Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten
|
|
- Rasmus Samuelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten Agronom Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Malmöhus, Agronom Torbjörn Ewaldz HUSEC AB och AgrD Lena Engström, SLU Skara Syftet med projektet är att jämföra olika tekniker i fältförsöksarbetet för att öka förståelsen av försöksresultaten i oljeväxter. Som försök användes redan befintliga sortförsök i höstraps 2013/2014 (OS7 21, Klagstorp och OS7 24, Trelleborg). Projektstart Projektet startade under hösten 2013 med att genomföra en planträkning och planttäthetsgradering i de två blocken som svampbekämpas (block II och III). I bilaga 1 sammanställs samtliga resultat från detta arbete och det är tydligt hur svårt det är att förvänta sig en viss uppkomst av rapsplantor. Det finns ingen tydlig korrelation mellan grobarheten på labb med varken fältgrobarheten eller planttäthetsgraderingen i något utav de undersökta försöken. Fältgrobarheten låg mellan 46 och 92 av de 50 fröer som såddes per kvm. Planttätheten överskattas en del, där tidpunkten för graderingen och plantorna utvecklingsgrad är avgörande för korrelationen till antal plantor. Ju senare den genomförs på hösten desto mer ökar troligen skillnaden mellan antal plantor och planttätheten. Detta eftersom de plantor som gror vuxit till sig och ger sken av att det är fler plantor än verkligheten på grund av en stor bladmassa. Plantäthetsgraderingen blir då mer ett värde av marktäckningen och inte planttätheten. För att få en bättre bedömning av planttätheten/etableringen bör den ske innan de sluter raderna. Tidig vår Tidig vår genomfördes åter en planträkning och planttäthetsgradering i block II och III för att studera vad som hänt under vintern. Resultatet finns sammanställt i bilaga 2. Cirka en vecka senare genomfördes en flygfotografering, samtliga flygbilder från försöket finns samlade i bilaga 4. Överlevnaden av antal plantor varierar mellan sorterna och är svår att korrelera till planttäthetsgraderingen som gjordes på våren. Antalet plantor mellan höst och vår är också svår att dra några slutsatser kring då det i vissa fall ökar i antal från höst till vår. Den okulära marktäckningsgraderingen ur flygbilderna är samstämmig med planttätheten i det ena försöket men klart högre i det andra. De högre värdena var statistiskt signifikant skiljt ifrån varandra och resultatet kan delvis förklaras med att fotograferingen genomfördes lite mer än en vecka efter planttäthetsgraderingen. Höstrapsens tillväxt kan vara stor i slutet av mars och början av april, vilket kan vara en orsak till att de skiljer sig åt. Efter avslutad blomning Det togs flygfotografier efter avslutad blomning som går att studera i bilaga 4. Det syns tydliga skillnader mellan leden och här hade det varit önskvärt att mäta med en grödsensor. Svårigheten ligger i att komma upp ovan den höga grödan med en sensor. Under året har det pågått diskussioner med en firma som säljer single wing farkoster och under säsongen lanserade de en NIR kamera (likställas med
2 grödsensorn Trimble Greenseeker) till det. Vid det sista tillfället användes detta flygplan för att försöka tillföra ytterligare kunskap till oljeväxtförsöken. Dessvärre var koncept så nytt att det först långt senare visade sig att det behövdes göra en inställning i kamera för att få en NIR bild. Vi hoppas kunna prova det igen nästa år. Mognadsgradering Mognadsgraderingen genomfördes enbart i det obehandlade första blocket. Det är stor skillnad mellan sorternas mognad men det är inte entydigt att tidigt mognande sorter avkastar på en lägre nivå eller att de har en högre/snabbare tillväxt på hösten. Jämförs flygbilderna så syns det att de svampbehandlade blocken (II och III) är grönare än de obehandlade, speciellt i OS7 24. Det försöket hade starka angrepp av Phoma, vilket till del orsakade skillnaderna. Den okulära grönhetsgraderingen korrelerar svagt till mognaden. Det blir svårare att göra en sådan bedömning då det förutsätter att parcellerna är vikta på någorlunda lika sätt så att lika mycket stjälkar syns samt att det ska fotograferas vid flera tidpunkter för att följa mognadsförloppet. Sammanfattning Årets projektresultat ger en spretig bild av hur de olika graderingarna korrelerar både mellan varandra och till skörden. Behovet av ytterligare undersökningar och verktyg är stort för att öka förståelsen utav de försöksresultat som årligen tas fram. Därför tror vi att grödsensorer kan var behjälpliga, både sådana som används ovanifrån för att mäta grödans reflektans. Men även sådana sensorer, t.ex. LAI mätare, som används för att mäta i beståndet, dvs. hur mycket bladmassa som det finns och hur mycket ljus som tar sig ner till de nedersta bladen. Det viktigaste är att försöken följs kontinuerligt under säsongen för att få en tillväxt kurva och reagera när det sker avvikelser ifrån kurvan och undersöka orsaken till avvikelsen.
