Protokoll fört vid möte med Ämnesgrupp Odlingsmaterial i Nässjö

Transkript

1 Protokoll fört vid möte med Ämnesgrupp Odlingsmaterial i Nässjö Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Karl-Oskar Andersson, Gunnel Andersson, Ola Sixtensson, Lennart Johansson, Sven-Åke Rydell, Per Henriksson, Jannie Hagman, Anna Pettersson, Erik Ekre, Kent Dryler, Anna-Karin Krijger, Tina Henriksson, Anneli Lundkvist, Bo Pettersson, Jens Weibull, Morten Lind DAGORDNING: 1. Välkommen 2. Godkännande av dagordningen 3. Förra mötets minnesanteckningar ( ) 4. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet (anmäl bidrag till Magnus Halling) 5. Ansökningar inom ämnesområdet (anmäl bidrag till Magnus Halling) a. Aktuella b. Framtida projektidéer 6. Rapportering från operativa sortgruppen (Anders) 7. Ettåriga sortförsöken 2016 och framåt a. Hur många försök behövs? (Jannie) b. Förändringar anläggning antal försök vt 2016 (Anders) c. Framtida upplägg provning ettåriga arter - inledning Magnus sedan diskussion 8. Mötestema: kriterier för att kassera försök a. Inledning (Magnus) b. Hur bedömer Lantmännen (Tina Henriksson) c. Öppen diskussion 9. Hur öka kvaliteten på resultaten från sjukdomsgraderingar Bakgrund: Hur skall noll-graderingar hanteras och hur få fram sortskillnader a. Inledning (Magnus) b. Jordbruksverkets önskan (Gunnel) c. Öppen diskussion 10. NFTS senaste nytt och lägesrapport (Magnus) 11. Information om applikationen (Magnus) 12. Diskussion om framtida temamöten med andra kommittéer eller med inbjudna talare 13. Övriga frågor 14. Nästa möte förslag torsdag 6 oktober i Nässjö, hotell Högland 15. Avslutning

2 1 Välkommen Ordförande hälsade alla välkomna. 2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes efter att en rapportpunkt om fusarium lagts till under övriga frågor. 3 Föregående protokoll MH redogjorde kort föregående protokoll. P5 Projekt Odling av majs under plast fick avslag i andra omgången från SLF. P15b Axräkning i höstvetesortförsök diskuterades och återremitterades till sortföreträdarna (SvL & Ssd) Bilaga 1, sid 2. 4 Projektpresentationer NY föredrog ett projekt om Sort, såtidpunkt och utsädesmängd, som han tillsammans med JH och Ann-Charlotte Wallenhammar genomfört. Bilaga 2. 5 Ansökningar / Projektidéer a & b) Tidigare projektidéer listades och kommenterades tex artförsök, ogräskonkurrens, gödsling-sort, såtidpunkter, utsädesmängder, etc. Nya uppslag som N-effektivitet och påverkan (negativ) av svampbehandlingar diskuterades. Behovet av IPM relaterad provning av sorter och odlingsmetodikförsök i marknadssorter slogs fast. Bilaga 1, sid Operativa sortgruppen AE rapporterade kort från operativa sortgruppen. Diskussion kring hur man bäst ska bestämma behovet av kvävegödsling i sortförsöken, 0-rutor, N-sensor etc. Inga beslut men det betonades att försöken ska gödslas för att uppnå brödvetekvalité och att det då kan krävas ytterligare gödsling utöver lantbrukarens. Diskussion för och emot tillväxtreglering i sortförsök. Frågan beslutas av operativa sortgruppen. 7 Sortförsöken i framtiden a) JH redogjorde för Johannes Forkmans rapport om hur antalet försök påverkar korrektheten i rankingen mellan sorterna: Bilaga 3 o 4. b) AE redogjorde för Sverigeförsökens utlägg 2016: Bilaga 5. c) MH inledde in diskussion om eventuella förändringar/justeringar av sortprovningen framöver. Diskussionen fördes utifrån tre huvudlinjer, nämligen: 1: Oförändrat utifrån dagens upplägg. 2: Som nu plus ett antal obehandlade försök för säkrare sjukdomsgraderingar. 3: Utöka ett antal av försöken till 3 upprepningar av både obehandlat och behandlat för att få säkrare skördesiffror. 4: En fjärde variant som togs upp på mötet var försök med 3 behandlade upprepningar för skördebestämning och ett obehandlat för sjukdomsgraderingar. Bilaga 1, sid Efter diskussion beslöts att överlämna frågan till Operativa sortgruppen för vidare behandling.

