Tid och tajming. gav guld
|
|
- Gösta Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skörd 1. Den 26 juli drog det första skördetillfället i gång och hälften av parcellerna tröskades. Tid och tajming gav guld Ingen spenderade mer tid i tävlingsfältet än Gunnar Henningsson. Hans närvaro i fält gjorde att de relativt måttliga insatserna kom i exakt rätt tid. Tajming gav utdelning i Rapsmästaren. Text: Albin Gunnarson, SFO Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Vinnaren i rapsmästaren är korad. Gunnar Henningsson kammade hem segern och vi gratulerar honom till prestationen! Nu är det dags att analysera resultatet. I en tävling med 40 del tagare, 12 olika sortval, 8 olika höstgödselslag, 12 olika gödselmedel på våren och därtill otaliga varianter av växtskyddsåtgärder finns det en ocean av samspel. Därför blir den exakta förklaringen till utfallet näst intill omöjlig att reda ut. Likväl finns en hel del intressanta observationer att nysta vidare i. Tydlig toppstrid De 4 högst placerade, Gunnar Henningsson, Syngenta Nordics, Sockerpågarna och Oliveholm hade alla minst 100 kg mer råfettskörd per hektar än Svenska Foder med placering nummer 5. Från plats 5 ned till 43 är det ganska tätt (figur 1). Det skiljer 416 kg råfett mellan plats 5 och 44 och därmed i medeltal bara 11 kilo råfett per placering. Sist kommer HS Skaraborg med sitt hårt N-gödslade och vinterskadade led hela 1009 kilo råfett sämre än vinnaren. Hög N-giva gav låg placering Just N-gödslingen är en tråd att börja nysta i. Flertalet av de bottenplacerade lagen hade en hög eller mycket hög höstgödselgiva som de också i många fall valde att komplettera med en mycket hög vårkvävegiva. Av de 8 sämst placerade lagen, undantaget Aiva Kupfere från Lettland och HS Östergötland, lade alla en totalkvävegiva på över 350 kilo N. Det finns några fler lag som gödslat på dessa nivåer, men det är tydligt att de här åtgärderna har en större frekvens i bottenskiktet. I botten finns också en tendens till att man tillväxtreglerat en vecka senare jämfört med de toppnoterade lagen. Här finns nog en stor dos av tajming som spelat stor roll i tävlingen. Tillväxtreglering positivt Från plats 5 och nedåt mot botten är det» Svensk Frötidning 6/16 11
2 1 april 2 maj 16 maj Vinnaren. Gunnar Henningsson skötte sina parceller som lindebarn med fingertoppskänsla och ständig närvaro. Men för ögat gick det knappast att avgöra under säsongen var guldmedaljen skulle hamna. alltså ganska jämnt mellan lagen. Intressant är att både HIR Skåne Strategi och Referensled 5, båda helt utan tillväxtreglering, slår sig in på plats 9 och 10. Referensled 5 såddes med 50 plantor per kvadratmeter av Explicit, gödslades med 60 kilo N på hösten och kilo N på våren. Nu blev vårgödslingen lite försenad och kompletteringen kom snabbt därpå, men referensled 6 på plats 26 fick bara 150 kilo N på våren, i övrigt allt annat lika. Detta kan indikera att 150 kilo N på våren var i lägsta laget. Samtidigt ligger referensled 4 med 100 kilo N på hösten och 150 på våren på plats 37. Det kan indikera att höstgödselgivor Utvintring. Med 232 kilo N på hösten till sitt led kom utvintringsskadorna som ett brev på posten. Därmed gödslade HIR Skaraborg bort sig ur tävlingen tillsammans med flera andra led som låg högt i N-gödsling på hösten. på 100 kilo ligger lite högt. Men dessa referensled är alla utan tillväxtreglering. Troligen är det så att man med tillväxtreglering fick ett bättre N-utnyttjade, bättre ljusassimilation och därmed en högre skörd. Viktig vecka Men tillväxtreglering är inte bara tillväxtreglering. Tajming och dos spelade också