i tabell 2. Det ska omnämnas att Panoctine inte har effekt mot dvärgstinksot utan har använts för att skydda mot utvintringssvampar. Kombinationen av Tjelvar eller Stava och Sibutol visar god effekt. Panoctine 400 har använts i dosen 4 ml och Sibutol 280 LS i dosen 2.68 ml per kg utsäde. Resistensproblematiken har diskuterats av Jönsson & Svensson (1990), Jönsson (1990, 1997) och Nielsen m fl (1999). Tabell 2. Höstveteförsök på dvärgstinksotsmittad mark på Gotland under åren Försöksled Angripna plantor/ar under åren Sort + betningsmedel Kosack + Panoctine 600 A A A 100 Kosack + Sibutol 55 B 9 63 C C 10 Tjelvar + Panoctine 77 B 13 Tjelvar + Sibutol 4 C 1 Stava + Panoctine 109 B B 20 Stava + Sibutol 15 D 3 14:1

2 Antal försök Duncananalysen utförd på logaritmerade värden. I tabell 3 redovisas betningsförsöken mot markburen dvärgstinksotsmitta utförda 1999/00 och 2000/02. Av tabellen framgår att Dividend har betydligt bättre effekt än Sibutol även om det inte gått att visa statistiskt. Sorten Stava i kombination med den mycket låga dosen Dividend har mycket god effekt. Tabell 3. Betningsförsök i höstvete mot dvärgstinksot (R ), 1999/00 och 2000/01, medeltal av fyra försök. Duncan analys, P < Analyserna är uppdelade sortvis. Planttäthet Sotanangripna Försöksled Höst Vår plantor/100 kvm Kosack Panoctine ml 100 A 99 A 482 A 100 Celest 2.0 ml + Dividend 1.0 ml 100 A 100 A 1 B 0 Celest 2.0 ml + Dividend 0.5 ml 100 A 99 A 2 B 1 Sibutol 280 LS 2.5 ml 100 A 99 A 39 B 8 Stava Panoctine ml 100 A 100 A 104 A 100 Celest 2.0 ml + Dividend A 100 A 3 B 3 1) Celest = Celest 025 FS och Dividend = Dividend 030 FS där dosen 1999/00 var 1.0 ml och 2000/01 var 0.25 ml/kg. Figur 1 visar hur restsmittan i procent varierat för Sibutol (Kosack-ledet betat med Sibutol) och de Panoctine-betade sorterna Tjelvar och Stava under åren Restsmittan är relaterad till Kosack-ledet betat med Panoctine Sibutol Tjelvar Stava 30 Procent Figur 1. Restsmitta av dvärgstinksot i procent för Sibutol och höstvetesorterna Tjelvar och Stava. 14:2