3 Bilaga 1. Grobarhet i labb, planträkning höst, omräknad fältgrobarhet (vägt upp till 50 frö per m 2 ) samt planttäthet höst i OS7-21i Klagstorp respektive OS7-24 i Trelleborg. Sorter i OS7 21 Grobarhet i labb, Antal pl/m 2, höst Fältgrobarhet, Planttäthet höst, Skillnad mellan fältgrobarhet och planttäthet Sortblandning Excalibur H Mon SWO R 1350 H SWO R 949 H Arazzo H RAGT PX 109 PR PX 110 PR SY Marten H SYN SY Saveo H SYN Argos H NPZ Garou H NPZ Mercedes H NPZ V295OL (MDS 10) H Mon CWH 237 H Mon CWH 232 H Mon Alexander (LE 11/223) H Lim HR H RAGT Marathon H DSV Minerva H DSV ES Natalie H ES ES Danube H ES MH 10 L11 H Mom Lexer (RG21010) H Puncher (RG21004) RG21111 H SWO R 663 H SvL Medelvärdet LSD 14,38 27,76 17,83 CV 22,99 22,3 12,22 p värde 0,6142 0,6976 0,5
4 Sorter i OS7 24 Grobarhet i labb, Antal pl/m 2, höst Fältgrobarhet, Planttäthet höst, Skillnad mellan fältgrobarhet och planttäthet Sortblandning Excalibur H Mon Compass H DSV Visby H NPZ PR44D06 H PR PR46W20 H PR DK Expower CWH119 H (Mon) Sherpa H NPZ PR46D07 H PR Mascara SW 05085F H DK Exstorm H Avatar H NPZ Genie H DSV Inspiration H DSV SWO R 658 H SY Carlo H Hertz (MH 09H19) H Mon Flyer (RG 21006) H GbR PT 211 H PR MH 09F50 H Mom Rumba H DSV Thorin H NPZ Alabaster H Lim Arsenal H Lim DK Extrovert H Mon DK Explicit H Mon DK Sensei H Mon SY Fighter H SY Motive H Bonzzai H RAGT H H (Gordon KWS) Troy H DSV Medelvärdet LSD 12,33 26,29 9,15 CV 16,74 17,16 4,9 p värde 0,1507 0,1704 0,2021
5 Bilaga 2. Planträkning vår, omräknad procentuell överlevnad, planttäthet vår, differens mellan planttäthet höst och vår samt okulär marktäckning via flygbilder i OS7-21i Klagstorp respektive OS7-24 i Trelleborg. Sorter i OS7 21 Antal pl/m 2, vår Överlevnad, Planttäthet vår, Beh. Bl Differens planttäthet höst vår Okulär marktäckning från flygbild, 1v senare Sortblandning ab Excalibur H Mon ab SWO R 1350 H ab SWO R 949 H ab Arazzo H RAGT ab PX 109 PR ab PX 110 PR b SY Marten H SYN ab SY Saveo H SYN ab Argos H NPZ a Garou H NPZ ab Mercedes H NPZ a V295OL (MDS 10) H Mon a CWH 237 H Mon ab CWH 232 H Mon ab Alexander (LE 11/223) H Lim ab HR H RAGT a Marathon H DSV ab Minerva H DSV ab ES Natalie H ES ab ES Danube H ES ab MH 10 L11 H Mom a Lexer (RG21010) H ab Puncher (RG21004) ab RG21111 H a SWO R 663 H SvL a Medelvärdet LSD 13,42 17,83 8,47 CV 22,36 12,22 4,59 P värde 0,6705 0,5 0,0017
6 Sorter i OS7 24 Antal pl/m 2, vår Överlevnad, Planttäthet vår, Differens planttäthet höst vår Okulär marktäckning från flygbild, 1v senare Sortblandning Excalibur H Mon Compass H DSV Visby H NPZ PR44D06 H PR PR46W20 H PR DK Expower CWH119 H (Mon) Sherpa H NPZ PR46D07 H PR Mascara SW 05085F H DK Exstorm H Avatar H NPZ Genie H DSV Inspiration H DSV SWO R 658 H SY Carlo H Hertz (MH 09H19) H Mon Flyer (RG 21006) H GbR PT 211 H PR MH 09F50 H Mom Rumba H DSV Thorin H NPZ Alabaster H Lim Arsenal H Lim DK Extrovert H Mon DK Explicit H Mon DK Sensei H Mon SY Fighter H SY Motive H Bonzzai H RAGT H H (Gordon KWS) Troy H DSV Medelvärdet 32, LSD 14,12 6,46 10,62 CV 20,57 3,88 6,12 p värde 0,3963 0,221 0,1434
