Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Transkript

1 Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

2 Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

3 Ämneskommitté odlingsmaterial Mål: identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd Kommittéens hemsida:

4 Organisation och möten 2017 Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (9/2 och 5/10 år 2017). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två telefonmöten per år. Slutet april och slutet juli (21/4, 18/7 år 2017). Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför skörd Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag

5 Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: Medlemmar (10 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne

6 Arbetsfördelning sortprovning 2018 Jannie Hagman, SLU: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Höstrågvete Höstråg Oljelin Magnus Halling, SLU: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs Vallväxtarter

7 4 Minnesanteckningar ) Genomgång design ettåriga sortförsök arbetsgrupp tillsatt operativa mötet för att arbeta fram olika förslag. Anders E (sammankallande), Tina H, Gunnel A och Jannie H. 7) 9-gradiga skalan arbetsgrupp möte prel. början april. Beslut prel. slutet april. Anneli L (sammankallande) utarbeta kriterier för skalorna. Gunnel A, Magnus H, Johannes F, Sven-Åke R och Tina H 11) Ekologiska provningen design och finansiering under genomgång Statistikprojekt sortprovningen doktorand anställd sep 2017 projektgrupp projektpengar erhållits från SLF tre år

8 5b. Aktuella forskningsidéer. Nedan från mötet Utnyttja sortförsök för mer studier (ogräskonkurrens, halmmängd och skördeuppbyggnad, nematoder) Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer (inverkan torka, sen sådd, kyla, låg utsädesmängd, skördeuppbyggnad) Koppla ihop väderdata med sorters resultat Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning

9 5b. Framtida projektidéer listan sen tidigare Lär känna sorten samspel odlingsteknik och omgivande faktorer (t.ex. lätta jordar) Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) Behandlingseffekt i sortförsöken inverkan på grödans utveckling av olika preparat Metodutveckling ettåriga sortprovningen Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) Sorters kväveeffektivitet i sortförsöken Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans Sortprovning i vårrågvete Artspecifika grödesmodeller beräkna avkastning och näringskvalitet (skördeprognoser) Fusarium sorters känslighet (vårvete och havre pågår)

10 6. Korta presentationer aktuella projekt a) Beståndsuppbyggnad olika höstvetesorter - slutsatser (Jannie Hagman)

11 7 Mötestema: Satsningen på odlingstekniska sortförsök a) Sort * svampbekämpning i höstvete (L7-0101M och 101R) (Anders Ericsson) b) Sort * fusarium i höstvete, vårvete och havre (L7-0102M, 301M och 501M) (Erik Jönsson) c) Såtidpunkt * svampbehandling * sort i höstvete (L7-0130M) (Magnus Halling) d) Kvävestegar i höstvetesorter (L7-150) (Mattias Hammarstedt) e) Reducerad utsädesmängd i höstkorn (L7-215) (Magnus Halling) f) Sammanfattande diskussion

12 7c Såtidpunkt * svampbehandling * sort i höstvete (L7-0130M) Såtid - mitten av september och mitten av oktober Svampbehandling obehandlat, halv dos och hel dos Åtta höstvetesorter: Brons, Ellvis, Mariboss, Ceylon, Praktik, Julius, Norin, Torp,

13 kg/ha Trelleborg 2017, hel dos L7-0130M Normal Sent kg/ha Borgeby, hel dos Normal Sent

14 Slutsatser L7-0130M Skörden var drygt 1000 kg/ha större när vetet såddes i normal tid jämfört med en månad senare. Stora merskördar, över 2000 kg/ha, för fungicidbehandling. Brunrost har troligen varit den allvarligaste skadegöraren. Det går inte att peka ut någon av sorterna som mer lämpad för sen sådd.

15 8d. Operativa sortgruppen Valideringsgruppen fortsätter 2018 Beslut operativa sortgruppen Gäller ettåriga provningen Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina Henriksson, Karl-Oskar Andersson och Nils Yngvesson Avstämning innan publicering av resultat för enskilda försök och sammanställningar

16 8d. Operativa sortgruppen stråstyrka, strå- och axbrytning Definitioner enligt möte : Brytning över första noden till axet = gradera stråbrytning, över sista noden = gradera axbrytning, första noden och längre ner = gradera stråstyrka. Stråstyrka och ax/stråbrytning graderas oberoende av varandra dvs. brytningen påverkar inte stråstyrkegraderingen. Om det är omfattande stråbrytning graderas inte stråstyrka, gränser behöver här fastslås när det bedöms som omfattande.

