Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Transkript

1 Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

2 Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

3 Ämneskommitté odlingsmaterial Mål: identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd Kommittéens hemsida:

4 Organisation och möten 2017 Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (9/2 och 5/10 år 2017). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två telefonmöten per år. Slutet april och slutet juli (21/4, 18/7 år 2017). Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför skörd Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag

5 Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: Medlemmar (10 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne

6 Arbetsfördelning sortprovning 2017 Jannie Hagman, SLU: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Höstrågvete Höstråg Oljelin Magnus Halling, SLU: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs Vallväxtarter

7 4 Minnesanteckningar a Statistikprojekt sortprovningen doktorand anställd sep projektgrupp 6b Diskuterade framtida projektidéer i grupper 7 tema försöksmetodik ettåriga provningen Slopa redovisning av ergosterol Spridningskriterier mognadsdatum och genomgång anvisningar i PM för mognadsgraderingar 9 Valideringsgrupp - implementerad

8 4 Minnesanteckningar - 7a Försöksmetodik nya parametrar Marktäckning Vinterskadegradering Halmmängd Oljehalt 9 % vatten Skalbarhet och betaglukan i havre Nematodresistens hos havre- och kornsorter

9 5. Korta presentationer aktuella projekt Inget anmält

10 6a. Aktuella forskningsidéer. Nedan från mötet Utnyttja sortförsök för mer studier (ogräskonkurrens, halmmängd och skördeuppbyggnad, nematoder) Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer (inverkan torka, sen sådd, kyla, låg utsädesmängd, skördeuppbyggnad) Koppla ihop väderdata med sorters resultat (använda modeller?) Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning

11 Uppdaterad efter mötet 6b. Framtida projektidéer - listan Lär känna sorten samspel odlingsteknik och omgivande faktorer Special lätta jordar Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) Behandlingseffekt i sortförsöken inverkan på grödans utveckling av olika preparat Metodutveckling ettåriga sortprovningen Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) Sorters kväveeffektivitet i sortförsöken Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans Sortprovning i vårrågvete Sortspecifika grödesmodeller Fusarium sorters känslighet (vårvete och havre pågår)

12 7 Mötestema: nio-gradiga skalor för subjektiva graderingar Erfarenheter från HS (Sven-Åke Rydell) Erfarenheter från Lantmännen (Tina Henriksson) Sjukdomsgraderingar och tyska skalan (Gunnel Andersson) Engelska skalan (Magnus Halling) Vad säger forskningen? (Johannes Forkman) Fälthandboken hur gå vidare (Anneli Lundqvist via telefon)

13 8. Operativa sortgruppen - rapportering Aktuella frågor och beslut Valideringsgrupp bedömer resultat sortprovningen Beslut operativa gruppen Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina Henriksson och Karl-Oskar Andersson Avstämning innan publicering av resultat enskilda försök och sammanställningar

14 9 Sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2016 a) Urvalskriterium graderingsparametrar sjukdomar vid sammanställning från och med 2016 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos sjukdomsparametrar för varje försök för graderingsdata: Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata <5 % eller (INTE MED: högst 10 % skillnad på nivå) >50 % tas parametern för det försöket bort

15 9 Nyheter i sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2017 a) Nya urvalskriterium parametrar odlingsegenskaper vid sammanställning från och med 2017 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos odlingsparametrar för varje försök för graderingsdata (stråstyrka, planttäthet, etc): Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-95 % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata >95 % (96-100) och <5 % (0-4) tas parametern (alla data) för det försöket bort

16 Med kriterier förstärks effekten och nivåerna ändras Med kriterier Utan kriterier

17 12 Uppdateringar av applikationen Nyheter ht 2017: Provningstyp inom art inkluderad. T.ex. vårkorn konventionell provning, tidig provning, ekologisk provning och nordlig provning Antal försök (N) Kommande bild skärmdumpar från en smartphone vid sökningar i höstkorn applikationen anpassas till plattform det finns ingen app

18

19 gradig skala enl. Bundessortenamt Ämneskommitté Odlingsmaterial Linköping Gunnel Andersson VSC Kalmar Växtskyddscentralen Kalmar