roll. Många valde att satsa på full tillväxtreglering samtidigt som man gasade ganska hårt med kvävet. Det blev nog ingen lyckad kombination utan bidrog snarare till en kraftig störning av plantans tillväxt som kostade både skörd och placeringar. Om vi bortser från HS Skaraborg som gödslade bort sig redan i starten så återfinns alla lagen som tillväxtreglerade i vecka 39 i den övre halvan av placeringslistan. Lagen som började tillväxtreglera i vecka 38 ligger i nedre halvan. Gemensamt för bottenlagen är att de tillväxtreglerade i veckan Givetvis så är det så att alla tävlingsled utvecklades helt olika hösten 2015 som ett resultat av sortval, utsädesmängd och gödsling. Men rätt tajming för flertalet skulle nog ha varit tillväxtreglering i vecka 39, även om säkert vissa gjorde rätt som efter det egna ledets förhållanden reglerade i vecka 40. Sortvalet gjorde 5 10 % Sortvalet har också spelat roll. I topp fem återfinns 2 tävlande med Exception, de enda med Carlo och Harnas samt Explicit. Explicit finns egentligen ganska jämnt fördelat, men så var det också 22 av 46 rutor som var sådda med Explicit. Sorter som inte gått så bra i Raps mästaren och heller inte i lokala fältförsök i området under året är Avatar, Inuit, PT211 och till viss del även Einstein som sviktar. Även om sortvalet från början sades spela liten roll i det stora hela så bedömer jag att det har haft betydelse i storleksordningen minst 5 10 procent. Det är helt rimligt och kanske ändå lågt räknat mot vad vi ser i skillnad i enskilda sortförsök. Återhållsamt på medaljplats Vänder vi åter blicken mot toppen så ser vi att Gunnar Henningsson och Syngenta Nordic satte in sina tillväxtregleringar ganska samstämmigt i tiden om än med olika produkter. Gunnar startade tidigare, men körde låga doser och upprepade behandlingen. Kvävemängden ligger ganska nära 300 kilo N per hektar för både guldoch silver medaljörerna, men Gunnar Henningsson körde vårkvävegivan en vecka tidigare. Allt som allt egentligen ganska sparsamma åtgärder och försiktiga doser hos de båda topplagen. Insekter och svampbehandlingar Ambitionen var att hålla tävlingsytan fri från skadeinsekter. Därför behandlades hela tävlingen 4 gånger mot insekter. Utöver detta så sprutade 21 av 12 Svensk Frötidning 6/16
3 Placering Sort, utsädesmängd, N-gödsling och tillväxtreglering i Rapsmästaren Lag/led Sort frö/ m 2 Höst Vår Totalt Tillv.regl. höst Tillv.regl. vår N kg/ha N kg/ha f=folicur c=caryx j=juventus m=moddus t=toprex f=folicur c=caryx j=juventus m=moddus t=toprex v.38 v.39 v.40 v.41 v.42+ v.11 v.13 v.14 v.15 v.16 Antal vår % mg/kg kg/ha kg/ha 1 Gunnar Henningsson Exception c c c 1 49, Syngenta Nordic A/S Carlo m+t m+t m+t 3 47, Sockerpågarna Explicit f f f 3 49, Oliveholm Harnas f f 2 47, Svenska Foder Exception f m f 2 47, FramtidsOdling Explicit f 1 49, Östgöta Rednecks Explicit f m c 1 48, Norotec Explicit c c 48, HIR Skåne Strategi Explicit Referens 5 Explicit , Tim Lamyman, UK Incentive f SFO Einstein c f 49, Ramdalabönderna Explicit c f 48, HIR Skåne "All in" Explicit f j c f Tre Bröder Mix f c c Lag Appell Einstein f f f f 48, Team Örebro Explicit c c 49, Henke Claeson PT j m m 1 48, Svenstrup og Giesegaard, DK Explicit c c 1 49, Egeskov Slot, DK Extrovert c f c f 2 49, Referens 3 Explicit , Referens 1 Explicit , Sven Rundqvist Explicit , tonsklubben Exception c j f 48, Tre närkingar Explicit c c 48, Referens 6 Explicit , Frank Jessen, DE Avatar f c c+f c+f 49, Krokstorps Gård AB Explicit c c Plus 1 ton, DK Exception c c 48, Team Finland Extrovert j c c+m 2 48, Lantmännens koncernstyrelse Inuit c j f 2 49, Nordupplandsgruppen Explicit