DAGORDNING: (reviderad på mötet) Välkomnande

Transkript

1 Protokoll fört vid möte med Ämneskommittéen Odlingsmaterial i Nässjö Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Johan Klingspor, Gunnel Andersson, Ola Sixtensson, Lennart Johansson, Sven-Åke Rydell, Per Henriksson, Jannie Hagman, Anna Pettersson, Erik Ekre, Kent Dryler, Cecilia Lerenius, Katarina Holstmark, Thomas Börjesson, Anna- Karin Krijger, Johan Lagerholm, Tina Henriksson DAGORDNING: (reviderad på mötet) 1. Välkommen 2. Godkännande av dagordningen 3. Förra mötets minnesanteckningar 4. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet 5. Ansökningar inom ämnesområdet a. Aktuella b. Framtida projektidéer 6. Rapportering från operativa sortgruppen a. Nya utsädesmängder sortförsöken b. Resultat reducerad utsädesmängd höstkorn och höstråg 7. Information om sortförsöken 2015 a. Anmälningar ht 2015 och förändringar i anläggning ht 2015 och vt 2016 b. Problem drösning 8. Fusariumgruppen rapportering 9. NFTS senaste nytt och lägesrapport 10. Sammanställningar - jämförelse 3 och 5 år 11. Hur väl stämmer sortförsöken med praktiken två aktuella exjobb 12. Information om applikationen sortval.se Ekologiska sortförsöken strategier och planering inför Diskussion om framtida temamöten med andra kommittéer eller med inbjudna talare 15. Övriga frågor a. Stråförkortning av sortförsök med råg särskilt men egentligen av all stråsäd. Frågeställning, varför stråförkortas inte sortförsöken när praktikens män runt försöken gör det? b. Axräkning i höstvete görs tydligen inte längre vilket är ett konstaterande. Frågeställning, varför? c. Resultatförmedling från sortförsök. Frågeställning, varför läggs resultatet från enskilda försök inte ut på nätet i den takt resultaten är färdiga? d. Enhetlig kvävenivå till sortförsök, dagens system är mycket spretigt. Frågeställning, går det inte att sätta upp en rimlig N-nivå för alla sortförsök, artvis? 16. Nästa möte 17. Avslutning 1. Välkomnande

2 Ordförande hälsade alla välkomna 2. Godkännande av dagordning Ordförande föredrog förslaget till dagordning. Efter smärre justeringar i punkt 7, borttagning av ett par punkter och förflyttning av punkten om fusariumgruppen till p8, godkändes dagordningen som ovan. 3 Förra mötets minnesanteckningar Ordförande föredrog och kommenterade ett urval av punkterna. Punkterna 6, 8, 12, 13, och 14 avhandlas i detta möte. Punkt 9, inget möte planerat. (se tidigare protokoll från ) 4 Presentation av aktuella projekt Ola S redogjorde för svampgraderingar i sortförsök (bilaga 1) Jannie H redogjorde för ett veteprojekt rörande såtid och utsädesmängd, resultat ej klart men på gång. Magnus H redogjorde för utveckling av majssortprovning, (bilaga 2) 5 Ansökningar inom området, aktuella och framtida a) Pågående: Magnus H ansökan Odling av majs under plast har gått vidare till steg 2 i SLFs ansökningsförfarande liksom Lars Wiiks ansökan rörande betning i stråsäd. Försök med kvävegödsling till olika sorter är påbörjade inom Sverigeförsöken med Anna-Karin K som koordinator. Studie om sorters kväveeffektivitet i de skånska sortförsöken i höstvete pågår, ansvarig Nils Y. b) Framtida önskemål/prioriterade områden Artförsök i vår- och höstsäd Olika sorters konkurrensförmåga mot ogräs Sortprovning i vårrågvete 6 Rapport från operativ sortgruppen a) Anders E redogjorde för de nya utsädesmängderna i sortförsöken (bilaga 3) Generellt så är det nedjusteringar och regional anpassning av utsädesmängderna i sortförsöken. b) Jannie H och Magnus H redogjorde för resultaten av reducerade utsädesmängder i höstkorn och höstråg. (bilaga 4) 7 Information om sortförsöken inför 2016 a) Anders E och Ola S redogjorde för utläggen ht 2015 och planeringen inför vt Störst förändring i Skåne, där Skåneförsöken beslutat att ta bort alla kompletteringsförsök för att i stället satsa medel andra, sortrelaterade frågeställningar. Sortföreträdarna ser positivt på förändringen och ser gärna liknade förändringar i hela landet. (bilaga 3) b) Jannie H redogjorde för försöken där drösning varit problem hösten Ingen kompensation av skördevikterna baserat på graderingsresultatet. Graderingsvärdena redovisas i sammanställningen. 8

