Institutionen för växtproduktionsekologi Ämneskommitté odlingsmaterial
|
|
- Daniel Sten Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för växtproduktionsekologi Ämneskommitté odlingsmaterial Inbjudan till möte i Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial (tidigare sorter och provning) Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsmaterial och provning. Kommittén har i uppdrag att arbeta med utveckling och forskningsformulering, samt information och resultatspridning inom området. Mötesdag: torsdag 4 oktober 2018 Tid: kl (fika serveras från 9:45 och 14.45, lunch ca kl 12:00) Plats: Scandic Frimurarhotellet, St. Larsgatan 14, Linköping (OBS ny plats) Kostnad: ingen lunch ingår DAGORDNING: 1. Välkommen, presentationer 2. Val av sekreterare 3. Godkännande av dagordningen 4. Förra mötets minnesanteckningar ( ) 5. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet a. SLF-projektet: Statistik för sortprovningen (Johannes Forkman) 6. Mötestema: Analysmetoder av frö och kärna av oljeväxter, stråsäd och trindsäd i sortprovningen a. NIT-analyser (Rikard Westbom, Cerealielab) i. Vilka analyser fungerar och inte. Säkerhet, utrustning och kalibrering. Nuläge och utvecklingsmöjligheter b. Referensmetoder (Rikard Westbom, Cerealielab) i. Protein- och råfettanalyser med referensmetoder, bakanalyser och falltalsanalyser c. Erfarenheter från analysutförare med NIT och referensmetoder, (Mohammad Bigee, Agrilab/Simon Sverkel, Perten,) d. Hur presenteras resultaten i. Avräkningen till lantbrukaren (Oscar Johansson, Forsbecks AB) ii. Resultaten från sortprovningen (Magnus Halling, SLU) e. Sammanfattande diskussion 7. Operativa sortgruppen a. Rapportering aktuella frågor och beslut (Anders Ericsson) b. Effekt av årets torka på bedömning av sortförsöken (Magnus Halling/Jannie Hagman.) 8. Försökshandboken uppdateringar (Anneli Lundkvist) 9. Övriga frågor (anmäl innan till Magnus) 10. Nästa möte i februari Avslutning Anmäl ditt deltagande på länken: senast tisdag 27 september. Obligatorisk anmälan! Avanmälan senast 27 september. Förmiddagskaffe finns framdukat från kl och eftermiddagskaffe från kl Lunchen är ca kl 12 och ingår. Speciella önskemål om kosten meddelas vid anmälan. Välkomna önskar Magnus och Anders 1
2 Institutionen för växtproduktionsekologi Sortprovningen Presentationer och tidigare protokoll hittas på länken: Sök på Odlingsmaterial. 2
3 Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
4 Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp
5 Ämneskommitté odlingsmaterial Mål: identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd Kommittéens hemsida:
6 Organisation och möten 2018 Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (6/2 och 4/10 år 2018). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två telefonmöten per år. Slutet april och mitten juli (26/4, 12/7 år 2018). Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför skörd Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag
7 Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: Medlemmar (10 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne
8 Ansvarsfördelning sortprovning 2018 Jannie Hagman, SLU: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Höstrågvete Höstråg Oljelin Magnus Halling, SLU: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs Vallväxtarter
9 4 Minnesanteckningar ) Forskningside masterarbete halmmängd inte genomförd 6) Tema satsningen på odlingstekniska sortförsök slutsats behov av att utvärdera resultat och metodik och hur redovisa på bästa sätt 10) Ekologiska provningen med i gruppen för ny design
