JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

Transkript

1 NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags "normkalkyl" för rörflen har LRF bett mig sammanställa bifogade kalkyler. De är i princip en sammanjämnkning av de kalkyler JT1 redovisat tidigare med en kalkyl från gräsprojektet i Söderköping sammanställd av Hans Augustinsson, Östergötlands läns hushållningssällskap, som också hjälpt mig med de kalkyler som redovisas här. Kalkylerna har nu mer karaktären av en bidragskalkyl. Med hjälp av noterna till kalkylerna kan man ändå jämföra angivna kostnader med. ^ kalkyler som baseras på principen om full kostnadstäckning eller maskinstationstaxor. Kalkylerna finns på datormedia hos undertecknad i form av filer till kalkylprogrammet Symphony. För att kalkylerna skall vara fullständigt flexibla för känslighetsanalyser är en rad faktorer matematiskt beroende av varandra. Detta förklarar varför siffrorna ofta förefaller onödigt exakt angivna. Jag ställer i mån av tid gärna upp för begränsade känslighetsanalyser. Du når mig på telefon eller telefax Förenklingar Kalkylerna är fortfarande inte helt fullständiga. På punkter som,>s har marginell betydelse är beräkningsättet förenklat. Det gäller ^, t ex beräkningarna av räntekostnad för rörelsekapitalet. För att \ göra det lättförståligt är antalet maskintimmar genomgående lika med antalet arbetstimmar i resurstabellen bland noterna. Utebliven i intäkt för icke bärgad skörd är inte justerad för de kostnader som > - sparas in då denna mängd bränsle inte levereras. Kommentarer till resultaten 1 kalkylen för sommarskördad rörflen är produktionskostnaden här öre/kwh mindre än den jag redovisade i Lantmannen nr Det beror i huvudsak på att vi nu valt att "köpa" växtnäring i form av separata näringsämnen istället för ett dyrt NPK-gödselmedel. Detta har inneburit en besparing på 1300 kr/ha. Även den vårskördade rörflenen är här något billigare (5%) än vad jag angav i Lantmannen, trots att utläggen per hektar är ungefär lika stora. Det beror rent praktiskt i huvudsak på att antagen medelskörd här är 60 kg bränsle per ha större. Att skörden är större beror enbart på en ändring av beräkningssätt. Jag har slutat med att separat dra bort 750 kg ts/ha för kvar lämnad stubb och istället bakat in detta i en generell reducering av försöksresultaten på 07.. Andra förändringar är att en del av utsädet består av timotej, IIIATPH mmmw MASTER "- mmm * nu mmi i muv» Euiiuii

2 liggtiden antas vara 10 år istället för 5 och förmedlingskostnaden har halverats. Den senare var baserad på kostnader vid hantering av skogsflis som i normalfallet skördas i takt med förbrukningen. Att förmedla gräs från lager är sannolikt avsevärt billigare. Strävan att likställa Hans Augustinssons och mina kalkyler har medfört både besparingar och fördyringar. Vid en noggrann jämförelse mellan kalkylen för vårskörd här och den i Lantmannen nr 10/1990 finner man t ex att slattern blivit 170 kr billigare, hemtransporten 50 kr dyrare, dvs tre gånger så dyr, och transporten till panna 350 kr dyrare, en dryg fördubbling. Dessa stora variationer kanske är ett tecken på att det fortfarande finns en del osäkerhet om de verkliga kostnaderna för att hantera gräset. Samtidigt måste sägas att det är naturligt att kostnaderna varierar en del från fall till fall, dock inte med en faktor 3. Vad är osäkert? Det vi vet minst om i ett system med sommarskörd är hur ofta man kommer att misslyckas med att bärga en torr skörd. Trots att vi ganska väl vet vad vi i genomsnitt har för bruttoavkastning av rörflen på rot vet vi alltså inte vad den genomsnittliga nettoskörden över flera år blir. I kaikylen har vi markerat denna kunskapslucka genom att sätta upp en utebliven intäkt för 5% av skörden som en kostnad. För att kunna sälja 95% av skörden med acceptabel kvalitet förutsätter jag att 15% ventileras med mobila fläktar som placeras i den stack rundbalarna förvaras. När det gäller vårskörd handlar kunskapsluckorna främst om förlusterna över vintern, växtnäringens recirkulering och hur mycket tid man har på sig för bärgning i praktiken. SLU och SLL i Umeå arbetar för att klarlägga dessa frågor.

