Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik

Transkript

1 Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik Närvarande: Björn Andersson tillförordnad ordf Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler Johan Klingspor Anders Ericsson Per Henriksson Per-Göran Andersson Arne Ljungars, sekr. Anmält förhinder Staffan Larsson Sven-Olof Bernhoff Gunilla Lindahl-Larsson Ingvar Christensson Lennart Johansson Göran Gustavsson 1 Mötets tillförordnade ordförande Björn Andersson, SLU, beklagade att ordinarie ordföranden Staffan Larsson av familjeskäl fått förhinder att delta i dagens möte och hälsade därefter alla välkommen. 2 Dagordningen godkändes. Med tillägg av följande punkter under övriga frågor. Axräkning, Utsädesmängder såtider, Kategorisering av höstvetesorter från Absolut-försöken. Integration av den kvarntekniska biten. 3 Minnesanteckningar från godkändes. 4 Önskemål om att integrera den norrländska sortprovningen med den övriga sortprovningen har tidigare framförts. SLF har också uttryckt önskemål i den riktningen. Kent Dryler redogjorde för de diskussioner som förekommit. Man har redan beslutat att fältkort och resultatblanketter skall göras i Uppsala. Pengar har sökts från SLF för att integrera tidigare års resultat i försökssammanställningarna. En tidigare förädlare från Svalöf-Weibull har skrivit försöksrapporten och det är ingen tillfredsställande lösning. Detta upphör nu och Kent Dryler tar över. När

2 Försöksstationen Offer lades ner av SLU uppstod ett samarbete med Svalöf-Weibulls filial i Lännäs under ledning av en SLU-anställd. När denne slutade gick arbetet och ansvar för försöket över till Svalöf-Weibull. Johan klingspor, SSd, ifrågasatte lämpligheten av att använda Offer/Lännäs som försöksplats om inte SLU kan ta det fulla ansvaret för sortförsöken. Förslag till omorganisation på Offer/Lännäs är att SLU anställd personal skall ansvara för försöken och att de läggs på SLU s mark på Offer. SLU sköter i framtiden all dokumentation samt graderingar men hyr in maskinertjänster av Lantmännen-SW för sådd och skörd. Offer-Lännäs ligger vid Sollefteå, försöksstationen Ås vid Östersund, Röbäcksdalen i Umeå och Öjebyn vid Piteå. Detta är de fyra platser som är aktuella för den Norrländska sortprovningen. Kent Dryler, Björn Andersson, Staffan Larsson, SLU och Per Henriksson, SVUF arbetar vidare med denna fråga med mål att presentera ett förslag till lösning innan årsskiftet. 5 Beställning och utsädesleveranser i höst. SSd tycker att det har fungerat bra internt men har problem med sorter som beslutas sent. Bearbetar sina utländska samarbetspartner och det blir bättre och bättre. Vissa företag har bristfällig dokumentation som försvårar och försenar. SW tycker det fungerar relativt bra. Den besvärliga hösten har gett lite problem. Miss att inte beställa extra utsäde av mätarsorterna till skydden. Vi bör ta fram en lista med de ytor som de olika försöksstationerna sår om det är brist på utsäde så kan man minska den generella beställningen på 3 kg. Det har upplevts från HS håll att det är en klar förbättring mot tidigare år. 6 Ettåring vad är det? Kompletteringsförsöken i vårkorn och höstvete ( ej höstvete i Skåne ) skall inte innehålla sorter som provas första året. Hur behandlas en sort andra året i VCU-provningen? Hur behandlas en sort som provas första året efter VCUprovningen? Beslut togs att VCU-provningen skall leva sitt eget liv. Dvs en sort som provas andra året i VCU-provningen och första året efter att den deltagit i VCUprovningen är att betrakta som ettåring och skall inte vara med i de kompletterande försöken. Alla sorter i alla Kompletteringsförsök anses bli för dyrt för regionerna. 7 Betning av försöksutsäde. Den 11 mars var alla intressenter inbjudna till en diskussion om betning av försöksutsäde på Borgeby berättade Per-Göran Andersson från HS-M. Toma Magyarosi går i pension vid årsskiftet. Vad händer efter detta? Allt oljeväxtutsäde betas centralt på Fröteck, under ledning av Toma i dag. Detta har fungerat utmärkt och Svensk Raps har krav på att betningen utförs centralt av en ansvarig även i fortsättningen. När det gäller stråsäd och trindsäd idag betas utsädet med ett bestämt preparat och en bestämd dos av företagen själva. Företagen tar själva ut referensprov som sparas. Några andra frågeställningar kom upp: Finns det några krav från någon myndighet på betning av försöksutsäde? Behövs betning av utsäde? frågan bör väl ställas till utsädesavdelningen på Jordbruksverket.