10 Aktuella forskningsidéer. Omröstning Rank omrösting Ämne Utnyttja sortförsök för mer studier: halmmängd, nematoder, kväveeffektivitet ogräskonkurrens och skördeuppbyggnad Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer som: låg utsädesmängd, kyla, sen sådd och torka Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning 5 Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) 6 Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) 7 Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation 8 Koppla ihop väderdata med sorters resultat 9 10 Artspecifika grödesmodeller beräkna avkastning och näringskvalitet (skördeprognoser) Behandlingseffekt i sortförsöken inverkan på grödans utveckling av olika preparat (försöksfrågeställningen täcks redan till viss del av försöksserie L7-0130M i höstvete! ) 11 Fusarium sorters känslighet (vårvete och havre pågår) 12 Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans 13 Sortprovning i vårrågvete
11 Prioriteringslista skickat till SLF april 2018 ÄMNESKOMMITTÉNS PRIORITERADE UPPSLAG TILL PROJEKT INOM SORTPROVNINGEN Ämne Utnyttja sortförsök för mer studier: halmmängd, nematoder, kväveeffektivitet, ogräskonkurrens och skördeuppbyggnad Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer som: varierande utsädesmängd, kyla, varierande såtid och torkkänslighet Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) ÄMNESKOMMITTÉNS PRIORITERADE ARBETEN FÖR METODUTVECKLING AV SORTPROVNINGEN Ämne Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning
12 5. Korta presentationer aktuella projekt a) SLF-projektet: Statistik för sortprovningen (Johannes Forkman)
13 6 Mötestema: Analysmetoder av frö och kärna av oljeväxter, stråsäd och trindsäd i sortprovningen NIT-analyser (Rikard Westbom, Cerealielab) Vilka analyser fungerar och inte. Säkerhet, utrustning och kalibrering. Nuläge och utvecklingsmöjligheter Referensmetoder (Rikard Westbom, Cerealielab) Protein- och råfettanalyser med referensmetoder, bakanalyser och falltalsanalyser Erfarenheter från analysutförare med NIT och referensmetoder, (Mohammad Bigee, Agrilab/Simon Sverkel, Perten,) Hur presenteras resultaten Avräkningen till lantbrukaren (Oscar Johansson, Forsbecks AB) Resultaten från sortprovningen (Magnus Halling, SLU) Sammanfattande diskussion
14 6dii Parametrar skörd i sortprovningen Parameter Enhet Bestämning Gröda Skörd kg/ha Bestäms vid 15 % vattenhalt i spannmål och trindsäd förutom bönor (18 %), och vid 9 % vattenhalt i oljeväxter. All spannmål och trindsäd Råfettskörd kg/ha Mängden råfett beräknas med hjälp av skörd och råfetthalt. Höst- och vårraps, rybs och lin Merskörd för behandling kg Beräknas genom jämförelse av skörd vid behandling och skörd utan behandling. All spannmål.
15 6dii Parametrar kvalitet i sortprovningen Parameter Enhet Bestämning Gröda Vattenhalt % Bestäms med NIT-teknik. Alla grödor. Rymdvikt g/l Vikten av 1 liter kärnor/frön. Bestäms med All spannmål. NIT-teknik. Tusenkornvikt, TKV g Vikten av 1000 kärnor/frön. Alla grödor. Falltal sek Stärkelsens klistrighet bestäms genom att Bestäms i utvalda försök mäta enzymaktiviteten i ett mjölprov. I ett i höst- och vårvete, samt provrör blandas mjöl och vatten, tiden det ibland i höstråg. tar för en stav att falla genom blandningen blir falltalet. Proteinhalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Spannmål och trindsäd. Stärkelsehalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Vete och korn Råfetthalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Havre Fullkorn % Andelen kärnor med diameter > 2,5 mm Vårkorn Oljehalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Oljeväxter Bakvolym ml Bakvolymen av 100 g mjöl. Redovisas som en differens till mätaren. Bestäms i utvalda försök och sorter i höst- och vårvete.
16 7. Operativa sortgruppen Rapportering aktuella frågor och beslut (Anders Ericsson) Effekt av årets torka på bedömning av sortförsöken (Magnus Halling/Jannie Hagman.)
17 Eng Wide Analyser med referensmetodik och NIT Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial
18 Eng Wide Referensmetodik Referensmetodik Exempel Analyserande och användbarhet Om kvalitetssäkring/mätvärdeskvalitet Riktighet och precision Om kvalitetssäkring/mätvärdeskvalitet Reproducerbarhet Indirekt metodik Exempel Vad fungerar? 2