7 Bilaga 3. Mognadsgradering, skillnad i mognad till sortblandningen, okulär grönhet från en flygbild, skörd, vattenhalt samt råfett i OS7-21i Klagstorp respektive OS7-24 i Trelleborg. Sorter i OS7 21 Mognadstid, dagar Obeh. bl Differens till sortbl. i mognad Okulär grönhet från flygbild, 0 4 Obeh. Bl Skörd, kg/ha Vattenhalt, Råfett, Sortblandning 330 0, ,1 51,2 Excalibur H Mon , ,3 51,0 SWO R 1350 H ,8 52,4 SWO R 949 H , ,1 50,7 Arazzo H RAGT ,4 50,7 PX 109 PR ,2 50,0 PX 110 PR , ,7 49,0 SY Marten H SYN ,1 50,8 SY Saveo H SYN , ,4 51,9 Argos H NPZ , ,4 51,8 Garou H NPZ , ,5 51,3 Mercedes H NPZ ,3 51,8 V295OL (MDS 10) H Mon ,3 50,7 CWH 237 H Mon , ,3 51,6 CWH 232 H Mon , ,2 51,6 Alexander (LE 11/223) H Lim ,8 52,6 HR H RAGT , ,5 51,2 Marathon H DSV , ,2 50,7 Minerva H DSV , ,3 51,8 ES Natalie H ES ,5 49,8 ES Danube H ES , ,7 49,4 MH 10 L11 H Mom ,7 51,4 Lexer (RG21010) H ,5 51,1 Puncher (RG21004) , ,2 52,1 RG21111 H ,4 51,6 SWO R 663 H SvL , ,7 51,1 Medelvärdet ,3 51,1
8 Sorter i OS7 24 Mognadstid, dagar Obeh. bl Differens till sortbl. i mognad Okulär grönhet från flygbild, 0 4 Obeh. bl Skörd, kg/ha Vattenhalt, Råfett, Sortblandning ,1 50,8 Excalibur H Mon ,1 50,1 Compass H DSV ,1 52,2 Visby H NPZ ,5 50,5 PR44D06 H PR , ,9 50,9 PR46W20 H PR ,0 51,9 DK Expower CWH119 H (Mon) ,1 51,4 Sherpa H NPZ ,7 50,1 PR46D07 H PR ,0 50,4 Mascara SW 05085F H ,6 50,3 DK Exstorm H ,4 50,9 Avatar H NPZ ,7 52,4 Genie H DSV ,0 51,5 Inspiration H DSV ,0 50,2 SWO R 658 H ,9 50,9 SY Carlo H , ,7 51,3 Hertz (MH 09H19) H Mon ,4 51,1 Flyer (RG 21006) H GbR , ,7 52,6 PT 211 H PR , ,7 51,9 MH 09F50 H Mom ,4 49,6 Rumba H DSV ,0 50,8 Thorin H NPZ ,8 50,8 Alabaster H Lim ,1 50,6 Arsenal H Lim ,5 50,9 DK Extrovert H Mon ,9 52,2 DK Explicit H Mon ,1 52,8 DK Sensei H Mon ,7 48,3 SY Fighter H ,3 50,8 SY Motive H ,9 51,3 Bonzzai H RAGT ,4 50,0 H H (Gordon KWS) ,9 51,0 Troy H DSV ,2 50,9 Medelvärdet ,0 51,0
9 Bilaga 4. Flygfotografier från en multicopter ( och ) och ett flygplan av märke ebee från Sensefly ( ). Klagstorp, OS 7 21 tidpunkter enligt följande: bild ; bild ; bild
10
11 Trelleborg, OS 7 24 tidpunkter enligt följande: bild ; bild ; bild
12
Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella
Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som
Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har
Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Agronom Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats
Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas
Höstraps. Sorter och odlingsteknik
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats separat
P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi.
SIDA 1 Skördeår:2011 Carousel Mon Obehandlat 4850 100 100 2061 100 100 0,6 9,6 08-06 351 95 115 68 46,6 Status H GbR Obehandlat 5140 100 106 2086 100 101 1,5 12,0 08-05 350 95 130 85 45,2 Sortblandning
Höstraps sortprovning
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps sortprovning Sammanfattning Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. sex
Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 6 av sorterna har
Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i tre olika serier. I OS 23 provades 34 linjesorter
Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2017/2018 testades 77 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har testats separat i speciella
Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.
Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB
Höstraps Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010 har totalt 64 sorter provats i 3 olika serier, en ökning med 6 sorter mot 2009.
17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)
17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med L respektive H i tabellerna). Som avkastningsmätare används en sortblandning av tre hybridsorter och en linjesort (DK Exstorm,
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och
Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB
Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 36 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna varav 21 linjesorter och 15
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Att välja höstrapssort kan
Sortframstegen är stora i höstraps och avkastningsutvecklingen ligger på 2 procent per år. Dra nytta av det genom att byta sort ofta, men sprid riskerna genom att välja flera sorter vid större arealer.
Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps
Etablering av höstraps för hög skörd Johan Biärsjö, Svensk Raps R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup
OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Gunilla Larsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 38 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna. 23 sorter har
P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:
SIDA 1 Skördeår:2014 ADB-nr: 07A763 Län-fnr: LB-244-2013 Utförar-ansvarig: Ingrid Hansson 0708 945379 Förs.v: Thomas Persson 2014-07-31 8:27 Nöbbelöv 61 272 92, SIMRISHAMN Jbr-omr: 4B B Gödsling kg/ton
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Lantmannen 1 Rapsmästaren
PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik
Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt
Certifieringsstatistik Höst 2017, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte
218-1-31 Certifieringsstatistik Höst 217, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte Totalt certifierat, ton: 7 32 infört, ton 2 271 Höststråsäd Summa Kg för Höststråsäd 7 276 38 1 965 827 Höstdurumvete
OLJEVÄXTER. Höstrapssorter
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,
Höstoljeväxter. Sorter
Höstoljeväxter Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Intresset för sortprovning av höstraps var fortsatt stort under 2008. Totalt provades 52 sorter i 3 olika serier. I OS 23 provades 27 linjesorter och i OS
Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter
Ekologisk höstoljeväxtodling Etableringens tre hörnstenar Sådd i tid N-gödsling Etableringsteknik Moderna sorter Höstrapsetablering OS 188 Hemmesdynge M-län 28-11-28 Höstraps skall gödslas på hösten Förbättrar
Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Oljeväxtareal Sverige 1981, 1989-2017 Rekordareal 2017 105000 ha Källa: www.scb.se & www.sjv.se Uppkomsttid höstraps
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Normal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8
Försöksdesign: R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: 2010 ADB-nr: 07A542 Län-fnr: E-197-2009 Utförar-ansvarig: S-Å Rydell 070 829 08 34 Förs.v: Vretaskolan Jan Vetemark 2010-09-10 14:03 Järngården
Vårraps. Sorter och odlingsteknik
Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Sortförsök i höstvete
Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades
(SAS Mixed Procedure) Råfett Råfett Olje Olje Skörd Skörd D+E halt halt Frö Frö Råfett FÖRSÖKSLED
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Råfett Råfett Olje Olje Skörd Skörd D+E halt halt Frö Frö Råfett 9%vh 9%vh 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal % Rel. Antal % Rel.