17 11 Uppdateringar av applikationen Nyheter ht 2017: Provningstyp inom art inkluderad. T.ex. vårkorn konventionell provning (finns), tidig provning (finns), ekologisk provning (inte ännu) och nordlig provning (inte ännu) Antal försök (N) Kommande bild skärmdumpar från en smartphone vid sökningar i höstkorn applikationen anpassas till plattform det finns ingen app

18

19 Äldre bilder

20 9 Sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2016 a) Urvalskriterium graderingsparametrar sjukdomar vid sammanställning från och med 2016 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos sjukdomsparametrar för varje försök för graderingsdata: Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata <5 % eller (INTE MED: högst 10 % skillnad på nivå) >50 % tas parametern för det försöket bort

21 9 Nyheter i sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2017 a) Nya urvalskriterium parametrar odlingsegenskaper vid sammanställning från och med 2017 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos odlingsparametrar för varje försök för graderingsdata (stråstyrka, planttäthet, etc): Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-95 % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata >95 % (96-100) och <5 % (0-4) tas parametern (alla data) för det försöket bort

22 Med kriterier förstärks effekten och nivåerna ändras Med kriterier Utan kriterier

23 Veteprojektet Jannie Hagman, SLU Linköping 6 februari 2018

24 Försöksfaktorer Storruta Såtid Smårutor Sort Utsädesmängd Försöksplatser i Skåne och Östergötland

25

26 Skörd Försöksfaktorer Skåne Östergötland Östergötland Skåne Såtid *** NS NS 0,067 Sort *** *** * *** Sort*Såtid * NS NS 0,061 Utsädesmängd *** *** *** *** Såtid*Utsädesmängd * *** NS *** Sort*Utsädesmängd *** *** NS NS Såtid*Sort*Utsädesmängd NS NS NS NS

27 Skörd Tidig sådd gav sämre skörd, tydligast i Skåne 2015 Sen sådd gav sämre skörd i Östergötland 2017 Brons gav högst skörd, utom i Östergötland 2015 Låg utsädesmängd gav sämre skörd Samspel såtid * utsädesmängd, samt sort * utsädesmängd

28 Skörd, samspel såtid utsädesmängd Skåne Östergötland Såtid 1 Såtid 2 Såtid 3 Såtid Såtid 1 Såtid 2 Såtid 3 Såtid Östergötland Såtid 1 såtid 2 Såtid 3 Såtid

29 Skörd, samspel sort utsädesmängd Skåne 2015 Östergötland Julius Brons Julius Brons

30 Antal ax Försöksfaktorer Skåne Östergötland Östergötland Skåne Såtid ** NS NS NS Sort ** NS NS NS Sort*Såtid NS NS NS NS Utsädesmängd *** *** *** *** Såtid*Utsädesmängd NS NS NS * Sort*Utsädesmängd NS ** NS NS Såtid*Sort*Utsädesmängd NS NS NS NS

31 Antal ax per m 2 Tidig sådd gav fler ax i Skåne 2015 Brons gav fler ax i Skåne 2015 Samspel sort och utsädesmängd (E 15) Samspel såtid * utsädesmängd (E 17)

32 Antal ax per m 2 Östergötland 2015 Östergötland Julius Brons

33 Stråstyrka Försöksfaktorer Skåne Östergötland Östergötland Skåne Såtid *** ** NS * Sort *** *** ** * Sort*Såtid *** *** NS 0,067 Utsädesmängd *** *** ** * Såtid*Utsädesmängd *** ** NS ** Sort*Utsädesmängd NS *** NS NS Såtid*Sort*Utsädesmängd *** * NS NS

34 Stråstyrka Tidig sådd gav sämre stråstyrka Julius hade sämre stråstyrka än Brons Hög utsädesmängd gav sämre stråstyrka Samspel såtid, utsädesmängd och sort

35 Stråstyrka 100 Skåne Julius Brons

36 Sammanfattning Högst skörd ger inte alltid högsta skördenettot Såtidpunkten har betydelse. Tidig sådd negativt i Skåne Sen sådd känsligare i Östergötland Större utsädesmängd lämpligt vid sen sådd i Östergötland