19 Eng Wide Rymdvikt Lantbruk Kvarn Bageri Konsument
20 Eng Wide Rymdvikt referensmetodik Tre stycken svenska standardmetoder (mätprincip gravimetri).
21 Eng Wide Rymdvikt i praktiken Automatiserad modul med volymkärl och våg. Spårbarhet till världsnormalen möjlig.
22 Eng Wide Vattenhalt i spannmål - Referensmetodik 6
23 Eng Wide Ex. referensmetodik & indirekt metodik Referensmetodik kräver generellt tid, dyr instrumentering, kompetens, anpassade lokaler och kemikalier. Kostsamt och mindre anpassningsbart. Indirekt metodik utnyttjar information som har ett samband med referensmetodik. Ofta snabb och enkel jmfm referensmetod. Kräver oftast god kunskap om kvalitetssäkring. Hur skall t.ex. instrumentet kalibreras. Vattenhaltsanalysator (mätprincip konduktometri) Svårt att göra något indirekt med högre mätvärdeskvalitet än referensmetodik. 7
24 Eng Wide Ex. referensmetodik & indirekt metodik Vete/H2O: sek Enkelt Icke destruktivt Inga kemikalier Kostnadseffektivt Reproducerbart Användbart! 8
25 Eng Wide Mätvärdeskvalitet - Noggrannhet Finns internationella standarder även för detta (5 st av SS-ISO 5725). Definierar mätvärdeskvalitet och beskriver bl.a. hur metoders repeterbarhet och reproducerbarhet kan tas fram. Hur kalibreringar bör utföras och systematiska avvikelser hanteras. 9
26 Eng Wide Mätvärdeskvalitet Riktighet Hur nära mätvärdet är det faktiska innehållet i provet? Säkerställs bl.a. genom kontroll och spårbarhet av mätutrustning. Laboratoriet säkerställer sin riktighet genom deltagande i ringtest, analyserande av CRM eller annan lämplig rutin. 10
27 Eng Wide Mätvärdeskvalitet Precision & riktighet 11
28 Eng Wide Mätvärdeskvalitet Riktighet Laboratoriejämförelser eller ringtest. Ett sätt att ständigt förbättras! Z-värde ett mått på riktighet. Så nära 0 som möjligt 12
29 Eng Wide Mätvärdeskvalitet Riktighet över tid Riktighet och precision är laboratoriespecifikt! 13
30 Eng Wide Val av metod vad fungerar?
31 Eng Wide Val av metod vad fungerar? Om standardmetodik existerar rekommenderas i allmänhet att använda denna. Riktighet och precision säkerställs av det enskilda laboratoriet som demonstrerar att standarden uppfylls. Ofta krav att så utförs löpande (nyckeltal t.ex. Z-värde). Det kan dock finnas fördelar med att frångå standardmetodik även om sådan existerar. Riktighet och precision bör i så fall bedömas löpande. I dialog kan användbarhet av metodik enklare behovsanpassas och valideras om standardmetodik saknas. Kännedom om hela förfarandet från provtagning till analys ofta centralt för beslut kring lämpligast analysstrategi. Här kan också överenskommelser om hur riktighet och precision skall utvärderas löpande nås. Stödjande standarder existerar för sådant arbete. Bra vid t.ex. utveckling av ny metodik! Vad fungerar inte? I värsta fall används något som inte fungerar för ändamålet utan kännedom om att så är fallet. Ex. olika varianter av metodik eller indirekt metodik av tveksam kvalitet. Uppföljning centralt för undvika dessa sällsynta situationer.