3 Bör betningen ske enhetligt på samma plats för alla grödor? Vem äger frågan? Frågan ägs av Jordbruksverket som delegerat ansvaret till SLU och SR. HS-M undersöker möjligheterna att ta över all betning av försöksutsäde. Man har ambitionen att bygga upp ett kunskapscentrum kring betning i nära samarbete med HUSEC, Hushållningssällskapens gemensamma bolag för att utföra GEP-försök med ackreditering av SWEDAC. Man tar i bruk nybyggda fräscha lokaler och skaffar ny utrustning. Toma Magyarosi kommer att anställas på deltid för att bygga upp verksamheten under Personer kommer att utbildas för att ta över ansvaret på sikt kommer Toma att jobba i mindre omfattning för att f o m 2014 fungera som stöd i bakgrunden. Man har skrivit ett avtal med Svensk Raps om betning av allt försöksutsäde till officiella rapsförsök under SVUF har informerats om detta i går den 4 oktober. En fråga ställdes: Hur har alternativen varit? Per-Göran svarade att det var inget som vi inom HS var informerade om. En diskussion fördes och allmänt menades att jordbruksverket bör involveras mer i betningsfrågorna eftersom de har ett uppdrag att hålla svenska bönder med ett bra utsäde. Detta kan man inte klara av utan tillgång på lämpliga och väl fungerande betningsmedel. KEMI uppträder något obstinat i frågor om betningsmedel men anser sig ha lagen på sin sida påpekades. Bör även andra företag med intresse i sortfrågor inbjudas? Mötena är öppna så det står var och en fritt att deltaga. Staffan Larsson får i uppdrag att tillsammans med SVUF och Toma Magyarosi jobba vidare med betningsfrågorna och komma med en redogörelse för om vi skall ha en central betning av allt försöksutsäde eller om betning även fortsatt skall göras av företagen själva. 8 Ny modell för sammanställning. Punkten bordlades till nästa möte eftersom Staffan Larsson inte hade möjlighet att närvara idag. 9 Vem sprider resultaten? Först till Staffan resultaten har publicerats snabbt och bra i år. Sammanställningar publiceras som inte grundar sig på Staffans resultat. En sortvalsportal som var lättillgänglig vore en lösning. Detta är en gemensam angelägenhet för oss alla organisationer och vi får i uppdrag att fundera över detta till nästa möte då frågan åter kommer upp. Jordbruksverket verkar tämligen ointresserade av sortfrågor trots att de fick uppdraget när Växtsortnämnden lades ner. Jordbruksverket har ansvar för den ekologiska sortprovningen i Sverige och här finns en hel del övrigt att önska. Den är väldigt tunn jämfört med den konventionella. 10 Havreanalyser. Frågan har kommit upp om vi bör göra fler analyser typ grynhavre. Vilka analyser görs i dag i havresortförsöken? Från och med 2010 görs inga analyser utöver NIT plus tusenkornvikt i behandlade led. Råfett, fibrer och protein kostar 800 kr/analys och det framräknade fodervärdet hos sorterna baserat på detta ifrågasätts.