37 Anders Ericsson

38 Sortprovning av vete med vete som förfrukt.

39 Varför?!

40 Därför!

41 Antal försök L7-101M L7-101M L7-101R (5) L7-101M Summa 11 försök

42 Försöksplan Sort Brons Julius Linus Praktik Ellvis Mariboss Torp Ceylon 3 4 Elexir 2 2

43 *4 Upprepningar varav 2 behandlade enligt sortförsöksstandard *Graderingar enligt sortförsöksstandard *Parförsök med försök med god förfrukt

44 Sort Obehandl kg/ha Behandlat kg/ha Merskörd Antal försök Mariboss Ceylon Torp Linus Julius Brons Ellvis Praktik Medelvärde

45 Bättre förfrukt Sämre förfrukt Behandlade Obehandlade Torp kg/ha Torp 1 / / / / 100 Elixir 3 / 99 2 / 99 2 / / 98 Linus 2 / 99 4 / 96 4 / 96 2 / 100 Julius 5 / 97 5 / 94 6 / 95 5 / 96 Ellvis 8 / 96 3 / 96 3 / 96 7 / 96 Mariboss 6 / 96 6 / 94 5 / 96 8 / 95 Praktik 4 / 98 8 / 91 8 / 93 4 / 96 Brons 7 / 96 7 / 94 7 / 94 6 / 96 P-värde 0,1852 0,0012 0,0069 0,0859

46 Slutsatser Låga, och statistiskt ej signifikanta, skördeökningar i behandlade led. Inga säkra skillnader mellan sorternas respons på svampbekämpning. Inga belägg under 2017 för att enskilda sorter passar bättre, eller sämre, när förfrukten är höstvete istället för oljeväxter/ärter.

47 Ytterligare slutsats Skörd av höstvete 2017, medeltal av obehandlat och behandlat, kg/ha Mariboss Torp Ceylon Linus Brons Julius Ellvis Praktik Serie L7-101R, Vete på vete 2017 Serie L7-101, Sortprovning 2017 Område D-F

48 Anders Ericsson

49 Fusarium-sort i höstvete, vårvete havre Erik Jönsson

50 L7-0102M Höstvete. Fusariumförsök. Logården, DON-halt (µg/kg)

51 L7-0102M. Höstvete. Fusariumförsök. Borgeby, 2016 och DON-halt (µg/kg)

52 L7-301M Vårvete. Fusariumförsök. Borgeby och Logården, 2017 DON-halt (µg/kg)

53 L7-301M. Vårvete. Fusariumförsök. Borgeby och Logården 2016 och 2017 DON-halt (µg/kg)

54 L7-501M-2017 (001och 002). Havre. Fusariumförsök. Borgeby och Logården, DON-halt (µg/kg)

55 L7-501M. Havre. Fusariumförsök. Borgeby och Logården, 2016 och DON-halt (µg/kg)

56 Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

57 L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete

58 L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva Proteinhalt vid optimum Hög-proteinsorter 11,5-12,5 % Medel-proteinsorter 10,5-11,5 % Låg-proteinsorter 9,5-10,5 % Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve Hög-proteinsorter: Praktik, Julius, Linus Mellan-proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis Låg-proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford

59 L försök 2017 sverige 350 Brödvete optimum Optimal kvävegiva Linus, Praktik och Julius Högproteinsorter! Samma proteinhalt oavsett avsättningsmål Ellvis, Reform och Brons 11 Mellanproteinsorter Variation i proteinhalt beroende på avsättningsmål Ellvis Reform Praktik Brons Julius Linus Fodervete Brödvete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete 10.5

60 L7-150 fyra försök 2016 Sverige Stärkelse-/fodervete optimum Optimal kvävegiva Torp, Mariboss och Hereford Låg proteinsorter. 0Låg proteinhalt vid optimum. 50 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete

61 L försök 2017 Sverige 350 Stärkelse-/fodervete optimum Optimal kvävegiva Sorterna har olika Proteinhalt vid Optimum Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete 10.0

62 Vete till eget foder Proteinet i vetet prissätts efter spannmålspris och Sojapris. Proteinhalt (% i TS) Mars 2017 Värdeökning (öre/kg) September 2017 Värdeökning (öre/kg) , , , ,5