32 Eng Wide NIR SS-EN ISO12099 och AACC method Kort teoretisk bakgrund Så bygger man en NIR-modell NIR och användbarhet, några nyckeltal NIR i nätverk kalibrering och standardisering NIR i nätverk fördelar/fallgropar Vad fungerar och vad fungerar inte? Totala mätvärdesvariationen från fält till analysresultat. Ny teknik/forskning - Nya möjligheter! 16
33 Eng Wide Att arbeta med NIR-teknik 17
34 Eng Wide NIR modellering - spektrum och referensanalys 18
35 Eng Wide NIR modellering avvikare? 19
36 Eng Wide NIR modellering normalisering/databehandling Rådata Andra derivatan 20
37 Eng Wide NIR modellering skapa samband (själva modellen) 21
38 Eng Wide NIR modellering validera framtaget samband Korsvalidering vs oberoende dataset MO/RMSECV = 12 22
39 Eng Wide NIR Validering Oberoende dataset Skörd 2018 Vattenhalt i havre MO/SEP = 33 23
40 Eng Wide NIR Validering Oberoende dataset. Skörd MO/SEP = 4 24
41 Eng Wide NIR nåra nyckeltal för användbarhet AACC method anger följande: ~Mätområde / ~analysfel: 4 screening 10 kan användas för QC 15 lämplig för kvantifiering För kvantitativa samband är en bra tumregel att SEP*2 motsvarar mätosäkerhet vid 95 % KI (normalfördelning antas) 25
42 Eng Wide NIR Precision och riktighet enl. ISO Kontinuerlig uppföljning kritisk. Vid minsta förändring måste mätvärdeskvalitet säkras. Kan vara förändringar bortom NIR-instrumentet. Malning ett exempel. Metodik viktig! Rutin för outlierhantering definieras. Metodik viktig! Rutin för kontinuerlig uppdatering av modell beskrivs. Inte alltid så enkel del. 26
43 Eng Wide NIR i nätverk Några tydliga fördelar: Alla delar referensanalyser för uppföljning av riktighet. Modeller kan tas fram gemensamt. Standardisering och justeringar kan genomföras centralt om instrument är uppkopplade. Enkelt att utföra NIR-analyser. Komplicerade samband bakom. 27
44 Eng Wide NIR i nätverk Några små fallgropar: Riktighet och precision kräver individuell uppföljning över tid (då systematiska avvikelser förekommer). Outlier rutiner nödvändiga. Justeringar kan ställa till det. Risken är högre med flera instrument på samma laboratorium. Rutiner krävs. Standardisering sällan helt perfekt. Rutiner för att minimera instrumentvariation betydelsefullt. Implementering av tveksamma modeller kan även ske i nätverk. 28
45 Eng Wide Vad fungerar? NIR fantastiskt men kräver liksom referensmetodik uppföljning för att fungera optimalt. Metodik och standarder finns som definierar nyckeltal som kan användas för bedömning om användbarhet. En NIR modell kan inte bli bättre än referensmetodik (slumpmässiga fel undantaget). Bäst blir det om hela kedjan från provtagning till analys studeras för att avgöra vilken strategi som passar bäst för ändamålet. 29
46 Eng Wide Den ljusnande framtid Forskning pågår och mer är på gång: Genomisk selektion/proteinprofilering/stärkelsekvalitet/fusarium mm. GroGrund - SLU. Innovationer ökar förklaringsgrad även tidigt i handelskedjan. Exempel: Bildanalys med C-Grain Value. Förutsäger värde: Ja, Reproducerbar: Ja, Snabb: Ja, Enkel & Kostnadseffektiv: Ja 30
47 Eng Wide
48 Eng Wide Referensanalys - Råprotein Det är kvävehalten som analyseras. Denna multipliceras sedan med en faktor för att få fram halten råprotein. Långsamt, kostsamt och höga temperaturer. Kräver starka kemikalier och gashantering. SS-EN ISO :2016 SS-EN ISO 20483:
49 Eng Wide Samma halt råprotein kan ge mycket varierad brödvolym. Råproteinhalten klarar inte av att enskilt bedöma värdet i kommande handelsled! Cerealtekniska försök (Grästorp & Svalöv) 33
50 Eng Wide Analys av råprotein NIR teknik Förutsäger värde: Ja Reproducerbar: Ja Snabb: Ja Enkel och kostnadseffektiv: Ja 34
51 Eng Wide Analys av råprotein NIR teknik Förutsäger värde: Ja Reproducerbar: Ja Snabb: Ja Enkel och kostnadseffektiv: Ja 35
52 Eng Wide Råproteinet förutsäger värde i handelsled AgroNet NFN Lantbruk Kvarn Bageri Konsument
53 Eng Wide Falltal (Hagberg-Perten) Metodik förutsäger enzymaktivitet (α-amylas). Hög enzymaktivitet förändrar bakegenskaper när stärkelse bryts ner. Förutsäger värde: Ja, Reproducerbar: Ja Snabb: Ja Enkel och kostnadseffektiv: Ja ISO 3093:
54 Eng Wide Falltal vs enzymaktivitet Prover med försämrade bakegenskaper kan identifieras och därmed undvikas. Samtidigt kan samma falltal ge varierande enzymaktivitet. Höstvete 2016, Cereallaboratoriet 38
55 Eng Wide Om sortval & att baka Falltals- och råproteinanalyser kan utföras mycket tidigt i handelskedjan för att definiera kvalitet. Men den multivariata gåta innehållande allt som påverkar bakningskvalitet är långt mer komplex än dessa analyser. Den som söker djupare kunskap bör mala & baka! Sortval är en central komponent för att upprätthålla en hög förutsägbarhet. Bakegenskaperna kan variera för olika partier med samma råproteinkonc. och falltal. Cerealtekniska arbetsgruppen arbetar mycket aktivt med frågeställningar som dessa. Ger även sortrutlåtande. SLU håller ordförandeskapet genom Jannie Hagman (Forskningsledare vid Institutionen för växtproduktionsekologi). Exempel på sort: Festival har fina bakegenskaper vid låga proteinhalter samt ett stabilt falltal. Dessutom bra resistens mot stinksot/dvärgstinksot. Väl lämpad för t.ex. EKO-odling. 39
56 Eng Wide
57 SLF-projektet: Statistik för sortprovningen Johannes Forkman Fältforsk, SLU
58 SLF-projekt: Säkrare statistik i svensk sortprovning Johannes Forkman, SLU Jannie Hagman, SLU Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Alf Ceplitis, Lantmännen
59 Doktorandprojekt Harimurti Harimurti Buntaran, doktorand, SLU Johannes Forkman, handledare, SLU Hans-Peter Piepho, biträdande handledare, Hohenheim universitet Jannie Hagman, biträdande handledare, SLU Jesper Rydén, biträdande handledare SLU
60 Table 1. The number of crop variety trials has decreased since the 1980s Year Winter wheat Spring barley Spring wheat Peas
61 Figure 1. Results from crop variety testing of spring wheat in 2015, where fungicides were used. The complete list includes 28 varieties. Here, only eight of them are shown. Resultaten baseras på alltför få försök Ingen tydlig information om sorternas stabilitet
62 Table 2. The list of the five highest yielding wheat varieties in Region B, year 2015, is dependent on the choice of statistical method. The results using the present method are based on the two trials performed in Region B. The alternative method utilizes all 12 trials performed in Sweden, but the predictions are still specific for Region B Present method Alternative method Variety Yield (kg/ha) Variety Yield (kg/ha) 1. Mandarina KWS Skandus LW07SW Cornetto Mandarina KWS WPB08SW WPB Oryx WPB Oryx 9600 Hämta styrka från andra regioner
63 Metod Olika statistiska modeller jämförs med hjälp av korsvalidering. Beräkningarna görs på data från tidigare år Resultat Modeller med slumpmässiga effekter av sorter funkar bäst.
64 Praktiska slutsatser Vi bör använda andra statistiska modeller än vi gör idag. Försöksserier bör om möjligt vara balanserade. Forskning som påbörjas just nu Bör försöken viktas efter precision och i så fall hur?
65 När kommer resultaten? Licentiatseminarium: September 2019 SLU Slutrapport: Juni 2020 SLF
66 Analysis with Value Company Overview
67 Analytical solutions for Agri Food Industries Grain Flour Food Feed
68 Our History Harald Perten, a cereal chemist, founded the company in 1962.
69 Perten s History
70 Innovation & Quality 50 years ago Perten developed the Falling Number method and instrumentation. Falling Number, and later Gluten Index, were accepted as the world standards.
71 Two technology platforms Non-destructive analysis NIR/Aquamatic All macro organic constituents Replace old tedious methods Requires calibrations Possible to use in lab and on line Strong growth Products can be used in many segments Rheology analysis measurements Properties rather than constituents Traditional methods Strong in Grain, Flour and Food Used industry wide as de facto or official standard Used in Food product development & research
72 Compositional analysis
73 A long history in NIR In 1980 Perten Instruments developed its first NIR instrument.
74 DA 7250 NIR Analyzer 6-second analysis Grains, slurries, powders and more No sample preparation Highly accurate
75 Accurate Easy to Use
76 NIR Applications in Process Industries Until now majority of on line analyzers are filter based. Our new offer includes on line measurement using diode array technology.
