Stärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #

Transkript

1 LYCKEBY CONCEPT TEMA Försök! # Stärkelse är mitt nya socker! I år ersatte han sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det allt för dramatiskt. Bevattningarna har gett valuta, säger Jannik Houmann på Barsebäck Gods. LÄS MER PÅ SIDAN Industridoktorand ny resurs på Lyckeby Medlemsavdelningen på Lyckeby har förstärkts med en ny resurs, industridoktorand Linnea Almqvist, i ett samarbete med SLU Alnarp. Jag har hittat rätt nisch, säger Linnea Almqvist, som ska fokusera på Alternaria och fungicidbekämpning. LÄS MER PÅ SIDAN 4 Torrt år går till historien Trots att det har varit mycket torrt ökade Lyckeby arealen till 2018 års odling med drygt 500 hektar. LÄS MER PÅ SIDAN 3 I detta nummer av Lyckeby Concept presenteras resultat från försöken LÄS MER PÅ SIDORNA 5 7, OCH 20 31

2 2 LYCKEBY CONCEPT ODLING # INNEHÅLL Industridoktorand ny resurs Avenue slår Kuras i resistens Tomcast hopp mot Alternaria 10 Karantänskadegörare påverkar svensk växtodling Ny klon upptäckt i Sverige Färre behandlingar mot bladmögel gav högre skörd Årets sortförsök redovisas Gårdsreportage på Barsebäck: Stärkelse är mitt nya socker! Betning lönar sig Radmyllad fosfor ökar skörd Årets intressanta Erfa-försök Tveksamt att dela kvävegivan Potatisen kom upp även i år Planera din lagring väl! Vattentillgången säkrad Lyckeby Concept Odling 2018:2 ges ut av Lyckeby Starch AB och distribueras till samtliga odlare för Lyckeby Starch AB. Ansvarig utgivare: Hans Berggren. Redaktör: Gabriella Olsson. Redaktion: Stina Nilsson, Linnea Almqvist, Henrik Knutsson och Mats Nordström. Grafisk produktion: Christine Dahl, t&t information, Kristianstad. Papper: MultiArt Matt 130 g. Tryck: TMG Tabergs, Växjö Upplaga: 1000 ex. Vi lämnar ett riktigt torrt år bakom oss Snart är det här odlingsåret ett avslutat kapitel, och ska jag försöka sammanfatta 2018 så är det torrt. Mycket torrt. Vi ökade arealen inför 2018 års odling med drygt 500 hektar, vilket är mycket positivt. Trots det kommer kampanjen 2018 att vara den kortaste sedan jag började på Lyckeby för tio år sedan. Troligtvis landar vi på en genomsnittsskörd på cirka 8 ton hst/ha, vilket är riktigt dåligt i jämförelse med vårt femårssnitt som är 10,8 ton hst/ha. Årets skörd ger en totalproduktion på knappt ton hst, vilket är en bra bit från vårt mål på ton hst till 2020! Andra stora förändringar under året är att styrelsen har gjort ett omfattande arbete med att se över och anpassa våra stadgar till den nya föreningslagen. I samband med det har det framkommit en del förtydligande i tolkandet av stadgarna och därför har en ny praxis tagits fram. Stor hjälp med detta arbete har vi fått av LRF:s jurist Bo Thornstorp. Översynen är inne i sitt slutskede och beslut kommer att tas på stämman i januari. Hur detta påverkar odlingsvillkoren för odling 2019 kan du läsa om på nästa sida eller hör av dig till någon av oss på medlemsavdelningen. Vi har under året förstärkt medlemsavdelningen med industridoktorand Linnea Almqvist i ett samarbete med SLU Alnarp. Linnea ska bland annat se över vilka möjligheter det finns att minska användningen av bekämpningsmedel i odlingen. Lyckebys mål är att halvera behovet, alltså en minskning med 50 % till Vi lämnar nu odlingsåret 2018 bakom oss och blickar framåt mot nästa år. Hoppas att du finner detta nummer av Lyckeby Concept Odling intressant och inspirerande inför odlingen Stina Nilsson, medlemschef Utveckla odlingen tillsammans i Erfa! Nu finns tre Erfa-grupper en i Kristianstad/Västra Blekinge, en i Kalmar och en i Övriga Skåne. Den sistnämnda gruppen har flertalet odlare från mellersta och sydöstra Skåne. Vi ser gärna att nya deltagare ansluter sig till Erfa-verksamheten, helst redan under vinterträffen som hålls i december i (Kalmar) och i januari (övriga). Det finns fler än 50 skäl att vara med i en grupp. Här är några: Inspiration och motivation att utveckla odlingen optimism efter ett möte. Deltagarna styr ämnena bra mix av praktisk och teoretisk kunskap. Vi provar nya saker alltid någon som vidtar en åtgärd efter mötena. För mer information och anmälan kontakta gabriella.olsson@lyckeby.com.

3 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Nya villkor för odling 2019 Under 2018 har styrelsen för Sveriges Stärkelseproducenter, SSF, arbetat med att anpassa och se över stadgarna på grund av en ny föreningslag som trädde i kraft den 1 juli Arbetet har drivits tillsammans med jurist från LRF. Förändringarna kommer att beslutas på stämman den 14 januari TEXT STINA NILSSON Enligt förslaget ska odlaren teckna ett kontrakt på antal ton potatis och hektar. Detta för att Lyckeby ska kunna bedöma rimligheten i kontraktet. Utifrån antal tecknade ton potatis krävs ett insatskapital motsvarande 450 kr per insats, där varje insats ger rätt till 1000 kg potatis. Om odlingen överstiger insatsrätten kan odlaren ansöka om utökat antal insatser. Här kan medlem välja att betala direkt eller under de kommande fem åren till föreningen. Exempel: Odlare A tecknar 100 ton potatis och har insatser motsvarande 100 ton potatis ingen påverkan. Odlare B tecknar 100 ton potatis men har endast insatser motsvarande 50 ton potatis och saknar därmed 50 ton, vilket motsvarar kr i ökat insatskapital. Detta fördelas på fem år, vilket innebär att odlare B betalar in kr/år till föreningen. 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 58,6 Om medlem slutar odla, får han eller hon sina insatser utbetalda, såvida vederbörande inte väljer att vara kvar i föreningen som investerande medlem. Minskar medlem sin odling uppstår överinsatser, dessa betalas tillbaka till medlem. Det kommer inte att vara möjligt att arrendera insatser medlemmar emellan. Baspriset inom leveransrätten är 68 öre per kg vid 20 % stärkelsehalt. Ut över detta gör Lyckeby en tilläggsbetalning på 3 öre per kg vid 20 % stärkelsehalt, se diagrammet. Tilläggsbetalningen kommer att betalas ut under våren Tilläggsbetalning även för 2018 Även för odling 2018 har styrelsen tagit ett beslut om att göra tilläggsbetalning för årets leveranser på 3 öre/kg, för att utbetalas våren På potatis som levereras utöver leveransrätten är baspriset 64 öre per kg vid 20 % stärkelsehalt. Till detta kommer tillägg för sen respektive tidig leverans samt fraktersättning upp till 140 km. För odling 2019 gäller även att potatis inte får odlas oftare än vart tredje år. Vår rekommendation är ett odlingsintervall på fyra år, eftersom flera olika undersökningar visar att riskerna för sjukdomar ökar markant vid en tätare växtföljd. Även avkastningen påverkas negativt. Betalning 2019, öre/kg, vid olika stärkelsehalter + efterlikvid 62,7 Baspris 66,8 Tilläggsbetalning 71,0 74,6 78,1 81,7 17 % 18 % 19 % 20 % 21 % 22 % 23 % Odlarmöten 2019 Reservera dagar för Lyckebys odlarmöten i januari 2019! Vi tycker det är viktigt att diskutera odlingsstrategier för att få en hållbar odling av stärkelsepotatis under de kommande åren. Vi genomför varje år flera olika försök, både i egen regi och i samarbete med andra aktörer. Resultaten av dessa tycker vi är viktigt att sprida till er odlare och därför kommer vi även i år presentera resultaten på våra odlarmöten. Möten hålls på följande platser: TORSDAG 24 JANUARI: Stufvenäs Gästgiveri, Söderåkra TISDAG 29 JANUARI: Strandvallen, Hällevik TORSDAG 31 JANUARI: Helgegården, Skepparslöv Anmälan görs på eller e-post: medlem@lyckeby.com. Sista anmälningningsdag 15/ Mötena startar kl. 11:00 med paus för lunch kl. 12:00, och avrundas med kaffe kl Vi hoppas och tror på samma stora uppslutning som vi haft på våra odlarmöten under de senaste åren! VÄLKOMNA!

4 4 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Industridoktorand ny resurs på Lyckeby Den intensiva fungicidbehandlingen i potatis är i dagsläget inte ifrågasatt men kan i takt med ett ökat intresse för hållbarhet bli ett problem i framtiden satte Lyckeby upp som mål att minska sin fungicidanvändning med 50 %, i dagsläget har vi nått en minskning med cirka 25 %. TEXT LINNEA ALMQVIST/GABRIELLA OLSSON Lyckeby har, i syftet att ytterligare minska fungicidanvändningen och nå målet, anställt en industridoktorand vars uppgift är att under fem år forska inom just detta område. Anställningen är ett samarbete med SLU Alnarp. Doktoranden kommer att arbeta 20 % med uppgifter på Lyckeby och forska på 80 % på SLU. Hittat rätt nisch Den 9 juli påbörjade Linnea Almqvist, 27 år, sin doktorandtjänst och här följer en inblick i hur hon ser på sitt uppdrag. Linnea Almqvist är civilingenjör i bioteknik med inriktning på livsmedel. Hon kommer ursprungligen från Värmland och tog sin examen i juni från Lunds Tekniska Högskola. Mot slutet av min utbildning kände jag att mitt största intresse låg i primärproduktionen och jag skrev därför min masteruppsats på SLU inom växtskydd. Det var då jag insåg att jag hade hittat rätt nisch, säger Linnea Almqvist. Vad tror du att du kommer att tillföra Lyckeby? Tvärvetenskapliga samarbeten är ofta gynnsamma och därför tror jag att en ingenjörsbakgrund kan vara bra att ta in i den tillämpade odlingen. Jag Jag har hittat rätt nisch, säger industridoktorand Linnea Almqvist, ny resurs på Lyckeby som ska fokusera på Alternaria och minska fungicidbekämpningen. FOTO: MAGNE TORDENGREN. brinner för hållbarhet och jag tror att detta är ett område som vi gör helt rätt i att forska på. Vad kommer din forskning att fokusera på? I nuläget är inte allt helt bestämt. Jag litar till fullo på min handledare, Erland Liljeroth. Han har både lång erfarenhet och bred kompetens inom området. Tillsammans med Lyckeby och några andra forskare på SLU kommer vi att komma fram till en bra plan för mig, säger Linnea Almqvist. Det är intressant att fokusera på Alternaria eftersom det blir ett större problem i stärkelsepotatisen då den skördas sent. Det finns i nuläget få vapen mot Alternaria, så för att gardera oss för framtiden tror jag att vi måste hitta nya sätt att bekämpa och förstå just denna sjukdom. I höst kommer jag att börja med att läsa kurser och göra en populationsstudie på de prover vi samlade in i somras från våra Alternariaförsök, säger Linnea Almqvist. Hur ska vi minska fungicidanvändningen? Det har redan gjorts stora framsteg på Lyckeby tack vare till exempel prognosmodeller och kompetensutveckling och detta tror jag vi kan jobba ännu mer med. Jag tror också att vi kan utveckla samarbetet med odlarna och ta del av data och utbyta kompetenser mellan forskarvärlden och odlingen, säger Linnea Almqvist. Jag vill även passa på att säga att om man har idéer, eller har gjort observationer i sina fält som kan vara av värde, så ska man inte tveka att kontakta mig!