3 Fusarium Thomas B gjorde utblickar i omvärlden. Norges upplägg liknar HS upplägg i Skåne, tre upprepningar och fokuserar på DON förekomst. Norge har bra avtal med USA angående analyser (~2500 kr/sort och försök) och svenska prov bör kunna hamna i närheten av den kostnaden. I Danmark kan man kontrollera alla sorter på en plats och i små parceller. Man använder sprut-inoculum liksom i Tyskland. Thomas B uttryckte tveksamhet till metoden. Kostnad ~3500 kr/sort och försök. Jannie H önskade tre till fyra platser i Sverige, ev. utan upprepningar för att spara pengar. Utslagen ofta varierande och svårt/omöjligt att uttala sig om sorterna som ger utslag i mitten av skalan. Nils Y och Tina H ville ha upprepningar p.g.a. den stora variationen. Mötet var enigt om att det är viktigt att det finns möjligheter till fusariumprovning inom landet. 9 NFTS-den nya databasen Magnus H redogjorde för nyheter utifrån Torbjörn Leuchovius dokument (bilaga 5) Beslöts att en Excel-fil ska läggas ut på nätet när ett försök är klarmarkerat, för att underlätta egna bearbetningar för sortföreträdare, rådgivare och andra intresserade. 10 Flerårssammanställningar Magnus H redogjorde för att det uppstår en tillsynes större spridning i materialet när man har få observationer, som en följd av de statistiska modellerna. Flera år i sammanställningarna bidrar till säkrare värden och femårssammanställningar kommer även fortsättningsvis att användas.(bilaga 6 & 7) 11 Sortförsök och praktiken Nils Y formulerade frågorna Är det så att skördeökningarna i sortförsöken inre motsvaras i det praktiska jordbruket? och Varför är sortförsöksskördarna så höga jämfört med avkastningen på fältet?. Allmän diskussion runt frågorna, berörda ämnen var, kanteffekter, skördeyta vs bruttoyta, försöksplacering på fältet, vändtegarnas inverkan på skörden, m.m. 12 Information om applikationen sortval.se Ordförande informerade om att Sortval.se är försenat. Det är mycket jobb att lägga in värdena då det sker manuellt. I dagsläget är höstkornet snart klart. 13 Ekologisk sortprovning Jannie H redogjorde för den ekologiska sortprovningen, där utläggen sker i samråd med rådgivning och SJV. Kriterierna för att bestämma var provningen ska ske är var odlingens finns, intresse hos rådgivning och utförare samt kvalitén på resultaten. Allmän diskussion rörande behovet av en ekologisk sortprovning. Tabell, utlägg för skörd 2015 (Bilaga 8)

4 14 15 Framtida möten Diskuterad behovet att bredda sortprovningen utöver dagens provning. Påbörjade projekt/frågeställningar är sort-kväve, sort-utsädesmängd och sort-utvintring. Önskemål om att belysa och diskutera kassaktionskriterier, förslag på att bjuda in Jan Pedesen till sådant möte. Önskemål om att lägga ett ÄG-möte tillsammans med ÄG Odlingssystem. Övriga frågor Följande frågar lämnades av Nils Y a. Stråförkortning av sortförsök med råg särskilt men egentligen av all stråsäd. Frågeställning, varför stråförkortas inte sortförsöken när praktikens män runt försöken gör det? Frågan lämnas till operativa sortgruppen. b. Axräkning i höstvete görs tydligen inte längre vilket är ett konstaterande. Frågeställning, varför? Har tidigare bekostats av sortföreträdarna som ej längre vill ta den kostnaden. c. Resultatförmedling från sortförsök. Frågeställning, varför läggs resultatet från enskilda försök inte ut på nätet i den takt resultaten är färdiga? Frågan är åtgärdad, resultaten läggs nu ut så snart de är färdiga. d. Enhetlig kvävenivå till sortförsök, dagens system är mycket spretigt. Frågeställning, går det inte att sätta upp en rimlig N-nivå för alla sortförsök, artvis? Frågan lämnas till operativa sortgruppen. 16 Nästa möte Nästa möte blir 9/ i Nässjö

