Att välja höstrapssort kan
|
|
- Åke Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sortframstegen är stora i höstraps och avkastningsutvecklingen ligger på 2 procent per år. Dra nytta av det genom att byta sort ofta, men sprid riskerna genom att välja flera sorter vid större arealer. Då är trotjänare med många år i försöken ett säkert val. Text: Albin Gunnarson, SFO Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Höstrapssorter 2014 guldsits för både odlare och gröda 50/50. Mätaren i sortförsöken är från och med skörden 2013 en sortblandning som utgörs av 2 linjer och 2 hybrider. År 2013 bestod sortblandningen av Excalibur (H), Visby (H), Epure och Vision men 1 2 sorter kan bytas ut varje år. Att välja höstrapssort kan vara både enkelt och svårt. Enkelt på så sätt att raps i stort sett alltid bara är raps vid skörd och inte som i spannmål där det kan vara frågan om kvalitéer som foder, malt och kvarn. Svårt på så sätt att sortutvecklingen per år ligger kring 2 procent och att nya sorter snabbt blir gamla. Men det finns nog ingen annan gröda i Sverige som har sådan guldsits när det gäller utbudet av sorter som höstraps har. Tag därför tillfället i akt och välj att investera i det senaste och bästa sortmaterialet. Det lönar sig. 75 sorter testade År efter år har antalet provade höstrapssorter totalt sett ökat i Sverige. År 2013 testades 75 olika höstrapssorter. Det motsvarar nära en sort per 1000 odlade hektar et hybrider som testas ökar och är nu 60 stycken medan 15 linjesorter provades vilket är en tydlig omsvängning av balansen hybrid/linje mot för 10-talet år sedan. Från och med skörden 2013 redovisas resultaten mot Sortblandning som mätare. Sortblandning består av 2 linjer och 2 hybrider till andelen 25 procent grobara frön av vardera sort. Det är möjligt att byta ut en till två sorter i sortblandningen varje år. År 2013 bestod sortblandningen av Excalibur (H), Visby (H), Epure och Vision. Då sortblandning består av 50 procent hybrid och 50 procent linjesort har det ifrågasatts om hybriderna konkurrerat ut linjesorterna i blandningen. Så har inte varit fallet och det har konstaterats genom DNA-analys att förhållandet 50/50 har varit beständigt. Härdighet viktigt Förutom avkastning är övervintring det som efterfrågas mest hos de svenska oljeväxtodlarna oavsett var i landet man befinner sig. När resultaten av 2013 år skörd blev klara så bidrog dessa till att övervintringssiffrorna splittrades upp lite från att ha varit ganska jämnt sorterna emellan. De sorter som erbjuds 75 provade sorter. Konkurrensen är knivskarp med 75 sorter som provades Avkastningsutvecklingen i sortmaterialet ligger på 2 procent per år, så man drar nytta av framstegen som odlare genom att byta sort ofta. marknaden och ligger i topp i de svenska försöken har alla god vinterhärdighet. Allra bäst vinterhärdighet har sorterna SW Apanaci, Cult, Navigator, Avatar och PR44D06. Epure är styv Stjälkstyrkan är mestadels god, men signifikant svagare stjälkstyrka har sorterna Navigator, Avans, NK Technic, Bagira och Excalibur. Mest stjälkstyva är sorterna Epure och Compass. När det gäller stjälklängd så är dvärghybrider helt klart kortare än andra sorter. Speciellt korta är dvärghybriderna från Pioneer där bland annat PR44D06 ingår. De längsta sorterna är Hertz och Bonanza. Stjälklängden har också betydelse när det gäller konkurrensen mot ogräs. Dvärghybriderna växer långsammare och har ett mindre och lägre växtsätt som släpper in mer ljus mellan plantorna än vanliga hybrider. Det gör att ogräsbekämpningen blir mycket viktig. Arkaso är tidig Mognadstiden är för mätaren 350 dagar och flertalet sorter mognar någon dag tidigare eller senare. Allra tidigast är hybriden Arkaso och linjesorten Alegria, allra senast är linjesorterna Noblesse och NK Festivo. Att mognadstiden skiljer några dagar mellan sorterna kan förstärkas av att fält sås vid olika tid-» Svensk Frötidning 4/14 11