3 8 Kriterier för kassaktion av försök a) MH konstaterade att det inte finns några tydliga kriterier i försökshandboken och efter kontakter med danska företrädare konstaterat att det heller inte där finns några tydliga riktlinjer. Bilaga 6. b) TH konstaterade att frågan är komplex. Det finns inte några entydiga svar på frågan om ett försök ska kasseras utan det beror (nästan) alltid på omständigheterna. Höga CV utan förklaring är oftast ett skäl att kassera resultat. Bilaga 7. c) Diskussion, några slutsatser - Svårt att sätta upp tydliga kriterier för kassaktioner - Viktigt med kommunikation mellan utförare, beställare och övriga intressenter. - Utförargruppens möten är ett forum för kommunikation. 9 Sjukdomsgraderingar a) MH inledde och redogjorde för nuläget. Bilaga 8. b) GA redogjorde för sin syn på graderingar i sortförsök Bilaga 9. Tre ledmotiv är: 1) Följ försöket för att hitta rätt tidpunkter. 2) Gradera skillnader, undvik nollor om de inte helt nödvändiga 3) Notera allt som observerats i försöken c) Diskussion fördes löpande under avsnitt a och b. 10 NFTS MH redogjorde för utvecklingsarbete som pågår i NFTS. Nedanstående punkter är exempel på områden som det jobbas med. Beräkningar sekundära skördar Förbättra fältkort WebCalc seriesammanställning SplitBlock design i NFTS Svenska rutnummer i registreringsformulär och Web-trial Text Preliminära resultat innan försöket är klassificerat Försöksdagbok / Försöksrapporter Felrättning i datainsamlingsprogram 11 Sortval.nu/Sortval.se MH redogjorde för arbetet med Sortval.se och demonstrerade hur det fungerar. Nedanstående punkter beskriver dagsläget och arbetsgången. Data från blanketterna med sammanställningar, 5 år och 2*1 år Statistisk information, information om varje sort (+ firmor lägga in länkar) och möjlighet ladda ner data Fungerar höst- och vårkorn, havre och vårvete finns inlagt sedan jan 2016 SLU ansvarar för och lägger in sorttexter SLU tar fram data och lägger in data Beräknas fungera fullt ut säsongen 2016 Finansiering av det löpande arbetet med sortvalsavgift Skriften sortval finns kvar 2015

4 12 Verksamhet i Ämneskommittén Kort diskussion, förslag på att träffas under sommaren i fält runt något/några intressanta försök. Målgrupp: Alla sortintresserade. Ansvarig MH. Bilaga 1, sid Övriga frågor Informerades om att ett försök är utlagt i Skåne för att undersöka olika höstvetesorters mottalighet för fusariumsmitta. 14 Nästa möte Nästa möte blir den 6/ klockan 10:00 i Nässjö 15 Avslutning Ordförande tackade alla närvarande för visat intresse och förklarade mötet avslutat.

5 Ämneskommittén Odlingsmaterial i l Möte i Nässjö Magnus Halling

6 3. Protokoll från a Ansökningar Odling av majs under plast avslag Lars Wiiks ansökan rörande betning i stråsäd?? 8 Fusariumprovning 2016? 9 NFTS - 10 detta möte 10 Flerårssammanställningar statistiker utreder dimensionering antal försök - 7 detta möte 12 App sortval.se - 11 detta möte 14 detta möte om kassaktion 15b Axräkning beräknas återupptas

7 4. Korta presentationer e aktuella a projekt Höstvete t utsädesmängd ä d och såtid, Jannie H.

8 5a. Nya projektidéer sammanfattning 1. Artförsök ök - jämföra höstsådda och vårsådda ådd arter tillsammans 2. Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) 3. Sortprovning i vårrågvete 4. Behandlingseffekt på grödans utveckling 5. Fusarium sorters känslighet 6. Gödsling x sorter (fler arter än höstvete) 7. Sorters kväve-effektivitet i sortförsöken 8. Såtidpunktsförsök 9. Utsädesmängdförsök 10. (Nematoder sorters känslighet)

9 Prioriteringar Sverigeförsöken Sortprovning ettåriga arter tillräcklig omfattning IPM sjukdomsgraderingar, ogräskonkurrens (nytt, metodik? Såtidpunkt och utsädesmängd påverkar. Vilka egenskaper skall mätas?) Marknadssorter + blivande Odlingsmetodik för sorter som N-gödsling, såtidpunkt, utsädesmängd. Marknadssorter + blivande

10 5a. Projektidéer del 1 Gödsling x sorter, t ex Absolutveteförsöket (Anna-Karin K) - pågår Upptag av N/N-effektivitet i sortförsöken, Nils Y. har gjort beräkningar på detta i skånska k sortförsök ök i höstvete t (se tidningen Arvensis 2014) - pågår Jämförelse med tyskarnas upplägg av sortförsök och försöksmetodik (Johan K.) pågår i operativa gruppen bevaka Jordartens betydelse för utsädesmängden (Anna-Karin K.) inte aktuellt

11 5a. Projektidéer del 2 Artförsök (jämföra arter) är intressanta, men svårt att få pengar till (Nils Y.) - aktuellt Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) (Lennart J.), t ex Anders TS renkavleförsök och ekosortförsöken - aktuellt Sortförsök med vårrågvete (Johan K) Ingår i den Sortförsök med vårrågvete (Johan K). Ingår i den ekologiska sortprovningen. Ca 3000 ha odling i Sverige. Odlas mest ekologiskt men även intressant i den konventionella odlingen. bevaka konventionella provningen

12 5a. Projektideer del 3 Artförsök; jämförande försök mellan höstsådda arter och vårsådda grödor: Efterfrågade bland rådgivare men utmaningen är att hitta pengar och sponsorer. Förslag att använda motsvarande försöksupplägg som i raps. Viktigt med vilken strategi som ska användas. Såtidpunktsförsök; avser närmast höstsådda grödor och skulle kunna genomföras enligt modell L7-170 som genomförts i Skåne under de senaste tre åren. Svensk raps har gjort detta i raps med tre försök i Sverige och tre i Danmark vilket gett mycket information. Utnyttja försöken även tvärvetenskapligt till t ex växtnäringsläckagen, N-optimering etc. och tänk nordiskt (NFTS). (Ett separat utsäde och såtidsförsök i höstvete genomförs ) Utsädesmängdförsök; i snart nog samtliga grödor. De nuvarande härstammar från 80-talet och borde verkligen ses över. Idag sås det 400 kärnor i försöken och 300 kärnor hos lantbrukarna. Utsädesmängdsförsök i havre påbörjad i Västergötland. (utsädesmängder g i höstkorn påbörjats i sortförsöken sådda 2014 och i höstvete 2014 kombinerat med såtidpunkt. Ett separat utsäde och såtidsförsök i höstvete genomförs )

