Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Transkript

1 Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

2 SFO organiserar odlingsutveckling 2015/ höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök

3 Oljeväxter i Sverige Det började i liten skala. Den första odlade rapsen gav ljus i våra lampor och smörjde våra vagnshjul. Rapsens stora genombrott i Sverige kom under en svår tid. Under andra världskriget behövde vi själva kunna producera olja och foder. Rapsen blev lösningen. Idag använder vi raps mer än någonsin tidigare

4 Omväxlingsgrödan Oljeväxter som förfrukt till höstvete höjer skörden med 1000 kg/ha Oljeväxter före höstvete sänker bekämpningsbehovet i vete Oljeväxter före höstvete sänker kvävebehovet till vetet Med en varierad växtföljd nås högre skördar och ett minskat bekämpningsbehov

5 Oljeväxter i Sverige Raps Höstraps Vårraps Ryps Höstryps Vårryps

6 Det behövs ha bara för RME 4 milj m 3 diesel 2 % RME = ha 5 % RME = ha

7 330 ton 2016 till tre marknader ton ton Foder ton Livsmedel Energi

8 Rapspriset har 3 ben Humankonsum tion Biodiesel Proteinfoder

9 Priset sätts i Winnipeg

10 Oljeväxtareal Sverige 1981, Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Rekordareal ha Källa: &

11 Sortval 2018 Skåne Skåne ÖSF/FiV Område A Område B Område D+E Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. tal Antal Rel. tal Antal Rel. tal Antal Sortblandning 2130 (100) (100) (100) 38 Dariot DK Exception DK Exalte DK Eplicit SY Harnas Einstein Atora DK Exentiell DK Extrovert Horcal Trezzor Mercedes

12 Sortval Satsa på högst avkastning Satsa på hybrider Byt sort ofta Dvärghybrider konkurrerar dåligt med ogräs Avstå höstrapssådd om förhållandena inte är bra

13 Uppkomsttid höstraps

14 06-feb 17-jan 28-dec 08-dec 18-nov 29-okt 09-okt 19-sep 30-aug 10-aug 21-jul 01-jul 11-jun 22-maj 02-maj 12-apr Solinstrålning Vreta Kloster Mj/m Datum

15 Slutsatser från de 12 försöken i gamla OS 212 Hybrider OP-sort Optimalt är plantor i november! Optimalt är ca plantor i november Det här börjar bli mycket med internationella mått Nya försök startades hösten 2016 Inbäddat i sortförsök finns 20, 35 och 50 pl/m 2 av Avatar och Explicit, totalt 9 försök.

16 Utsädesmängder Plantornas utseende i förhållande till utsädesmängden Resultat från tyska försök i Dekalbs regi, redovisade 12 januari 2015, Lehndorf, DE Hur utvecklas rapsbeståndet vid olika utsädesmängder 20 pl/m2 40 pl/m2 80 pl/m2 Vid mognad jämfördes plantor och delades in i 3 grupper sidogrenar 7-10 sidogrenar 0-6 sidogrenar

17 Grupp 1: >10 sidogrenar Grupp 2: 7-10 sidogrenar Grupp 3: < 7 sidogrenar

18 Optimal utsädesmängd i förhållande till skörd Skörden bestäms huvudsakligen av antal plantor/m 2 och skidor/planta Frön/skott och tusenkornvikt Utsädesmängd/ Plantor/m 2 Skidor/Planta Frö/Skida TKV (g) t/ha (91%) m ,6 6, ,5 6, ,4 6, ,6 6,1 s s n.s n.s n.s Låga skillnader i avkastning mellan olika utsädesmängder Antal skott / planta sjunker med stigande planantal Lägre plantantal är positivt för bestånds- och plantuppbyggnad

19 Avstånd mellan plantor vid olika utsädesmängd och radavstånd 25 pl/m2 36 pl/m2 50 pl/m2 100 pl/m2 20 cm 16,7 cm 10 cm 5 cm 32/12,5 cm 22/12,5 cm 16/12,5 cm 12,5/12,5 cm 16/25 cm 11/25 cm 8/25 cm 6/25 cm 8/50 cm 6/50 cm 4/50 cm 3/50 cm

20 Viktigaste faktorerna för bra höstrapsetablering Uppkomsttid & Kvävegödsling Hur? Att efter givna förutsättningar välja en metod som vid rådande tillfälle anses säkra en snabb uppkomst.