f 50, Referens 2 Explicit , Bramehem PT , Hubert Hebinger, FR Exception , Svenska Foders Rapspack Explicit c c 48, Referens 4 Explicit Team N.P.K. Explicit c c+ccc j 1 48, Bröderna Wessman Avatar c c 48, Aiva Kupfere, LV Exstorm c c Lantmännen Syd Mix j+m j 2 48, HS Östergötland Explicit c 1 49, Lag Chalmers Explicit c f c f 47, Lag SMALJ Inuit c c 48, Lag Karlsfält Mix j j 3 48, HS Skaraborg Extrovert f 48, Utsädesmängderna varierade mellan 25 och 80 plantor per kvadratmeter, N-givan på hösten låg mellan 4 och 230 kg N/ha och på våren mellan 150 och ca 350 kg N/ha. Bland tillväxtregleringarna fanns alla möjliga varianter både höst och vår. Insatserna i Rapsmästaren visade på stor uppfinningsrikedom hos lagen. Oljehalt Insektsbeh. Klorofyll Råfettskörd Differens lagen på egen hand mot insekter från allt mellan 1 till 5 gånger. Gemensamt för de 7 lagen i topp är att de alla har kört egna insektsbehandlingar allt ifrån 1 till 3 gånger. Att de 7 första lagen i topp alla sprutat mot insekter för att sedan följas av 7 lag som inte sprutat visar på en tendens till att det centrala och gemensamma grundskyddet kanske inte var tillräckligt. Längre ned är det ganska spritt mellan sprutat och inte. När det gäller svampbehandling så har alla sprutat. Preparaten är» många och så även doserna. Några slutsatser är svåra att dra. Svensk Frötidning 6/16 13
4 Stort spann i oljehalt Tävlingen skulle avgöras genom att den som erhåller högst råfettskörd vinner. Råfett är ett både kvalitativt och kvantitativt mått. Kvalitativt i och med att fröpriset är oljehaltsreglerat och kvantitativt genom att det är högst volym som räknas. Gunnar hade en oljehalt på 49,3 procent vilket var hela 2 procentenheter bättre än Syngenta Nordics på 47,3. Oliveholm hade 47,1, Svenska Foder har 47,9 och Sockerpågarna 49,2 procent. Syngenta, Oliveholm och Svenska Foder hade tillsammans med Chalmers tävlingens lägsta oljehalter. Det kan vara sort beroende för Syngentas och Oliveholms del, men det kan också vara en effekt av gödslingen. Om gödslingen av PKS och Mg påverkade utfallet går inte att utläsa mer än att Gunnar skiljer ut sig något som tillförde mest K på hösten och inte så mycket PKS på våren jämfört med de andra lagen i toppen. Precision och närvaro Gunnar Henningsson är nog den som mest regelbundet av alla besökte tävlingsfältet. Han hade full koll på sina parceller under hela resan och lyckades med stor precision att beställa och få sina åtgäder utförda vid helt rätt tidpunkt. Tajmingen var så gott som perfekt. Det var så många olika små åtgärder som alla hade betydelse för de tävlande, men som gör det svårt att sätta fingret på exakt detta. Dock kan konstateras att Gunnar med stor skärpa och närvaro drev sin raps lagom hårt och faktiskt därmed tog en ganska övertygande seger med hela 124 kilo råfett över 2:an. Det är den största enskilda skillnaden mellan några lag i hela tävlingen, undantaget bottenplaceringens djupdykning, men den vill nog alla inblandade glömma. Gunnar Henningsson har nu vunnit Rapsmästaren 2015/16. Dessförinnan har han vunnit tävlingarna på DLG Feldtage i Tyskland en gång och kommit tvåa tre gånger. Gunnar har vunnit allt som går att vinna i höstraps när hänsyn tas till både maxskörd och ekonomiskt netto. Det är glädjande att vi har en sådan kompetent odlare i vår svenska odlarkår. Grattis Gunnar! Oklar effekt. Effekten av svampbehandling i tävlingen visar inga klara mönster. Tydligt är dock att det gemensamma insektsskyddet med 4 bekämpningar inte var tillräckligt eftersom de 7 lagen i topp alla satte in ytterligare 1 till 5 insektsbekämpningar som gav utdelning.