3 I tabell 4 redovisas resultaten av 2001/02 års kombinerade sort- och betningsförsök mot utsädesburen smitta av vanligt stinksot och markburen smitta av dvärgstinksot. Av tabellen framgår att sorterna Stava och Magnifik har mycket god resistens mot vanligt stinksot men även Tarso synes ha en viss resistens. Det framgår också att Stava och Magnifik har likvärdig resistens mot dvärgstinksot och att kombinationen av resistent sort och Sibutol ger ett bra skydd. Tabell 4. Höstvete- och rågvetesorters resistens mot vanligt stinksot samt höstvetesorters resistens mot dvärgstinksot. Fältförsök 2001/02. Sort Betning Vanligt stinksot Sotax/kvm 1 Dvärgstinksot Angripna plantor/kvm 2 Kosack Obetat/Panoctine ,2 100 Kosack Sibutol 280 LS 1.25 ml 0 0 2,8 21 Kosack Sibutol 280 LS 2.50 ml 0 0 1,1 8 Stava Obetat/Panoctine ,6 27 Ballad Obetat/Panoctine ,9 90 SW Magnifik Obetat/Panoctine ,6 27 SW Magnifik Sibutol 280 LS 1.25 ml 0 0 0,9 7 SW Magnifik Sibutol 280 LS 2.50 ml 0 0 0,3 2 Tarso Obetat/Panoctine ,9 30 Revelj Obetat/Panoctine ,8 74 SW Gnejs Obetat/Panoctine ,2 55 SW Korpral Obetat/Panoctine ,9 52 SW Harnesk Obetat/Panoctine ,1 77 SW Agaton Obetat/Panoctine ,3 48 SW Terje Obetat/Panoctine ,0 53 SW Hurtig Obetat/Panoctine ,1 84 SW Obetat/Panoctine ,4 26 SW Obetat/Panoctine ,7 28 SW Obetat/Panoctine ,6 20 SW Obetat/Panoctine ,2 17 Rågvete 4 Obetat 0 0 1) Medeltal av försöken i Landskrona och Kölbäck. 2) Medeltal av Gotlandsförsöken i Allekvie och Fole. 3) Obetat gäller för försöket med vanligt stinksot och Panoctine 400 i dosen 4.0 ml/kg gäller för dvärgstinksotförsöken. 4) De testade rågvetesorterna var Fidelio, Algalo och Falmoro. I år testade vi några betningsmedel mot utsädesburen smitta av vanligt stinksot i vårvete. Det var emellertid inte själva de olika betningsmomenten som var försökens behållning utan det var hur 3 olika sorter reagerade på den utsädesburna smittan (tabell 5). Av tabellen framgår att det synes vara resistensskillnader mellan vårvetesorten Vinjett å den ena sidan och sorterna Dacke och Curry å den andra. Kanske borde också vårvetesortimentet testas igenom för stinksotresistens - om inte annat så för att bistå den ökande ekologiska odlarkåren. Betningsförsök mot mark- och utsädesburen smitta av vanligt stinksot Under odlingssäsongen 2001/02 utfördes två betningsförsök för att testa olika preparats effekt mot mark- och utsädesburen smitta av vanligt stinksot (tabell 6). Utsädet i leden A-E var smittat med 2 g malda sotax/kg och all försöksmark var smittad med ca 3.2 g malda sotax/kvm. Av tabellen framgår 14:3

4 att Dividend och Sibutol har mycket god effekt mot såväl den markburna som den utsädesburna stinksotsmittan. Tabell 5. Betningsförsök med utsädesburen smitta av vanligt stinksot i vårvetesorterna Curry, Dragon och Vinjett år Sotax per kvm hösten 2002 Sorter Fransåker Brunnby Hedemora Curry Ej med Dacke Ej med Vinjett Tabell 6. Betningsförsök i höstvete mot mark- och utsädesburen smitta av vanligt stinksot, Tilletia caries, medeltal av två försök (R ), 2001/02. Duncan analys, P < Bestånd, Antal sotax/ kvm Försöksled 1 Höst Vår A. Obetat, smittat utsäde i A-E 88 A 84 C 132 A 100 B. Celest 025 FS 2.0 ml/kg 87 A 87 B 36 B 27 C. Cel 1.5 ml/kg + Div 0.5 ml/kg 88 A 90 A 0 C 0 D. Cel 1.5 ml/kg + Div 1.0 ml/kg 90 A 88 BA 0 C 0 E. Sibutol 280 LS 1.0 ml/kg 90 A 88 BA 0 C 0 F. Pan 4.0 ml/kg, endast marksmitta 92 A 86 BC 132 A 100 1) Cel = Celest 025 FS, Div = Dividend 030 FS och Pan = Panoctine 400. Betningsförsök mot utsädesburen smitta av vanligt stinksot Av tabell 7 framgår att Sibutol 280 LS, Celest 025 FS samt kombinationsbetningarna med Premis 25 FS och Prelude 20 LF visat fullständig effekt mot den utsädesburna smittan av vanligt stinksot. Tabell 7. Betningsförsök i höstvete mot vanligt stinksot (R ), medeltal från åren 2001 och 2002, 6 försök. Utsädet i B-ledet är helt osmittat medan övriga led är nedsmittade med 2 g malda sotax/kg. Duncan analys, P < Försöksled Kärna kg/ha Planttäthet, Sotax/ kvm Höst Vår A. Obetat, Sotsmittat 5901 B A 93 B 68,1 A 100 B. Obetat Ej sotsmittat 6691 A A 94 BA 0,8 B 1 C. Panoctine 400 4, A A 97 A 2,5 B 4 D. Sibutol 280 LS 1, A A 97 A 0,0 B 0 E. Celest 025 FS 2, A A 97 A 0,0 B 0 0, A A 97 A 0,0 B 0 G. Premis 1,2 + Prelude 0, A A 95 BA 0,0 B 0 Premis = Premis 25 FS (tritikonazol 25 g/l) och Prelude = Prelude 20 LF (prokloraz 200 g/l). 14:4

