Slutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.

Transkript

1 Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena Lans, VÄXA Halland Projektdelar Inventering, VÄXA Halland: Djupintervjuer genomförs på gårdar med ekologisk grönsaksproduktion i Halland. Med hjälp av intervjuerna kartläggs problemen med spansk skogssnigel: kulturpåverkan, omfattning av skador och aktuella bekämpningsåtgärder. Gårdarna väljs ut i samråd med trädgårdsrådgivare i regionen samt producenter som tar kontakt. På intervjugårdarna insamlas sniglar med hjälp av fällor under tre tillfällen: vår, sommar och höst. Inventeringen ger en bild av snigelpopulationen i området. Sniglarna ska vägas och fotograferas. Riskbedömning VÄXA Halland: Observationer av temperatur, fuktighet, jordtyp, växtföljd mm enligt kriterier utarbetade i samråd med snigelexpert (J. Hagnell) ger underlag för utarbetande av riskprotokoll. Orienterande fältförsök, SLU Försök utförs i en jordgubbsodling utanför Lund samt på Rånna försöksstation, Skövde. Projektmål Målet med projektet är att minska skadeverkningar av spansk skogssnigel och åkersnigel i ekologisk produktion av grönsaker och bär. Resultaten från projektet ska bidra till att ta fram anpassade strategier för riskbedömning, förebyggande åtgärder och kontroll av sniglar i trädgårdsgrödor samt ligga till grund för en bredare forskningsansökan om sniglar i ekologisk produktion Arbetsgrupp En arbetsgrupp har träffats i mars och i september 9 samt har haft fem telefonmöten. Gruppen har bestått av: Eva Mellqvist och Bodil Jönsson, Jordbruksverket (två möten), Pauliina Jonsson och Helena Lans, VÄXA Halland, Janne Hagnell (snigelexpert) Alingsås och Birgitta Svensson, SLU Alnarp. Gruppen har hållit kontakter med odlare samt med pressen. Efter Jordbruksverkets pressmeddelande om pågående snigelprojekt har gruppens medlemmar medverkat i ett flertal tidningsartiklar samt i TV och radio. Resultat En sammanställning av inventering i Halland finns i bilaga 1, alt. bifogad fil. Resultat av orienterande försök, sid -5. Riskprotokoll har inte varit möjligt att upprätta på grund av den låga förekomsten av spansk skogsnigel under 9. Information Information till media har lämnats vid flera tillfällen under året bla har resultat förmedlats i TV Skaraborg den 7 september och i Dagens Eko, nyheter den 9 oktober samt i Hallandsposten. Vid NJF Seminar 9, Alnarp 1-11 november presentades en poster med resultat från försöket i jordgubbar (Svensson, B. Slugs in strawberries, bifogas). Ett faktablad 1

2 i SLU, LTJ-fakultets serie publiceras i februari 1 och är då sökbart via Slutsatser från projektet 9 Klimatet under våren har en avgörande betydelse för utveckling av spansk skogssnigel. Kallt och torrt väder innebär att inga större problem kan förväntas även om det blir regnigare perioder under sommaren. Öppna välharvade jordytor i anslutning till odlade fält är viktigt för att förhindra invandring av sniglar från omgivningarna under säsong. Kortklippt gräs intill och i närheten av odlade fält ger ogynnsam miljö för sniglar Bekämpning med Ferramol,,5 gram per m² odlad markyta, reducerar antalet sniglar och bör upprepas ett par gånger under säsongen. Nemaslug, för bekämpning av små och unga sniglar kräver hög luft- och markfuktighet för att ge önskad effekt. Fältförsök jordgubbar Lund 9 Höjebromölla jordgubbsodling, Staffanstorp (nära Lund) har haft problem med spansk skogssnigel, Arion lusitanicus, sedan slutet av 197-talet. Odlingen är belägen på sluttningar mot Höje å som rinner genom södra Lund. Motorvägen (E) med grässlänter avgränsar odlingen på en sida. Villaområden i södra Lund ligger ca 3 m från odlingen. Det fuktiga klimatet nära ån, högt gräs och villaträdgårdar är utmärkta biotoper för mördarsniglar. De har ett fullgott skydd under dagen, tillräckligt med fukt för sina förflyttningar och gott om föda. I jordgubbsodlingen har man under senare år använt svart plast som marktäckning vilket sniglarna uppskattar. Marktäckning med svart plast innebär jämnare och högre temperatur och fuktighet, över dygnet. Sniglar är väl skyddade under plasten hela året. Under regniga perioder rör de sig över hela odlingen, medan de under torrare väder gärna håller sig under plasten. Sniglarna äter på jordgubbarna och upplevs pga. sitt stora antal och slemmighet som obehagliga av bärplockare. I april-juni samt i augusti-oktober 9 har bekämpningsförsök utförts i odlingen. Försöksplan 1 Lund, april-1 juni 9 Behandlingar fältförsök i jordgubbar. Ferromol, dos 1:,5 gram per radmeter 3. Ferramol, dos : 5 gram per radmeter. Nemaslug, dos: 3 /radmeter * behandlingar 5. Nemaslug, dos: 3 /radmeter (samma som ) Försöket är utlagt som ett randomiserat blockförsök med fyra upprepningar. Varje försöksruta omfattar m och 3 plantor i dubbelrad. Totalt försöksrutor. Ferramol ströddes ut för hand i mitten av jordgubbsraderna. Nemaslug har vattnats ut med vattenkanna enligt anvisning från leverantör. Räkning av sniglar gjordes en gång per vecka i en ruta på 5x5 cm per försöksruta. En lucka skars upp i plasten vid första avräkningen, denna har tejpats igen efter varje avräkning Vid avslutning av försöket den 1 juni räknades sniglar i rutor 5x5 cm per försöksruta. Första behandling Ferramol och Nemaslug den april, andra med Nemaslug den 15 maj. Tre sk. ölfällor har placerats i anslutning till försöket i fältets utkant och i angränsande dike den 7,15,7 maj samt 3 juni. Öl-fällorna har kontrollerats efter timmar.

3 Försöksplan, Lund 1 augusti-7 oktober 9 Behandlingar fältförsök i jordgubbar. Ferromol, dos 1:,5 gram per radmeter 3. Ferramol, dos : 5 gram per radmeter. Nemaslug, dos: 3 /radmeter * behandlingar Försöket är utlagt som ett randomiserat blockförsök med fyra upprepningar. Varje försöksruta omfattar 15-5 m och - rader, 75-9 m². Totalt försöksrutor. Räkning av sniglar gjordes en gång per vecka i ölfällor som placerats i varje försöksruta under timmar, under perioden 3 september till 7 oktober. Behandling med Ferramol den 1 augusti. Behandling med Nemaslug, ca 3 miljoner nematoder per försökruta den 1 augusti och den 17 september 9. Rånna försöksstation 9 På Rånna försöksstation i Skövde förekommer inte spansk skogssnigel och snigelexperter har starkt avrått från att flytta dit sniglar för försök. Däremot förekommer åkersnigel regelbundet på Rånna, främst i slutet av säsongen under augusti och september. Vid regniga perioder i juli kan de orsaka stor skada när de äter på jordgubbarna. På eftersommaren är de mest aktiva nattetid och äter då på de nya bladen. 9 har två bekämpningsförsök utförts i ett äldre jordgubbsfält. Försöksplan Rånna, 9 Behandlingar fältförsök jordgubbar. Ferromol, dos 1:,5 gram per radmeter 3. Nemaslug, dos: 3 /radmeter, ggr Försöket är utlagt som ett randomiserat blockförsök med tre upprepningar. Varje försöksruta omfattar 5 m och plantor i enkelrad. Det finns två rutor (olika sorter) inom varje block. Totalt 1 försöksrutor. Försöksperiod 1:15 maj- juni 9 med behandling av samtliga led den 11 maj samt led 3 den juni. Tre snigelfällor med öl har placerats i anslutning till försöket i fältets utkant 11, 5 maj samt 1 juni. Öl-fällorna har kontrollerats efter timmar Försöksfältet har överbevattnats med spridare 1- ggr per vecka under försöksperioden. Försöksperiod : augusti-1 oktober 9 Samma behandlingar och försöksrutor som i period 1: Ferramol den augusti, Nemaslug den augusti samt den 3 september. Räkning av sniglar har gjorts varannan vecka i ölfällor, som placerats i varje försöksruta under timmar, under perioden september till 1 oktober. Resultat, tabell 1, figur 1-. Våren 9 förekom få sniglar i fälten i Lund och inga sniglar alls i Rånna, Skövde. Temperaturerna var relativt låga, särskilt nattetid och frost förekom. Nederbörden var sparsam och det var torrt i omgivande marker. Lund hade endast 1mm nederbörd perioden april tom. oktober 9 att jämföra med 5mm under samma period 7. Inga tydliga resultat av behandlingarna i försök 1 på våren, kan utläsas. Under sommaren var det några regnperioder, i juli, både i Lund och Skövde och i mitten av augusti var det lättare att hitta sniglar i fält. Augusti och september hade ringa eller ingen nederbörd och i Lund var det mycket torrt i markerna runt odlingen och snigelförekomsten var generellt sett låg även under hösten. Trots detta kunde signifikanta skillnader mellan behandlingarna påvisas för försök, i Lund. Klimatdata för Lund i figur 3. 3

4 Diskussion Resultaten är otydliga på grund av liten population med sniglar både i Lund och i Skövde. Effekten av behandling med Ferramol är relativt god när det gäller spansk skogssnigel i Lund under augusti-oktober 9. Den normalt rekommenderade dosen,,5 gram per m², är tillräcklig och en fördubbling ger inte något positiv utslag. Nemaslug har inte haft någon effekt alls vilket kan förklaras av de torra markförhållandena och det låga antalet sniglar Tabell 1. Totala antalet sniglar per observationsruta, 5 x 5 cm, april-1 juni 9, efter olika behandlingar samt antal sniglar i ölfällor, Lund 9. Det är inga signifikanta skillnader mellan behandlingar. Behandling Antal sniglar per ruta Dag Antal sniglar i fälla Kontroll maj 5 Ferramol, dos 1 13 maj 1 Ferramol, dos 17 maj 1 Nemaslug 11 juni kontroll Ferramol,5 gram/m² Ferramol 5 gram/m² Nemaslug 3 /m² ggr Figur 1. Summa av spansk skogsnigel som insamlades i ölfällor, vid olika behandlingar, 3 september till 7 oktober, Lund 9. Skillnaden mellan kontroll och Ferramol-behandling är signifikant vid p<, Kontroll Ferramol,5 gram Nemaslug 3 /m² ggr Figur. Summa av åkersnigel som insamlades i ölfällor, vid olika behandlingar, september till 1 oktober, Skövde 9. Det är inga signifikanta skillnader mellan behandlingar.

5 mm april maj juni juli aug sep okt C Figur 3. Nederbörd (staplar) månadsvis och medeltemperatur (linje), 7- enligt SMHI Lund och 9 uppgifter om nederbörd från Alnarp medan temperatur är uppmätt i fält, Lund. 5