21 R2/L Markstruktur för optimal etablering Medel Medel Medel Medel Medel A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, inarbetas med Carrier F=Bredsådd, inarbetas med kultivator G=Djupluckring, ytlig bearbetning försök förutom led G som har varit med i 11 försök.

22 Carrier 1 gång + sådd Direktsådd

23 Direktsådd ett koncept som utvecklats med tiden Etablering utan jordbearbetning Halmeldning Etablering med bearbetande såmaskin Etablering med jordbearbetningsredskap Etablering med fasta djupbearbetande delar med sådd i skåran

24 10-tal

25 Så här etablerades rapsen 2015 enligt SFOs odlarenkät Konventionell plöjning Kultivator/Carrier frösålåda Djupluckring HeVa/Claydon Plogfritt konv såmaskin Direktsådd Precisionssådd

26

27

28

29

30

31 Gödsling av höstraps

32 OS 188 Hemmesdynge M-län kg N 0 kg N 20 kg N 80 kg N

33 mm Högre kvävemängd på hösten ökar rothalsdiametern & höjer tillväxtpunktens placering Rothalsdiameter Tillväxtpunktens höjd Kg N/ha på hösten

34 % övervintring Övervintring vid stigande N-giva N-giva, höst n=24

35 Kr/ha Nettointäkt vid stigande N-giva på hösten och 140 kg N/ha på våren, 26 försök N-optimum 71 kg/ha y = -0,2216x ,687x Höstgödsling kg N/ha

36 Slutsats OS 188 efter 5 års försök Raps skall gödslas på hösten höjer skörden med upp till 20 % Signifikanta skillnader för höstgödsling råder upp till och med 60 kg N Det är möjligt att flytta 40 kg N från vår- till höstspridning och öka skörden (totalgivor på 180, 200 och 220 kg N) och spara kr/ha Vid sen sådd hinner inte rapsen tillgodogöra sig de allra högsta kvävegivorna Omöjligt att kompensera en sen såtid med mer kväve Raps sådd i normal såtid efter stråsäd bör ha 70 kg N för bästa kvävehushållning Andra svenska försök visade att 30 eller 60 kg N på hösten inte påverkar utlakningen av kväve negativt så länge grödan är god.

37 När borde man i teorin gödsla hur mycket? Augusti

38 kg/ha resp kr/ha Merskördar med YaraMila Raps jämfört med 3*Sulfan Merskörd kg/ha Mervärde kr/ha Yara Mila Raps Sulfan NS Sulfan NS 24-6 Yara Mila Raps Yara Mila Raps Sulfan NS 24-6

39 Förbättrad övervintring Övervintring Endast Sulfan % Annan NPK % Yara Mila Raps %

40 Höstkväve med NPK och Yara Mila Raps Raps får gödslas med 60 kg N på hösten NPK förbättrar övervintringen vid vinterpåfrestning Störst skördeökning vid låga P klasser och höga ph. Yara Mila Raps ökar kväveupptaget med 14 kg jämfört med Sulfan 24-6 c:a 150 kg högre skörd och 0,3 % mer olja i medeltal med Yara Mila Raps jämfört med Sulfan på hösten Organiska gödselmedel fungerar också

41 Organiska gödselmedel till raps på hösten Organiska gödselmedel såsom rötrester, svinflyt och hönsgödsel har haft motsvarande eller ofta högre kväveupptag som handelsgödsel på hösten. Orsaken kan vara att gödslingen skett med 60 kg N i form av NH 4 -kväve. Mer kväve finns i gödseln organiskt bundet. Rötrester (från hushållsavfall) har haft bäst kväveupptag. Beror på C/N-kvoten som är lägre i rötad gödsel Raps är en utmärkt gröda att ta upp mycket kväve Raps passar mycket bra på Svenska djurgårdar då den bidrar till att klara gårdarnas spridning och lagringskrav på stallgödsel.

42 Vad är optimalt kväveupptag på hösten Max kg N/ha? 21 försök

43

44

45 N-Sensor fungerar också Svårt att köra andragivan i rätt tid Höstskanning med passiv sensor fungerar Svårt att komma ut och höstskanna Svensk raps kvävevåg finns ifrån 2017 i N-sensorn