2 5 topplaceringar i 3 odlingsområden Område A Område B Område D+E Sortblandning 2260= = = Avatar H SY Carlo H DK Exstorm H Genie H PR44D06 H Sherpa H Mascara H Compass H Euforia (SWO R 405) H Navigator (SWO R 658) H NK Festivo Utmärkande egenskaper Bäst vinterhärdighet SW Apanaci, Avatar och PR44D06 Styvast stjälk Epure och Compass Kortast dvärghybriderna, bl.a. PR44D06 Längst Hertz och Bonanza Tidigast mognad Arkaso och Alegria Senast mognad Noblesse och NK Festivo Avkastningsresultat från sortförsök Samtliga sorter, sortnamn följt av H indikerar hybrid. Fet siffra anger att sorten finns bland de 5 topplaceringarna i varje region. punkter. Vi har tidigare skrivit i Svensk Frötidning om att inte tröska för tidigt. Räkna på råfett Oljehalten i mätaren är 48,5 % av ts. Allra högst oljehalt har hybriderna Compass, PR46W20 och Avatar. Skördar redovisas i kilo råfett per hektar vilket är en kombination av fröskörd och oljehalt. Skörden i försök mäts och jämförs i kilo råfett per hektar vid 9 % vatten vilket då speglar värdet på vad odlaren får med den prisgrundande oljehaltsbetalningen. Man ska alltså inte välja sort efter fröskörd, inte efter hög oljehalt utan kombinationen utav båda dessa som är kilo råfett per hektar. Compass flest försöksår Det stora antalet sorter i provning innebär att konkurrensen om att vara bäst är stenhård. De allra högsta skördarna finner vi bland hybriderna. Compass Härdighet efterfrågas. Vid sidan av avkastning är sorternas vinterhärdighet den mest efterfrågade egenskapen hos svenska odlare. På finns komp letta tabeller och mer information om sortresultat från fältförsöken. Klicka dig vidare på Fältförsök och sedan Sammanställningar för utförligare vägledning. ligger i topp i område A, men ligger mycket högt även i område B och D+E. Compass har också flest år i försöken av sorterna i gruppen Topp-10 vilket är en styrka. I topp i område B ligger Exstorm och i D+E Avatar. Hög avkastning i område A och B har, förutom Compass och Exstorm, även Navigator, Genie och Avatar. I område D+E kompletteras listan av just nämnda sorter även med SY Carlo, PR44D06 och Sherpa. Dvärghybrid i norr PR44D06 ser våren 2014 ut att segla upp som en toppkandidat i de allra nordligaste områdena av höstraps. Övervintringen har varit mycket god i praktiska odlingar och sorten rapporteras ha fungerat mycket bra bland finländska höstoljeväxtodlare som har ännu tuffare villkor att tampas med än svenska höstoljeväxtodlare har i Mälardalen. I samtliga områden utom område A längst i söder är minst 10 av de högst avkastande sorterna hybrider. I område A placerar sig främsta linjesorten NK Festivo som 8:e bästa sort. Tittar man endast på linjesorter framstår NK Festivo, Epure och SW Apanaci som de tre främsta. Koncept med kompensation Andra sorter som utmärkt sig med hög avkastning, men bara provats 2013 som första året, är SWO R 1350, DK Explicit, HR och Troy, som samtliga är hybrider. I stället för vanlig raps finns nu konceptodling under varumärket Vistive. Det handlar om rapsfrö med speciell oljekvalitet och med en odling som ställer lite tuffare krav på odlingsåtgärder. Sorterna som döljer sig bakom Vistive är inför 2014 V295OL. Försöksresultat saknas, men sorten förväntas avkasta sämre än traditionella sorter. Dock erbjuder konceptet i stället en merbetalning som kompensation. Satsa på flera sorter Det viktiga är inte att så den absolut högst avkastande sorten utan att satsa på att få tag i någon av de allra högst avkastande i respektive område. Säkraste sättet att lyckas med det är att beställa utsäde tidigt hos sin handelspartner. I augusti när hela Nordeuropa ska så kan det bli svårt att få tag i sin favorit. Ska man så mycket höstraps i höst finns det också en poäng i att satsa på mer än en sort. Kanske en överlagrad Compass eller PR44D06 som står för säkerhet i form av flest år i försöken i kombination med någon av alla högintressanta nyheter. 12 Svensk Frötidning 4/14