13 7 Framtida upplägg sortprovningen o ettåriga grödor Dagens system infördes 2009/2010 Basförsök med eller utan VCU firmor finansierar Kompletterande försök Sverigeförsöken finansierar Fast antal försök i olika regioner och mellan år Obehandlat och Behandlat med två block nästan alla försök Sjukdomsgraderingar d i Obehandlat

14 7 Framtiden Känsligt felbehandlingar etc. eftersom bara två block Problem få bra data sjukdomsgraderingar Framtiden scenarier att diskutera 1. Samma upplägg som nu 2. Samma upplägg som nu, men ett antal obehandlade försök säkrare sjukdomsgradering 3. Focusera på bara behandlade och obehandlade försök med minst tre block

15 10. NFTS utveckling 2016 ej slutgiltigt bestämnt Beräkningar sekundära skördar Förbättra fältkort WebCalc seriesammanställning SplitBlock design i NFTS Svenska rutnummer i registreringsformulär och Web-trial Text Preliminära resultat innan försöket är klassificerat Försöksdagbok / Försöksrapporter Felrättning i datainsamlingsprogram

16 11. Applikationen sortval.se Domän (reserverats av SVUF) just nu Data från blanketterna med sammanställningar, 5 år och 2*1 år Statistisk information, information om varje sort (+ firmor lägga in länkar) och möjlighet ladda ner data Fungerar höst- och vårkorn, havre och vårvete finns inlagt sedan jan 2016 SLU ansvarar för och lägger in sorttexter SLU tar fram data och lägger in data Beräknas fungera fullt ut säsongen 2016 Finansiering av det löpande arbetet med sortvalsavgift Skriften sortval finns kvar 2015

17 12. Ämneskommitté odlingsmaterial Bredare inriktning: identifiera och formulera forskningsfrågor presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och provning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Operativa verksamheter som sortprovningen flyttas till arbetsutskott/grupp (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Arrangera temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem Fortsätta verka för ökad kvalitet i fältförsöken

18 Organisation och möten 2015 Ordförande: Magnus Halling, VPE, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson (tf), HS Svea Huvudmöten. Två per år (20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (10/2 och 1/10 år 2015). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag ädli Utförargrupp Odlingsmaterial (öppen). Två telefonmöten per år. Slutet t april och slutet t juli 2015 (23/4, 22/7 år 2015). Aktuella frågor runt sortförsöken Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag

19 Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Utsedda medlemmar. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Hittills fem möten under 2015 (29/1, 9/3, 13/5, 28/7, 1/9 och 19/11 planerad) Länk protokoll: enheter/faltforsk/forskning/odlingsmaterial/sorterprovning/ Medlemmar (8 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Jannie Hagman, SLU Johan Klingspor, SSD Tina Henriksson, Lantmännen (ersatt Desirée Börjesdotter) Anders Ericsson, HS Svea Gunnel Andersson, SJV Kalmar Nils Yngveson, HS Skåne, rådgivare Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping

20 Ämneskommittéen Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

21 Arbetsfördelning Jannie och Magnus 2016 Jannie: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Rågvete Höstråg Magnus: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs

22 R Sort, såtid och utsädesmängd i höstvete Ämneskommitté Odlingsmaterial i l Nässjö Brons Nils Yngveson

23 R sorter, 5 utsädesmängder och 4 såtidpunkter i höstvete Vikingstad, Östergötland sort utsädesmängd mmh ML såtidpunkt kärnor/m 2 kg/ha I II III IV Julius Julius Julius Julius Julius Brons Brons Brons Brons Brons Kärnor/m 2 avser grobara kärnor. Julius Brons Utsädet t betat tmed: Grobarhet: 95% 97% Celes t Extra Formula M, 2,0 ml/kg + Tusenkornvikt: 49,0 g 43,2 g Contur Plus (125g/l Betacyflutrin), 0,6 ml/kg

