RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
|
|
- Kjell Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S ALNARP, Sverige Svensk Raps AB, P.O. Box 96, S Alnarp, Sweden SAMMANFATTNING Etableringen av rödklöver för fröproduktion har undersökts i en försöksserie under 3 år. Försöken har varit placerade i södra och mellersta Sverige. Tre olika utsädesmängder,, och och två olika radavstånd, resp, har jämförts med varandra. Under åren har skördats 9 av totalt 12 utlagda försök. Resultaten från 3 försök i Skåne, 2 i Östergötland, 2 i Södermanland och 1 i Västergötland finns med i sammanställningarna. Försöksunderlaget är för litet och antalet försöksår för få för att det ska vara möjligt att dra några entydiga slutsatser. Resultaten visar inte med någon säkerhet på vilken etableringsmetod som är den bästa. Årsmånen har haft större betydelse än beståndets utseende för avkastningsnivån. Skördarna har varierat mellan i genomsnitt 130 och 470 under de tre åren. ABSTRACT How a field with red clover for seed production will be established was investigated in a project for 3 years. Field trials were placed in the south and middle of Sweden. Three different seed rates (, and ) and two row distances ( and ) were compared with each other have 9 trials been harvested. Results from 3 trials from Skåne, 2 from Östergötland, 2 from Södermanland and 1 from Västergötland are presented. The results are few and it is not possible to make a conclusion of which combination is the best. The weather conditions have been more important for the yield than the establishing method. The yields have varied between 130 and 470 under the three years. Key words: Red clover seed ley, Trifolium pratense, row distance, seed rate
2 INLEDNING Rödklöver (Trifolium pratense) är en av de större frögrödorna i svensk vallfröodling. Arealen rödklöver till frö har stadigt ökat de senare åren i Sverige, från ca 1100 hektar i mitten av 1990-talet till drygt 2800 hektar Odlingen består av både diploida och tetraploida sorter. Arealmässigt är tetraploida sorter störst. Avkastningsmässigt har det varit svårare att nå lika hög skörd i de tetraploida sorterna som i de diploida. Medelskörden för tetraploida sorter under de senaste 5 åren är 340 och för diploida sorter 220. Det skiljer alltså drygt 100 i avkastning mellan de båda sorttyperna. Orsaker till skillnaderna kan vara flera. Till exempel har tetraploida sorter större grönmassa än diploida. Blomman i tetraploida sorter har en kronpip som är djupare än i diploida och därför är bina inte lika effektiva i sin pollinering som i diploida sorter. Humlor, som har en längre tunga, klarar pollineringen utmärkt. Humleförekomsten är i många områden ganska låg och finns det då heller inte bisamhällen på fältet eller i närheten blir pollineringen dålig. En försöksserie med olika utsädesmängd och radavstånd startades 1998 i Frö- och Oljeväxtodlarnas regi. Syftet var att studera om man genom att anpassa radavstånd och utsädesmängd kan få ett luftigare bestånd, som ger fler blommor tillgängliga för pollinering. MATERIAL OCH METODER Under åren 1998 till 2000 har lagts ut 12 försök i rödklöver. De har varit placerade i Skåne, Östergötland, Västergötland och Södermanland. Av dessa 12 försök har 9 skördats och 8 ingår i sammanställningar. Tre olika utsädesmängder har kombinerats med två radavstånd. Försöksplanen återges i tabell 1. Rödklöversorten Sara (medelsen tetraploid sort) har såtts i alla försök utom i de som legat i Södermanland där sorten varit Vivi (tetraploid senklöver). Insåningsgrödan har antingen varit havre, korn, vårvete eller vall. Halmen från insåningsgrödan har tagits bort från försöket. Planträkning har gjorts på våren. Tabell 1 Försöksplan OS Rödklöver till frö. Utsädesmängd * radavstånd. Tabel 1 Experimental design 0S Red clover seed production. Seed rate *row distance. Utsädesmängder Radavstånd Seed rate Row distance A B RESULTAT Försöksmaterialet är ganska litet och resultaten pekar inte entydigt åt något håll. Odlingsförhållandena under de tre försöksåren har varit olika. Skörderesultaten varierar mycket mellan åren och har inte visat någon signifikant säkerhet. Detta visar också på svårigheten med rödklöverodling och att få en jämn avkastning mellan åren. Eftersom materialet är relativt litet redovisas samtliga enskilda försök årsvis
3 Första skördeåret 1999 fanns 3 försök att skörda. Ett försök hade kasserats redan på hösten pga att insåningsgrödan, som var havre, fick mycket kraftig liggbildning och insådden blev skadad. Endast resultat från två försök, Östergötland och Skåne, ingår i sammanställningar. Medelskörden blev 470 kg rödklöverfrö/ha för de två försöksplatserna. Försöket i Skåne har högst skördenivå, med en medelskörd på 530. I Östergötland var medelskörden 407. På båda försöksplatserna har den högsta utsädesmängden (6 ) och radavståndet gett högst skörd. I båda försöken har radavståndet gett högre avkastning än oavsett utsädesmängd. Skörderesultat från de två enskilda försöken redovisas i figur 1. Figur 1. Avkastning av rödklöver, kg frö/ha. 2 försök 1999 Figure 1 Yield level, red clover seed,. 2 trials E-län M-län År 2000 har skördats 3 försök av 4. År 2000 var det stora problem med fröskörden i västra Sverige och försöket i Västergötland skördades inte pga av riklig nederbörd. I genomsnitt blev skörden 210. De tre försök som skördats har legat i Södermanland, Östergötland och Skåne. Även detta år har Skåneförsöket gett högst avkastning. Skillnaderna i försöket mellan de olika utsädesmängderna och radavstånden är dock mycket liten. Det skiljer endast ca 20 kg mellan högsta och lägsta skörd. I figur 2 återfinns skörderesultaten för försöken Som framgår av figuren var skördenivån i försöket i Östergötland mycket låg. Försöket hade utvecklats väl, men dåligt väder med regn och kyla under blomningen gjorde att pollineringen blev mycket dålig. Försöket i Södermanland har avkastat i genomsnitt 208. Högst skörd har lägst utsädesmängd ( ) vid radavstånd gett
4 Figur 2. Skörd av rödklöver, kg frö/ha. 3 försök 2000 Figure 2 Yield level, red clover seed,. 3 trials D-län E-län M-län 0 År 2001 har skördats 3 försök av 4. Försöken har legat i Södermanland, Skåne och Västergötland. Försöket i Östergötland kasserades före skörd pga allt för riklig ogräsförekomst. För de tre försöken i genomsnitt har avkastningen blivit 130. Hösten 2001 var mycket nederbördsrik i södra Sverige och försöket i Skåne är inte skördat förrän i slutet av september. En hel del frö har troligen drösat vid denna tidpunkt. Därav den, för Skåne, låga medelskörden på 118. Skillnaden mellan högst och lägst skörd är, liksom år 2000, endast 20. Försöket i Södermanland har i genomsnitt avkastat 149 och har detta år gett högst skörd vid högsta utsädesmängden på 6 och radavståndet är första året försöket i Västergötland har skördats. Avkastningsnivån i försöket var i medeltal 124. Inte heller i detta försök var skillnaderna i avkastning mellan de olika försöksleden stor, 115 ( kg utsm och 24 cm radavst) var lägsta skörden och 132 var högsta ( kg utsm och radavst)
5 Figur 3. Skörd av rödklöver, kg frö/ha. 3 försök 2001 Figure 3 Yield level, red clover seed,. 3 trials D-län M-län P-län 0 Plantantal Planträkningarna i enskilda försöken har visat att de olika åren har plantantalet varit ganska olika. Detta beroende på hur väl etableringen lyckats och hur kraftig insåningsgrödan varit och hur detta har skuggat klöverplantorna. I tabell 2 visas de tre årens plantantal i medeltal. Det går inte att se något säkert samband mellan plantantal och skördenivå. I de skånska försöken har plantantalet under alla tre åren varit lägre än i de övriga. Tabell 2 Plantantal på våren (plantor/m2) Tabel 1 Plants of red clover in spring (plants/m2) Försöksled 1999 Plantor/m Plantor/m Plantor/m2, , , I odlingsrekommendationer talar vi om att ca 50 plantor/m2 är ett lagom bestånd. I försöken har vi inte kunnat visa detta, utan vissa år har ca 30 plantor gett högst skörd och vissa över 100 plantor
6 DISKUSSION Det är svårt att i fröodlingar av rödklöver få en jämn och hög avkastningsnivå mellan åren. Speciellt gäller detta tetraploida sorter där vi tror att deras betydligt större bladmassa, i jämförelse med diploida sorter, har påverkat fröavkastningen negativt i framförallt Mellansverige. Tanken med försöksserien var att försöka visa om man genom att sänka utsädesmängden från till och eventuellt öka radavståndet till, skulle kunna få ett glesare och luftigare bestånd med mindre bladmassa. Detta skulle ge pollinatörerna bättre möjlighet att besöka flera blommor per planta. Försöksunderlaget har efter tre år visat sig vara för litet, för att dra några säkra slutsatser. Årsmånen under de tre åren har betytt mer för avkastningen än själva beståndsetableringen. Vi kan konstatera att under förutsättning att ett jämnt plantbestånd etablerats, kan avkastningen bli hög även med ett fåtal plantor, mindre än 30 plantor har ett år gett över 500 i fröskörd. Vädret under blomningen och skörd är nog den enskilda faktor, som är av störst betydelse för avkastningsnivån. För att bin och humlor ska flyga ut i odlingen under blomningsperioden, krävs minst 20 C och samtidigt tillräckligt hög luftfuktighet för att det ska bildas nektar i blomman. De år det varit kallt och regnigt under blomningen, har ett mindre antal pollinatörer funnits i odlingen och då har avkastningen också blivit låg. Även väderleken under hösten vid skördetidpunkten är av betydelse för skörderesultatet. Vid mycket regn i den mogna klövern har det svårt att torka upp i beståndet och risken för groningsskador ökar. Dessutom är det svårt att utföra tröskningen på ett bra sätt i ett klöverbestånd som är fuktigt och blött i botten. Risken för att en hel del frö drösar av är stor
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merEtablering och snigelförsök
Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik
Läs merFörsöket är utlagt för att skapa en förståelse
OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merVåroljeväxter. Sorter och odlingsteknik
Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna. Försöks- och forskningsrapport 2005
Frö- och Oljeväxtodlarna Försöks- och forskningsrapport 2005 Försöks- och Forskningsrapport 2005 Svensk Raps AB och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare bedriver sedan lång tid tillbaka en omfattande försöksverksamhet
Läs merPlanering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merSorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merHur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Läs merOgräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver (Trifolium repens)
From NJF seminar 395 on Herbage Seed Production, 1-14 June 006 in Denmark, Section 3.6 page 1-7 Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs mer3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial
Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport
Läs merTimotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling
Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Anpassa gödslingstidpunkt och kvävemängd efter sort och vallålder. Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro läns hushållningssällskap Fröodling är en intressant
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merSäkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merSortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i tre olika serier. I OS 23 provades 34 linjesorter
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Läs merRÖDKLÖVER Odlingsvägledning
RÖDKLÖVER Odlingsvägledning Odlingskalender Insåningsåret April - maj Maj Augusti September November - februari Insådd i stråsäd. Utsädesmängd: 2 4 kg/ha, sådjup 1 2 cm. Ogräsbekämpning Eventuellt bekämpning
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merProjekt avseende undersökning av korrelationen mellan borhalt i rödklöverplanta, jord och fröproduktion
Rapport för projekt 25-10795/8: Projekt avseende undersökning av korrelationen mellan borhalt i rödklöverplanta, jord och fröproduktion Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merHöstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
Läs merEtablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF
2007-11-15 Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet i oljeväxtodlingen är att överföra odling
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs merSkräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merVårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Läs merSåteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merVal av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Läs merEtableringen av årets försök var ganska besvärlig.
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne
JO 19 SM 0902 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2009 Preliminary results for counties and the whole
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs merÅkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVårraps. Sorter och odlingsteknik
Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merBiologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor
Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2001 2001-1-2-407 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU
Läs merMellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med
Läs merSort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017
JO 19 SM 1702 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2017 Preliminary statistics for counties and the
Läs merEKOLOGISK VALLFRÖODLING
EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merInverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden
Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merRadhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Läs merKvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån
JO 19 SM 1402 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2014 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2014 Preliminary statistics for counties and the
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs
JO 19 SM 1302 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2013 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2013 Preliminary statistics for counties and the
Läs mer- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.
L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merVårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska
Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande
Läs merVårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året
JO 19 SM 1002 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2010 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2010 Preliminary results for counties and the whole
Läs mer