5 Biologiska medel och fysikaliska metoder Av tabell 8 framgår att MA 342 (Pseudomonas chlororaphis) har god effekt mot utsädesburen smitta av vanligt stinksot. Även andra harmlösa substanser som mjölkpulver, vetemjöl och senapspulver har effekt (Borgen, 2000; Nordin, 1982). Dessutom har ny värmebehandlingsteknik visat lovande resultat (Forsberg, 2001). Tabell 8. Resultat från betningsförsök i höstvete mot utsädesburen smitta av vanligt stinksot under åren 1992, 1993, 1995 and (Johnsson m. fl, 1998). Behandling Antal sotax/kvm under åren Medel Bestånd, Höst Vår Kontroll 69,0 133,8 56,2 105,1 75,2 A ,3 B 73,5 B Panoctine ,5 30,0 5,8 9,6 9,2 B 12 93,3 A 84,6 A MA ,0 20,0 2,1 4,6 4,3 B 6 93,3 A 77,6 B 1) 4.0 ml/kg. 2) 200 eller 300 ml/kg Samband mellan angrepp av vanligt stinksot och utvintringsskador Våren 1999 noterade vi i två sortförsök mot vanligt stinksot i höstvete ganska stora beståndsskillnader. När vi sedan avläste försöken på hösten så visade det sig att de höstvetesorter som hade de svagaste bestånden på våren var starkare angripna av stinksot än övriga sorter. Stinksotangreppet verkar nedsätta veteplantans övervintringsförmåga. Tack Vi vill framföra vårt varma tack till firmorna Aventis, Bayer, BioAgri och Syngenta för finansiellt stöd med fältförsöken rörande stinksotsvamparna. Referenser Borgen, A Hvedens stinkbrand en udfordring for principperne for ökologisk plantebeskyttelse. (ISBN ). Forsberg, G Värmebehandling ett realistiskt sätt att uppnå friskt ekologiskt utsäde. Konferenstryck, Ekologiskt lantbruk, november 2001, SLU. Johnsson, L., Hedene, K.-A. & Gustafsson, G Stinksot och dvärgstinksot i höstvetet en översikt. 36:e svenska växtskyddskonferensen Jordbruk - Skadedjur, växtsjukdomar och ogräs., Johnsson, L., Hökeberg, M. & Gerhardson, B Performance of the Pseudomonas chlororaphis biocontrol agent MA 342 against cereal seed-borne diseases in field experiments. European Journal of Plant Pathology, 104, Jönsson, J. Ö. & Svensson, G Tjelvar ny höstvetesort med resistens mot dvärgstinksot. Weibulls Årsbok 1990, Jönsson, J. Ö Resistens och kemisk bekämpning kan samverka. Ett stabilt skydd i ett balanserat odlingssystem. Växtskyddskuriren 2/90, 8-10 Jönsson, J. Ö Stava. Nytt stinksotresistent och vinterhärdigt brödvete. Odalaren. Mellansvenska Lantmännen Odals medlemstidning, 3, :5

6 Nielsen, B. J., Christiansen, S. & Bagge, J. O Ny resistens mod fröbårne sygdomme i korn. 16:e Danske Plantevaernskonferense Plantebeskyttelse i ökologisk jordbrug/sygdomme og skadedyr. Nordin, K Några försök avseende möjligheten för vanligt stinksot, Tilletia caries, att angripa vårvete. Examensarbete vid institutionen för växt- och skogsskydd (Examensarbete 1982:1, SLU) 14:6