24 AXRÄKNING SORTFÖRSÖK med HÖSTVETE 24 försök L SVERIGE AVKASTNINGSKOMPONENTER kärnor bestockning kärnor i enskilt ax tusen kärntäthet axtäthet antal kärnor t/ha tkv g /m 2 ax/m 2 faktor # antal * axvikt g * kornvikt g kärnor/m 2 ax/m 2 /ax * Olivin 10,70 45, ,25 47, ,16 låg -2,1 medel låg -38 medel Kranich 10,74 46, ,32 44,2 2,06 medel medel medel medel Ceylon 10,96 46, ,44 41,7 1,94 medel medel hög 35 låg -3,3 Cubus 10,97 48, ,23 46,8 2,28 hög 1,2 låg låg -48 medel Opus 11,00 52, ,21 44,44 2,32 hög 5,1 låg låg -54 medel Praktik 11,04 47, ,29 46,0 2,17 medel medel medel medel Brons 11,15 46, ,40 44,2 2,03 låg -1,4 medel medel medel Ellvis 11,16 46, ,40 43,8 2,02 låg -1,2 medel medel medel Loyal 11, , ,34 46,0 2,16 medel medel medel medel Frontal 11,21 47, ,45 41,2 1,97 medel medel hög 40 låg -3,8 Julius 11,26 52, ,38 39,7 2,08 hög 4,7 låg medel låg -5,3 Beate 11,29 48, ,30 44,7 2,18 hög 1,6 medel medel medel Audi 11,35 45, ,28 50,5 2,29 låg -2,2 hög 1310 medel hög 5,5 Cumulus 11,38 44, ,39 46,2 2,07 låg -2,5 hög 1632 medel medel Nimbus 11,57 49, ,32 45,3 2,23 hög 1,9 medel medel medel Mariboss 11,62 46, ,55 41,5 1,93 medel hög 1348 hög 79 låg -3,5 Hereford 11,63 49, ,36 44, ,19 hög 21 2,1 medel medel medel medel 11,21 47, ,0 * teoretiskt beräknat värde utifrån avkastning, tusenkornvikt och axantal p värde 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 CV 5,2 3,9 6,1 8,9 12,3 # de svenska sortförsöken sås med 400 LSD 0,33 1, grobara kärnor/m 2, härmed kan en teoretisk bestockningsfaktor räknas fram.

25 AVKASTNING sådatum utsädesmängd / sort t/ha t/ha t/ha t/ha 100 Julius 14,86 14, ,75 13, Julius 15,52 15,83 15,27 15, Julius 15,23 15,82 15,73 15, Julius 14,79 15,69 15,68 15, Julius 14,95 15,34 15,51 15, Brons 13,78 13,67 13,53 13, Brons 14,32 14,38 13,99 14, Brons 14,58 14,58 14,77 14, Brons 14,65 14,66 14,81 14, brons 14,44 14,73 14,98 15,14 CV 2,5 prob 0,0001 LSD 0,53

26

27 STRÅSTYRKA sådatum utsädesmängd / sort Julius Julius Julius Julius Julius Brons Brons Brons Brons brons

28 VATTENHALT sådatum utsädesmängd / sort % % % % 100 Julius 19,0 19,6 20,6 20,4 200 Julius 18,9 19,2 19,5 19,9 300 Julius 18,8 18,9 19,3 19,7 400 Julius 19,6 19,2 19,2 19,7 500 Julius 19,6 19,3 19,4 19,9 100 Brons 19,9 20,2 20,4 20,9 200 Brons 19,7 20,0 20,0 20,6 300 Brons 19,6 19,9 20,3 20,8 400 Brons 19,5 20,0 20,1 20,8 500 brons 19,5 19,8 20,1 20,5

29 AXANTAL sådatum utsädesmängd / sort ax/m 2 ax/m 2 ax/m 2 ax/m Julius Julius Julius Julius Julius Brons Brons Brons Brons brons CV 12 prob 0,8076 LSD n.s.

30 KÄRNOR per AX sådatum utsädesmängd / sort st/ax st/ax st/ax st/ax 100 Julius 48,5 49,2 54,9 40,7 200 Julius 39,4 46,7 42,2 40,8 300 Julius 44,4 45,1 49,5 42,4 400 Julius 43,1 42,6 46,1 38,9 500 Julius 38,6 39,1 42,2 37,7 100 Brons 47,7 53,6 53,0 54,5 200 Brons 49,5 49,9 51,1 49,0 300 Brons 45,6 47,0 44,7 46,2 400 Brons 39,3 39,6 40,5 40,9 500 brons 39,5 40,2 46,5 44,2

31 KÄRNOR per YTA sådatum utsädesmängd / sort st/m 2 st/m 2 st/m 2 st/m Julius Julius Julius Julius Julius Brons Brons Brons Brons brons

32 TUSENKORNVIKT sådatum utsädesmängd / sort g g g g 100 Julius 55,1 53,9 52,6 52, Julius 53,0 54,7 52,9 52,8 300 Julius 51,0 53,5 53,7 51,9 400 Julius 48,8 51,7 52,5 52,8 500 Julius 48,9 50,3 50,2 51,1 100 Brons 48,5 47,9 47,6 45,8 200 Brons 47,9 48,0 47,2 46,0 300 Brons 47,3 47,3 46,4 45,5 400 Brons 47,3 46,5 46,7 46,3 500 brons 46,4 46,0 46,3 47,1

33

34

35 NETTOAVKASTNING sådatum utsädesmängd / sort t/ha t/ha t/ha t/ha 100 Julius 14,71 14,29 13,60 13, Julius 15,22 15,53 14,96 14, Julius 14,78 15,36 15,28 14, Julius 14,19 15,08 15,08 15, Julius 14,20 14,57 14,76 14, Brons 13,65 13,54 13,40 13, Brons 14,06 14, ,72 13, Brons 14,19 14,19 14,37 14, Brons 14,13 14,13 14,28 14, brons 13,79 14,08 14,33 14,48

36 Betydelsen av antalet försök Betydelsen av antalet försök Undersökning genomförd av Johannes Forkman Presentation för Ämneskommittén odlingsmaterial 9 februari 2016 Syftet är att undersöka betydelsen av antalet försök för att kunna rangordna de olika sorterna, d v s avgöra vilka sorter som ger högre skörd än andra. Betydelsen av antalet försök Betydelsen av antalet försök Undersökningen genomfördes i vårkorn och i försök under perioden Antalet försök var per år Endast kompletteringssorter ingick i undersökningen Antalet sorter varierade mellan åren och var stycken, i simuleringen användes 25 sorter Obehandlade led Undersökningen baseras på sanna sortmedel beräknade utifrån värden från försöksserien. Rangordningen av dessa har jämförts med rangordningen av uppskattade sortmedelvärden simulerade utifrån den varians som förekommer i försöken. Sorten som ger högst genomsnittligskörd får Rangtal 1, näst högst Rangtal 2 o s v Parametern skörd användes i undersökningen

