Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Transkript

1 Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Björn Andersson, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Gunnel Andersson, Jannie Hagman, Johan Lagerholm, Erik Ekre, Per Henriksson, Sven-Åke Rydell, Ola Sixtensson, Anna-Karin Krijger Bakgrund: Nuvarande utsädesmängder i sortförsöken har används under lång tid och upplevs tidvis vara ur fas med rådgivningens rekommendationer, speciellt i vissa grödor och kanske främst i sydligaste Sverige. Frågan har diskuterats i den operativa sortgruppen. Inbjudan hade skickats till sändlistan för ämneskommittén Odlingsmaterial och mötet var öppet för alla intresserade. Dagordningen innehöll endast punkten: Är dagens utsädesmängder i sortförsöken bra eller bör de förändras på något sätt?,diskussionen var fri. Ordförande hälsade alla välkomna och Anders Ericsson utsågs att föra anteckningar vid mötet MH inledde med bakgrund till mötet och konstaterade att frågan kräver långsiktighet och att eventuella förändringar bör ha en tidshorisont på minst fem år. MH informerade också om att det i nuvarande system finns utrymme för justeringar av utsädesmängden utifrån tidpunkt för sådd och förhållandena vid sådd. Mötet konstaterade att det utnyttjas sparsamt idag, beroende både på bristande riktlinjer och praktiska svårigheter. Erik nämnde om två tillfällen i Halland som utsädesmängden ökats p.g.a. sen sådd. BA redogjorde kort om det utskickade materialet (bifogas, bilaga 1) Sammanfattande kan sägas att det finns regionala skillnader med en tendens till att utsädesmängden kan vara lägre längre söderut med bibehållen avkastning. NY redogjorde för ett antal argument för att se över utsädesmängderna t.ex. nya prisrelationer mellan utsäde och skördad vara, nya sorter, förändrat klimat, annan såteknik, anpassning till aktuell rådgivning och hybridsorter (hybrideffekt och utsädeskostnad). MH framhöll att provning främst bör vara inriktat på biologiska värden då de ekonomiska svänger kraftigt över tid, men samtidigt måste den vara så relevant som möjligt gentemot praktiken. JL m.fl. framhöll att det finns en skillnad mellan nord och syd men att även jordart och brukningsförhållanden spelar in när det gäller val av optimal utsädesmängd. Ett allmänt intresse för standardtabeller, i första hand baserat på de geografiska områdena A-B och C- G fanns hos mötet. Sen kan dessa tabeller modifieras utifrån jordarter och såtidpunkt. Viktigt att en sådana tabeller förankras regionalt. Konstaterades också att i vissa grödor t.ex. vårrågvete finns det för lite underlag för att kunna ta fram en bra rekommendation för utsädesmängd. Beslut på mötet: NY och JL tar fram ett första förslag på nya utsädesmängder för områdena A-B och C-G som skickas till MH och JH för bearbetning, innan det skickas ut på en bredare remissrunda. Tidsplan. 20/5 JL och NY skickar förslag till MH och JH 25/5 MH och JH skickar ut bearbetat förslag på remiss 15/6 Sista svarsdatum till MH och JH 15/7 Nya och gamla utsädesmängder för höstsådden ska vara klara JH tar kontakt med SFO, Albin Gunnarsson för att stämma av utsädesmängderna i oljeväxtförsöken Vid protokollet Anders Ericsson

2 Utsädesmängder sortförsöken tillägg Finland Sven-Åke Rydell Önskat plantantal per m 2 Finland utsäde vikt, g Finland - högre såtäthet i torra lerjord och märgel Art Sverige aktuella Danmark aktuella Finland aktuella Vårvete såtäthet 650 st/m2-> 552 plantor/m2 Vårkorn, flerradig såtäthet 500 st/m2-> 425 plantor/m2 Maltkorn, 2r högre såtäthet -> mera huvudskott (färre sidoskott) -> stora kärnor Vårrågvete 550 Havre såtäthet 500 st/m2-> 425 plantor/m2 Ärter Åkerböna Lupin, vit/gul/blå Vårraps A. Linjesorter B. Hybridsorter Vårrybs , Vitsenap Oljelin Höstvete senare sådd, högre såtäthet Hybridhöstvete -? Höstråg senare sådd, högre såtäthet Hybridråg Rågvete Höstkorn Hybridhöstkorn -? Höstrybs 2, utvintring nästan utan snötäcke har varit 33-30% år 2014 Höstraps A. Linjesorter utvintring nästan utan snötäcke har varit % 2014 B. Hybridsorter , halv dvärgarna sorterna utvintring nästan utan snötäcke har varit medeltal 86 % Ensilagemajs 9 11 Kärnmajs 9 11

3 Optimala utsädesmängder i stråsäd enligt försök utförda under olika tidsperioder, antal grobara kärnor per m2 Höstvete, 4 försöksserier , , , Totalt 101 försök Andersson, B., Larsson, S Utsädesmängder och kvävegödsling till höstvete. Växtodling 12 Om prisrelationen = 3:1 minskar optimum med ca 10 %. Södra Götaland, 35 försök 360 Östra Götaland, 25 försök 390 Västra Götaland, 16 försök 420 Mälar Hjälmarbygden, 25 försök 470 Höstvete, 1 försöksserie i Skåne , totalt 17 försök Obs! Litet intervall mellan de testade utsädesmängderna ( ) Folke Kosack Höstvete, 1 försöksserie i Skåne , totalt 23 försök Sönne, B., 1992.Utsädesmängder i höstvete. Skånskt lantbruk, nr. 3 Samma försöksserie som ovan, men utan uppdelning på sorter Prisrelation mellan utsäde/inlösen = 2:1 ca 350 Prisrelation mellan utsäde/inlösen = 3: Höstråg, 1 försöksserie med Danko. Totalt 28 försök Larsson, S Höstråg. Försök med utsädesmängder och kvävegödslingi kombination med sorter och växtskyddsbehandling. Växtodling 25 Medeltal alla försök 450 Mindre i L än i M län Skåne Skaraborg 450 Södermanland Uppland 600