3 r JTI Rörflen för förbränning - sommarskörd Omfattning: ha vall. Vallen 10 år antas man misslyckas med att görs efter P-klass III och K-klass antas ligga bärga 5% av III. i 10 år. skörden. Under dessa Gödsling Antal Pris, Kr/ha och år INTÄKTER Gräs i rundbal till panna 7,7 ton Summa intäkter 3464 SÄRKOSTNADER Utsäde, rörflen t imotej Ogräsmedel anläggningsåret Drivmedel anläggning Jänta rörelsekapital anläggning (i genomsnitt bundet 5 år) w äxtnäring, N P K Drivmedel skördeår Torkning, 15% av skörd Hyra presenning 6 månader Ränta rörelsekap exkl anl, 6 mån Förmedlingskostnad Utebliven intäkt för icke bärgad skörd besvärliga år 10 kg 8 kg kg 5 kg 100 kg 7 1 1, ton 1,0 st 6% 7,7 ton 0,4 ton , ,00 11,00 4,15, Summa Maskinkostnader anläggning Maskinkostnader årligen Arbete anläggning Arbete skördeår 1 ha 1 ha 6,0 tim 9,3 tim Summa 5615 Produkt ionskostnad: 73 öre/kg = 18, öre/kwh TÄCKNINGSBIDRAG TB 1 = Intäkter - summa 1 TB = Intäkter - summa

4 fc* Noter till kalkyl för sommarskördad rörflen JTI Avkastning I Tuvessons försöksserie under 1980-talet (6 platser och 8 försöksår) var medelavkastningen av rörflen den 1/8 10,1 ton ts per ha. Till denna första skörd gavs 10 kg kväve per ha. Därefter tillfördes ytterligare 80 kg per ha till återväxten. För att överföra resultaten till praktiken har avkastningen reducerats med 0%. Denna reduktion täcker även förlusten orsakad av längre kvarlämnad stubb i praktiken än i försöken. Fältförlusterna under skörden har av JTI uppskattats till i genomsnitt 10%. JTI antar vidare att man även under lagringen förlorar 10%. Antagen avkastning = 10,1 * * 0,9 * 0,9 = 6,54 ton ts/ha. motsvarar 7,7 ton bränsle med 15% vattenhalt. 6,54 ton ts Resursbehov Maskinkostnaden motsvarar rekommenderad uthyrningskostnad. Kolumnen totalt kan jämföras med maskinstationstaxor. Dock ingår här inte kostnader för icke utnyttjad kapacitet, driftsledning mm. Drivm. l/år Arbete tim/år Maskinkostnad kr/tim kr/ha Totalt kr/ha kultiveringår Plöjning 3 harvningår Sådd Vältning Sprutning ,0,0 0, 0, Summa anläggn.år 81 6, gödslingar Slåtter vändningar Strängläggning Pressning Transport, 1 km Transport, 10 km ,6 1,4 0,7 1,8 1,5, Summa skördeår 7 9, Lagring Presenningsbehovet för rundbalar är enligt Brundin (1986) 3,8 nr per ton ts. Vid lagring av 6,8 ton ts (8 ton gräs) motsvarar detta knappt 30 nr, dvs den ungefärliga ytan av en presenning. Kostnaden för att hyra en presenning var i Uppsala i december ,70 kr per dygn. Torkning: För att kunna bärga den mängd som förutsätts här måste troligen en del av skörden ventileras i stack med hjälp av en fläkt. Förmedlings- och produktionskostnad; Se vårskördekalkylen.

5 JTI Rörflen för förbränning - vårskörd Omfattning: ha vall, bärgning med inlejd högdensitetspress. Vallen antas ligga i 10 år. Gödsling efter P-klass III och K-klass III. Antal Pris, Kr/ha och år INTÄKTER Gräs i högdensitetsbal Summa intäkter 6,8 ton SÄRKOSTNADER Utsäde, rörflen timotej Ogräsmedel anläggningsåret Drivmedel anläggning Ränta rörelsekapital anläggn. (i genomsnitt bundet 5 år) Växtnäring, N P K Ränta rörelsekapital gödselmed (bundet 1,5 år) Inlejd pressning Drivmedel skördeår Hyra presenning 9 månader Ränta på rörelsekapital, 9 mån Förmedlingskostnad 10 kg 8 kg % 100 kg 5 kg 5 kg 6% 7,0 ton ,4 st 6% 6,8 ton , ,00 11,00 4, , Summa Naskinkostnader anläggning Maskinkostnader skördeår Arbete anläggning Arbete skördeår 1 ha 1 ha 6,0 tim 4,4 tim Summa 4054 Produkt ionskostnad: 59 öre/kg = 14,8 öre/kwh TÄCKNINGSBIDRAG TB 1 = Intäkter - summa 1 TB = Intäkter - summa