37 Rangkorrelation i förhållande till antal försök Rangkorrelation Rangkorrelation Antal Antal försök Rangkorrelation 0,1 Uppskattat rangtal Rangkorrelation 0,1 Rangkorrelation 0, Y-axeln Uppskattat rangtal Korrekt rangtal X-axeln Korrekt rangtal Uppskattat rangtal Korrekt rangtal Korrekt rangtal Rangkorrelation 0,5 Rangkorrelation 0, Korrekt rangtal Uppskattat rangtal Uppskattat rangtal Korrekt rangtal Rangkorrelation 0,80 Rangkorrelation 0, Korrekt rangtal Rangkorrelation 0,95 Korrekt rangtal Uppskattat rangtal Uppskattat rangtal Uppskattat rangtal Uppskattat rangtal Korrekt rangtal

38 Uppskattat Rangkorrelation 0,80 Rangkorrelation 0,90 Näst bäst 5:e Uppskattat rangtal Uppskattat rangtal :e Korrekt rangtal Bäst Korrekt rangtal Sannolikheten är 95 % att rangkorrelationen blir större än.. Antal försök Rangkorrelation 1 0,28 3 0,56 5 0,68 7 0, , , , , , , , ,96

39 Fältforsk Johannes Forkman Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Inledning I vårkorn görs i huvudsak två slags försök för sortprovning: basförsök som brukar omfatta ca 50 sorter, och kompletteringsförsök, i vilka ungefär hälften av de ca 50 sorterna undersöks ytterligare. De ca 25 sorter som ingår i kompetteringsförsöken kallas här kompletteringssorter. Det här dokumentet syftar till att undersöka och åskådliggöra betydelsen av antalet kompletteringsförsök. Utgångspunkten är att försöken syftar till att hitta den korrekta rangordningen mellan sorterna, dvs. att avgöra vilka sorter som ger högre skörd än andra. Den korrekta rangordningen är den i vilken sorten som ger högst genomsnittlig skörd har rangtalet 1, sorten som ger näst högst genomsnittlig skörd har rangtalet 2, osv., i en serie med oändligt många försök. I praktiken kan vi bara göra ett mindre antal försök, och då blir rangordningen av sorterna oftast inte helt korrekt. Ju fler försök serien omfattar, desto mer lik den korrekta rangordningen tenderar dock rangordningen i serien att bli. En simuleringsstudie gjordes för att se hur lik den korrekta rangordningen seriens rangordning blir beroende på hur många försök serien omfattar. Rangkorrelationen har använts som mått på likhet. Rangkorrelationen, även kallad Spearmans rangkorrelation, är den vanliga korrelationen, dvs. Pearsons korrelationskoefficient, när beräkningen görs på rangtal. I den här studien beräknades rangkorrelationen mellan de korrekta rangtalen, dvs. sorternas faktiska rangordning, och de rangtal som erhålls i en serie med försök. Det visade sig att median-rangkorrelationen ökar med antalet försök. Dessutom minskar variationen i rangkorrelationen med antalet försök. Med ett litet antal försök kan rangkorrelationen bli bra, men den kan också bli dålig. Risken att rangkorrelationen blir dålig minskar med antalet försök. Forkman, Amiri och von Rosen (2009) har tidigare gjort beräkningar vad gäller hur många sortförsök som behövs, men då användes inte rangkorrelationen som mått, utan minsta signifikanta skillnaden (LSD). Metod Simuleringen gjordes med parametrar valda för att efterlikna skörd i vårkorn, obehandlat, i försök med kompletteringssorter. Postadress: Postadress Besöksadress: Besöksadress Org nr: Tel: (vx) Mobilnr: XXX-XXX fornamn.efternamn@slu.se

40 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Tabell 1 redovisar antalet försök med kompetteringssorter de senaste fem åren. Såväl basförsök som kompletteringsförsök har inkluderats i sammanställningen. Det framgår av tabell 1 att antalet kompletteringssorter varierar ganska mycket mellan åren (från 11 till 33). I studien simulerades försök med 25 sorter, eftersom detta är ett typiskt antal. Tabell 1. Antal försök med kompetteringssorter i vårkorn samt antal kompletteringssorter per försök År Antal försök Antal sorter År 2015 innehöll dock två av försöken bara 16 sorter och ett av försöken bara 15 sorter, år 2014 omfattade tre av försöken bara 17 sorter, och år 2013 omfattade ett av försöken bara 11 sorter. För varje år, , skattades variansen mellan sorterna genom anpassning av en modell =+ + +, där är den te sortens skörd (obehandlat) i det te försöket, är förväntad genomsnittlig skörd, är en slumpmässig effekt av det te försöket, är en slumpmässig effekt av den te sorten, och är ett slumpmässigt residualfel. I denna modell är ~0,, ~0, och ~0,, och dessa termer är oberoende. Som observationer användes minsta-kvadratmedelvärden från tidigare utförda statistiska analyser av respektive försök. Modellanpassningen gjordes i Sas, version 9.4, med proceduren mixed och metoden REML. Tabell 2 redovisar skattningarna av den förväntade genomsnittliga skörden och varianserna. I simuleringen användes, baserat på skattningarna i tabell 2, parametrarna = 7400, = och = För rangordningen mellan sorter har storleken på ingen betydelse. Serier med = 1, 3, 5, 7, 10, 12, 15, 20, 25, 30, 50 och 100 försök simulerades. För varje värde på simulerades 1000 serier. För varje sådan serie genererades 25 sortmedelvärden,,,, från en normalfördelning med väntevärde = 7400 och varians = Dessutom genererades 25 normalfördelade slumptal,,,, med medelvärde, =1,2,,25, och varians /. Rangkorrelationen mellan skattningarna,,, och de korrekta medelvärdena,,, beräknades. Eftersom detta gjordes 1000 gånger (för varje värde på erhölls, för varje värde på, 1000 rangkorrelationer. Simuleringen gjordes i R, version /10

41 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Tabell 2. Skattningar av förväntad genomsnittlig skörd,, variansen mellan sorter,, variansen mellan försök,, och residualvariansen, Parameter Medel Resultat Tabell 3 visar hur stor korrelationen mellan skattade och korrekta rangtal för sorterna blir i en serie med försök. I simuleringen av serier med = 10 försök blev exempelvis medianen av de 1000 rangkorrelationerna 0,90, för medianen är den 50:e percentilen. I 5 % av de 1000 fallen blev dock rangkorrelationen lägre än 0,80, för den tionde percentilen var 0,80 när = 10. Tabell 3. Korrelationen mellan skattade rangtal baserade på försök och korrekta rangtal beräknades i 1000 simulerade försök. Detta gjordes för tolv olika värden på. Tabellen redovisar percentiler för fördelningarna av de erhållna rangkorrelationerna Percentil ,28 0,46 0,57 0,66 0,77 3 0,56 0,69 0,76 0,82 0,88 5 0,68 0,77 0,84 0,88 0,92 7 0,74 0,82 0,87 0,90 0, ,80 0,86 0,90 0,93 0, ,82 0,88 0,91 0,94 0, ,85 0,90 0,93 0,95 0, ,87 0,92 0,94 0,96 0, ,89 0,93 0,95 0,96 0, ,91 0,94 0,96 0,97 0, ,93 0,96 0,97 0,98 0, ,96 0,98 0,98 0,99 0,99 3/10

42 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Generellt gäller att rangkorrelationen ökar med antalet försök. Dessutom minskar variationen i rangkorrelationen. Detta framgår av tabell 3, men syns nog ännu tydligare i figur 1, som redovisar simuleringsresultaten i form av lådagram. I dessa lådagram markeras medianen med ett vågrätt sträck i mitten av de rektangulära lådorna. Lådorna begränsas uppåt av den 75:e percentilen, och nedåt av den 25:e percentilen, så att 50 % av de 1000 observationerna finns i lådan. Figur 1. Korrelationen mellan skattade rangtal baserade på försök och korrekta rangtal beräknades i 1000 simulerade försök. Detta gjordes för tolv olika värden på. Figuren redovisar lådagram för fördelningarna av de erhållna rangkorrelationerna. I appendix redovisas exempel på hur de korrekta rangtalen och de skattade rangtalen kan se ut för olika värden på rangkorrelationen. Dessa exempel åskådliggör betydelsen av att rangkorrelationen är hög. Om exempelvis rangkorrelationen är 0,80 (figur A8) kan det ändå hända att den sort som egentligen är näst bäst (korrekt rangtal 2), blir sjunde bäst i serien (uppskattat rangtal 7). Diskussion Läsaren får själv avgöra vad som kan vara en rimlig omfattning med tanke på hur hög rangkorrelation som önskas. Från figurerna i det här dokumentet borde det 4/10

43 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd dock vara tydligt att resultaten från en serie lätt kan bli mycket missvisande om serien omfattar ett litet antal försök. Studien använde en varians mellan försök utförda i hela landet. När försöken kommer från samma region kan man förvänta sig en lite lägre varians, vilket betyder att det inte behövs riktigt lika många försök för att uppnå samma säkerhet. Sorternas förväntade värden antogs vara normalfördelade. Fördelningarna för sorternas medelvärden var under de fem studerade åren i en del fall negativt skeva med en mer utdragen svans åt vänster än åt höger. När fördelningen är negativt skev är det lättare att rangordna sorter som ger låg skörd än att rangordna sorter som ger hög skörd. Om det är särskilt viktigt att rangordna sorter som ger hög skörd är det därför, när fördelningen av sorternas väntevärden är negativt skev, lämpligt att göra lite fler försök än vad den här studien visar. Utgångspunkten har varit att en statistisk analys görs på kompletteringssorterna separat, dvs. att sorter som inte ingår i kompletteringsförsöken exkluderas före statistisk analys. Ett sådant förfaringssätt ger en fullständig datamängd, vilket underlättar analysen och tolkningen av resultaten. Referens Forkman, J., Amiri, S., von Rosen, D. (2009). Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning.. Report from the Department of Crop Procuction Ecology (VPE) 9. Sveriges lantbruksuniversitet. 5/10

44 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Appendix Figur A1. Rankorrelation 0,10. Figur A2. Rankorrelation 0,20. 6/10

45 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Figur A3. Rangkorrelation 0,30. Figur A4. Rangkorrelation 0,40. 7/10

46 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Figur A5. Rangkorrelation 0,50 Figur A6. Rangkorrelation 0,60 8/10

47 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Figur A7. Rangkorrelation 0,70 Figur A8. Rangkorrelation 0,80 9/10

48 Betydelsen av antalet försök i vårkorn för rangordning av sorter med avseende på skörd Figur A9. Rangkorrelation 0,90 Figur A10. Rangkorrelation 0,95 10/10

49 Sortprovning Sverigeförsöken 2016 Anders Ericsson

50 Översikt Sortförsök 2016 Stråsäd,oljeväxter, trindsäd SUMM Skåne AnB ÖSF FiV SVEA A Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Antal 2016 Sortprovnin g st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp st Bas Komp Art L7 101 Sort, höstvete L7 201 Sort, höstråg L7 212 Sort, rågvete L7 215 Sort, höstkorn L7 822 Sorter Höstraps L7 301 Sort, vårvete L7 401 Sort, vårkorn L7 402 Sort, tidigt vårkorn L7 501 Sort, havre L7 502 Sort, tidig havre L7 610 Sort, ärter L7 613 Sort åkerbönor L7 701 Sort Kärnmajs SUMMA 2016 FÖRSÖK SUMMA 2015 FÖRSÖK

51

52 Sortprovning Sverigeförsöken 2016 Anders Ericsson

53 Kriterier kassera hela försök och rutor/led Forskningsledare Magnus Halling Växtproduktionsekologi, SLU

54 Inledning Säsongen 2015 förekom omfattande attacker av rödsotvirus i höstkorn och höstvete i södra Sverige frågan när kassera ett försök ök blev aktuell Enskilda händelser som viltskador kan ge anledning att kassera enskilda rutor Tydliga kriterier när kassera saknas

55 Försökshandboken 2.5 (försöksvärd) Exempel på fel som kan inträffa Konsekvens * sortförsök blir behandlat med svamppreparat * svampförsök och ogräsförsök blir inte insektsbesprutade * gödsel stänker in i gödslingsförsök och bekämpningsmedel driver in i försöket * behandling med det försöket avser att undersöka, t ex översprutat, övergödslat eller tröskat * körning snett igenom försöket - sorternas motståndskraft mot sjukdomar kan inte graderas - det blir hårt insektstryck i det obehandlade sprutade - försöksfel p g a störning från andra preparat och fel dosering - försöket blir värdelöst, kasseras helt - alla parceller blir inte lika behandlade

56 Felaktigheter som ger kassaktion av försök i NFTS Försöksplanenök Anläggningen uppfyller inte försöksplanens krav Anläggning förhållandena underkända Följer inte försöksplanen Grundbehandling underkänd Utebliven effekt av behandling Vissa försöksbehandlingar inte gjorda Försöksbehandling underkänd(a)

57 Felaktigheter som ger kassaktion av försök i NFTS Registreringar i och observationer i försöketök Viktiga registreringar saknas eller är felaktiga Viktiga analyser saknas eller är felaktiga (exempel majs) Osäkra resultat Dåliga skördeförhållanden ogiltiga skördesiffror

58 Yttre faktorer som kan motivera kassering Slumpmässiga och ojämna angrepp sjukdomar Ojämnheter i fältet som inte fångas av blockindelningen Skador av stående vatten och is Genomföra försöket och sen kassera? Avbryta försöket direkt

59 Kriterier kassera enskilda led eller observationer Avvikande värden vet anledningen - kan kassera vet inte anledningen mycket restriktiv att kassera

60 Hjälpmedel att bedöma försök CV % för residualen CV % varje försöksled Residualplottningar

61 Exempel statistisk revision NFTS R8-0021B Rödklöver Sorter, ts skörd dt/ha F1 REPL 1 REPL 2 REPL 3 REPL 4 MEDIAN MEAN SD CV (%) 1 29, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,071 30, , , , ,063 20, , , , , , ,1467 1, , , , , , , , , ,12

62 Ensilagemajs L6-703 Halland 2013 Ts % Halland 703 år 2013 y = 0,0296x + 28,42 R² = 0, Stärkelse, g/kg Ts-% Linjär (Ts-%) Linjär (Ts-%)

63 Skador viltsvin ensilagemajs Östergötland Skador viltsvin ensilagemajs Östergötland 2013

64 Förslag kriterier kassaktion Hela försök Försöksplanen underkänd Oförutsedd händelse som påverkar resultatet t t Osäkra registreringar Felaktiga registreringar Felaktiga analyser Rutor/led Avvikande värden vet anledningen

65 Tack för uppmärksamheten

66 Sv Landscape

67 Sv Landscape När slopar vi försök i förädlingen? - olika faktorer att tänka på i sortförsök Vdä Vad är flt? felet? Vilket upplägg har försöket? Vilken gröda? Försöksplats? Hur ser andra försök i samma serie ut?

68 Sv Landscape Felet och hur det är fördelat Gradient- är det en gradient i samma riktning som upprepningarna? Eller i motsatt riktning? Fläckar beror de på mark, struktur, insekter/virus Skador körspår- hur går de? Skador felbehandlingar?

69 Sv Landscape Vilket upplägg har försöket? Lattice /random block? Hur ligger upprepningarna i förhållande till felet? Hur samlat ligger försöket? ök

70 Sv Landscape Vilken gröda? Stråsäd försöksfelet ska vara lågt! Oljeväxter och Baljväxter man kan tillåta sig lite högre försöksfel pga grödans egna orolighet

71 Sv Landscape Vilken försöksplats? Erfarenhet av försöksplatsen Jordar, mätning, tröska, såmaskin allt inverkar Ex brukar försöksplatsen ök ligga på CV runt 2 och man har 5 finns det anledning att undersöka vad som hänt medan andra försöksplatser helt naturligt har runt

72 Sv Landscape Hur ser de andra försöken i samma serie ut? Lättare att stryka en försöksplats om man tycker att man ändå har bra underlag för urval på serien Ibland av arbetsbelastnings skäl

73 Sv Landscape Olika sätt att stryka försök Stryka hela försöket- avsluta allt arbete på försöket tex det har stått vatten över stora delar av försöket eller helt ojämn infektion av virus Inte tröska försöket men ta tillvara graderingar och ev prover från försöket ök tex om det var struktur skador, körspår kors och tvärs i försöket men det fanns bra bitar i varje parcell där det var intressanta sjukdoms angrepp Tröska försöket köra statistiken se att det inte finns några statistiska skillnader mellan sorterna och/eller att försöksfelet är för stort, inte använda avkastningen men alla graderingar och analyser Även andra analyser än avkastning kan givetvis strykas tex gör inte bakningsanalyser på försök där protein % ligger för lågt!

74 Sv Landscape Så när ska man stryka försök? - så här tycker jag. Alltid om man tycker att det ser eländigt ut i jämförelse med fälten runtikring, sortförsök ska odlas med best practise Om CV blir för högt och man inte kan klura ut varför

75 Sv Landscape När ska man inte stryka sortförsök? När skillnaderna beror på sorten

76 Sjukdomsgraderingar - hur sammanställa Möte i Nässjö Magnus Halling

77 Sjukdomsgraderingar - bakgrund Hittills har alla sjukgraderingar sammanställts oavsett angreppsnivå Resultaten har blivit utslätade Svårt att förstå skillnad mellan nolla och lucka för en sort

78 Gradering till resultat 2016 Följ anvisningar i i PM framtagna av JV Lägg in data i NFTS bara i obehandlade led Nollor vid ej synliga angrepp även om alla sorter Lucka om gradering ej kunde göras Vid sammanställning väljs bara försök med graderingar inom intervallet 5-50 % Om försök bara har data < 5% eller >50 % tas de helt bort Graderingsdata som finns på behandlade led tas bort Inga sjukdomsresultat visas i Medel och Behandlat

79 Graderingar mjöldagg vårkorn 2014 Medel av Mjöldagg Kolumnetiketter 2014 F- H- I- LA LB LC MB MC N- T- 07C C C C3 363 Radetiketter SJ (SSd) Solist (SSd) Soulmate (NOS (NSd)) Suweren (SSd) SW Makof (2615) SW SW Catriona Svensk sortblandning Tamtam (SW) Thermus (SJ ) (SSd) Thessa (SW) Vault (SW) Vilgott (SWÅ 01448) Gradering gjordes i 14 försök 07C C C C C C C C C C3 349

80 Anvisningar enligt JV Alla sjukdomsgraderingar görs i de obehandlade blocken. Gör bedömningen snabbt, tveka inte! Gradera den bladnivå där de tydligaste sortskillnaderna finns, vanligen blad 2 uppifrån räknat. Alternativt kan blad 1 eller 3 väljas. Graderingarna görs i skala där 0 betyder inget angrepp och 100 % att hela bladet är svampangripet/förstört. Vid mycket små angrepp, under 1 %, skriv en etta eftersom angrepp noterats. Använd inte decimaler! Förekommer flera sjukdomar i försöket samtidigt graderas en sjukdom i taget för att erhålla bästa resultat (dvs. man får läsa av varje parcell flera gånger vid samma graderingstillfälle) Tänk på att olika sjukdomar kan framträda olika starkt på olika bladnivåer. Alla sjukdomar behöver därför inte graderas på samma bladnivå.

81 Graderingar i sortförsöken Vilka försök skall graderas? Vilka värden skall läggas in i Sortval Ämneskommité odlingsmaterial Nässjö Gunnel Andersson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Kalmar Växtskyddscentralen Kalmar

82 Sortförsöken skall följas under hela säsongen för att sjukdomar skall kunna graderas vid bästa tidpunkt. Växtskyddscentralen Kalmar

83 Vilka försök skall sjukdomgraderas? Gradera bara försök där tydliga skillnader mellan sorterna finns! Minst 5-10 % angrepp i känsligaste sort Växtskyddscentralen Kalmar

84 Vid mycket kraftiga angrepp i alla sorter (50,50, 60% ) Gradera inte! Men notera varför. Växtskyddscentralen Kalmar

85 I de fall en sjukdom tagit över helt i en sort t.ex. gulrost eller mjöldagg Gradera då inga andra sjukdomar i den sorten! Växtskyddscentralen Kalmar

86 Om ingen gradering gjorts på grund av för små eller för kraftiga angrepp eller Om en sjukdom i en enstaka sort inte gått att gradera Lämna rutorna/rutan i protokollet tomma! Notera anledningen. Växtskyddscentralen Kalmar

87 OBS! Streck blir nollor vilket blir missvisande i sammanställningarna Växtskyddscentralen Kalmar

88 Vad skall läggas in i sortval när det gäller sjukdomarna? Växtskyddscentralen Kalmar

89 Bara graderingar från de sortförsök som valts ut och graderats enligt anvisningarna i skall läggas in i sortval.nu Växtskyddscentralen Kalmar