77 Inframatic 9500 Grain Sorting grain according to quality Moisture, protein, wet gluten, Zeleny, optional hectolitre weight / test weight Payment analysis Flour with optional flour module Quality control during milling & finished flour specification Moisture, protein, ash, wet gluten, Zeleny, flour whiteness L*
78 Grain Grain Analysis Designed for Users Operate from 12 Large Colour Touch Screen Rapid & simple! User interface in many local languages 1. Select 2. Pour 3. Remove
79 Next Generation Moisture Meter New technology Based on USDA research Superior accuracy All grains and oilseeds Moisture, specific weight and temperature No calibration updates One calibration for all products
80 Functional analysis
81 The Falling Number System Falling Number 1000 Automatic model for double determinations. Falling Number 1700 Automatic model for double determinations. Falling Number 1500 standard or Fungal Automatic single determination model Fungal - determination of total alpha-amylase activity in flours supplemented with fungal enzymes. Falling Number 1310 Automatic single determination model.
82 The Glutomatic System Glutomatic 2200 & Centrifuge 2015 For Wet Gluten Content and Gluten Index. Glutork 2020 For Dry Gluten Content.
83 Instrument Solutions - RVA Rapid Visco Analyser Rapid heating & cooling rotational viscometer Viscosity measurement (canister & paddle) Temperature control/shear control RVA 4500 high sensitivity down to 10 cp & up to 50,000 cp, TCW software RVA-TecMaster mid range (TCW3 & stand alone) RVA-StarchMaster2 (stand alone)
84 doughlab models doughlab: 300g or 50g Z-arm mixing to determine flour processing quality. micro-doughlab: 4g (research/breeder scale) uses the same methodology and correlates with large scale methods.
85 Customer focus Short lead time and shipments on time Extensive after sales support and service Predictive Maintenance Packages Reference samples for verifying instrument accuracy NIR Calibration support and service Global service organization in all time zones Customized Engineering and Software adoptions On-line sample presentation Software integration
86 Global presence With distributors we cover 100 countries around the world.
87
88
89 Analys av sortförsök växtodlingssäsongen 2018 Linköping 4 oktober 2018 Jannie Hagman
90 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp Besiktningskommentarer: Tunn gröda. Viss ojämn uppkomst pga torka, men ok Jämnt OK
91 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp
92 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp StatResults StatRevision
93 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp StatResults StatRevision
94 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp
95 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp
96 Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp
97 Vårveteförsök 07C677 StatRevision 32,5 47,4 41,5
98 Höstveteförsök L7-101, 10, 07BN68, Brunnby
99 Höstveteförsök L7-101, 10, 07BN68, Brunnby
100 Höstveteförsök L7-101, 10, 07BN68, Brunnby
101 Höstveteförsök 07BN68 Brunnby 51,6 58,6 47,9 52,0 57,0 35,4
102 Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby
103 Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby,
104 Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby
105 Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby Försöket kasserades
106
107 Effekt av årets torka på bedömning av sortförsöken Magnus Halling Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
108 Upplägg Skillnad avkastning arter CV godkända och kasserade Antal kasserade arter/serier Valideringen Besiktning och besöksrapporter Bilder från besiktningar
109 Valideringsgruppen 2018 Beslut i operativa sortgruppen Gäller ettåriga provningen Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina Henriksson, Karl-Oskar Andersson och Nils Yngvesson Avstämning innan publicering av resultat för enskilda försök och vad som skall ingå i sammanställningar
110 Avkastning 2018 jmf med Kärna 15 % vatten eller råfett kg/ha Medel obehandlat-behandlat Medel Avvikelse 2018 jmf Avvikelse % Serie Titel Vårraps. Sortförsök 2 Vårraps. Sortförsök 21, 22 och 27 Höstraps. Sortförsök Höstvete. Sort * behandling Höstvete, ekologisk odling 201 Höstråg. Sort * behandling Höstrågvete. Sort * behandling Höstkorn. Sort * behandling Vårvete. Sort * Behandling Höstraps. Sortförsök 917 Oljelin. Sortförsök 401 Vårkorn. Sort * behandling Tidigt korn. Sort * behandling 501 Havre. Sort * Behandling Tidigt havre. Sortförsök. 610 Ärter. Sortförsök Åkerbönor. Sort * behandling Havre. Sortförsök. Ekologisk odling Vårkorn, Sortförsök. Ekologisk odling Vårvete. Vårrågvete. Ekologisk odling 216 Höstråg/höstrågvete, Ekologisk odling 614 Åkerböna, Sortförsök. Ekologisk odling Medel