3 THE CLAYDON SYSTEM DEVELOPED BY FARMERS FOR FARMERS GUIDE TO DIRECT STRIP SEEDING AND PRODUCT SPECIFICATIONS NEW PRODUCT FEATURES INSIDE DESIGNED AND BUILT IN BRITAIN THE LEADING TINE DRILL CLAYDON DIRECT STRIP SEEDING SYSTEM 2014 INTERNATIONAL DVD INCLUDES NEW PRODUCT FEATURES CELEBRATING 12 YEARS OF THE CLAYDON SYSTEM En mycket lågt sittande tillväxtpunkt ger ett bra skydd mot utvintring trots en mycket kraftigt höstutvecklad planta. Risken för en förhöjd tillväxtpunkt varierar mellan olika sorter och ökar om rapsen sås tätt. Foto: Syngenta Sortskillnader i tempo breddar såfönstret En pilotstudie hösten 2013 i två sortförsök i Östergötland tyder på att det finns avsevärda skillnader i utvecklingshastighet mellan höstraps sorterna. Undersökningarna fortsätter hösten 2014 och resultaten kan förhoppningsvis bli ett verktyg för att bredda så fönstret för höstraps. Text: Oskar Björling, Syngenta, Albin Gunnarson, SFO och Anders Månsson Hushållningssällskapet i Östergötland Foto: Oskar Björling, Syngenta I England arbetar både råd givning och handel sedan många år aktivt med att bestämma hur stor temperatursumma som krävs för att olika sorter ska nå sitt optimala utvecklingsstadium. Baserat på informationen om sorternas utvecklingshastighet rekommenderas olika sorter efter såtidpunkt och fältförhållanden. Skillnad i utvecklingshastighet För att ta reda på det svenska sortmaterialets variation genomfördes en pilotstudie av rådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland under hösten I studien räknades antalet blad på 10 plantor i samtliga sorter i sortförsöken OS7-23 och OS7-24 utanför Vadstena i Östergötland. Resultaten från denna pilotstudie tyder, liksom de engelska studierna, på att det finns betydande skillnader i utvecklingshastighet mellan de olika sorterna på marknaden. Skillnaden mellan sorten som utvecklat högst respektive lägst antal blad var 2,3 blad per planta (se figur). Resultaten antyder alltså att det skiljde ± procent i utvecklingshastighet hos den snabbaste respektive långsammaste sorten VI SES PÅ BORGEBY FÄLTDAGAR JUNI 2014 MONTER E189 Möt Jeff Claydon i seminarietältet 25 juni kl Claydonsystemet och dess möjligheter. English French Français German Deutsch Polish Polski Russian Русский Spanish Español}Audio Czech Česky Danish Dansk Finnish Suomi Italian Italiano Latvian Latviski Swedish Svenska}Subtitle PLATS: Borgeby Fältdagar DATUM: Juni 2014, daniel.finnfors@claydondrill.com Daniel Finnfors Svensk Frötidning 4/14
4 Varje sort har egen rytm Såtid är en kritisk faktor En god etablering av höstrapsen är avgörande för en lyckad höstrapsodling. Därför måste rapsen sås vid rätt tidpunkt om odlingen ska lyckas. Bladveck begränsar Optimalt sådatum för rapssådd varierar mellan regioner, fält och år. Höstrapsen bör nå temperatursumman C (bastemperatur 5 C) vid tillväxtens slut. Optimalt ska höstrapsen då vara i stadium 8-8-8, d.v.s. ha 8 välutvecklade blad, en rothalsdiameter >8 mm och en 8 cm lång pålrot. et blad på hösten begränsar dessutom också antalet sidoskott eftersom dessa utvecklas ur bladvecken. Figuren visar avvikelsen i antal blad per planta i 45 olika sorter jämfört med medelvärdet av antal blad per planta i samtliga sorter. Medelvärdet var 6,38 blad/ planta. Långsammaste sorten hade 1,3 blad färre än medeltalet och de snabbaste hade 1 blad mer än medeltalet ett totalt spann på 2,3 blad således. Graderingen utfördes den 22 oktober 2013 i sortförsöken OS7-23 och OS7-24 utanför Vadstena, Östergötland. jämfört med medeltalet av samtliga sorter. I studien blev rangordningen av sorterna med avseende på