63 6 försök 2017 Vete till eget foder Gödsla som kvarnvete! 350 Optimal kvävegiva Värdeökning 5 öre Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Fodervete Fodervete eget proteinhalt Foder eget proteinhalt fodervete 10

64 L7-150 Skörd kg vete/ha Skörd kg/ha Torp Hereford Mariboss Brons Reform Linus Julius Ellvis Praktik Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford

65 L7-150 Stärkelsehalt % av ts 73.0 Stärkelse % Linus Reform Hereford Torp Brons Praktik Ellvis Julius Mariboss Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford

66 L Proteinhalt % Brons har svårt att komma upp i proteinhalt Protein % av Ts Praktik Linus Ellvis Julius Reform Brons Hereford Torp Mariboss Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford

67 6 försök 2017 Vara Kr/kg Foder 1,41 Stärkelse 1,48 Bröd 1,52 Tork o transport mm 0,25 kvävekostnad 10,13 Optimalkvävegiva och Nettoekonomi Linus bäst Brödvete Fodervete-Eget Fodervete Torp Stärkelsevete bäst ekonomi Optimalgiva till ekonomi Optimal- till Netto (kg Brödsäd Stärkelsevete giva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) N/ha) ekonomi (kr) Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Protein 5öre

68 Sammanställning 6 försök 2017 Netto ekonomi Brödvete Höga optimum men svag stigning från 230 kg N/ha Netto ekonomi Reform +100kr Linus +150kr Praktik +80kr Poly. (Reform ) Poly. (Praktik) Poly. (Linus)

69 L7-426 Sortanpassad kvävegödsling till Maltkorn

70 Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. Planet jämfört med Propino + 35 kg N/ha för att nå 11% 55 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg

71 Statistik Axbrytning Stråstyrka inga sort skillnader Stråbrytning Brioni Högst Rymdvikt Propino Högst sortering Lägst Proteinhalt Planet

72 L försök 2017 Proteinhalt Rubrik ,7 procentenheter + 35 kg N/ha för att nå samma proteinhalt Rubrik Linjär (Propino) Linjär (Planet) Linjär (KWS Irina) För att höja proteinhalten 1 % krävs ca 45 kg N. För Planet krävs 55 kg N.

73 L7-426 Skörd 100 Skörd dt/ha, Sammanställning 7 försök dt/ha kg N/ha Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (KWS Irina)

74 L Ekonomi Nettoberäkning Optimum Planet 120 kg N/ha Irina 120 kg N/ha Propino 120 kg N/ha Brioni 170 kg N/ha Rubrik Ekonomi kr/ha, Sammanställning 7 försök Brioni Whiskeymalt, hög protein korn Rubrik Poly. (Propino) Poly. (Brioni) Poly. (Planet) Poly. (KWS Irina)

75 Vara Kr/kg Foder 1,27 Malt 1,53 Tork o transport mm 0,25 kvävekostnad 10,13 Ekonomiskt två optimum försök 7 i 5 försök 2017 Försöksnr medel Halland Logården Borgeby Kristianstad Kloster Brunnby Gotland Vreta 7 försök Försöksplats 2017 Optimal N-giva (kgn/ha) Irina bäst i Planet bäst Propino Planet KWS Irina Brioni Proteinhalt vid opt. N (%) Netto vid opt. N (kr/ha) Skörd vid optimum (kg/ha) Propino 9,5 10,0 10,3 11,1 11,8 10,7 10,4 10,5 Planet 9,7 10,1 9,5 10,1 11,2 11,1 9,5 10,2 KWS Irina 9,3 10,0 10,0 10,7 11,6 11,6 10,3 10,5 Brioni 12,3 11,1 11,7 12,0 12,4 13,3 11,7 12,1 Propino Planet KWS Irina Brioni Propino Planet KWS Irina Brioni

76 Utsädesmängder höstkorn Magnus Halling, möte Odlingsmaterial , Linköping

77 Extra* led i sortförsök med höstkorn (L7-0215) Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd *Finansieras av Sverigeförsöken

78 Beslutade utsädesmängder i sortförsöken från 2016 (sådd 2015) Godkända höstkornförsök År Område Summa A B D E F 1 1 Totalsumma Registrerade utsädesmängder 2016 Utsädesmängd Adbnr, grobara/m2 07BL BM BM06 (MB) BM07 (H) BM08 (I) BM BM10 (E) BM11 (BC) 400 Grobara kärnor/m 2 Södra Sverige Mellansverige Art Antal VCUriskförsök Omr A - B Omr C - G Vårvete Vårkorn Vårrågvete Havre Ärter Lin Åkerböna Vårraps Enligt Svensk Raps Höstvete Hybrid-höstvete Höstråg Hybrid-höstråg Höstrågvete Höstkorn Hybrid-höstkorn Sådd 2014: 400 grobara kärnor/m2 alla platser

79 Höstkorn avkastning Behandlat Hybridsort Linjesort Obehandlat Hybridsort Linjesort Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros

80 Höstkorn avkastning Behandling Typ Utsädesmängd Skörd kg/ha, vh 15 % Reltal Behandlat Hybridsort Linjesort Obehandlat Hybridsort Linjesort Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros

81 L6-215 sortförsök höstkorn, Varaslätten Hybrid 100 % (ruta 9) - Få försök Hybrid 50 % (ruta12)

82 Slutsatser Hybridsort: Två procent skördeminskning i behandlade led Sverige redan vid 75 % utsädesmängd (inte signifikant) Halvering av utsädesmängden ger ca 6 % skördenedsättning i behandlade led Sverige I obehandlade led Sverige lika stor skördenedsättning (relativt) som i behandlat Mer beroende svampbekämpning visa skördepotential (tydligast ) Linjesort: I stort sett samma mönster i skördenedsättning som hybridsort i behandlat och obehandlat (50 % utsädesmängd två procent mer reduktion än hybridsort på avkastningen , men fyra procent )

83 Höstkorn årsvis avkastning , behandlat År Typ Utsädesmängd Hybridsort Linjesort

84 Enskilda försök 2016, skörd dt/ha R LC MC H I E Beh Led Medel A Linjesort 100 % Linjesort 75% Linjesort 50% Hybridsort 100 % Hybridsort 75% * Hybridsort 50% A Medel B Linjesort 100 % Linjesort 75% Linjesort 50% Hybridsort 100 % Hybridsort 75% Hybridsort 50% B Medel Medel A=obehandlat och B = behandlat *Lägre nivå angrepp bladfläcksjuka och mjöldagg få försök

85 Fortfarande finns goda möjligheter att etablera högavkastande hybridhöstkorn, Hyvido, med låg utsädesmängd i Södra Sverige! Reklam Syngenta Det fina vädret med höga temperaturer och på vissa håll fin markfukt för sådd innebär att det fortfarande finns goda chanser att etablera högavkastande hybridhöstkorn med låg utsädesmängd. Hyvido-sorterna bestockar sig kraftigt och ju varmare vädret blir under hösten desto mer hinner det bestocka sig före vintern. Vid etableringen är målet att nå ca 650 ax per kvadratmeter. Det varma härliga sommarvädret innebär att vi kan rekommendera sådd av Hyvido även under de kommande veckorna. Förutsatt att vädret är fortsatt gynnsamt är våra rekommenderade utsädesmängder i södra Sverige för de kommande veckorna: Vecka 37-38: plantor/m 2 Vecka 39: plantor/m 2 Den lägsta utsädesmängden gäller för sorten Mercurioo på varma lokaler med fina såbetingelser och de högre utsädesmängderna för Wootan och Trooper vid sådd i lite besvärligare förhållanden. För bästa resultat bör Hyvido -sorterna sås så fort som möjligt Om hösten fortsätter att vara varm bör ni som odlar höstsäd och i synnerhet höstkorn vara noga med att kontrollera om det finns bladlöss i era grödor. Bladlöss sprider rödsotvirus och kan orsaka stora skador. Om angreppet uppmärksammas i tid är bladlöss både enkla och billiga att bekämpa.

86 God praxis för en hållbar användning av växtskyddsmedel i stråsäd (exemplet stråförkortare) 5 februari 2018 Peter Bergkvist

87 Förändring i strålängd (cm) Höstvete Höstråg Höstrågvete Vårvete Vårkorn Havre Medeltal från de officiella sortförsöken. Magnus Halling. SLU. Inst. för Växtproduktionsekologi.

88 Förändring i stråstyrka (%) Höstvete Höstråg Höstrågvete Vårvete Vårkorn Havre Medeltal från de officiella sortförsöken. Magnus Halling. SLU. Inst. för Växtproduktionsekologi.