4 När det gäller grynhavreanalyser ser vi på detta som alltid. Alla som vill göra ytterligare analyser i våra sortförsök är hjärtligt välkomna. Det är bra att vi kan använda dem till så mycket som möjligt. För vår information om sorterna räcker det med de analyser som görs i dag. 11 Axbrytning i korn och havre. Det har varit stora problem med detta i Västsverige under årets bedrövligt blöta skördeväder då många fält stått mogna i flera veckor utan att kunna skördas. Anna-karin Krijger har sökt medel hos SLF för att studera detta. Björn informerade om att det tidigare funnits försök som inte skördades direkt vid mognad för sådana studier. Det är bra att dessa studier tas upp på nytt. Detta är en mycket viktig sortkaraktär som vi inte har möjlighet att studera i våra ordinarie försök. Borde tillväxtregulatorer ingå i de behandlade leden? Fundera på detta till nästa möte. 12 Falltalsförändringar i höstvetesorter. HIR-Malmöhus följde falltalsförändringar under skördeperioden i år i ett antal brödvetesorter i några av de skånska sortförsöken. Vissa sorter klarade sig bra medan andra hade svårare att behålla falltalet. Årets studier får mer betraktas som av förberedande art. För att få bra svar krävs mer omfattande studier. Det är viktigt att falltalen kommer fram tidigare i våra sortförsök. Dagens situation är en prisfråga, då priset bygger på att falltalen analyseras efter den hektiska skördeperioden. Vi får i dag resultaten på 3 5 arbetsdagar och det går nog inte att klara om vi också skall få fram falltalsanalyser. Dessutom väljs ett antal försök ut där resultaten är jämna. Falltalsstudier i två cerealtekniska försök, ett på Svalöv och ett på Lanna ( i år i Östergötland ) vore en möjlighet att få ta del av års resultat i bilaga 1. En annan möjlighet vore att spannmålsföretagen lämnade ut falltalen på de inlevererade sorterna. Försök har gjorts men företagen vill inte lämna ifrån sig sina uppgifter. Jordbruksverket gör DON-analyser i ett antal sorter på uppdrag av Livsmedelsverket. Kan vi få ta del av denna undersökning? Staffan får i uppdrag att undersöka. 13 Nästa möte beslutades till den 2 februari 2012 i Nässjö med start 09.30, kaffe, mötesstart och avslutning Övriga frågor. Axräkningar i L7-101 ( Nils Yngveson ) Skulle göras i de 10 basförsöken med VCUprovningen, dvs i 49 sorter, i behandlade led. Några försök har inte räknats. ( kollade upp de två som saknades från HS-L och de var felkodade vid insändandet, ett problem som förekommer då det förekommer fler än en kod för vissa moment ) Viktigt att alla försöken som skall axräknas också görs det. Event lågt med 385 ax/m2 och Loyal högt med 472 ax/m2. Finns det någon samstämmighet med Absoluts undersökningar, Mattias Hammarstedt

5 Såtid-utsädesmängder, L7-170 i Skåne ( Nils Yngveson ) tre såtidpunkter och ett antal utsädesmängder visar i princip samma skörd En såtid var i mitten av oktober hade något lägre skörd men det var klart överlägset att vårså korn eller vårvete. Cerealtekniska försök ( Johan Klingspor ) har givit intressanta resultat. Cerealtekniska gruppen har 2-3 möten per år med intressanta försök och diskussioner. Sortförsöken har 8 sorter från varje företag med tre kvävenivåer. Det ger en bra bild av sorterna. Även ett försök med studier av vårvetesorter ingår. NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: SumiAlpha, 0,5 l är inte godkänt för behandling efter den 1/7. Vi bör ersätta den dosen med 0,25 l, i sortförsöken i fortsättningen,som är OK. 15 Mötet avslutades. Arne Ljungars Sekr Björn Andersson Ordf