deras utvecklingshastighet oväntad. Dock ska inga säkra slutsatser dras från pilotstudien. Förklarar fluktuation i sortprovning? De utländska erfarenheterna och resultatet av pilotstudien tyder på att det finns en potential att utnyttja sortskillnader för att vidga såfönstret för höstraps i Sverige. Kanske kan sorternas olika egenskaper vad gäller utvecklingshastighet på hösten och motståndskraft mot stjälksträckning vara en bidragande orsak till att skördarna av vissa sorter i sortförsöken varierar kraftigt mellan olika år? Om variationen helt eller delvis, åtminstone för vissa sorter, kan förklaras av variationer i egenskaper som gör sorterna lämpade för tidig eller sen sådd borde den kunna utnyttjas i praktisk odling och ge merskördar i storleksordning med variationen» i sortprovningen. Denna är i så fall betydande. Sambandet mellan Alister sträcker inte Alltför tidig sådd bör undvikas på grund av hög risk för stjälksträckning, i synnerhet i Sverige där vi saknar möjlighet att tillväxtreglera rapsen. Risken för stjälksträckning är en sortegenskap med stora variationer. Detta kan man se tydligt inom och mellan olika förädlingsprogram. Syngenta testar uttryckligen sina sorters motståndskraft mot stjälksträckning. Från Syngentas förädlingsprogram introduceras endast de sorter som efter provning visats vara motståndskraftiga mot stjälksträckning på den nordiska marknaden. Sorter som har god motståndskraft mot stjälksträckning är lämpliga för tidig sådd. Ett exempel på en sort med exceptionellt god motståndskraft mot stjälksträckning är den klumprotresistenta sorten SY Alister, men även PR44D06 från Pioneer har egenskapen. Snabbväxare vid sen sådd Vid sen sådd är risken för att plantan ska förväxa mindre, men istället finns en större risk att plantan inte hinner utvecklas tillräckligt före vintern. Vid sen sådd är det en fördel med en sort som har en snabb tillväxt och utveckling under hösten. Sorter som växer snabbt på hösten och inte bör sås alltför tidigt är exempelvis ExPower, Avatar och linjesorten NK Festivo. Motståndskraft mot stjälksträckning är ingen nackdel vid sen sådd, men är inte lika viktig. Svensk Frötidning 4/14 15
5 Radavstånd avgör. Det är inte bara storleken på rapsplantan som avgör när rapsen börjar sträcka på sig. Bilden visar plantor från två olika fält med två olika sorter. Den vänstra plantan visar en liten planta som stått tätt på grund av dubbelsådd vid vändtegen och har en tydligt förhöjd tillväxtpunkt. Tillväxtpunkten i den betydligt kraftigare plantan till höger har däremot inte sträckt på sig nämnvärt. Foto: Syngenta variationen i dessa egenskaper och skördevariationerna i sortförsöket är dock än så länge bara spekulationer. Nytt verktyg i rådgivning Under hösten 2014 fortsätter undersökningarna. Ett examensarbete kommer att utföras i samarbete mellan Lantmännen SW och SFO. Förhoppningsvis kommer det ge oss svar på hur dessa egenskaper varierar inom det svenska sortmaterialet och om variationen i dessa egen skaper har något samband med skördefluktuationerna i sortprovningen. Detta kommer i så fall att ge oss nya verktyg för att ytterli gare effektivisera svensk höstrapsodling. Värmebildning i Din spannmål, gräsfrö eller raps? SAMLE PELARTORK & LUFTNINGSSPJUT SENASTE NYTT Ett måste för alla fröodlare Är du en ivrig nybörjare eller har du odlat gräsfrö i många år redan? ostdansk.dk/ storefrodag Facebook.com/ storefrodag Oavsett vilket, missa inte Stora Frödagen, där du lär dig det mesta om lönsam gräsfröproduktion. Du får se de senaste nyheterna inom bl.a: Maskiner, utrustning och teknik Hjälpmedel och praktiska markförsök Växtförädling och framtidens frösorter Vi ses i monter S156 på Borgeby! Rätt temperatur = Bäst kvalitet! Hela tre egendomar ger tillgång till mark för dagens aktiviteter. Du får transport runt med bussar och guidade turer ger möjlighet att hinna med allt. Stora Frödagen äger rum: Onsdagen den 18 juni 2014, kl Morreskovvej Store Heddinge Danmark Se här vilka MASKINER du kan titta närmare på Det är gratis inträde och du behöver inte anmäla dig. Y-TE AB info@y-te.se Stora Frödagen teknik och knowhow för fröodlare i fremkant Center Allé 6 DK 4683 Rønnede Telefon Mail mail@ostdansk.dk Web ostdansk.dk 16 Svensk Frötidning 4/14
Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas
Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som
Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt
Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.
Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella
Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Agronom Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har
Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB
Höstraps Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010 har totalt 64 sorter provats i 3 olika serier, en ökning med 6 sorter mot 2009.
Höstraps sortprovning
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps sortprovning Sammanfattning Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. sex
Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i tre olika serier. I OS 23 provades 34 linjesorter
Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 6 av sorterna har
Höstraps. Sorter och odlingsteknik
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats separat
17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)
17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med L respektive H i tabellerna). Som avkastningsmätare används en sortblandning av tre hybridsorter och en linjesort (DK Exstorm,
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare
Höstoljeväxter. Sorter
Höstoljeväxter Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Intresset för sortprovning av höstraps var fortsatt stort under 2008. Totalt provades 52 sorter i 3 olika serier. I OS 23 provades 27 linjesorter och i OS
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2017/2018 testades 77 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har testats separat i speciella
Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten
Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten Agronom Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Malmöhus, Agronom Torbjörn Ewaldz HUSEC AB och AgrD Lena Engström,
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter
Ekologisk höstoljeväxtodling Etableringens tre hörnstenar Sådd i tid N-gödsling Etableringsteknik Moderna sorter Höstrapsetablering OS 188 Hemmesdynge M-län 28-11-28 Höstraps skall gödslas på hösten Förbättrar
Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning
Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps
Etablering av höstraps för hög skörd Johan Biärsjö, Svensk Raps R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup
Vårraps. Sorter och odlingsteknik
Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket
OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Gunilla Larsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 38 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna. 23 sorter har
Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB
Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 36 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna varav 21 linjesorter och 15
Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010
Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010 Projekt Markstruktur för optimal oljeväxtodling Startade våren 2006, pågår t.o.m. 2009 Finansieras av SLF, SSOF och partnerskap Alnarp Innehåller
Agrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik
Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt
P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi.