5 17 Avslutning Ordförande tackade deltagarna och förklarade mötet avslutat Vid protokollet Anders Ericsson

6 Projekt Graderingsmetodik Undersöka möjligheterna att ersätta dagens metodik med en enklare metod för att få fler graderingstillfällen. Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion

7 Metodik Metod 1: En samlad bedömning av angreppet på de tre översta bladnivåerna i parcellen, ett värde redovisas för tre bladnivåer. Ref 1: Ett värde för angreppsgraden på den av de tre översta bladnivåerna som ger störst variation inom försöket, dvs. ett värde redovisas för en bladnivå. PDF skapad med pdffactory testversion

8 Resultat Metod 1 var klart effektivare, speciellt om det görs graderingar på flera bladnivåer enligt den nuvarande metoden. Metoderna gav i stort samma skillnader mellan sorterna. Vid små och sena angrepp på LA1 av t ex brunrost är det bättre att göra enligt nuvarande metod. Då angreppen annars försvinner i den stora bladmassan. PDF skapad med pdffactory testversion

9 Resultat Det fanns undantag då sorter fick ett högre värde än en annan enligt nuvarande metod kontra metod 1. Så vilken är den rätta bedömningen av sortens resistensegenskaper? Störst totalangrepp eller störst angrepp på t ex flaggbladet. Är det storheterna mellan sorterna vi söker eller de små precisa skillnaderna. Vad styr lantbrukarens val i diskussion med rådgivaren, på decimalen när eller på tiotalet? PDF skapad med pdffactory testversion

10 Drönare hjälp vid graderingen mm Sortförsök i höstkorn 2013 PDF skapad med pdffactory testversion

11 Funktioner: RGB-foto och video m GoPro Flyghöjd: 120 meter Hastighet: Cirka 50 km/h Vikt: 2400 gram flygklar (utan kamera) Flygtid: 6 min stillbild & 8-9 min Video Tillstånd: Transportstyrelsen och Försvarsmakten PDF skapad med pdffactory testversion

12 ebee ebee sensefly Funktioner: Foto med RGB-eller NIR-kamera Vikt: 700 gram flygklar (med kamera) Flyghöjd: meter Pixelstorlek: 3*3 cm med 80% överlapp Flygtid: 45 min Hastighet: Cirka 50 km/h Max vind: 12 m/s Vingspann: 96 cm Tillståndskrav Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion

13 Sortförsök Höstvete Uppåkra 2014 RGB NIR NDVI PDF skapad med pdffactory testversion

14 Betfält hösten 2015 PDF skapad med pdffactory testversion

15 Försök i potatis 2015 PDF skapad med pdffactory testversion

16 PDF skapad med pdffactory testversion

17 Nya försöksserier Skåneförsöken 2015/2016 Flerårig diskussion kring stagnerande höstveteskördar. Ett par besvärliga vintrar med köld, oförutsedda insektsangrepp och utvintringar har satt sina spår utöver gulrostensåterintåg, Fusariumangrepp och de låga proteinhalterna. Ledn.grp. beslutade i somras att avstå ifrån att utföra de kompletterande sortförsöken till fördel för andra frågeställningar som inkluderar sortfrågan. Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion

18 15 av 32 sortförsök försvinner 2015/ försök med N-stege och 11 höstvetesorter, ytterligare 3 försök kommer att läggas ut i FiV, ÖSF och Svea. 2 sortförsök i höstvete med 8 olika sorter där höstvete är förfrukt. 1 såtidsförsök i höstvete med 8 olika sorter med två tidpunkter, tidig och sen sådd. Två bl höstbehandlas. 1 Fusariumförsök med 13 sorter 4 Winter fitness försök, för att titta på Mn, löss, svamp och stråförkortning i höstvete och höstkorn. PDF skapad med pdffactory testversion

19 Tack! Ola Sixtensson Försöksledare Hushållningssällskapet Skåne PDF skapad med pdffactory testversion

20 Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement Magnus Halling Mål Målet är att skapa ett beslutsstöd (Decision Support System, DSS) för odling av majs, baserat på sortval och riskmanagement Mekanistisk tillväxtmodell + multivariat modell foderkvalitet Rangordna majssorterna efter skörd och kvalitet och även prediktera det förväntade odlingsresultat Sorter Projektet Finansiering: SLF och Lantmännens forskningsstiftelse Deltagare: Mårten Hetta (NJV), Magnus Halling (VPE), Paul Geladi (BTK) och Christian Swensson (LBT) tre orter och fyra fakulteter inom SLU! Tidig sort, Arcade (FAO 160), (SE 40,9, DK 37,2) Tidig sort, Ramirez (FAO 170), (SE 39,7, DK 36,5) Medelsen sort, Amagrano (FAO 200), (SE 34,7) Medelsen sort, Atrium (FAO 210), (SE 34,2, DK 31,1) Sen sort, Galbi (FAO 220), (SE 28,4) Sen sort, LG (FAO 210), (SE 29,7, DK 28,3) Andra parentesen TS % i genomsnitt i sortförsök

21 Önnestad (LA) totala plantvikten Platser Kristianstad (Önnestad) (sydlig gynnsamt läge, lätt jord, bevattnas vid behov) Kalmar (Färjestaden)(varmt och torrt, bevattnas ej) Lidköping (Bajgården) (högre latitud och mer regn, bevattnas vid behov) Tidig sort. Arcade (FAO 160) Tidig sort. Ramirez (FAO 170) Medelsen sort. Amagrano (FAO 200) Medelsen sort. Atrium (FAO 210) Sen sort. Galbi (FAO 220) Sen sort. LG (FAO 210) 0 26-maj 16-jun 07-jul 28-jul 18-aug 08-sep 29-sep Simuleringar preliminära data kg ts/ha Plats Arcade (160) Ramirez (170) Amagra Atrium no (200) (210) Galbi (220) LG (210) Halmstad Kalmar Kristianstad Linköping Lund Örebro Skara Uppsala Visby

22 Bilaga 3 beslutade utsädesmängder i sortförsöken från höstsådd 2015 Grobara kärnor/m 2 Södra Sverige Mellansverige Omr A - B Omr C - G Art Sverige t.o.m. vt Nytt beslut Nytt beslut 2015 Höst 2015 Höst 2015 Vårvete Vårkorn Vårrågvete Havre Ärter Åkerböna Höstvete Hybrid-höstvete Höstråg Hybrid-höstråg Höstrågvete Höstkorn Hybrid-höstkorn

23 Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Jannie Hagman Underlag till telefonmöte den 13 maj 2015 angående utsädesmängder i sortförsök, Ämneskommitten för sortmaterial Här är en sammanställning av de försök/försöksled med olika utsädesmängder som har ingått i olika artförsök under perioden Försök med olika utsädesmängder har förekommit i grödorna höstkorn, höstråg samt höstraps. Tabell 1. Höstråg. Resultat från försök med olika utsädesmängder i höstråg perioden Antal grobara Alla Område A Område B Område F Sort kärnor per m Evolo = kg per ha Evolo *** Evolo ** 84*** 98 85*** * * 101 Marcelo *** 83*** 81*** 92* 85*** 81** 89** 85*** 79*** 79** 87 70** 79*** Marcelo *** 80*** 83*** 90** 82*** 87* 89** 84*** 74*** 85* 83* 70** 77*** Marcelo *** 74*** 84*** 90** 76*** 86* 89** 87*** 74*** 84* 80** 48*** 80** Antal försök Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0002 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 0,0004 Tabell 2. Höstkorn. Resultat från försök med olika utsädesmängder i höstråg perioden Antal grobara Alla Område A Område B Område D+E Sort kärnor per m Anisette Apropos = kg per ha Anisette Apropos Hobbit Hobbit Antal försök Probvärde NS 0,0001 0,0006 NS 0,0001 0,0122 NS NS NS NS NS