4 Höstråg, 1 försöksserie med poulationssorter Totalt 15 försök Stjerndahl, E Utsädesmängd i höstråg.skånskt lantbruk, nr. 7 Endast medeltal angivna och vid en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 2,7:1 Tidig normal sådd ca Sen sådd ca Medeltal 2 såtider ca Höstråg, 1 försöksserie med en hybrid och en poulationssort. Totalt 23 försök Larsson, S. Utsädesmängder i hybridråg Meddelande från södra jordbruksförsöksdidtriktet. Nr 40 Optimum har beräknats genom regression för olika prisrelationer mellan utsäde/inlösen Medeltal Danko prisrelation 2,3:1 460 Medeltal Danko prisrelation 3,5:1 320 Medeltal Marder prisrelation 5:1 340 Medeltal Marder prisrelation 7,5:1 230 Utsm 200 gav bäst nettoresultat 3 år av 4 Höstråg, 1 försöksserie med hybridsorter i Skåne. Totalt 7 försök Hansson, G Utsädesmängder i hybridråg. Skånskt lantbruk, nr 2 Endast medeltal angivna och vid en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 7,5:1 Amando 400 Största utsm i försöken var 400 Marder Rågvete. 1 försöksserie Totalt 17 försök i Götaland och Svealand. Larsson, S Rågvete. Såtid utsädesmängd.meddelande från södra jordbruksförsöksdidtriktet. Nr 43 Optimum har beräknats genom regression för en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 3,5:1 Tidig såtid 300 Normal såtid 450 Sen såtid 500

5 Höstkorn Larsson, S Försök med höstkorn : sorter, såtider och utsädesmängder. Inst. för växtodling. Rapport 134 Götaland (Fimbul II) Vårkorn. 1 försöksserie Totalt 50 försök i Götaland och Svealand Andersson, B Utsädesmängder och MCPA doser i vårkorn. 25:e svenska hgräskonferensen. Del 1 Rapporter, Utan ogräsbekämpning 460 1/4 dos MCPA 405 Justerat för kostnaden av ogräsbekämpningen 1/2 dos MCPA 392 Justerat för kostnaden av ogräsbekämpningen 1/1 dos MCPA 407 Justerat för kostnaden av ogräsbekämpningen Vårkorn. 1 försöksserie Totalt 16 försök i Götaland och Svealand Andersson, B Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Institututionen gör växtodling. Rapport 174 Utan ogräsbekämpning 380 Med ogräsbekämpning 320 Försök med liggsäd, ogräsbekämpat 340 Försök utan liggsäd, ogräsbekämpat 430 Vårkorn. 1 försöksserie Totalt 25 försök i Götaland och Svealand Alla försök 290 Lönnstorp, 5 försök 270 Eldsberga, 5 försök 240 Vreta kloster, 5 försök 350

6 Vårkorn. 1 försöksserie i Skåne ?? Preliminära resultat från en pågående försöksserie 5 försök 1989, Golf Ariel 350 mkt små skillnader mellan försök 1990 Golf försök 1990 Ariel 320 Vårkorn. 1 försöksserie i Skåne Totalt 12 försök Wiik, L, Yngvesson, N. Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité. OBS! Ekonomiskt resultat för 2 utsädesmängder, kr/ha. Medeltal för olika sorter med samma gödsling och växtskydd Utsädesmängd , 3 försök. Utsäde/inlösen 3: , 2 försök. Utsäde/inlösen 3: (2976) , 3 försök. Utsäde/inlösen 1,4: , 4 försök. Utsäde/inlösen 2,5: Vårkorn. 1 pågående försöksserie i Skåne. 2 försök 2014 Lundmark, S Sortjämförelser av olika utsädesmängder i vårkorn. Endast medeltal angivna och vid en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 2,3:1 Sanette 400 Största utsm i försöken var 400 Irina 400 Största utsm i försöken var 400 Havre. 1 försöksserie Totalt 16 försök i Götaland och Svealand Andersson, B Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Institututionen gör växtodling. Rapport 174 Utan ogräsbekämpning 450 Med ogräsbekämpning 410 Försök med liggsäd, ogräsbekämpat 400 Försök med rel. god stråstyrka, ogräsbekämpat 470

7 Havre. 1 försöksserie Totalt 25 försök i Götaland och Svealand Alla försök 430 Försöken vid Lönnstorp 410 Försöken vid Eldsberga 300 Försöken i nordöstra Götaland/Svealand mkt flack kurva Havre. 1 försöksserie i Skåne ?? Preliminära resultat från en pågående försöksserie 5 försök 1989, Vital försök 1990, Vital >700 Största utsm i försöken var 700 Havre. 1 försöksserie i Skåne Totalt 10 försök. Bauer, A Utsädesmängd och såtid i havre. Optimum har beräknats genom regression för en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 3:1 Tidig sådd, 10 försök 320 Sen sådd, 8 försök 500 Vårvete. 1 försöksserie Totalt 16 försök i Götaland och Svealand Andersson, B Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Institututionen gör växtodling. Rapport 174 Utan ogräsbekämpning 550 Med ogräsbekämpning 520 Försök med rel. god stråstyrka, ogräsbekämpat 520 Försök utan liggsäd, ogräsbekämpat 610

8 Vårvete. 1 försöksserie Totalt 15 försök i Götaland och Svealand Ultuna, 5 försök 530 Vreta kloster, 5 försök 510 Lönnstorp, 5 försök 450