SIDA 1 Skördeår:2011 Carousel Mon Obehandlat 4850 100 100 2061 100 100 0,6 9,6 08-06 351 95 115 68 46,6 Status H GbR Obehandlat 5140 100 106 2086 100 101 1,5 12,0 08-05 350 95 130 85 45,2 Sortblandning
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Lantmannen 1 Rapsmästaren
Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Rapport från 20/20 projektet
Rapport från 20/20 projektet Exempel söder om Uppsala sommaren 2008 29/5 0,25 Sumi Alpha 4/6 +6 dagar 0,25 Sumi Alpha 9/6 +5 dagar 0,1 Mavrik 15/6 +6 dagar 0,2 Mavrik 25/6 +10 dagar 0,3 Biscaya Fältet
Kvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte
Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte 2014-05-21 Elisabeth Gunnarsson Vårraps I vårraps är målet att utveckla konkurrenskraftiga sorter huvudsakligen för marknader I norra och östra Europa. En bred
Safe Harvest. säkra höstrapssorter 2017
Safe Harvest säkra höstrapssorter 2017 Hybrider från Syngenta framgång att vänta Den extra kraft och vitaitet som genom föräding byggts in i Syngentas hybridsorter är grunden för en hög och säker skörd
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
BESLUT. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Box 96 230 53 Alnarp Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen
Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013
Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Oljeväxtareal Sverige 1981, 1989-2017 Rekordareal 2017 105000 ha Källa: www.scb.se & www.sjv.se Uppkomsttid höstraps
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:
SIDA 1 Skördeår:2014 ADB-nr: 07A763 Län-fnr: LB-244-2013 Utförar-ansvarig: Ingrid Hansson 0708 945379 Förs.v: Thomas Persson 2014-07-31 8:27 Nöbbelöv 61 272 92, SIMRISHAMN Jbr-omr: 4B B Gödsling kg/ton
Höstutsäde, mellan- och fånggrödor
2018 Höstutsäde, mellan- och fånggrödor Nya högavkastande höstrapssorter Sidan 12 Välj rätt gröda till din EFA-areal Förbättra strukturen och bevara kvävet i fält Sidan 14-15 Ledare PETER ANNAS 2018 Inför
Samverkan är nyckeln till framgång
Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
OLJEVÄXTER. Höstrapssorter
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,
Lumen lockar. 7 sort försök gick det bara att skörda 3 år Blåst, regn, ogräs och grönskott satte stopp för 4 försök. Vårrapsodlingen har
Lumen lockar Lumen är ett lockande val i det klassiska vårrapsområdet med tidigare mognad och ett litet försprång före mätaren, men annars är det små skillnader mellan vårrapssorterna inför sortvalet 2018.
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador
Tid och tajming. gav guld
Skörd 1. Den 26 juli drog det första skördetillfället i gång och hälften av parcellerna tröskades. Tid och tajming gav guld Ingen spenderade mer tid i tävlingsfältet än Gunnar Henningsson. Hans närvaro
Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion
Vreta Kloster 2018-12-13 Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Projektet är finansierat via Vreta Kluster av Stiftelsen Lantbruksforskning och Region Östergötland.
Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror
Lantbruk Bäst på allt som gror Höstutsäde 2016 Kvarnens favorit, även vid låg proteinhalt! Nu också godkänd hos The Absolut Company AB! Nyheter 2016! Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Raps. vår älskade gula växt
Raps vår älskade gula växt Rapslandet Välkommen till rapslandet fyllt med duktiga lantbrukare, gula blommor, surrande bin, svarta frön och gyllene oljor. Raps känner nog de flesta till genom rapsoljan
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Kvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
östsådd Inför Höstutsäde, mellan- och fånggrödor DK Exalte och Atora Våra nya starka höstraps
H Inför 2017 östsådd Höstutsäde, mellan- och fånggrödor Nya egenförädlade rågvetet Cappricia visar framfötterna finns även som eko! Sidan 9 DK Exalte och Atora Våra nya starka höstraps Sidan 12 Ledare PETER
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Såtid höstvete och vårsäd
Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Moderna verktyg i hybridförädlingen
Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2 Vad är heterosis?
Utveckling och tillväxt på hösten av olika. höstrapssorter
Utveckling och tillväxt på hösten av olika höstrapssorter Hösten 2014 skärskådades 7 sorter från 4 olika hybridförädlingsprogram i en fördjupningsstudie. Resultaten visade att sorter förädlade i Ogura-systemet
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande