Tio steg till toppskördar
|
|
- Jan-Olof Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna Jockis, Ilmajoki
2 Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad, bördig och fuktig jord åt kummin.
3 Tio steg till toppskördar 2 1. Välj en mullblandad, bördig och fuktig jord åt kummin. 2. Grundgödsla ordentligt. På en åker med låg fosforklass lönar det sej att genast i början ge den utjämningsmängd av fosfor som miljöstödet tillåter för kommande skördeår. För kvävets del lönar det sej att koncentrera sej på skördeåren. Tidig vårgödsling och kvävetillskott efter skörden är viktiga.
4 Tio steg till toppskördar 3 1. Välj en mullblandad, bördig och fuktig jord åt kummin. 2. Grundgödsla ordentligt. På en åker med låg fosforklass lönar det sej att genast i början ge den utjämningsmängd av fosfor som miljöstödet tillåter för kommande skördeår. För kvävets del lönar det sej att koncentrera sej på skördeåren. Tidig vårgödsling och kvävetillskott efter skörden är viktiga. 3. Så med grobart utsäde. Använd utsädesmängd enligt planerade antal skördeår. Välj sort enligt gårdens resurser. Sätt sorten på minnet.
5 Tio steg till toppskördar 4 1. Välj en mullblandad, bördig och fuktig jord åt kummin. 2. Grundgödsla ordentligt. På en åker med låg fosforklass lönar det sej att genast i början ge den utjämningsmängd av fosfor som miljöstödet tillåter för kommande skördeår. För kvävets del lönar det sej att koncentrera sej på skördeåren. Tidig vårgödsling och kvävetillskott efter skörden är viktiga. 3. Så med grobart utsäde. Använd utsädesmängd enligt planerade antal skördeår. Välj sort enligt gårdens resurser. Sätt sorten på minnet. 4.Sköt kumminbeståndet omsorgsfullt bekämpa ogräsen effektivt under insåningssommaren.
6 Tio steg till toppskördar 5 1. Välj en mullblandad, bördig och fuktig jord åt kummin. 2. Grundgödsla ordentligt. På en åker med låg fosforklass lönar det sej att genast i början ge den utjämningsmängd av fosfor som miljöstödet tillåter för kommande skördeår. För kvävets del lönar det sej att koncentrera sej på skördeåren. Tidig vårgödsling och kvävetillskott efter skörden är viktiga. 3. Så med grobart utsäde. Använd utsädesmängd enligt planerade antal skördeår. Välj sort enligt gårdens resurser. Sätt sorten på minnet. 4.Sköt kumminbeståndet omsorgsfullt bekämpa ogräsen effektivt under insåningssommaren. 5. Räkna planttätheten för uppskattning av skördepotential och till stöd för odlingsåtgärder. Undvik överraskningar med skördevariationer.
7 Tio steg till toppskördar 6 6. Dra ut på bekämpningen av kumminmalen så nära blomningens början som möjligt.
8 Tio steg till toppskördar 7 6. Dra ut på bekämpningen av kumminmalen så nära blomningens början som möjligt. 7. Observera risken med bomullsmögel. Bomullsmögel försämrar kvaliteten regniga år.
9 Tio steg till toppskördar 8 6. Dra ut på bekämpningen av kumminmalen så nära blomningens början som möjligt. 7. Observera risken med bomullsmögel. Bomullsmögel försämrar kvaliteten regniga år. 8. Planera tröskningen enligt sort och ställ i ordning i tid. Tröska sorter som lätt dröser före fullmognad.
10 Tio steg till toppskördar 9 6. Dra ut på bekämpningen av kumminmalen så nära blomningens början som möjligt. 7. Observera risken med bomullsmögel. Bomullsmögel försämrar kvaliteten regniga år. 8. Planera tröskningen enligt sort och ställ i ordning i tid. Tröska sorter som lätt dröser före fullmognad. 9. Kom ihåg alternativa anläggningsmetoder. De kan spara energi och miljön.
11 Tio steg till toppskördar Dra ut på bekämpningen av kumminmalen så nära blomningens början som möjligt. 7. Observera risken med bomullsmögel. Bomullsmögel försämrar kvaliteten regniga år. 8. Planera tröskningen enligt sort och ställ i ordning i tid. Tröska sorter som lätt dröser före fullmognad. 9. Kom ihåg alternativa anläggningsmetoder. De kan spara energi och miljön. 10. Sträva till en god skörd det lönar sej.
12 Årets toppskörd 2010, Sort Niederdeutscher Antti och Veli-Matti Tuppi, Laihela 1869 kg/ha. Foto: Antti Tuppi
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merRåd för produktionen av en bättre skörd
Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja
Läs merSammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet
Sammandrag Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Marjo Keskitalo, Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola, Merja Högnäsbacka, Lauri Jauhiainen, Arjo Kangas, Timo Karhula, Hannu Känkänen, Antti Laine,
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merEN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012
EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR
Läs merSortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis
Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning
Läs merKonkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och
Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd
Läs merKännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Läs merVäxtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,
Läs merOgräsbesprutningens påverkan på kumminskörden
Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för
Läs merMed en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden
Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna
Läs merOgräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet
Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj
Läs merTIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merSjukdomssituationen i kummin
Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12
Läs merRenkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merSpannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor
Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor 84 Tillväxtprogram för korn Korn är vår viktigaste foderspannmål. Det är också en viktig råvara inom industrin och används för att producera malt, stärkelse och
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merPM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merOdlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund
Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merDelrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merInformation om rörflen 1/2004
1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs merOdlingsguide för kummin 2001
Odlingsguide för kummin TRANS FARM OY Odlingsguide för kummin Syftet med denna odlingsguide är att ge praktiska grunduppgifter om odlingsteknik för kummin. Någon helt uttömmande och entydig guide är det
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merEtt hot mot Mälardalens höstveteodling?!
Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merFrån kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning
Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA
Läs merTEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?
FÅNGGRÖDOR Utnyttja fånggrödor effektivt Forskare Hannu Känkänen Naturresursinstitutet (Luke) Efter skörd saknar åkern i vanliga fall ett levande växttäcke. Det kan man råda bot på genom att odla botten-
Läs merAlternativa livsmedelsgrödor
Alternativa livsmedelsgrödor Projektledare Erika Adolfsson Hushållningssällskapet/HS Konsult 2013 Fotografer: Sören Eriksson Solrosor bild 3 Eva Stoltz Sojaböna bild 2, 3 och 4 Henrik Bergman Hampa bild
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merEkologisk odling av höstoljeväxter
Foto: Thorsten Rahbek Pedersen Foto Katarina Holstmark Ekologisk odling av höstoljeväxter Jordbruksinformation 9 2013 Ekologisk odling av höstoljeväxter Efterfrågan på ekologiska höstoljeväxter ökar. Förutom
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: ADB-nr: 07A073 Län-fnr: BC-201-2003 Ansvarig: Gunilla Lindahl-Larsson Förs.v: Eric Järpdal Utförar ansvarig: Anders Gustavsson 073-039 14 49 S.T Bärby ÖRSUNDSBRO
Läs merOdling och uppförökning av gråärter
Odling och uppförökning av gråärter Projektrapport 2010 Lars Olrog, Lena Nygårds och Erling Christensson Naturbruksgymnasiet i Dingle Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fröuppropet och POM Att odla vårt
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår:
Skördeår: 2004 ADB-nr: 07A115 Län-fnr: BC-20-2004 Ansvarig: Gunilla Larsson Förs.v: HS Landsbygskonsult AB Utförar ansvarig: Anders Gustafson 0730 39 14 49 Fransåker, MÄRSTA 2004-10-27 13:44 Jbr-omr: 13c
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök
Sådatum : 2005-05-02 Förfrukt: Höstvete Jordart: ph-värde: R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök 2005 ADB-nr: 07A213 Län-fnr: BC-10-2005 Ansvarig: Gunilla Larsson
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merUttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för
Läs merKrav på journalföring. av jordbruksproduktion. Tilläggsblad för år Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket
av jordbruksproduktion Tilläggsblad för år 2017 Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket Ändringar år 2017 i kraven på journalföring av jordbruksproduktion Tilläggsbladet innehåller ändringarna i
Läs merAgrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Läs merOdlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs mer- Precis, det är det jag tänker! Att man har lite sallad, morötter, och bara kunna gå ut och plocka. - Som det är nu så har jag krukor...
Trädgårdsarbete - Nu är det ju snart sommar och jag har precis köpt ett hus med en ganska stor trädgård. Och jag vet inte så mycket om det här med trädgårdsarbete. Jag tycker det verkar ganska spännande
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merEkonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans
Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder Helena Elmquist, Odling I Balans 1 Höstvete mot nya höjder en kunskapsinventering HE kg/h Orsaker till att höstveteskördarna har stagnerat 80000 60000
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merRÖDSVINGEL Odlingsvägledning
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov.
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merHUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN
HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN 24.9 2014 Frågeställningens tre aspekter 1) Insats-insats problematiken Främst en teknologisk fråga
Läs merFörkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda
Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merKARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig
KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2004 SIDA 1 ADB-NR: 05A689 LÄN-FNR: E-092-2004 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Bengt-Olov Gunnarsson Bobergs Västergård (Tornby), Borensberg SORT: Tannus SÅTT DEN: 2004-04-05
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merVårbehandling mot örtogräs i höstvete
Vårbehandling mot örtogräs i höstvete Karin Jahr, Växtskyddscentralen, Linköping Om försöken Serien L5-300 avser bekämpning av örtogräs i höstvete på våren. Olika preparat, blandningar och doser har jämförts.
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merÅkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök
Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök ADB-nr: 07A100 Län-fnr: MA-718- Ansvarig vid FFE: Desirée Börjesdotter Förs.v: Magnus Larsson Utförar ansvarig: Sune Helmersson, 070 816 10 52 Fleninge Gunnestorp KATTARP
Läs merHydrangea macrophylla Magical sortiment
Hydrangea macrophylla Magical sortiment Magical Four Seasons Speciellt utvald Skiftar i färg under säsongen Tjusig present Fyra årstider med Magical Hydrangea macrophylla Magical är en fröjd för ögat.
Läs merBetydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö
Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merVårrybs fältstudie och odlingsråd
Institutionen för norrländsk jordbuksvetenskap Vårrybs fältstudie och odlingsråd Gun Bernes, Anne-Maj Gustavsson SLUTRAPPORT till Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige Oktober 2016 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merVitsenap och oljerättika som fånggröda
Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan
Läs merODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning - förord...2 1.1. Varför odlar jag maltkorn?...2 2. Maltkornsmarknaden...3 2.1. Odling av maltkorn i Finland...3 2.2. Odling av maltkorn i
Läs merP R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:
SIDA 1 Skördeår:2014 ADB-nr: 07A763 Län-fnr: LB-244-2013 Utförar-ansvarig: Ingrid Hansson 0708 945379 Förs.v: Thomas Persson 2014-07-31 8:27 Nöbbelöv 61 272 92, SIMRISHAMN Jbr-omr: 4B B Gödsling kg/ton
Läs mer