24 Tabell 3. Resultat från utsädesmängförsök under perioden i höstraps. Genomsnitt för tre försök 2012 och 2013 samt fyra försök Sort Antal gobara frön per kg per ha Relativtal kg per ha Relativtal kg per ha Relativtal kg per ha Relativtal ** * ** *** Linjesort Hybridsort Hybridsort Linjesort Hybridsort Hybridsort Linjesort Hybridsort Hybridsort Linjesort Hybridsort Hybridsort Probvärde utsädesmängd 0,0133 NS NS 0,0043 Probvärde sort 0,0001 0,0029 0,0003 0,0007 Samspel sort*utsädesmängd NS NS NS NS

25 Nordic Field Trial System Plan för 2016 Svenska försök - Övergång till NFTS 2013: Ca 300 försök Sortförsök i stråsäd, ogräs- och växtskyddsförsök några växtnäringsförsök. Resultatbearbetning nästan helt i gamla system. 2014: 404 försök (målet var 450) Utökning. Resultatbearbetning av enskilda försök i NFTS. Seriesammanställning i gamla system och analysdata enligt gamla rutiner. 2015: försök (målet minst 500) Nytt: Oljeväxter, sockerbetor, vallförsök (1a årets skörd), växtnäring, växtföljdsförsök Enskilda försök i NFTS. Möjlighet till 1-åriga seriesammanställningar senhösten 2015 Datainsamling på surfplattor m.m. i fält. Integration labbanalyser ej före 2016 Ny svensk sortportal Sortval.se Planeras startas oktober 2015 Torbjörn Leuchovius NFTS 2015 Detta har vi gjort NFTS nu normalsystemet för enskilda försök Integration mot Fältforsk bl.a. direktlänkar Fältkorten lite bättre (fortsatta förbättringar till 2016). Utförarna (fält) har matat in mycket rådata från fält Försöksavdelningar lägger in en hel del labbresultat Planläggare reviderar/klassificerar försöken Seriesammanställningar görs med gamla rutiner En rutin finns för att överföra NFTS-försök till Superbase för samkörning med tidigare år NFTS Utveckling NFTS hanterar nu bilagor blir ett dokumentationssystem 2. Resultatredovisning - Länkar till statistik förbättringar pågår 3. Val av ansvarig försöksledare (står på fältkort). Klart september Fri editering av rutfördelningar (sep 2015) (skydd, korsvisa faktorer) 5. Plattformsoberoende datainmatning i fält. Inkörningsproblem, ej svenska rutnummer 6. Seriesammanställningar. Vissa 1-åriga sammanställningar möjliga från senhösten NFTS utökad statistik fungerar ej för sekundära skördar, d.v.s. råfettskörd, N-skörd m.m. Rättningar pågår.

26 NFTS Utveckling till Fältkorten förbättras (förhoppningvis acceptabla våren 2016) Anpassade resultatblanketter. NFTS befintlig rutin anpassas till utökad statistik. Registreringsformulär och datainsamling med svenska rutnummer (även vid import till Superbase) Fortsatt utveckling av NFTS seriesammanställning Beställarnas roll i NFTS följa försöken med inloggning utan datainläggning (men kanske besöksrapporter)? Labbresultat program för direktinläggning av NIT-analyser i NFTS Kopplingar mellan NFTS och Fältforsk samt preparatregister, sortval m.m. Test av att köra 1-åriga seriesammanställningar hösten 2016 NFTS som dataleverantör till andra informationssystem (Fältforsk, Sverigeförsöken, Sortval.se, Tilda )? Annat i utvecklings-listan. Fler försöksdesigner i NFTS t.ex. Split-Block Försök med skadade block förenklad analysmodell (ej bara raka medelvärden) Avvikande rutnumrering (ej start på ruta 1, NBR, förädlare) Datautbyte Haldrup Harvest Manager, Wintersteiger Easy Plant/harvest? Implementering av Norfor? Konfidentiella försök i NFTS (kan t.ex. normtabeller ha en privat del?) HÖG UTVECKLINGSBUDGET ÄVEN ÅRET 2016 (storleksordning )