111 Avkastning avvikelse 2018 jmf Grödesgrupp Avvikelse, % Medel höstgrödor -27 Medel vårgrödor -42 Medel ekologisk provning -46
112 Kasserade sortförsök översikt Antal kasserade innan skörd Antal kasserade efter skörd Summa Antal Serie Art kasserade försök 22 Höstraps Åkerböna Åkerböna eko Höstraps Höstvete Havre Oljelin Vårvete Vårkorn Vårraps Höstråg Höstkorn Ärt Totalsumma Procent kasserade
113 CV i försöksserier 2018 Serie Art CV godkända CV kasserade 215 Höstkorn Vårkorn Vårkorn tidig Vårkorn eko Havre Havre tidig Havre eko Ärt Åkerböna Åkerböna eko 11.2 Medel
114 Utförarmöten ihopsamling besiktningar exempel höstvete Halland Rapport besiktning Fråga summering Plan lbnr Adb Lantmännen L7-0101A BN6 9 Platsnam n N Möjligheten besöksrapporter finns också i NFTS Validering Magnus Jannie HS Höstveteförsö ket 07BN69 har kasserats p g a osäkra resultat Maj: Bra etablering och bestånd. Väl avgränsat försök. Inga synliga utvintringsskad or. Ganska stor förekomast av ogräs - små plantor. Juli: Torrt, allt gult, ca 50 cm Fint efter omständigheter na Fint uppmärkt. Juli: skador från hagelsk ur syns på hela ytan Juni: jämnt o fint, blev sedan torrt men fortfarand e ganska jämnt 18/6
115 Vårkorn L7-0401A Sanby gård,
Protokoll fört vid möte med Ämneskommitté Odlingsmaterial i Linköping
Protokoll fört vid möte med Ämneskommitté Odlingsmaterial i Linköping 2017-02-09 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Karl-Oskar Andersson, Gunnel Andersson, Sven-Åke
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20180206 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ämneskommitté Odlingsmaterial
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Minnesanteckningar fört vid möte med operativa sortgruppen, telefonmöte nr 1 den
Minnesanteckningar fört vid möte med operativa sortgruppen, telefonmöte nr 1 den 2015-01-29 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Johan Lagerholm, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Johan Klingspor, Desirée Börjesdotter,
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Anmäl ditt deltagande:
Institutionen för växtproduktionsekologi 2019-01-28 Ämneskommitté odlingsmaterial Inbjudan till möte i Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial (tidigare sorter och provning) Ämneskommittén är en mötesplats
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20170209 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ämneskommitté Odlingsmaterial
Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den
Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den 2015-05-13 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Björn Andersson, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Gunnel Andersson, Jannie Hagman,
Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2011 200 180 160 140 120 100 80 Dag 2 Dag 1 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växtodlingsåret
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20171005 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ämneskommitté Odlingsmaterial
Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder
Institutionen för växtproduktionsekologi 2013-02-11 Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området vall och grovfoder.
Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Försöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Växtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik 2011-10-06 Närvarande: Björn Andersson tillförordnad ordf Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler
4 Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med övrig sortprovning vid SLU.
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik 2012-02-02 Närvarande: Björn Andersson Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler Johan Klingspor
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017
JO 19 SM 1702 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2017 Preliminary statistics for counties and the
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent
JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016
JO 19 SM 1602 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2016 Preliminary statistics for counties and the
I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003
JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen
Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.
Proteingödsling för kvalitet
Proteingödsling för kvalitet CG Pettersson, Lantmännen FoU Planering av passet CG och proteinhalter Några kända samband och problem Temperatur och beståndsutveckling principer Storleks och viktfördelning
Sortjämförelse av olika utsädesmängder i
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E.post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK jämförelse av olika utsädesmängder i vårkorn SAMMANFATTNING I treårssammanställningen har 00 grobara
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Protokoll fört vid möte med Ämnesgrupp Odlingsmaterial i Nässjö
Protokoll fört vid möte med Ämnesgrupp Odlingsmaterial i Nässjö 2016-02-09 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Karl-Oskar Andersson, Gunnel Andersson, Ola Sixtensson,
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Mycket låg spannmålsskörd Anders Grönvall,
JO 29 SM 0601 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2006 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2006 I korta drag Mycket låg spannmålsskörd 2006 Den totala spannmålsskörden för 2006
I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna
JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Protokoll fört vid möte med ämneskommittén Odlingsmaterial i Nässjö
Protokoll fört vid möte med ämneskommittén Odlingsmaterial i Nässjö 2015-02-10 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Johan Klingspor, Desirée Börjesdotter, Gunnel Andersson,
Radhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs
JO 19 SM 1302 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2013 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2013 Preliminary statistics for counties and the
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne
JO 19 SM 0902 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2009 Preliminary results for counties and the whole
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas minska med 4 %
JO 29 SM 1301 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2013 I korta drag Årets spannmålsskörd uppskattas minska med 4 % Den totala spannmålsskörden
Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013
JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån
JO 19 SM 1402 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2014 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2014 Preliminary statistics for counties and the
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Sortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
De skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,7 miljoner ton
JO 29 SM 1701 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2017 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2017 I korta drag Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,7 miljoner ton Enligt
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009
JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas öka med 19 %
JO 29 SM 1101 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2011 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2011 I korta drag Årets spannmålsskörd uppskattas öka med 19 % Den totala spannmålsskörden
Tillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering Tillväxtreglering kort bakgrund
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas bli 6,1 miljoner ton
JO 29 SM 1501 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2015 I korta drag Årets spannmålsskörd uppskattas bli 6,1 miljoner ton Den totala
PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.
2017 SOLAR LIGHT SOLUTION Address:No.5,XingYeMiddleRoad,NingboFreeTradeZone,China Tel:+86-574-86812925 Fax:+86-574-86812905 Giving you the advantages of sunshine SalesServiceE-mail:sales@glenergy.cn Tech.ServiceE-mail:service@glenergy.cn
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Sortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Sortförsök i vårvete
Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.
Mötesanteckningar Fältforsks ämneskommitté för Sortprovning
Plats: Nässjö Mötesanteckningar Fältforsks ämneskommitté för Sortprovning Tid: 12:e februari 2013 Närvarande: Anna Karin Krijger Anders Ericsson Desirée Börjesdotter Thomas Börjesson Jannie Hagman Per
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Näst lägsta totalskörden för spannmål på 15 år
JO 29 SM 1001 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2010 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2010 I korta drag Näst lägsta totalskörden för spannmål på 15 år Den totala spannmålsskörden
Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005
JO 15 SM 0501 Normskördar för skördeområden, län och riket 2005 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005 I korta drag Sedan 1961 har SCB årligen beräknat normskördar
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året
JO 19 SM 1002 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2010 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2010 Preliminary results for counties and the whole
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Sorter i ekologisk odling
JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och
Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne
Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)
Tillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Växtskyddsrådet 6 mars 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Tillväxtreglering kort bakgrund Rådgivning kring tillväxtreglering Vad säger marknaden?
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING
Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
6N UGHSURJQRVI UVSDQQPnORFKROMHYl[WHU
JO 29 SM 0201 6N UGHSURJQRVI UVSDQQPnORFKROMHYl[WHU Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2002,NRUWDGUDJ 1RUPDODVN UGHNYDQWLWHWHUDYVSDQQPnOWURWVPLQV NDGHDUHDOHU Enligt en prognos från
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd prognostiseras till 4,2 miljoner ton. Metod för beräkning av prognos
JO 29 SM 1801 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2018 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2018 I korta drag Årets spannmålsskörd prognostiseras till 4,2 miljoner ton Enligt
VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.
VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.
Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens
Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.
Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017
JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,9 miljoner ton. Större skörd av oljeväxter enligt prognosen
JO 29 SM 1901 Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2019 Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2019 I korta drag Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,9 miljoner ton Enligt