Sortförsök i vårkorn
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök
Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision
Slutrapport av forskningsprojektet V1360014, Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision Agronom Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning Graderingsmetodiken
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010
Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010 Projekt Markstruktur för optimal oljeväxtodling Startade våren 2006, pågår t.o.m. 2009 Finansieras av SLF, SSOF och partnerskap Alnarp Innehåller
Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
FÄLTKORT 2003 OS A018
eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
(SAS Mixed Procedure) Skörd Omr A Omr B Omr D+E Omr F A-B D-F Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A Omr B Omr D+E Omr F A-B D-F Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha
R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:
SIDA 1 Skördeår: 2010 Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök Ansvarig: Staffan Larsson ADB-nr: 07A570 Län-fnr: BC-14-2010 Utförar-ansvarig: Hans Brimert 070-602 2684 Förs.v: Hushållningssällskapet 2010-10-08
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Sortförsök i höstvete
Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens
Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Certifieringsstatistik Höst 2018, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte
2019-01-11 Certifieringsstatistik Höst 2018, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte Totalt certifierat, ton: 62 177 infört,ton: 3 010 Höststråsäd Summa Kg för Höststråsäd 62 177 399 2 696
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med
Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson
Hur utvecklar vi svensk sortprovning? Nils Yngveson svensk sortprovning Var hämtar rådgivningen sortinformation? 1. Svenska sortförsök, men egna sammanställningar! svensk sortprovning Exempel sammanställning
Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt
Försökshandboken 6. Registreringar 6.1 Graderingar - allmänt Reviderad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 6.1 Graderingar allmänt daterad 2012-04-19 Här ges allmänna anvisningar för graderingar
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011
JL FÄLTKoRT S L U FörsöksJed N, kg/ha Höst Försöksserie: organisk gödse1 ti1 höstraps Försöksvärd: lts f/"/*lbre fuo'je bq Gårl 237 q/ B 20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011 vår NS 24-6 A. 65 kg Ki-eserit 583
(SAS Mixed Procedure)
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A D+E Omr F A-B D-F 2011 2012 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh /frö /frö kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2005 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013
Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent
Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror
Lantbruk Bäst på allt som gror Höstutsäde 2016 Kvarnens favorit, även vid låg proteinhalt! Nu också godkänd hos The Absolut Company AB! Nyheter 2016! Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen
R E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Optimal N-giva på våren till höstraps
Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva:
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401.
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: ADB-nr: 07A073 Län-fnr: BC-201-2003 Ansvarig: Gunilla Lindahl-Larsson Förs.v: Eric Järpdal Utförar ansvarig: Anders Gustavsson 073-039 14 49 S.T Bärby ÖRSUNDSBRO
Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus
Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras
Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Harnesk, Opus och Hereford är avkastningsmässigt tämligen likvärdiga i E- och
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi
ADB-nr: 07A358 Län-fnr: MC-989-2007 Utförar-ansvarig: Göran Tollmar 0411-53 22 60, 0708-161 060 Förs.v: Rydsgård Gods AB 2007-11-01 15:34 RYDSGÅRD Jbr-omr: 1b A Gödsling kg Medel N P K S 2007-04-09 146
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).
Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53
Sortförsök med specialsorter 2001
2001 (2001-1-2-102) Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och