6 '- JTI Noter till kalkyl - vårskördad rörflen Avkastning I Anderssons försöksserie under 1980-talet på Röbäcksdalen och Ås (6 förösk och 30 försöksår) var medelavkastningen av rörflen den /10 10,4 ton ts per ha. Till denna skörd gavs 00 kg kväve per ha uppdelat på två spridningstillfällen. För att överföra resultaten till praktisk odling har bruttoavkastningen reducerats 0%. Denna reduktion täcker även förluster i form av längre kvarlämnad stubb i praktiken än i försöken. Förlusterna har här antagits vara följande: - under vintern 5% - spill vid skörd 5% - under lagring % - ^ Antagen avkastning = 10,4 * * 0,75 * 0,95 * 0,98 = 5,81 ton ts/ha 5,81 ton ts motsvarar 6,8 ton bränsle med 15% vattenhalt. Växtnäring Den antagna avkastningen uppnåddes med en tillförsel av 00 kg kväve per ha. I vårskördemodellen ingår troligen en viss recirkulering av växtnäring. I vilken omfattning finns ännu ingen kunskap kring. Kalkylen förutsätter att man genom vårskörd kan uppnå samma tillväxt med 100 kg ) kväve per ha som vid höstskörd och 00 kg/ha. Även kalium förutsätts recirkulera. Antaget kaliumbehov är 5 kg/ha och år. j^ Kr ' ^o Resursbehov Maskinkostnaden motsvarar rekommenderad uthyrningskostnad. Kolumnen totalt kan jämföras med maskinstationstaxor. Dock ingår här inte kostnader för icke utnyttjad kapacitet, driftsledning mm. Drivm. l/år Arbete tim/år Maskinkostnad kr/tim kr/ha Totalt kr/ha kultiveringar Plöjning 3 harvningar Sådd Välining Sprutning ,0,0 0, 0, Summa anläggn.år 81 6, gödslingar Slåtter Transport, 1 km Transport, 10 km ,6 1,0, Summa skördeår 35 4, forts.

7 Noter till kalkyl - vårskördad rörflen, forts. JTI Lagring Presenningsbehovet för högdensitetsbalar är enligt Brundin (1986) 1,6 m per ton ts. Vid lagring av 6, ton ts (7,3 ton gräs) motsvarar detta drygt 10 m, dvs den ungefärliga ytan av en tredjedels presenning. Kostnaden för att hyra en presenning var i Uppsala i december ,70 kr per dygn. Formed1ingskostnad: Administrationskostnad. priset och kan i så fall uteslutas. Kan tänkas vara inbakad i Produkt ionskostnad; Beräknat vid ett effektivt värmevärde på 4,0 kwh/kg bränsle.

8 Känsiighetsanalyser rörflenkalkyler JTI Varierad kvävegiva Avkastningen har här varit berorende av kvävegiva enligt försöksresultat från Magne Tuvessons 4-5-åriga försöksserier. Reducerad gödsling under längre tid än 5 år kan medföra större skördedepressioner än de som noterades under dessa försök. Tillförseln av P och K har förändrats proportionellt med kvävegivan. Kostnaden för att sprida gödseln har inte varierats. Alla kostnader för att hantera bränslet har varit berorende av skördens storlek. Notera att medans produktionskostnadens funktion är ganska flack med optimum kring 100 kg kväve per ha är täckningsbidrag känsligare och har sitt optimum vid eller nära 0 kg/ha. A Sommar skörd Kväve Skörd Prod.kost kg N/ha ton/ha öre/kwh Täckningsbidrag, kr/ha TB 1 TB 0 3,61 1,1 15 4,6 0,0 30 4,88 19,3 45 5,45 18,8 60 5,98 18,5 75 6,47 18,3 90 6,9 18, 105 7,33 18, 10 7,70 18, 135 8,03 18, ,3 18, B Vårskörd Kväve kg N/ha Skörd ton/ha Prod.kost öre/kwh Täckningsbidrag, kr/ha TB 1 TB ,43 4,05 4,63 5,17 5,68 6,14 6,57 6,96 7,31 7,63 7,90 15,8 15,3 15,0 14,8 14,8 14,7 14,8 14,9 15,0 15,1 15,

9 pof?!- ordad rörf len J r i! CC -i K Q kväv? per ho T T!!? i V-irskördod rörflen JTI TB TB - ' 000.'000 r--- 'T -i loo r,"j "! 140

10 if.,4 -j Kg kvove per ha V '