5 Tydligt i toppen och botten Figur 1. I mellanskiktet var skillnaderna mellan lagen små. Men mellan topplaceringarna 1 och 2 fanns en distinkt skillnad liksom det fanns mellan de två lagen på jumboplats Råfett kg/ha Gunnar Henningsson Syngenta Nordics A/S Sockerpågarna Oliveholm Sv. Foder FramtidsOdling HB Östgöta Rednecks NoroTec AB HIR Skåne Strategi Referens 5 Tim Lamyman, UK SFO Ramdalabönderna HIR Skåne All in Tre Bröder Lag Appell, Gårdstånga Nygård AB Team Örebro Henke Claeson, Stora Kungsladugård Svenstrup og Giesegaard, DK Egeskov Slot, Danmark Referens 3 Referens 1 Sven Rundqvist 10-tons klubben Tre närkingar Referens 6 Frank Jessen, DE Krokstorps Gård AB Plus 1 ton, DK Team Finland Lantmännens koncernstyrelse Nordupplandsgruppen Referens 2 Bramehem Hubert Hebinger, FR Svenska Foders Rapspack Referens 4 Team N.P.K Bröderna Wessman Aiva Kupfere, Monsanto Lettland Lantmännen Syd Hushållningssällskapet Östergötland Lag Chalmers Lag SMAJL Fjärås Växtodling AB Lag Karlsfält HS Skaraborg
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Lantmannen 1 Rapsmästaren
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och
Gunnar vann överlägset
12-12-12, det var gott och väl måtten på Gunnar Henningssons höstrapsplantor hösten 2015 på Krokstorp utanför Helsingborg. Dessa fantastiska plantor med 12 blad, 12 mm tjock pålrot, mer än 12 cm långa
Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 6 av sorterna har
Höstraps sortprovning
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps sortprovning Sammanfattning Försöksåret 2015/2016 testades 65 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. sex
Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha
Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Tidningen Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Enkla regler/ komplicerat upplägg 40
Kvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella
Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som
Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Agronom Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats
Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2017/2018 testades 77 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har testats separat i speciella
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Rapsmästaren visar vägen
Positiv stämning. Det var högt i tak, och stort intresse bland de cirka 200 personer som deltog i Rapsmästarseminariet på Alnarp den 9 november 2016. Rapsmästaren visar vägen Cirka 200 rapsentusiaster
Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas
Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande
17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)
17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med L respektive H i tabellerna). Som avkastningsmätare används en sortblandning av tre hybridsorter och en linjesort (DK Exstorm,
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Fortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Kvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Skörden blev rekordstor på
Extra N lyfte linjesorten Tidningen Lantmannen arrangerade en vårrapstävling säsongen 2012. Den gav intressanta utslag och ny kunskap. Galera och kvävekomplettering var odlingstekniken som fällde utslaget.
Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps
Etablering av höstraps för hög skörd Johan Biärsjö, Svensk Raps R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Markens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Vi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Höstraps. Sorter och odlingsteknik
Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats separat
Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Att välja höstrapssort kan
Sortframstegen är stora i höstraps och avkastningsutvecklingen ligger på 2 procent per år. Dra nytta av det genom att byta sort ofta, men sprid riskerna genom att välja flera sorter vid större arealer.
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Oväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Långsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Årets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Varmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Lågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Kväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Vårraps. Sorter och odlingsteknik
Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket
Det varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist
Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Nu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten
Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten Agronom Ola Sixtensson Hushållningssällskapet Malmöhus, Agronom Torbjörn Ewaldz HUSEC AB och AgrD Lena Engström,
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB För tredje året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av två fasta givor på 140 och 180 kg N på våren. Serien
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Kvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Praktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare
Markens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Utsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning
Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Inspirationskurs IPM. Linköping
Inspirationskurs IPM Linköping 2017-05-23 Växtskyddsmoduler i Greppa Modul 2014 2015 2016 2017 Summa 13 A Hantering 59 49 42 10 160 13 C Vattenskydd 42 13 9 2 66 13D Potatis 12 12 9 1 34 13 I IPM 96 148
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB
Höstraps Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010 har totalt 64 sorter provats i 3 olika serier, en ökning med 6 sorter mot 2009.
Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Kväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Tillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Regional växtodlingskonferens Brunnby Gård 18 januari 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Tillväxtreglering är en billig försäkring mot liggsäd. Det
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Kväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Fina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Alternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Proteingödsling för kvalitet
Proteingödsling för kvalitet CG Pettersson, Lantmännen FoU Planering av passet CG och proteinhalter Några kända samband och problem Temperatur och beståndsutveckling principer Storleks och viktfördelning