20 BSA har 9-gradiga skalor för: Sjukdomar och skadegörare Liggsäd Stråbrytning Axbrytning Hagelskador, drösning, fågelskador Mfl. Växtskyddscentralen Kalmar

21 Växtskyddscentralen Kalmar

22 BSA skalan för sjukdomar beskriver angreppets storlek 1 = minst angrepp 9 = kraftigast angrepp Engelska skalan beskriver sorternas motståndskraft mot en sjukdom 1 = minst motståndskraft, 9=störst motståndskraft Växtskyddscentralen Kalmar

23 Kornets bladfläcksjuka EPPO guideline PP 1/026 (4) Växtskyddscentralen Kalmar

24 Angrepp uttryckt i text och %-intervall BSA Beskrivning angrepp 1 mycket låg 0 2 låg till mycket låg > låg > låg - medel > medel > medelhög > hög > hög till mycket hög > Intervall % angrepp 9 mycket hög > Växtskyddscentralen Kalmar

25 Svartpricksjuka Brunfläcksjuka Växtskyddscentralen Kalmar

26 Gulrost Växtskyddscentralen Kalmar

27 Kornrost Brunrost EPPO guideline PP 1/026 (4) Växtskyddscentralen Kalmar

28 Brunfläcksjuka EPPO guideline PP 1/026 (4) Växtskyddscentralen Kalmar

29 Svartpricksjuka höstvete Sort VSC 2017 BSA Brons 5 5 Ceylon 6 6 Cubus 6 6 Elixer 5 5 Ellvis 6 5 Etana 7 6 Frontal 5 5 Hereford 6 6 Julius 4 5 Mariboss 6 5 Praktik 7 6 Torp 4 4 Norin 6 7 Växtskyddscentralen Kalmar

30 Kornrost korn VSC 2017 BSA Propino 6 3 Tamtam 6 3 Quench 8 4 Anakin 6 3 SWMakof 5 3 SWCatriona 7 4 Lukas 6 3 Vilgott 8 4 Fairytale 2 2 Salome 5 3 Sanette 7 3 KWS Irina 7 3 Växtskyddscentralen Kalmar

31 BSA 9-gradig skala för liggbildning vid skörd BSA skala Förklaring 1 Ingen liggbildning halmen helt upprätt 3 Hela beståndet lutar 30 O eller kraftig liggsäd i ¼ av rutan 5 Hela beståndet lutar 45 O eller kraftig liggsäd i ½ av rutan 7 Hela beståndet lutar 60 O eller kraftig liggsäd i ¾ av rutan 9 Liggsäd i hela rutan Jämna siffror används för värden mittemellan Växtskyddscentralen Kalmar

32 BSA 9-gradig skala för stråbrytning (nedre 2/3 av strået) och axbrytning (övre tredjedelen av strået) BSA skala Förklaring 1 Ingen eller mycket lite 2 Mycket lite till lite 3 Lite 4 Lite till medel 5 Medel 6 Medel till stark 7 Stark 8 Stark till mycket stark 9 Mycket stark Växtskyddscentralen Kalmar

33 BSA 9-gradig skala för hagelskador, drösning, fågelskador BSA skala 1 0 % Förklaring % förlust % % % % % % % 9 > 35 % Växtskyddscentralen Kalmar

34 7d engelska skalan Disease resistance AHDB & NIAB/TAG UK scales 1 very susceptible 2 very susceptible 3 very susceptible 4 susceptible 5 moderately susceptible 6 moderately susceptible 7 moderately susceptible 8 resistant 9 resistant high figures indicates that a variety shows the character to a high degree (e.g. high resistance)

35 Exempel på engelska skalan

36 Erfarenheter från HS av 9-gradiga skalan Sven-Åke Rydell Försöksverksamheten Östergötland

37 Erfarenheter av 9 gradig skala Många beställare och nästan lika många olika system! 0-100, 0-10, 1-9, inte konsekvent vilken sida som är bra. Försökte rensa upp inför 2017 Sonderade vad beställare är vana vid, flest var med på tysk 1-9, någon vill fortfarande ha 0-9 eller %. Ologiskt att 0 är 1 : fel registreringar med detta. Saknas ofta på fältkort vilken skala man ska använda. Står t.ex. bara att man ska gradera sjukdomar : Stor felkälla. Smidigt med att ange en siffra, har man sedan bra program så varnar det om man knappar fel. Går lättare att hitta skillnader på vinterhärdighet, svamp.

38 Planttäthet, plant population 1 = 100 % 2 = % 3 = % 4 = % 5 = % 6 = % 7 = % 8 = 1-15 % 9 = Ingen uppkomst

39 Vinterhärdighet Winter hardiness Assessment key. Skala inga skador, 1 total utvintring. 1 no visible damage 2 100% leaf area intact but plants slightly weakened 3 80 % leaf area alive plants weakened 4 75 % leaf area alive some plants missing 5 50 % leaf area alive 75 % plants left 6 35 % leaf area % plants left 7 25 % leaf area few plants left 8 10 % leaf area alive 9 all plants dead

40 Stråstyrka 1-9, 1 ingen liggsäd, 9 ligger helt. Lodging 1 non, 9 all 1 = Ingen liggsäd 3 = ca 30 lutning 5 = ca 45 lutning av alla strån eller starkare på ca 50 % av ytan 7 = alla strån lutar ca 60 eller total liggsäd på ca 75 % av ytan 9 = total liggsäd

41 Sjukdomar 1-9, 1 inga sjukdomar, 9 hela bladet angripet, OBS index skala för att få fram skillnader, procentsatser nedan ska tas som rikt märke, diseases logarithmic trend 1-9.D 1 = 0 % 2 = 1-5 % 3 = 5-10 % 4 = 10-20% 5 = % 6 = % 7 = % 8 = % 9 = % Mognad anges med datum i format mm-dd OBS bindestreck viktigt för funka i Excel! Mognad är när kärnan får en inre fast konsistens och kan brytas med tumnageln.

42 Tina Henriksson, förädlare Lantmännen lantbruk Ämneskommitté Odlingsmaterial 5 oktober 2017, Linköping Sv Landscape

43 Sv Landscape 9 gradiga skalor- så använder vi dem! Stora material Mätare/kontroll Ibland bara varannan Gruppering 1-3, 4-6, 7-9 Kan anpassas beroende på angreppsgrad

44 Sv Landscape Fördelar Snabbt Flexibelt- kan användas olika i olika material Relativt enkelt att lära ut

45 Sv Landscape Nackdelar Om man använder skalorna för flexibelt går de inte att sammanställa

46 Vad säger forskningen om den niogradiga tyska skalan? Johannes Forkman Möte med ämneskommittén Odlingsmaterial Linköping den 6 oktober 2017

47 Johannes Forkman

48 Syfte Jämföra tre skalor för gradering: - P1: 1%-steps (0 100%). - P5: 5%-steps (0, 5, 10,..., 95, 100%). - R9: rating scale (1 9, defined on a logarithmic percentage scale; see Table 1).

49 Johannes Forkman

50 Metod Två grupper: A: Oerfarna graderare (15 studenter) B: Erfarna graderare (16 personer) Datorprogam (MS Access) Visade 100 blad med varierande angrepp av mjöldagg Bilderna visades i slumpmässig ordning Johannes Forkman

51 Johannes Forkman

52 Johannes Forkman

53 Johannes Forkman

54 18 % 50 % 18 % Johannes Forkman

55 Korrekta fördelningen Grupp A Studenter Grupp B (Erfarna) De fyra bästa graderarna

56 Metod P1 Korrekta fördelningen Grupp A Studenter Grupp B (Erfarna) De fyra bästa graderarna

57 Metod P1 Korrekta fördelningen Grupp A Studenter Grupp B (Erfarna) De fyra bästa graderarna

58 Standardavvikelsen för felet Studenter Erfarna Johannes Forkman

59 Johannes Forkman Precision

60 Hur lång tid tog en gradering? Värden i log sekunder Johannes Forkman

61 Frågeformulär

62 Hartungs och Piephos slutsatser Det känns lättare att ge rätt svar på en 9-gradig skala Det går snabbare att gradera på en 9-gradig skala än på en procentskala Procentskalorna (P1 och P5) gav bättre precision än den 9-gradig skalan (R9) Skalan P5 kan rekommenderas och skulle kunna kompletteras med finare indelning i områdena 0-10 och Johannes Forkman

63 Två kommentarer avseende NFTS 1. Observationer på skalan 0-10 eller kan transformeras med logit-transformation 2. Beräknade medelvärden på procentuell skala skulle lätt kunna presenteras även på niogradig skala Johannes Forkman

64 Karin Hartung: Om ni graderar på procentuell skala, och dessutom har ett datorsystem som tillåter transformation av data, då gör ni ju redan rätt! Det finns ingen anledning att byta till den tyska skalan. Johannes Forkman

65 Hans-Peter Piepho: Det är ingen bra idé att kasta borta information på procentskala. Om man vill använda den niogradiga skalan måste man först göra en bedömning i procent. Oavsett hur fel den bedömningen är, så är det bättre att notera den direkt, än att konvertera den till den niogradiga skalan. Till skillnad från vad många tror, så försvinner inte felet i den procentuella bedömningen genom transformationen till den niogradiga skalan. Johannes Forkman

66 Ämneskommitté Odlingsmaterial Mötestema: niogradiga skalor för subjektiva bedömningar f. Fälthandboken hur gå vidare? Anneli Lundkvist Foto. Jannie Hagman

67 Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1 Graderingar allmänt Beståndsgraderingar i vallförsök Graderingar av drösning 6.2 Gradering av svampsjukdomar 6.3 Gradering av behandlingsskador 6.4 Ogräsinventering 6.5 Räkning av plantor, skott och ax/vippor 6.6 Räkning av skadegörare Foto. Jannie Hagman

68 Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1. Graderingar allmänt 1. Gradering efter skala, procentgradering Vid gradering betyder vanligtvis 0 att det som graderas inte alls förekommer och 100 att det förekommer fullt ut I intervallet används normalt inte större upplösning än 5 eller 10 procentenheter. I intervallen 0-10 och bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när. Skador av olika slag kan graderas antingen som andelen plantor med påträffad skada i beståndet eller hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen. Foto. Jannie Hagman

69 Foto. Jannie Hagman Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1. Graderingar allmänt 1. Gradering efter skala, procentgradering forts. Vid gradering av egenskaper som bedöms i hela parcellen, t.ex. planttäthet och stråstyrka, är det inte givet att samma värde gäller över hela parcellen. I sådana fall ska ett viktat medelvärde anges. Exempel: En fjärdedel av parcellen graderas till 90 och resterande tre fjärdedelar till 70. Det viktade medelvärdet blir då 0,25x90 + 0,75x70 = 75. Gradering av botanisk sammansättning, insådd art och ogräsförekomst är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta såväl andelen bredbladiga som högvuxna plantor och underskatta andelen gräs eller småvuxna plantor i ett blandbestånd.

70 Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1. Graderingar allmänt 2. Datumgraderingar Datumgraderingar görs normalt ledvis och används för att bedöma den tidpunkt olika växter uppnår ett visst utvecklingsstadium. Graderingsvärdena utgörs av datum och ska anges på formen mmdd, där mm betyder månad nummer och dd betyder dag nummer. T.ex. anges den 5 augusti som 0805 eller 805, den 5 oktober som Datumangivelsen ska normalt, om ej annat anges i försöksplanen, motsvara den dag då 50 % av antalet plantor uppvisar ett efterfrågat utvecklingsstadium.

71 Fälthandboken: 6. Registreringar Vanligt förekommande graderingar (i bokstavsordning) Typ Egenskap Axbrytning, Behandlingsskador, Botanisk sammansättning, Bristsymptom, Grönmassa, Grönskott, Insådd art, Marktäckning, Ogräsförekomst, Planttäthet, Slutenhet, Stråbrytning, Stråstyrka 1-5 Drösning Datum Axgång/vippgång, Blomning, Mognad, Uppkomst Enligt PM Skadedjur (insekter), Svampsjukdomar

72 Fälthandboken - hur gå vidare?

73 Utsädesmängder höstkorn Magnus Halling, möte Odlingsmaterial , Linköping

74 Extra* led i sortförsök med höstkorn (L7-0215) Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd *Finansieras av Sverigeförsöken

75 Beslutade utsädesmängder i sortförsöken från 2016 (sådd 2015) Godkända höstkornförsök År Område Summa A B D E F 1 1 Totalsumma Registrerade utsädesmängder 2016 Utsädesmängd Adbnr, grobara/m2 07BL BM BM06 (MB) BM07 (H) BM08 (I) BM BM10 (E) BM11 (BC) 400 Grobara kärnor/m 2 Södra Sverige Mellansverige Art Antal VCUriskförsök Omr A - B Omr C - G Vårvete Vårkorn Vårrågvete Havre Ärter Lin Åkerböna Vårraps Enligt Svensk Raps Höstvete Hybrid-höstvete Höstråg Hybrid-höstråg Höstrågvete Höstkorn Hybrid-höstkorn Sådd 2014: 400 grobara kärnor/m2 alla platser

76 Höstkorn avkastning behandlat Hybridsort Linjesort obehandlat Hybridsort Linjesort Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros, avvikelse 2017

77 Höstkorn avkastning Behandling Typ Utsädesmängd Skörd kg/ha, vh 15 % Reltal Behandlat Hybridsort Linjesort Obehandlat Hybridsort Linjesort Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros

78 L6-215 sortförsök höstkorn, Varaslätten Hybrid 100 % (ruta 9) - Få försök Hybrid 50 % (ruta12)

79 Slutsatser Hybridsort: Två procent skördeminskning i behandlade led Sverige redan vid 75 % utsädesmängd (inte signifikant) Halvering av utsädesmängden ger ca 6 % skördenedsättning i behandlade led Sverige I obehandlade led Sverige lika stor skördenedsättning (relativt) som i behandlat Mer beroende svampbekämpning visa skördepotential Linjesort: I stort sett samma mönster i skördenedsättning som hybridsort i behandlat och obehandlat (50 % utsädesmängd två procent mer reduktion avkastning)

80 Höstkorn årsvis avkastning , behandlat År Typ Utsädesmängd Hybridsort Linjesort

81 Enskilda försök 2016, skörd dt/ha R LC MC H I E Beh Led Medel A Linjesort 100 % Linjesort 75% Linjesort 50% Hybridsort 100 % Hybridsort 75% * Hybridsort 50% A Medel B Linjesort 100 % Linjesort 75% Linjesort 50% Hybridsort 100 % Hybridsort 75% Hybridsort 50% B Medel Medel A=obehandlat och B = behandlat *Lägre nivå angrepp bladfläcksjuka och mjöldagg få försök

82 Fortfarande finns goda möjligheter att etablera högavkastande hybridhöstkorn, Hyvido, med låg utsädesmängd i Södra Sverige! Reklam Syngenta Det fina vädret med höga temperaturer och på vissa håll fin markfukt för sådd innebär att det fortfarande finns goda chanser att etablera högavkastande hybridhöstkorn med låg utsädesmängd. Hyvido-sorterna bestockar sig kraftigt och ju varmare vädret blir under hösten desto mer hinner det bestocka sig före vintern. Vid etableringen är målet att nå ca 650 ax per kvadratmeter. Det varma härliga sommarvädret innebär att vi kan rekommendera sådd av Hyvido även under de kommande veckorna. Förutsatt att vädret är fortsatt gynnsamt är våra rekommenderade utsädesmängder i södra Sverige för de kommande veckorna: Vecka 37-38: plantor/m 2 Vecka 39: plantor/m 2 Den lägsta utsädesmängden gäller för sorten Mercurioo på varma lokaler med fina såbetingelser och de högre utsädesmängderna för Wootan och Trooper vid sådd i lite besvärligare förhållanden. För bästa resultat bör Hyvido -sorterna sås så fort som möjligt Om hösten fortsätter att vara varm bör ni som odlar höstsäd och i synnerhet höstkorn vara noga med att kontrollera om det finns bladlöss i era grödor. Bladlöss sprider rödsotvirus och kan orsaka stora skador. Om angreppet uppmärksammas i tid är bladlöss både enkla och billiga att bekämpa.