27 Fem eller tre års sammanställning - jämförelse Möte i Nässjö Magnus Halling 3.Frågeställning jämförelse Tidsperioden för sammanställningar har diskuterats vilket ger mest säkra (sanna) resultat En sammanställning är en prognos som skall vara så generell/säker som möjligt Längre tid fler försök större urval, men samtidigt större obalans Proceduren Mixed i SAS används är väl anpassad för obalanserade dataset Fem år och tre år har jämförts för: Höstvete många sorter och försök Havre färre sorter och försök Höstvete behandlat fem och tre år Havre behandlat fem och tre år Sort Tre år Fem år Skillnad tre-fem år Svensk sortblandning 100a 100a 0 Mätare kg/ha, rel= HT Olivin (SSd) EU 95** 97-2 LP Cubus (SSd) Mon Opus (SSd) Br Ellvis (SSd) EU HAD Kranich (SW) 97* 98-1 SW Loyal ** 105** -1 Sej Hereford (SW) EU 109*** 107*** 2 Abed Audi (NSd) EU 106*** 104** 2 Paj Skagen (NSd) EU Tre år 65 försök fem år 120 försök Sort Tre år Fem år Skillnad trefem år SW Belinda 100a 100a 0 Mätare kg/ha, rel= SW Gunhild SW Kerstin * 98-1 NS Ivory (SSd) EU 90*** 93*** -3 NS Scorpion (SSd) EU SW Galant GN Haga (SW) EU 97* 97* 1 SW Fatima *** 87*** -1 SW Nike *** 106*** -1 SW Avanti * 104** -1 Tre år 48 försök och fem år 79 försök

28 Slutsatser Relativtal mycket lika mellan fem och tre år Skattade skillnader är större vid tre jämfört med fem år slumpen gör att bra sorter har större chans att prestera bättre och tvärt om för sämre sorter Vid längre tidsperiod krymper skillnaderna och de blir också säkrare Längre tidsperioder mer balanserad skördenivå Ellvis avviker pga varierad relation mot mätaren över åren: Tabell_Ellvis-Svensk sortblandning.pdf Tre och femårsammanställningar datautdrag: Tre och femårsammanställningar xlsx gjort för höstvete och havre

29 Jämförelse Ellvis-Svensk sortblandning 110 försök med båda Max av Y1 Sortnamn Svensk S1 S2 R1 Br Ellvis (SSd) EU sortbland ning Skillnad 2010 G 07BG F 07BG BG BG BG BG BG BG BG D 07BG BG BG BG BG B 07BG BG BG BG A 07BG BG BG BG BG BG BG C 07BG G 07BI BI F 07BI BI BI BI BI D 07BI BI E 07BI B 07BI BI BI BI A 07BI BI

30 Max av Y1 Sortnamn Svensk S1 S2 R1 Br Ellvis (SSd) EU sortbland ning Skillnad 07BI BI BI G 07BJ BJ F 07BJ BJ BJ BJ BJ BJ D 07BJ BJ BJ E 07BJ BJ BJ B 07BJ BJ BJ BJ A 07BJ BJ G 07BK F 07BK D 07BK BK E 07BK BK B 07BK BK BK BK A 07BK BK BK BK BK BK BK C 07BK G 07BL BL F 07BL BL

31 Max av Y1 Sortnamn Svensk S1 S2 R1 Br Ellvis (SSd) EU sortbland ning Skillnad 07BL BL BL BL BL D 07BL BL BL E 07BL BL BL BL B 07BL BL BL BL A 07BL BL BL BL BL BL C 07BK Max Min

32 Ämneskommittens möte, Underlag punkt 14 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning Statligt finansierad Uppdelad i provning av spannmål och trindsäd samt potatis. Provningen av spannmål och trindsäd görs dels i södra och mellersta Sverige och Norrland. Administration och redovisning av de norrländska försöken sköts separat. Utläggning av försök görs i samråd med ekologiska rådgivare och SJV. Sortval och andra försöksled väljs i samråd med sortföreträdare, rådgivare och SJV. Riktlinjerna för utläggning av försök: Det ska finnas en viss omfattning ekologisk odling och intresse i området Jämn spridning Förutsättningar för att försöken ska lyckas Flyttningar av försök under senare tid: 2015 Potatis, från La till M 2016 Höstvete, från N till M