5 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Avenue slår Kuras i Alternariaresistens Professor Erland Liljeroth på Institutionen för växtskyddsbiologi på SLU har i somras bedrivit två olika Alternariaförsök. Vi är så klart intresserade av hur det har gått. TEXT LINNEA ALMQVIST Upplägget av studien var att sätta sorterna Kuras och Avenue på två försöksfält ett på Helgegården och ett i Nymö. Dessa två försök har behandlats med olika kombinationer och doser av följande preparat: Revus Top, Signum, Proalexin, Hortistar, Narita och Propulse. Utöver detta har behandlingen bestått av gödsling efter bladanalys, en med Tomcast och ett led med den nyutvecklade modellen där Tomcast och mognaden hos potatisen vägs samman (läs mer om denna modell på sidan 8-9). Tomcast-ledet har behandlats med Narita och Propulse. I försöken har det även funnits med led där delar av den kemiska bekämpningen ersätts med växtstärkande medel som kaliumfosfit och kisel. Dessa medel är dock inte registrerade för användning i bekämpningssyfte, men kan komma att bli intressanta i ett längre perspektiv. Stor skillnad i nedvissning Det led som stack ut mest i fältet var led 8 på Nymö, se bilden. Försöksrutan har behandlats med Narita och Propulse enligt Tomcast, men fick dock av misstag en extra dos utöver modellen. Narita och Propulse kan antas vara effektiva eftersom skillnaden i nedvissning var stor. Frågan vi också måste ställa oss är om så pass grön blast i september är bra, eller tar det onödig energi från Led 8 på Nymö, t.v. i bild, stack ut mest i fältförsöket skillnaden i nedvissning var stor. Behandlingen i led 8 bestod av Narita och Propluse enligt Tomcast. FOTO: LINNEA ALMQVIST knölarna? Även om rutan i led 8 såg bäst ut i fältet är det samtidigt också viktigt att studera skördedatan och inte låta sig luras av fina friska blad. I det här fallet visade det sig när skördedatan rapporterades att led 8 även hade en högre skörd tätt följt av led 10, se tabell 1 på nästa sida. I led 8 på Nymö var det första bekämpningtillfället betydligt senare (31/7) än i led 10 (28/6). Det visar på betydelsen av rätt timing. Det kan tänkas att någonstans däremellan hade varit mest optimalt att lägga den första bekämpningen. De mest intressanta resultaten presenteras i tabellerna 1-3 på nästa sida där raudpc är ett mått på graden av synlig infektion i fältet (det relativa medelvärdet för arean under infektionsutvecklingskurvan). Hur har det gått, vilket led gick bäst? Först och främst så bör det tilläggas att vi har haft låga stärkelseskördar generellt i år i alla försök. Det är ganska naturligt med tanke på den gångna sommarens väder, men vi kan ändå se intressanta tendenser och dra några slutsatser, säger Erland Liljeroth. I våra stora Alternariaförsök hade vi sorterna Avenue och Kuras. Det var tydligt att Avenue vissnade ner snabbare än Kuras. Det beror på att Avenue är en något tidigare sort och i Nymö verkade det också som att torkan och värmen orsakade mer nedvissning i Avenue än i Kuras. Trots det så blev angreppen i Avenue mindre och stärkelseskörden lika stor som i Kuras.. Merskörden med behandling är dock för Avenue bara 500 kg/ha både i Nymö och på Helgegården. För Kuras

6 6 LYCKEBY CONCEPT ODLING # blev merskörden 600 kg/ha på Nymö och 1500 kg/ha på Helgegården. Detta visar på att Avenue verkar vara mer resistent mot Alternaria än Kuras, säger Erland Liljeroth. Erland Liljeroth konstaterar att Propulse hade en bra effekt. De rutor som behandlades hade klart mindre infektion i fältet vilket kunde ses vid gra deringen men också mätas vid skörden. Klart bäst i år är kombination Narita och Propulse som är mycket mer effektiv än den traditionella behandlingen bestående av Revus Top (3 gånger) alternerat med Signum. Detta förklaras troligast av att Signum har börjat tappa effekt. En annan spännande observation är att rutorna med halvdos kombinerat med gödsling efter bladanalys i angreppsgrad verkar kunna mäta sig med en fulldosbehandling vad gäller infektionsgrad, skörden påverkas inte signifikant (se tabell 2). Genom att försöka optimera gödslingen kan nog motståndskraften mot Alternaria bli bättre, säger Erland Liljeroth. Tabell 1 Nya medel och TOMCAST Led Behandling 1) raudpc 17/9 Infektion Nedvissning rauc 17/9 Knölskörd, ton/ha Stärkelsehalt, % Stärkelseskörd, ton/ha NYMÖ 1 Obehandlad 0,301 0,43 62,2 18,6 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10 0,196 0,39 66,1 18,7 12, Narita T3, T7; Propulse T5, T9 0,181 0,33 67,5 19,1 12, Narita; Propulse enligt TOMCAST 2) 0,073 0,23 68,1 19,7 13,4 116 HELGEGÅRDEN 1 Obehandlad 0,087 0,18 60,6 19,5 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10 0,041 0,12 65,3 20,4 13, Narita T3, T7; Propulse T5, T9 0,010 0,07 67,4 20,2 13, Narita;Propulse enligt TOMCAST 3) 0,019 0,09 65,4 20,6 13,5 114 Relativtal Tabell 2 Halvdos med bladgödsling Led Behandling* Infektion raudpc 17/9 Nedvissning rauc 17/9 Knölskörd, ton/ha Stärkelsehalt, % Stärkelseskörd, ton/ha NYMÖ 1 Obehandlad 0,301 0,43 62,2 18,6 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10; Full dos 0,196 0,39 66,1 18,7 12, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10; Halv dos 0,240 0,43 67,2 18,5 12, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10; Halv dos+bladgödsling 4) 0,193 0,36 64,9 18,6 12,0 104 HELGEGÅRDEN 1 Obehandlad 0,087 0,18 60,6 19,5 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10; Full dos 0,041 0,12 65,3 20,4 13, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10; Halv dos 0,046 0,12 62,9 19,2 12, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10; Halv dos+bladgödsling 4) 0,044 0,12 65,5 18,9 12,4 105 Relativtal Tabell 3 Vad betyder sorten? Led Behandling 5) raudpc 17/9 Infektion Nedvissning rauc 17/9 Knölskörd, ton/ha Stärkelsehalt, % Stärkelseskörd, ton/ha NYMÖ 1 Obehandlad (Kuras) 0,301 (0,104) 0,43 62,2 18,6 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10 (Kuras) 0,196 (0,028) 0,39 66,1 18,7 12, Obehandlad (Avenue) nd (0,028) 5) 0,62 62,3 18,7 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10 (Avenue) nd (0,013) 5) 0,60 65,0 18,8 12,2 105 HELGEGÅRDEN 1 Obehandlad (Kuras) 0,087 0,18 60,6 19,5 11, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10 (Kuras) 0,041 0,12 65,3 20,4 13, Obehandlad (Avenue) 0,050 0,21 60,0 20,9 12, Revus Top T4, 8, 12; Signum T6, 10 (Avenue) 0,014 0,19 61,2 21,5 13,1 104 Relativtal 1) T1 var i Nymö 15/6 och på Helgegården 21/6. 2) Sprutat enligt Tomcast. Nymö: 31/7 Narita, 15/8 Propulse+Narita, 29/8 Narita, 12/9 Propulse (4 gånger) 3) Sprutat enligt Tomcast. Helgegården: 31/7 Narita, 29/8 Propulse, 12/9 Narita. (3 gånger) 4) Bladgödslats 11/8 med Zintrac 1 L/ha, Coptrac 0,5 L/ha och Krista K 25 kg/ha 5) Den 17/9 var Avenue helt nedvissnad i Nymö och raudpc kunde inte beräknas. Inom parantes står värdet för raudpc fram till 27/8.

7 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Drönare hjälper till Det gavs även tillfälle att ta drönarbilder över försöken i somras. Drönare kommer i framtiden med hjälp av bildanalys kanske att kunna hjälpa oss med den visuella graderingen av nedvissningen och infektionen i fältet och ersätta en hel del handarbete. I Concept # nämndes en avtagande effekt hos Signum, hur såg det ut med boscalidresistensen i år? Vi kan konstatera att en allt mer utbredd resistens mot boscalid noteras precis som förra sommaren. Från labbförsök visar isolaten på en allt högre frekvens av mutationer som är associerade med minskad känslighet för boscalid under de senaste åren. Sannolikt har effekten av Signum minskat ytterligare, säger Erland Liljeroth. Hur ser du på utveckligen av Tomcast? I Tomcast-leden användes preparaten Propulse och Narita. Resultatet blev att en bekämpning sparades på Helgegården men på Nymö var det samma antal bekämpningar. Det bör också nämnas att Nymö generellt alltid har mer infektion av Alternaria än Helgegården. Detta beror troligen på jordtypen Nymö har sandigare jord på sina ställen. Förhoppningen är att i fält eller vid väderförhållanden då infektionstrycket är lågt så skulle man kunna avstå en eller flera av bekämpningarna med hjälp av detta verktyg. Det skulle minska risken för utveckling av resistens mot bekämpningmedlen, säger Erland Liljeroth. Även ett mindre försök genomfördes med målsättningen att utvärdera några biologiska preparat och samtidigt få en hint om vad som kan vara intressant att undersöka i de stora försöken nästa år. Vad kan sägas om försöken med biologiska medel? Vi har testat några biologiska medel i mindre skala och där finns en del intressanta resultat som vi skulle kunna testa i en större skala nästa år. Drönarbild över Erland Liljeroths Alternariaförsök på Helgegården. Varje ruta är uppdelad i två behandlingar, och tydlig skillnad kan ses mellan vissa behandlingar. FOTO: DRÖNARBOLAGET Kanske kan vi till exempel byta ut några av de kemiska medlen mot biologiska i de stora försöken. I detta försök verkade det biologiska medlet Serenade vara det mest intressanta preparatet att titta vidare på under nästa år. Sprutning med Serenade minskade angreppen signifikant, säger Erland Liljeroth. Kan du sammanfatta de senaste tre årens Alternariaförsök? Det är lite svårt att dra slutsatser då vi har testat olika preparat, men jag kan säga som tidigare att Signum Procent infektion (%) Alternariainfektion i obehandlade fält på Nymö har tappat effekt. I en översikt, som presenterar Alternariainfektionen de senaste fem åren på Nymö, ser vi hur stora skillnader tidsmässigt det kan vara för infektionsutbrottet (se diagram). I grafen avläser vi att det kan skilja en hel månad mellan infektionsutbrotten. Detta beror på att olika väderförhållanden gynnar eller hämmar spridningen i fältet. En månads förskjutning av bekämpningen kan spara mycket bekämpningsmedel och kostnader. Det kan förhoppningsvis Tomcast hjälpa oss med i framtiden, säger Erland Liljeroth. 0 19/6 29/6 09/7 19/7 29/7 8/8 18/8 28/8 07/9 17/9 27/9 Graf som visar när i säsongen Alternariainfektionen blossar upp i fältet. Vi ser att infektions utbrottet kan variera så mycket som en månad i tiden. I år verkar det till exempel ha varit ett tidigt år för angrepp. KÄLLA: ERLAND LILJEROTH 2014, Kuras 2015 Bintje 2016, Kuras 2017, Kuras 2018, Kuras

8 Tomcast framtidshop 8 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Tomcast är en prognosmodell som har utvecklats för att precisera bekämpningen av svampen Alternaria solani som orsakar så kallad torrfläcksjuka hos bland annat potatis. Tomcast fungerar på liknande sätt som den danska modellen Skimmelstyring gör för bladmögel, alltså genom att rekommendera bekämpning efter lokala väderförhållanden. TEXT OCH BILD LINNEA ALMQVIST Modellen Tomcast utvecklades från början av Jim Jasinki i USA och namnet är en förkortning av Tomato disease forecasting (tomatsjukdomsprognos). Modellen tillämpades först på tomat men är lika effektiv hos potatis. Precis som Skimmelstyring är Tomcast en datamodell uppbyggd av väderobservationer från fältstationer som sammanställs för att förutsäga sjukdomsrisken och rekommendera bekämpning därefter. Temperatur och total tid för bladfuktighet är de två ingående variablerna som ger ett värde på sjukdomsrisken. När det värdet överstiger ett visst förutbestämt tröskelvärde ger modellen utslag och en bekämpning rekommenderas. Väderstationen som användes i fältförsöket hos Per Persson. FOTO: PER PERSSON Studie visar effektivt resultat Doktorand Isaac Kwesi Abuley och hans handledare Bent Nielsen i Danmark har under de senaste åren arbetat på en avhandling om just Tomcastmodellen i syfte att utveckla den vidare. Avhandlingen försvarades den 7 november på Aarhus Universitet. För att utvärdera olika modeller gjordes flera fältförsök i Danmark 2015, 2016 och Stärkelsesorten Kardal användes i försöken. De Tomcast-modeller som utvärderades kallas mognadsbaserade och modifierade modeller. Hänsyn tas inte bara till temperatur och bladfukt utan även till potatisens mognad och till den visuellt observerade infektionsgraden i fältet. Då en äldre planta är mer mottaglig för infektion beaktas potatisens ålder, eftersom mognadsgraden på potatisen tidigare har visat starkt samband med Alternariainfektionen. Resultatet från studien visar att Alternaria kan bekämpas effektivt genom Det är fullt möjligt att utveckla Tomcast vidare och göra modellen mer användarvänlig för odlaren, säger doktorand Isaac Kwesi Abuley. Det är alltid dumt att köra i blindo och bekämpa. att kombinera vädermodellen Tomcast med en mognads- och infektionsbedömning utan att negativt inverka på varken stärkelsehalten eller skörden. För att effektivt bekämpa Alternaria kan insatsen vänta tills de första symptomen visar sig i fältet. Resultatet ger oss onekligen hopp om framtiden för Alternariabekämpningen. Tomcast-försök hos Per Persson Tomcast har använts i några av Lyckebys försöksfält i sommar. Per Persson på Nymö Gård har haft ett Tomcastförsök på 0,75 hektar i sommar och vi är så klart nyfikna på hur det har fungerat för honom. I Per Perssons försök har en mognadsbaserad Tomcast-modell använts. Den tar inte bara hänsyn till klimatet utan även till plantans ålder. I försöksfältet fanns Seresta och bekämpningsmedlen som användes Narita och Signum. Hur fungerade väderstationerna? Jag hade redan en väderstation i fältet så vi satte bara dit en extra modul på den för just dessa försök, säger Per Persson (se bild). Väderstationen låg nere i en tvåveckorsperiod i samband med att Jordbruksverket bytte en server, men då används i stället medelvärden från andra stationer i närheten. Annars har det inte varit några problem. Stationerna ska inte behöva skötsel och underhåll. Hur fick du riktlinjer till försöket och var de lätta att genomföra? Jag har fått riktlinjer direkt från Gabriella Olsson på Lyckeby, säger Per Persson. Hon har talat om när och hur PER PERSSON

9 LYCKEBY CONCEPT ODLING # pet mot Alternaria? jag ska bekämpa. Informationen har varit tydlig och lätt att följa. Det känns såklart lite krångligt på ett 11 hektar stort fält att ha ett försöksled på 0,75 hektar, då det ibland känns lite onödigt att åka ut för att behandla bara en så liten yta. Men det kan vara värt strulet om det leder till något bra. Per Persson önskar dock integrera Tomcast med bladmögelprognosen Skimmelstyring på något sätt. Om modellerna kunde samköras så att det sparar körningar så vore det bra. För många modeller kommer att göra det jobbigt för odlaren att hålla koll på, säger Per Persson. Hur har det sett ut i försöksleden? Jag har inte sett någon skillnad jämfört med resten av fältet, men det har ju varit ganska liten infektionsrisk just i år, säger Per. Nu inväntar vi provgrävningsresultatet för att se om det syns någon skillnad där. Blev det mindre bekämpning i Tomcast-leden? I försöket blev det totalt tre körningar, två med Narita och en med Signum. I standardledet kördes totalt fem bekämpningar varav tre med Signum, en med Narita och en med Revus Top. Den första körningen i Tomcast-ledet gjordes den 1 augusti, vilket var 22 dagar senare än i standardledet. Det blev alltså två körningar färre i försöket. Om vädret ser annorlunda ut kan man nog spara ännu fler körningar, säger Per Persson. Hur ser framtiden ut för Tomcast? Den kan nog vara bra, men den måste göras smidigare. Den bör till exempel läggas in och köras enligt den större besprutningsplanen. All form av prognoser är bättre än att vara utan det finns pengar, tid och miljö att spara, säger Per Persson. Strategin för Alternariabekämpning har ändrats flera gånger gällande tiden för när bekämpningen ska sättas in, och det har varit väldigt spretigt för just Alternaria. Det hade varit bra med en förklaring till detta och kanske är det en klimatmodell som kan komma till rätta med spretningen. Det är alltid dumt att köra i blindo och bekämpa, säger Per Persson. Jag tror att Tomcast är ett mycket bättre alternativ för Alternariabekämpning, det vill säga under förutsättning att modellen utvecklas och blir användarvänlig. Mer användarvänligt Doktorand Isaac Kwesi Abuley och hans forskningsgrupp i Danmark har ansökt om anslag för att se över just smidighet. Vi är positiva till att samarbeta med forskare och lantbrukare i Sverige för att kunna utveckla modellerna. Det är fullt möjligt att göra Tomcast användarvänligt för odlare, säger Isaac Kwesi Abuley. Han har även sammanställt en lista med rekommendationer till odlare för att minska Alternariainfektion i fältet: 1. Ha minst en treårig växtföljd och odla ingen annan gröda inom Solanum-släktet under den potatisfria perioden. 2. Kvävegivan ska antingen delas eller ges helt vid uppkomst. 3. Den första fungicidbekämpningen ska baseras antingen på potatisens fysiologiska ålder (330 P-dagar) tillsammans med Tomcast, eller vid första synliga symptom i fältet. Om första bekämpningen baseras på symptomen i fältet är det viktigt att detta sker inom 7 dagar efter att symptomen först har noterats. 4. De följande Alternariabekämpningarna ska göras enligt en mognadsbaserad Tomcast-modell. Tröskelvärdet i modellen väljs utefter sortens Alternariaresistens. 5. Andra handlingssätt för att undvika att sprida resistens hos Alternariapopulationen ska tillämpas i den mån det är möjligt. Lyckeby kommer att fortsätta undersöka Tomcast-metoden mot Alternariabekämpning och utreda om den kan vara till hjälp för våra odlare i framtiden. Physiologic Age (Pdays) Cummulative risk Daily risk value /6 15/6 1/7 15/7 1/8 0 1/6 15/6 1/7 15/7 1/8 Mognadsbaserad Tomcast-modell över Nymö sommaren Den vänstra grafen visar potatisens fysiologiska ålder och den nedre röda linjen, vid 330 P-days, visar när det är dags för första bekämpningen. Första bekämpningen sker då linjerna skär varandra. Den högra grafen är baserade på väderdatan och tröskelvärdet, den röda linjen, är satt efter hur resistent sorten är mot Alternaria. KÄLLA: ISAAC KWESI ABULEY

10 10 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Karantänskadegörare påverkar svensk växtodling Växtodlingsåret 2017 bjöd på mycket regn och svåra skördeförhållanden. Det blöta vädret bidrog även till nya fall av potatiskräftan, både i västra Blekinge samt öster om Kristianstad. Ovanpå de nya fallen av potatiskräfta konstaterades även fall av rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi, en för svensk växtodling ny karantänskadegörare. Hanteringen av denna rotgallnematod hamnade som sig bör hos Jordbruksverket. De kommunicerade en plan för vidare kontroll av denna karantänskadegörare. Du kan läsa mer om Meloidogyne chitwoodi i Lyckeby Concept # eller på Jordbruksverkets hemsida, TEXT HENRIK KNUTSSON Hantering av potatiskräftan På brukningsenheterna där potatiskräfta påträffades hösten 2017 har fält där smittan konstaterats spärrats från potatisodling. På resterande areal får enbart potatissorter med tillräcklig resistensnivå odlas dessa beslut skiljer sig inte jämfört med de fall som konstaterades för cirka tio år sedan. Från Lyckebys sida arbetar vi med att begränsa vidare spridning av potatiskräftan, både genom information till odlare samt genom utökad mängd sorter med resistens mot potatiskräftan. Fem nya fall av potatiskräfta konstaterades hösten FOTO: SJV Detta eftersom fler odlare, än de som i dagsläget är drabbade ska kunna odla resistenta sorter. På rötterna bildas galler, inte cystor som hos potatiscystnematoden. I dessa finns nematoderna och ägg. FOTO: STIG ANDERSSON, NEMAKONSULT Galler bildas också på knölarna som blir kraftigt deformerade. FOTO: STIG ANDERSSON, NEMAKONSULT Bekämpas med svartträda Utöver det konstaterade angreppet av M. chitwoodi i västra Blekinge hösten 2017 har det under våren 2018 konstaterats ett nytt fall öster om Kristianstad. Till skillnad från potatiskräftan, där Jordbruksverket har erfarenheter kring beslutshantering och rutiner, är rotgallnematoden M. chitwoodi dessvärre ett nytt problem. I första hand tas kunskap in från andra länder för att arbeta fram en passande och effektiv beslutshantering i arbetet med att utrota och begränsa vidare smittspridning av skadegöraren. På gårdarna där M. chitwoodi påträffats har de specifika fälten blivit ålagda med odlingsrestriktioner. Jordbruksverket har bland annat gett alternativen svartträda eller odling av resistenta brassicaväxter för att utrota/minska populationen. Det pågår fortfarande provtagningar av aktuella fält för att bedöma effekten av dessa insatser. Provsvaren kommer sedan att ge underlag till vidare beslut gällande dessa fält. Inventering i potatisfält För att få en bild kring hur spridd M. chitwoodi är i odlingsområdena kring de konstaterade fallen har Jordbruksverket under sommaren 2018 inventerat ett antal olika potatisfält i västra Blekinge. I fälten har man letat efter symptom på angrepp av M. chitwoodi samt tagit prover för analys. Inga av proverna från sommarens inventering har konstaterats innehålla M. Chitwoodi. Det kan däremot vara svårt kanske omöjligt att hitta dessa nematoder under sommarhalvåret eftersom populationen då oftast är väldigt låg. Sommarens provtagningar har under hösten 2018 följts upp med flera provtagningar både i Blekinge och Skåne. När denna artikel skrivs har inga provsvar kommunicerats. FOTNOT: All hantering av karantänskadegörare sköts av Jordbruksverket. Har du frågor kring inventering och hantering av dessa kan du kontakta dem på vaxtinspektionen@jordbruksverket.se.

11 LYCKEBY CONCEPT ODLING # NY KLON UPPTÄCKT I SVERIGE: Blir potatisbladmöglet mer svårbekämpat? Phytophthora infestans, skadegöraren som orsakar bladmögel och brunröta på potatis är en oomycet, en organism som är närmast släkt med alger. Denna växtpatogen kan överleva vegetativt mellan odlingssäsonger som levande mycel i angripna potatisknölar. TEXT LINA SJÖHOLM OCH BJÖRN ANDERSSON P. infestans har två olika kön, eller parningstyper, kallade A1 och A2. I Sverige och övriga Norden har vi en fördelning av de två parningstyperna. Om båda parningstyperna angriper samma potatisblad kan sexuell förökning ske. Sexuell förökning av bladmögel medför bildning av så kallade oosporer, som kan överleva i marken under lång tid och ge upphov till markburen smitta. Undersökningar av svenska potatisfält har visat att oosporer är vanligt förekommande i bladmögelangripna grödor och att dessa kan fungera som primärt inokulum. Sexuell förökning medför också att nya typer av bladmögel bildas genom genetisk omkombination. Flera studier har visat att den genetiska variationen i P. infestans i Sverige och Norden är stor i jämförelse med de flesta andra potatisodlande områdena i världen. Aggressiva kloner I stora delar av Europa och USA är det fortfarande namngivna klonala linjer (exempelvis US-23, US-8, 13_A2, 6_A1) som är dominanta under och mellan säsonger trots att båda parningstyperna existerar. I Europa kännetecknas bladmögelpopulationen av aggressiva kloner Björn Andersson och Lina Sjöholm. (individer av samma genotyp). Vissa av dessa har funnits i tiotals år, men nya kloner etablerar sig kontinuerligt. Dessa förändringar följs genom en årlig sameuropeisk kartläggning i Euroblight-nätverket ( Under tidigare kartläggningar har de kloner som är vanligt förekommande i övriga Europa hittats i Norden. Dessa kloner har dock aldrig lyckats etablera sig och under de senaste decennierna har vi i Norden haft en unik bladmögelpopulation med sexuell reproduktion, en hög genotypisk diversitet och oosporer som en viktig infektions källa. Klon etablerad i Skåne Den här situationen har nu förändrats. År 2013 hittades en ny klon (EU_41_A2) av Phytophthora infestans i Danmark. Denna klon hittades bara i Danmark fram till 2015, men 2016 hittades den i enstaka fall i Norge och Sverige. År 2017 visade kartläggningen att den nu är etablerad i Skåne men har även hittats i Dalarna. Säsongen 2018 var väldigt speciell med extrem torka och lite angrepp av bladmögel, men i ett försöksfält i Skåne togs det in 100 prover. Proverna analyserades vid SLU i Uppsala och resultaten visar att EU_41_A2 helt dominerade bland dessa prover. Det ovanligt FOTO: CAJSA LITHELL Förekomst av klonen EU_41_A2 år varma och torra vädret under året, och med resultat från endast ett fält gör det det svårt att dra säkra slutsatser, men helt klart är att denna klon har etablerat sig och kan överleva från år till år. Den dominans som denna klon visar har vi aldrig tidigare sett i den svenska populationen av P. infestans. Ökat bekämpningsbehov 2019? Ett aggressivare bladmögel kan komma att innebära ett ökat bekämpningsbehov. Tidigare kända klonala linjer har visat sig ha olika egenskaper som påverkar hur svårbekämpade de är. Undersökningar av dessa egenskaper hos den nya klonala linjen EU_41_A2 pågår, men redan att den här klonen har lyckats etablera sig tyder på att den är aggressivare än de gamla sexuella populationerna av bladmögel som vi har haft i Sverige. Det finns alltså all anledning att vara uppmärksam på hur bladmögel uppträder under säsongen 2019.

12 12 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Färre bladmögelbehandlingar gav högre skörd Hur mycket försäkring har lantbrukaren egentligen råd med? För mycket försäkring i form av dyra bladmögelpreparat har inte gett annat än ett minus på sista raden i år. Efter årets torka har prognosmodellen för bladmögel fungerat mer som en kör eller kör inteprognos snarare än som ett hjälpmedel för att finjustera dosen. TEXT GABRIELLA OLSSON Frånvaron av bladmögel var en av få positiva följder av den värsta torkan på över 200 år. Många frågar sig om det överhuvudtaget går att dra några slutsatser från årets bladmögelförsök när vädret varit så extremt. I år får vi klara oss utan diskussion kring bladmögelgradering eftersom angreppen uteblev. Bladmögelpreparatens påverkan på skörden och bekämpningskostnader går däremot att diskutera. Varför bladmögelförsök? Varje år testar Lyckeby ett antal olika bladmögelstrategier i fältförsök. Målet om 50 % reduktion av växtskyddsmedel i odlingen till år 2020 är ett motiv till inköp av bladmögelförsök, ett annat motiv är den kostnads- och miljöbesparing som den enskilda lantbrukaren kan göra genom att ta del försöksresultaten. Platsen är viktig Samtliga bladmögelförsök har i år placerats på Mosslundafältet, söder om Kristianstad. Platsen valdes för att garantera ett högt bladmögeltryck. De senaste två åren har även bladmögelförsök placerats mitt i konventionella odlingar för att ge ett verklighetsförankrat bladmögeltryck. Slutsatserna från dessa försök är att bladmögeltrycket blir för lågt och skillnaderna mellan behandlingarna så små att det inte går att dra några slutsatser. På Mosslundafältet odlas alltid bladmögelkänsliga matpotatissorter och för att öka trycket ytterligare sätts smittorader med obehandlad Bintje. Med andra ord, fungerar en strategi på Mosslundafältet är vi trygga med att den även fungerar i den praktiska odlingen. Årets bladmögelförsök De första bladmögelangreppen på försöksfältet uppträdde mycket sent den 19 augusti i matpotatissorten Folva. Trots att försöket låg intill våra bladmögelförsök smittades aldrig Lyckebys stärkelsepotatis. Någon bladmögelgradering var därför aldrig möjlig. Däremot graderade SLU-professorn, Erland Liljeroth, nedvissning i försöken. Dock gav inte heller den några skillnader. Oväntade slutsatser År som 2018 tillhör kanske inte de bästa åren att dra slutsatser från om framtida bekämpningsstrategier. Däremot kan ett år som 2018 ge svar på frågan om bladmögelpreparaten har en negativ påverkan på skörden. Det har vi aldrig tidigare kunnat mäta i fältförsök eftersom skyddet mot bladmögelangrepp alltid har varit nödvändigt. Erland Liljeroth och Lars Wiik, två personer som graderat bladmögelförsök de senaste 10 respektive 30 åren, har aldrig upplevt ett år utan bladmögel i obehandlad stärkelsepotatis. Med facit i hand kan vi efter årets försök konstatera att bladmögelpreparaten inte har haft någon negativ effekt på skörden. I årets försök tenderade stärkelseskörden att bli högre i samtliga behandlade led jämfört med det obehandlade ledet. En skördeökning som inte i alla leden är tillräcklig för att täcka kostnaderna för insatsmedlen. Ekonomiskt sett lönade det sig inte att bekämpa bladmögel 2018, förutom i led 6 och 7 där 2,25 respektive 4 fulla hektardoser använts, se tabell 1. Statistiskt analyserat finns det inga säkerställda skillnader mellan årets led. De skillnader vi gärna vill se som skillnader i tabellen, är så små att det lika gärna kan vara slumpen som avgjort att vi ser det vi ser. Bästa leden 2018 Långa intervall (10-14 dagar) tenderade att ge högre stärkelseskörd än korta intervall (7 dagar). Den högsta stär

13 LYCKEBY CONCEPT ODLING # FOTO: MÅRTEN SVENSSON kelseskörden uppmättes i led 7, som behandlades var 10:de dag med halv dos fungicid. I försöket har preparaten Ranman Top, Revus och Infinito växlats. Högst netto står det andra ledet med 10-dagars intervall för, led 6. I det ledet har prognosmodellen Skimmelstyring använts. Grundregel för denna modell är att tillämpa 7 dagars intervall, givet att utslag ges. Tidigare år har aldrig diskussion om att inte få utslag varje vecka varit aktuell, men 2018 indikerade inte Skimmelstyring för bekämpning förrän den 19 juli. Tabell 1 Sammanställning av årets bladmögelförsök i Mosslunda Led Behandling Fungicid % av full dos Kaliumfosfit % av full dos Intervall (dagar) Ton/ ha St-halt (%) St-skörd ton/ha Relativtal stskörd Antal fulla hektardoser Antal körningar Netto jmf. (intäkt behandlingskostnad) kr/ha* 1 Obehandlat ,0 20,1 11, Fungicid traditionell ,1 20,4 12, Fungicid 50 % dos ,9 20,4 11, Fungicid 25 % dos ,2 20,0 11, Skimmelstyring modell B ,1 20,5 11,3 94 3, Skimmelstyring, modell B* ,2 19,6 12, , Fungicid halv dos ,8 20,8 12, Fungicid ,6 20,2 11, Fungicid/Kaliumfosfit ,3 20,0 12, Bladmögelbehandlingarna startade den 25 juni och avslutades den 10 september. En full hektardos innebär t.ex. två behandlingar med halv dos eller en behandling med full dos. Led 6 har behandlats enligt Skimmelstyring modell B fast med 10 dagars intervall istället för regelbokens 7 dagar.

14 14 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Andra körningen blev den 14 augusti, tredje den 28 augusti och fjärde den 6 september. Samtliga körningar gjordes med reducerad dos. Totalt kördes 2,25 fulla hektardoser. Genomsnittsodlaren har med all säkerhet sprutat mer än 2,25 fulla hektardoser i år. Mer än 4 fulla hektardoser har inte varit ekonomiskt lönsamt, se nettojämförelsen i den sista kolumnen i tabell 1. Om den extrema torkan som vi upplevt 2018 skulle slå till igen vet vi åtminstone att det går att lita på prognosmodellerna och att 2-4 bladmögelbekämpningar är en tillräcklig försäkring. Bladmögelförsök Under de tre senaste säsongerna har Lyckeby haft bladmögelstrategiförsök, se resultat av sammanställning i tabell 2. Gamla myter om att halva skörden vissnar bort om bladmögelbekämpningen uteblir kan gott diskuteras efter att ha sett resultatet. De behandlade leden har i genomsnitt 1,5 ton mer stärkelse/ha jämfört med obehandlat. En merintäkt på ca 5000 kr/ha. Med hänsyn till vad ett fullt bladmögelprogram kostar inklusive alla körningar bör preparat och dos väljas med omtanke. Led 2 som kallas fungicid traditionell är förhoppningsvis inte så traditionell så länge till. I denna strategi har 11,3 behandlingar/säsong gjorts i genomsnitt, lika hög skörd har uppnåtts i led 6 där endast hälften av behandlingarna gjorts. Det som en gång varit tradition är inte längre nödvändigt. En förklaring är att bladmögelpreparaten nu är effektivare, en annan är insikten om olika sorters bladmögelresistens. För att bena ut dessa förklaringar har Lyckeby dels haft försök med olika doser av preparatet Infinito i ett så kallat dos-responsförsök, dels ett försök med 7 olika stärkelsesorter där deras bladmögelresistens testades, läs mer om detta försök på sidan Tabell 2 Sammanställning av bladmögelförsök i sorterna Kuras och Avenue, totalt 4 försök Led Behandling Fungicid % av full dos Kaliumfosfit % av full dos Intervall (dagar) Ton/ ha St-halt (%) St-skörd ton/ha Antal fulla hektardoser Antal körningar Netto jmf. (intäkt behandlingskostnad) kr/ha* 1 Obehandlat ,1 19,6 10, Fungicid traditionell ,9 21,4 12,7 11, Fungicid 50% dos ,0 21,4 12,3 5, Skimmelstyring modell B ,2 21,3 12,1 4, Skimmelstyring, modell B* ,8 19,7 12,3 2, Fungicid ,5 21,4 12,6 5, Observera att led 1 och 5 bara har varit med i 3 av 4 försök. I den sista kolumnen jämförs netto med obehandlat (översta raden). Prepartatoch körkostnader har räknats bort. Samtliga led med kemisk behandling har lönat sig. Bäst har det gått för leden med långa intrevall, led 5 och 6. Tabell 3 Dos-respons med Infinito Led Behandling/preparat Dos, % Intervall (dagar) Ton/ha St-halt (%) St-skörd ton/ha Antal fulla hektar doser Relativtal 1 Infinito 0-58,2 21,1 12, Infinito ,3 21,3 13, Infinito ,0 21,4 12, Infinito ,4 21,0 12, Infinito ,6 20,9 12,7 1, Infinito ,5 21,3 13, Infinito ,2 21,4 12, Behandling startade den 25 juni och avslutades den 10 september. Totalt kördes 12 behandlingar i leden som behandlades med 7 dagars intervall. I leden med 14 dagars intervall gjordes totalt 6 behandlingar. Dos-responskurva för Infinito För att mäta hur effektivt ett preparat är vid olika doser görs dos-responsförsök. I Danmark har sådana försök gjorts för Ranman Top och Revus vilka har visat att preparaten får samma effekt redan vid halv dos under förutsättning att 7 dagars intervall hålls var första året som Lyckeby testade hur effektivt Infinito var vid olika dosnivåer. Effekten blev i det närmaste samma för samtliga dosnivåer (25 %, 50 % och 100 % av 1,6 l/ha) relaterat till angreppsgraden i obehandlat. I år uppkom aldrig bladmögelangrepp i försöket och därför kunde inte någon effekt utvärderas. Jämfört med 2016 har ytterligare 3 led lagts till försöket, led 5-7, se tabell 3. Syftet med dessa led var att undersöka långtidseffekten vid reducerade doser. Det kompletta försöket kommer givetvis att göras om till nästa säsong. FOTO: MÅRTEN SVENSSON

15 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Mot ogräs i potatis Ger en bred ogräseffekt mot svårbehandlade örtoch gräsogräs Har en god långtidsverkande effekt Ger nya möjligheter i arbetet mot konstaterade resistenta ogräs t ex. målla Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett- och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler. Nordisk Alkali är medlem i Svenskt Växtskydd. Läs gärna vidare på där finner du alltid aktuell information.

16 16 LYCKEBY CONCEPT ODLING # ÅRETS SORTFÖRSÖK: Kuras har fått utmanare Sättning av Fjälkingeförsöket. FOTO: KATARINA LINDHOLM Frank Van Beelen tar stärkelseprov på de olika sorterna. FOTO: GABRIELLA OLSSON I år genomfördes två sortförsök, ett småparcellförsök i Fjälkinge och ett storparcellförsök på Listerlandet. TEXT MATS NORDSTRÖM Försöket i Fjälkinge utfördes av Hushållningssällskapet, medan försöket på Listerlandet utfördes i egen regi tillsammans med lantbrukaren Henrik Fischer. Trots det extrema året har sorterna placerat sig på ett likartat sätt i skörderelation till varandra jämfört med ett normalår. Det ska naturligtvis tilläggas att bägge försöken är bevattnade. Försöket i Fjälkinge Försöksplatsen är en sandjord med 3 % lerhalt och en mullhalt på 4 %. Den har ett högt ph-värde på 7,8 och ligger i P-al klass V och K-al klass IV. Alla sorterna är gödslade med 160 kg N/ha. Fem av sorterna har gödslats med 200 respektive 120 Kg N/ha, se tabell 1 3. Detta för att fånga upp huruvida de nya sorterna skulle ha ett annorlunda kvävebehov. Lyckeby har gjort dessa kvävestegar i många år men det är svårt att dra några slutsatser eftersom vi har en stor variation mellan åren. Ska vi ändå drista oss till att utläsa en tendens så ska det inte snålas på kvävet till Seresta. Dessutom bör inte kvävetillförseln till Euroviva överdrivas, utan göras med försiktighet. Försöket på Listerlandet Försöksplatsen är en sandjord med cirka 5 % lerhalt och med ph-värde 6,8, P-al klass V, K-al klass III. Fältet har gödslats med 170 kg N/ ha. Resultatet från sortförsöken på Listerlandet redovisas här intill, se tabell 5 6.

17 LYCKEBY CONCEPT ODLING # TABELL 1. N-giva = 160 kg/ha, Fjälkinge Sort Knölskörd, ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd, ton/ha Relativtal Euroviva 68,0 19,4 13,2 108 SA ,7 20,3 12,9 106 Saprodi 61,0 20,6 12,6 103 Kuras 66,4 18,4 12,2 100 Dartiest 65,0 18,0 11,7 96 Avarna 61,6 18,8 11,6 95 Stratos 56,0 20,0 11,2 92 Nofy 63,8 17,3 11,1 91 Seresta 51,6 21,0 10,8 89 Avenue 56,8 18,2 10,3 85 TABELL 2. Låg N-giva = 120 kg/ha, Fjälkinge Sort Knölskörd, ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd, ton/ha Relativtal Euroviva 71,2 21,0 15,0 110 SA ,0 20,9 14,0 103 Saprodi 64,4 21,4 13,8 101 Kuras 70,8 19,2 13,6 100 Avarna 65,3 19,4 12,7 93 TABELL 3. Hög N-giva = 200 kg/ha, Fjälkinge Sort Knölskörd, ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd, ton/ha Relativtal Euroviva 76,3 19,4 14,8 110 SA ,3 20,9 14,7 110 Saprodi 67,8 21,4 14,5 108 Avarna 70,7 19,1 13,5 101 Kuras 70,3 19,1 13,4 100 TABELL 4. Flerårssammanställning Fjälkinge Sort Knölskörd, ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd, ton/ha Relativtal Kuras 72,0 19,6 14,2 100 SA ,3 21,1 15,3 108 Euroviva 75,8 20,4 15,5 109 Saprodi 69,6 21,7 15,2 107 Avenue 68,3 19,4 13,3 94 Seresta 57,4 22,2 12,8 90 Nofy 69,0 18,0 12,4 88 Stratos 61,4 21,40 13,2 93 TABELL 5. Resultat Listerlandet 2018 Sort Knölskörd, ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd, ton/ha Relativtal Blastsläpp* SA ,4 19,4 10, Euroviva 56,9 17,9 10, Saprodi 49,1 19,4 9, Dartiest 53,6 16,7 8, Sarion 42,2 20,9 8, Avarna 49,5 16,9 8, Seresta 44,4 18,5 8, * 1 = släpper blasten bra, 3 = släpper blasten dåligt. TABELL 6. Flerårssammanställning Listerlandet Sort Knölskörd, ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd, ton/ha Relativtal Saprodi 58,8 21,8 12,5 108 Dartiest 57,6 20,1 11,7 101 Seresta 53,6 21,4 11,6 100 Sarion 44,8 23,9 10,8 93 Avarna 54,5 19,5 10,7 92 Euroviva* 57,5 18,5 10,7 92 * Euroviva har ingått i försöket endast under 2 år. Sorter och kommentar Kuras, som naturligtvis fortfarande är vår största sort, faller något i efterfrågan på grund av en sämre nematod- och kräftresistens. I övrigt är det få nya sorter som är så robusta som Kuras. Sorten kommer att utgöra en mätare under lång tid framöver. Seresta har i princip använts under lika lång tid som Kuras, d.v.s. i cirka 20 år. Sorten har fått ett uppsving med anledning av sin breda nematod och kräftresistens. Med tanke på sin tidighet är sorten vid tidig skörd betydligt bättre än vad placeringen i försöksresultatet visar, eftersom försöket är skördat i månadsskiftet september/ oktober. Årets förutsättningar verkar dock inte ha passat Seresta. Fjolårets blöta och svala förhållande verkade däremot särskilt gynna Seresta. Avenue, som även den i likhet med Seresta är en tidig sort, har i år tappat mer jämfört med mätaren än under ett normalår. Avarna har vi nu åter provat i Fjälkinge eftersom sorten har en resistens som efterfrågas i området. Den ligger cirka 5 % under Kuras, vilket den oftast gör. Avarna tillsammans med Seresta var sorterna som släppte blasten lättast i Listerförsöket. Dartiest är den sorten som ligger närmast Kuras i robusthet. Det kan förklaras av den med att sorten är en korsning mellan Kuras och Seresta. Dartiest är den av våra sorter som ger störst knölar. Tyvärr tappar den i bland i stärkelsehalt och kan ha svårt att släppa blasten. Saprodi har Lyckeby nu producerat under ett antal år och sorten ligger på en stabil hög nivå i försöken. Saprodi är dock lite kräsen i odlingsförutsättningar och behandling. Sorten har en fullständig resistens mot både kräfta och nematoder. Stratos är en holländsk sort som Lyckeby har importerat under ett antal år för att täcka upp mot utsädesbrist. Sorten har en fullständig nema todresistens, men ingen resistens mot kräfta ras 18. SA är en sort från Holland som fortfarande inte fått ett officiellt namn. Sannolikt kommer det att bli en av Kuras ersättare. Stärkelsehalten ligger nästan ett par procent över Kuras. SA har inte bättre nematodresistens än Kuras, det verkar dock som att sorten kommer att klassas som resistent mot kräfta ras 18. Nofy provar vi för första gången i vårt sortförsök, dock endast i Fjälkinge eftersom sorten inte har någon kräftresistens. Det som är speciellt med Nofy är att sorten är mycket resistent mot bladmögel. Det kommer inte att behövas fler körningar utöver de som krävs för Alternariaskyddet. Lyckeby kommer nu att påbörja en egen produktion av utsäde av Nofy. Sarion har i vanlig ordning Listerförsökets högsta stärkelsehalt. Detta behöver den ha eftersom sorten har en sviktande knölskörd, och i bland har svårt att släppa blasten. Dock har Sarion en fullständig nematod- och kräftresistens, vilket gör att sorten får finnas kvar hos oss under ytterligare några år.

18 18 LYCKEBY CONCEPT ODLING # På Barsebäck Gods har sockerbetorna bytts ut mot stärkelsepotatis. I år odlades 15 hektar stärkelsepotatis och på sikt är ambitionen att odla 100 ha. Trots torkan uppskattar inspektorn, Jannik Houmann, att skörden blir cirka 50 ton/ha och att stärkelsehalten landar kring 19,4 %. TEXT GABRIELLA OLSSON FOTO MÅRTEN SVENSSON Stärkelsepotatis är mina nya sockerbetor. JANNIK HOUMANN, BARSEBÄCK GODS Barsebäck gods ligger utanför skånska Löddeköpinge och har varit i familjen Hamiltons ägor sedan år Förutom en växtodlingsareal på ha finns även ha skog och 55 hyresfastigheter. Växtodlingen består av höst raps, maltkorn, brödvete, råg, gräsfrö och numera även stärkelsepotatis. I år ersattes sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det dramatiskt för potatisodlingen. På Barsebäck går det nämligen att bevattna ha av godsets totala åkerareal. Jannik Houmann orkade till slut inte likt många andra hålla räkningen på antalet bevattningar men uppskattar att han har bevattnat potatisen ungefär en gång i veckan under hela säsongen. Bevattningarna har gett valuta och uppskattningsvis har skörden blivit cirka 50 ton/ha med en genomsnittlig stärkelsehalt på 19,4 %. Ett mycket bra skörderesultat jämfört med årets genomsnittsskörd. Sorterna som har odlats är Kuras och den rödskaliga danska sorten Oleva. För att få veta mer om Barsebäcks tankar kring att vara ny odlare till Lyckeby har Lyckeby Concept ställt ett antal frågor till Jannik Houmann: Odlarbreven är värde fulla för den som är helt ny på stärkelsepotatis, säger Jannik Houmann. Kontakten med Lyckeby har fungerat mycket bra.

19 LYCKEBY CONCEPT ODLING # På sikt hade vi gärna utökat maskinparken med egna maskiner, men just nu fungerar det bra att leja in stensträngläggning, sättning och upptagning, säger Jannik Houmann, inspektor på Barsebäck Gods. Jannik Houmann INSPEKTOR PÅ BARSEBÄCK GODS Uppväxt: På gård med 300 mjölkkor på Själland Bakgrund: 2 år som arbetande rättare på Själland, 5 år som driftschef på Skabernäs AB Utbildning: Agrarekonom Ålder: 38 år Familj: Gift, tre barn Har ni odlat potatis tidigare? Ja, ha matpotatis som vi slutade med för ungefär 10 år sedan. Hur kommer det sig att ni började odla stärkelsepotatis? Vi behövde ersätta sockerbetorna med en annan bulkgröda och samtidigt få in en avbrottsgröda i växtföljden, säger Jannik Houmann. Dessutom har vi lätta jordar som passar bra för potatisodling och vi har också stora möjligheter att bevattna. Planerar ni att utöka arealen till nästa säsong? Nej, tyvärr inte. Vi hade gärna dubblat arealen men tycker att andelarna är för dyra just nu. Målsättningen är att odla 100 ha stärkelsepotatis men det är upp till Lyckeby om vi kommer att ha möjlighet till det, säger Jannik Houmann. Vilka maskintjänster köps in? Vi köper in alla maskintjänster av Thomas Westerlund, det vill säga stensträngläggning, sättning och upptagning. På sikt hade vi gärna utökat maskinparken med egna maskiner, men just nu fungerar det bra att leja in tjänsterna. Hur gödslades potatisen? Vi har totalt lagt 180 kg N, 315 kg K och 22 kg P. Gödslingen är fördelad på 700 kg NPK radmyllat vid sättning, 500 kg kaliumsulfat och resterande mängd kväve i flytande form, NS30. Kvävegivan delades och den 12 juni kördes en tilläggsgiva på 19 kg N, säger Jannik Houmann. Vilken bladmögel- och Alternariastrategi har ni haft? Jag har lagt mig helt i händerna på Lyckebys rekommendationer och kört så som Henrik Knutsson och Gabriella Olsson på Lyckeby har rekommenderat, säger Jannik Houmann. Jag tycker att strategin att köra ofta men med låga doser känns tryggt. Det har i alla fall fungerat i år. (Se svamp- och Alternariabekämpningarna i tabellen.) Som ny odlare, hur upplevde du din första kontakt med Lyckeby? Mycket bra, odlarbreven är värdefulla för den som är helt ny. Det har gått bra att få snabb telefonkontakt med Lyckeby. Den största utmaningen, som jag ser det, är andelshandeln. Det är svårt för nya odlare att komma in eftersom det är lantbrukarna som bestämmer om Lyckeby ska växa eller inte. Jag tycker att andelssystemet borde ändras så att det blir lättare för nya odlare att börja odla. För Barsebäcks del hindrar det oss från att växa i den takt vi hade önskat, säger Jannik Houmann. Svampbekämpning Barsebäck gods 2018 Datum Procentuell dos och preparat 25/6 50 % Revus 1/7 50 % Ranman Top 12/7 100 % Revus Top 25/7 50 % Ranman Top 7/8 100 % Revus Top 22/8 50 % Ranman Top + 100% Signum

20 20 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Betning lönar sig även Prestige har sedan ett antal år tillbaka använts frekvent i svensk stärkelseodling, ca 50 % av odlingen sätts med Prestige-betat utsäde. Många ser den praktiska fördelen med Prestige-betning då odlaren slipper oroa sig för stritoch lusangrepp. Prestige har även god effekt mot utsädesburen groddbränna (lackskorv). I och med ett nytt EU-beslut gällande den aktiva substansen Imidacloprid kommer Prestige-betning att förbjudas från och med Förbudet gäller både betning före och vid sättning. TEXT HENRIK KNUTSSON 1 Det finns dock andra betningspreparat som kan passa i stärkelseodlingen. Men det finns hittills inga godkända preparat som även har insektseffekten likt Prestige. Monceren är däremot ett preparat som har samma effekt mot utsädesburen groddbränna som Prestige men saknar insektseffekten, se tabell 1. Vi har i andra försök sett att groddbränna kan reducera stärkelseskörden avsevärt. Därför har Lyckeby i år påbörjat en försökserie där vi jämför olika betningsalternativ i olika utsädeskvalitéer. Bilden är tagen den 1 juni. Samma utsädesparti har satts i de båda rutorna. Till vänster om den streckade linjen är utsädet betat med Monceren medans rutan till höger är Prestige-betad. Skillnaden mellan rutorna jämnades ut under säsongen. FOTO: GABRIELLA OLSSON Högst lönsamhet med Monceren Årets betningsförsök sattes i Nymö på lätt jord. Två olika utsädespartier av sorten Kuras användes. Ett av partierna hade synliga symtom av lackskorv (utsädesburen groddbränna) medan det andra partiet för ögat var fritt från groddbränna. Hypotesen är att vi har en mindre, eller kanske utebliven skördeeffekt av betning om utsädet är friskt. Ett ur groddbrännesynpunkt sämre utsädesparti ska generera högre skörd om ett betningspreparat med effekt mot groddbränna används jämfört med om partiet sätts obetat var ett år då vi såg generellt mindre angrepp av groddbränna i fält, troligtvis tack vare snabb uppkomst. Men vi såg ändå stora effekter av betningen mellan de olika partierna i försöket. Observera att detta är resultat från ett försök, se tabell 2. I försöket kunde skillnader mellan de olika behandlingarna ses direkt efter uppkomst. Skillnaderna var störst mellan Prestige- och Monceren-betning där de Prestige-betade plantorna i början av säsongen låg lite efter i blastutvecklingen. Denna skillnad jämnades ut under säsongen, men kan ändå ha haft effekt på skörd, se bild 1. Betningsförsöket kommer att fortsätta ytterligare ett par år för att få bättre rådgivningsunderlag kring när och framförallt vilka partier vi ska beta med preparat likt Monceren. Andra Tabell 1 Skillnaden i effekt mellan Prestige och Monceren Preparat Effekt mot groddbränna* Effekt mot stritar, löss & stinkfly Prestige Ja Ja Monceren Ja Nej *Utsädesburen Utsäde med lackskorv som efter sättning utvecklar angrepp av groddbränna. FOTO: HENRIK KNUTSSON Tabellen visar effektskillnader mellan Prestige och Monceren. Båda preparaten har effekt mot utsädeburen groddbränna. Prestige har även effekt mot stritar, löss och stinkfly.

21 LYCKEBY CONCEPT ODLING # efter Prestige-förbud 2 Samma utsädesparti, men som till vänster om den streckade linjen är värmebehandlat. Värmebehandlingen har god effekt på den utsädeburna groddbrännan, men har i detta försök påverkat uppkomst negativt. Till höger är utsädet obetat. FOTO: GABRIELLA OLSSON. parametrar som påverkar angreppen av groddbränna är växtföljd och jordart. Tidig och grund sättning i lagom markfukt reducerar angreppen av groddbränna. Danmark rekommenderar betning AKV-Langholt har genomfört många betningsförsök med bland annat Monceren i jämförelse med obetat utsäde. Deras konklusion är att utsädet ska betas, men att skördeeffekten av betning till stor del styrs av utsädets kvalitet (i detta fall förekomst av grodbränna). Under genomförde AKV- Langholt fyra olika försök. Resultatet visade att betning med Monceren ökade stärkelseskörden med cirka 8 %. Monceren-betning betalar sig vid en skördeeffekt över 2-3 %. Värmebehandlat utsäde Groddbrännan som sitter på utsädeknölen behöver kanske inte nödvändigtvis behandlas kemiskt. Faktum är att groddbrännan är relativt temperaturkänslig och därmed kan en bra effekt uppnås genom att värma utsädet i vattenbad upp till 55 grader i 5 minuter. I försöket värmdes utsädet i aningen för hög temperatur som reducerade grobarheten. I försöket 2018 gav värmebehandlingen 5 % lägre stärkelseskörd jämfört med om samma parti var obetat. Lyckeby har tidigare testat värmebehandling och kunnat analysera en god effekt mot groddbränna på knölen. Tekniken är intressant och kommer kanske bli än mer intressant i framtiden om vi stöter på fler förbud mot betningspreparat i potatisodlingen. Däremot kvarstår de praktiska problemen med att värma utsäde i vattenbad eftersom smittspridning och risken för bakterietillväxt ökar markant, se bild 2. Tabell 2 Resultat betningsförsök Nymö 2018 Andel grodbränna i utsädespartiet Betning Knölskörd ton/ha Stärkelsehalt % Stärkelseskörd ton/ha Relativtal Jämförelse netto kr/ha Låg Monceren 72,6 18,6 13, Hög Monceren 72,2 18,5 13, Hög Obetat 69,1 18,4 12, Hög Prestige 68,2 18,4 12, Hög Värmebehandlat 65,0 18,6 12, Låg Obetat 65,2 18,2 11, *Anger partiets smittograd av groddbränna före sättning, okulär analys Tabellen visar behandling och skörd i Nymö Monceren-behandlat utsäde gav högst lönsamhet i båda utsädespartierna. I den ekonomiska jämförelsen är kostnaderna för betning- och insektsbehandling frånräknade.

22 22 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Radmyllad fosfor ökar skörden Fosfor är viktigt för att plantan ska komma igång snabbt på våren och sätta många knölar. För att ta reda på optimal fosforgiva och rätt spridningsmetod har Lyckeby haft fosforförsök för andra året i rad. I år blev det 3 % högre stärkelseskörd i de radmyllade leden och den optimal fosforgivan var 60 kg/ha. TEXT OCH BILDER GABRIELLA OLSSON Försökets placering Årets försök placerades i Balsby, norr om Kristianstad. Syftet med försöksserien är dels att skapa en fosforstege för att hitta den optimala fosforgivan, dels att utreda om radmyllning är ett bättre alternativ än bredspridning. Årets försök placerades på en jord med fosforklass 5 och med ett phvärde på 7,8. På dessa jordar misstänks att P-tillgången för potatis är otillräcklig trots ett stort markförråd eftersom fosforns växttillgänglighet är starkt begränsad vid höga ph-värden. Fosforns ringa rörlighet Potatisens rötter går sällan djupare än 60 cm och 90 % av rotsystemet finns i de översta 25 cm. Rötterna måste som bekant växa till fosforn eftersom fosfor inte rör sig mer än max 0,1 centimeter från där den blivit placerad. Det borde därför rimligtvis vara av värde att öka koncentrationen av fosfor så nära inpå knölen som möjligt. Vissa internationella försök visar på påtaglig skördeökning för radmyllad fosfor men i Sverige och Danmark är skördeökningen marginell. Danska försök I Danmark har sex fosforförsök genomförts i stärkelsepotatis mellan åren Ingen fosforgödsling har jämförts med 30 respektive 60 kg P/ha. Spridningsmetoden har varierat, se tabell 1. Tabell 1 Fosforoptimum i stärkelsepotatis, 6 försök i Danmark Fosforgiva (kg/ha) Spridningsmetod P-analys 1 juli Stärkelsehalt, % Merutbyte netto (kr) 0-0,28 20, Bredspritt 0,29 21, Bredspritt 0,31 21, Placerat 1) 0,30 21, Placerat 0,30 21, I sättraden 2) 0,31 21, ) Fosforn är placerad lite under och lite vid sidan om knölen. 2) Fosforn har lagts rakt under knölen i samband med sättning. KÄLLA: OVERSIGT OVER LANDSFORSÖKENE 2017 Tabell 2 Försöksresultat årets fosforförsök i Balsby Kg Led P Gödningsmedel Appl.* Ton/ ha Växtnäringsanalys 30 dagar efter uppkomst mättes fosforinnehållet i plantorna med Lyckebys fosformätare. Samma dag togs även prover som skickades till Eurofins för total växtnäringsanalys. Se jämförelse av växtnäringsinnehållet, diagrammet. I potatisblasten i de radmyllade leden finns majoriteten av växtnäringsämnena i högre halt än där MAP bredsprits. Ett resultat som kan förklaras med den lokala ph-förändring som sker när ammoniumkvävet i MAP tas upp av rötterna. Denna effekt brukar vara tydligare vid radmyllning. Vid upptag av ammoniumkväve sker en försurning i miljön kring rötterna vilket leder till ökad tillgänglighet för en del mikronäringsämnen, men även av fos Stärkelsehalt % St-skörd ton/ha Relativtal ,4 22,5 11, MAP Bs 50,2 21,5 10, MAP Bs 52,7 21,5 11, MAP Bs 54,1 22,4 12, MAP Bs 52,7 21,6 11, MAP Rm 53,8 21,6 11, MAP Rm 51,8 20,9 10, MAP Rm 55,7 22,3 12, MAP Rm 55,8 21,9 12, Ammoniumsulfat P20 blandas Rm 53,8 21,6 11, NS MAP blandas Rm 53,7 21,8 11, Urea P20 blandas Rm 52,3 21,9 11, NS P20 blandas Rm 52,1 22,4 11, kg N i form av ammoniumsulfat Rm 49,2 22,2 10, Avvattnad stallgödsel svinflyt Bs 52,8 22,0 11, Ej avvattnad svinflyt Bs 54,0 22,8 12,3 105 * Bs = Bredspritt. Rm = Radmyllat. Försöken visar ett litet och icke-signifikant merutbyte för tillförsel av fosfor. Försöksserien visar också att det är lite högre utbyte för att placera fosforn jämfört med att bredsprida den. Enligt försöksserien är det största ekonomiska utbytet vid en giva på 60 kg P/ha. Radmyllningseffekt Lyckeby hade 2017 två fosforförsök där högst skörd uppmättes i leden som gödslats med 80 kg P/ha. År 2017 var, som många säkert aldrig kommer att glömma, ett nederbördsrikt år. Kanske var det på grund av regnet som radmyllningen inte hade någon effekt I årets försök kan vi däremot konstatera en positiv radmyllningseffekt som eventuellt kan bero på att vädret varit raka motsatsen. Fosfor är mer svårtillgängligt för växten vid torka. Årets väder borde rimligtvis göra att radmyllningens fördelar framträder. Mycket riktigt gav leden med radmyllad fosfor 3 % högre stärkelseskörd än led med bredspridning. Nettot blev 2100 kr bättre för radmyllat jämfört med bredspridning. Skördeskillnaden (ton/ha) var signifikant, se tabell 2. Det lönsammaste alternativet var att gödsla med 60 kg fosfor/ha.

23 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Bilder från den 12 juni. Bild 1 visar led 2 där 20 kg P bredspridits och bild 2 visar led 9 där 80 kg P radmyllats. for på en jord med högt ph-värde. Mangan och Zink är typexempel på mikronäringsämnen som blir mer tillgängliga när ph-värdet sänks, se diagrammet. Ny fosformätare Fosforinnehållet i plantorna mättes 30 dagar efter uppkomst med Lyckebys nya handburna fosformätare. Mätningarna görs efter att clips klämts fast på plantans senast fullt utvecklade blad så att bladytan mörkläggs. Efter 20 minuter avläses clipsen med en särskild mätare. Värden skickas till en app där resultatet visas. Värden under 0,35 indikerar brist på fosfor (röd färg i appen), värden mellan 0,35 och 0,65 pekar på uppmärksamhet (gul färg i appen) och värden över 0,65 innebär att plantorna är fullt tillgodosedda med fosfor (grön färg i appen). Slutsatser från årets mätningar är att mätningen bör göras dagar efter uppkomst för att få säkra siffror. Mätningar kan inte heller göras direkt efter ett regn eller vid kraftigt solljus. Enligt Eurofins analys uppstår brist under 0,20 och enligt tillverkaren av fosformätaren uppstår brist under 0,35 (observera att det är olika enheter på mätmetoderna). De olika mätmetoderna har jämförts, se tabell 3. Tabell 3 Jmf. två mätmetoder för P-analys Kg P Enligt P-mätaren Eurofins P % Ts 0 0,31 0, ,43 0, ,42 0, ,45 0, ,48 0,30 Enligt fosformätaren lider det ogödslade ledet av fosforbrist (0,31) medan samma led enligt Eurofinsanalys inte gör det (0,28). I de övriga leden är storleksordningen på värdena logiska, sett utifrån gödslingen, vilket gör att mätaren kan ses som ett tillförlitligt verktyg. Fosformätning i verkligheten I den praktiska odlingen kan verktyget användas hos den odlare som befarar P-brist på grund av högt ph-värde eller minskad mängd fosfor i gödseln. Flytande fosfor kan vara ett alternativ om kraftig brist upptäcks tidigt på säsongen men i de flesta fall kan informationen i stället tas i beaktande inför kommande års växtnäringsplanering. Ofta har tidiga sorter ett större fosforbehov, till exempel Kuba och Seresta. Relativtal Tabell 4 Jämförelse avvattnad svinflyt och vanlig svinflyt Giva (ton/ha) Enligt P-mätaren Eurofins analys P % Ts Den magiska svingödseln Stallgödselgruppen i Kristianstad kommun har, med finansiering av LOVA-bidrag, även i år valt att lägga till två led i Lyckebys fosforförsök. Tidigare försök har visat att stallgödselns fosfor går att räkna med på samma sätt som effekten från mineralgödseln. I år ställdes avvattnad svinflyt mot vanlig svinflyt för att undersöka fosforeffekten i de olika gödseltyperna. Gödselanalyser skickades till Eurofins och sedan räknades givor ut för att samma mängd fosfor skulle spridas. Stärkelseskörden där avvattnad svinflyt tillförts blev 6 % sämre än med den vanliga svinflyten, se tabell 4. Totalt sett blev led 16, ledet med vanlig svinflyt, bland de bästa i försöket. En flytgödselgiva på 42 ton/ha gav en P-giva på ungefär 40 kg/ha vilket i försöket gav en lika bra stärkelseskörd som att gödsla med 60 kg mineralfosfor. Det tyder på att det finns något extra, till exempel naturliga chelater eller mikronäringsämnen, som gör att svinflyt passar bra att gödsla med till stärkelsepotatis. Jämförelse av växtnäringsinnehållet i plantorna 30 dagar efter uppkomst N P K Ca S Mg Cu B Mo Zn Mn Fe Al Stärkelsehalt, % Knölskörd (ton/ha) Stärkelseskörd (ton/ha) Bredspritt Radmyllat Relativtal Avvattnad svinflyt 17,5 0,52 0,29 22,0 52,8 11,6 94 Vanlig svinflyt 42 0,28 0,30 22,8 54,0 12,3 100

24 24 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Analys från denna fläck visade att mängden nematoder var 63,6 ägg/g jord. Längst till vänster växer 4 rader SA , i mitten 4 rader Saprodi och längst till höger 4 rader Kuras. Bilden är tagen 4 juli. Intressanta Erfa-försök att begrunda Inom ERFA finns stora möjligheter att testa det mesta bara fantasin sätter gränser. I år har bland annat försök med olika stärkelsesorters tolerans för cystnematoder gett intressanta resultat. Produkten Vizura, vars mening är att förbättra kväveeffektiviteten i stallgödsel, har även i år bara gett positiva resultat. Bäddsättning och test av ny prognosmodell för Alternaria är exempel på andra försök som gett intressanta resultat. TEXT OCH BILDER GABRIELLA OLSSON Tolerans och resistens två skilda begrepp Hög tolerans innebär att en sort inte visar symptom i infekterat fält men att den ändå uppförökar nematoder. Kuras är ett bra exempel på en sort med mycket hög tolerans. Om en sort däremot har hög resistens mot en viss cystnematod sanerar sorten för densamma och antalet nematoder minskar. En sort med hög resistens kan samtidigt ha låg tolerans, det vill säga att sorten sanerar men visar symptom på nematodskador och skörden reduceras. Ett exempel på en sort med dessa egenskaper är Seresta. Det bästa alternativet för en odlare med hög nematodförekomst är att välja en sort med både hög tolerans och resistens, till exempel Avarna. Då uppnås en sanering samtidigt som skörden bibehålls. Blastjämförelse mellan Saprodi, närmast i bild, och SA i nematodfläcken med 63,3 ägg/g jord. Tolerans för cystnematoder I ett ERFA-försök utanför Kristianstad togs fyra nematodprover längs med ett fält på cirka 400 m. I proverna hittades 0,3; 1,8; 9,1 samt 63,6 ägg/g jord av den gula cystnematoden. Skadetröskeln för cystnematoder är cirka 2 ägg/g jord. Längs med den sträcka där proverna tagits, sattes fyra rader med tre olika sorters stärkelsepotatis (i två av provpunkterna testades en fjärde sort). I led D, där nematodförekomsten var mycket hög (63,6 ägg/g jord), syntes stora skillnader i blastmängd i början av juli, se bild 1 och 2. Skillnaden mellan Kuras och Saprodi var inte så stor. Däremot var blastmängden betydligt kraftigare i SA jämfört med Saprodi, se bild 2. Resultat cystnematodförsök I medeltal av de tre sorter som var med i samtliga provpunkter (Kuras, SA och Saprodi) reducerades skörden först vid 9,1 ägg/g jord, se tabell 1. Skördebortfallet var påtagligt i led D där 63,6 ägg/g jord analyserats fram. Närmare 40 % av en potentiell skörd förlorades i denna fläck. Högst skörd i denna fläck stod Kuras för tack vare sin höga tolerans, se diagrammet. Saprodi och SA har inte varit lika toleranta och gett 22 respektive 33 % lägre stärkelseskörd jämfört med Kuras. Faran med den starka tolerans som Kuras har, är att nematodangrepp inte upptäcks i tid. Under tiden sker en enorm uppförökning utan att det syns i fält. Slutsatser från försöket är att den gamla sanningen, att skadetröskeln för cystnematoder är 2 ägg/g jord, snarare är närmare 9 än 2. Kuras höga tolerans har bekräftats och de övriga sorternas toleransnivå har utretts, se diagrammet. Tabell 1: Medelskörd i fyra olika nematodfläckar Nematodförekomst (ägg/g jord) Medelskörd (Kuras, SA , Saprodi) Relativtal Led B (0,3) 12,3 100 Led C (1,8) 13,2 107 Led A (9,1) 11,7 95 Led D (63,6) 7,8 63 Tabell 2: Egenskaper hos sorter i ERFA-försöket Gul cystnematod (G. rostochienses) Vit cystnematod (G. pallida) Sort Potatiskräfta ras 18 Kuras x x Saprodi x x x x x x x SA x x x x x x x Avenue x x

25 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Det som återstår i försöket är att analysera saneringseffekten vilket planeras att göra tidig vår. Tidpunkten är bestämd för att proven ska tas vid samma tidpunkt i alla led men även för att eventuell påverkan av vintern ska få inverka. Vizura I år har tre odlare testat att tillsätta Vizura till sin stallgödsel. Produkten ska förbättra kväveeffektiviteten i stallgödsel genom att hämma nitrifikationsbakterierna i jorden. Målsättningen är att kvävet i stallgödseln ska vara tillgängligt under en längre period. I fjol testade fyra lantbrukare produkten, samtliga med positivt skördeutfall. Försöken med Vizura från 2017 och 2018 redovisas i tabell 3. Alla försök har gett ett positivt netto vilket talar för att produkten är intressant. I medeltal ökade Vizura stärkelseskörden med 1,1 ton. Tabell 3: Effekt av Vizura hos sju odlare År Odlare Gödselmedel (med resp. utan Vizura) Bäddsättning Per Persson i Nymö sätter potatis i 1,5 m bäddar i stället för konventionella 75 cm kupor. Främsta anledningen är att spara vatten och i år jämförde han bäddsättning med vanlig Ekengårdssättare på ett obevattnat fält. Bäddsättningen gav 18 % högre stärkelseskörd än den konventionella sättningen. I tabell 4 har ingen extra kostnad lagts till för bäddsättning. Ett problem Knölskörd (ton/ ha) St-% Stärkelseskörd (ton/ ha) Vinst/ förlust jmf m. kontroll 2018 B. Högborg Nötflyt, u. Vizura 36,6 22,3 8, B. Högborg Nötflyt, m. Vizura (2 l/ha) 39,1 22,3 8, T. Åkesson Nötflyt, u. Vizura 46,4 20,9 9, T. Åkesson Nötflyt, m. Vizura (2 l/ha) 54,4 20,8 11, L. Olsson Biogödsel, u. Vizura 58,3 19,7 11, L. Olsson Biogödsel, m. Vizura (2 l/ha) 59,0 20,4 12, N-E. Nilsson Svinflyt och nötflyt, u. Vizura 55,7 18,3 10, N-E. Nilsson Svinflyt och nötflyt, m. Vizura (3 l/ha) 60,4 18,7 11, J. Nilsson Svinflyt, u. Vizura 58,9 21,0 12, J. Nilsson Svinflyt, m. Vizura (3 l/ha) 60,6 21,0 12, T. Åkesson Svinflyt, u. Vizura 74,4 19,6 14, T. Åkesson Svinflyt, m. Vizura (2 l/ha) 83,6 20,9 17, L. Olsson Biogödsel u. Vizura 39,9 20,0 8, L. Olsson Biogödsel m. Vizura (2 l/h) 38,2 22,5 8, Rel. stskörd Tabell 4: Jämförelse mellan olika tekniker för sättning på obevattnat Knölskörd ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Rel st-skörd Kr jmf med normal Vanliga kupor 0,75 36,0 19,8 7, Bädd 1,5 m 40,6 20,7 8, Tabell 5: Test av prognosmodell för Alternaria, Tomcast Odlare Alternariastrategi P. Persson Vanlig strategi (10/7: 0,25 Signum 20/7: 0,4 Narita 14/8: Signum 0,25 21/8: Revus top 0,5 7/9: Signum 0, ,7 11,7 13,5 10,3 12,4 13,5 13,6 11,3 12,3 11,5 9,6 7,5 6,4 8,7 Kuras Saprodi SA Avenue Kuras Saprodi Led B (0,3) Led C (1,8) Led A (9,1) Led D (63,6) SA Diagrammet visar relativa stärkelseskördar inom varje provpunkt. Siffran inom parentes anger antalet ägg/g jord. Siffran på staplarna anger provgrävd stärkelseskörd. Kuras Saprodi SA Kuras som Per stötte på i försöket var en ökad ogräsförekomst i bäddsättningen. Till nästa säsong planerar han att mekaniskt ogräsbekämpa mellan bäddarna. Tomcast Tomcast är en prognosmodell för Alternaria som har utvecklats i Danmark, läs mer på sidorna 8 och 9. Tomcast har testats i årets båda Alternariaförsök, se resultatet på sidan 5-7. Bland ERFA-deltagarna nappade två odlare på idén att testa Tomcast, en med motiveringen att Alternariabekämpningen just nu görs i blindo och en med vilja att lära sig mer om rätt tidpunkt för att optimera bekämpningen. I det vanliga ledet utfördes Alternariabekämpningen enligt odlarens eget tycke. I Tomcast-ledet fick odlarna instruktion från Lyckeby om tidpunkt för bekämpning. Lyckeby har i år haft ett samarbete med doktorand Isaac Kwesi Abuley, som med hjälp av väderdata från oss beräknat när bekämpningsinsats är motiverad. Resultaten från de båda försöken med Tomcast är mycket positiva, se tabell 5. I försöket med högst netto meddelade odlaren att ojämn bevattning tyvärr kan ha orsakat en del av den stora skillnaden. Slutsatsen från försöken är att Tomcast är en mycket intressant modell att prova till kommande säsong. 78 Saprodi 67 SA Avenue Knölskörd (ton/ha) St-% Stärkelseskörd (ton/ha) Rel. stskörd Kr jmf med normal 33,2 18,2 6, P. Persson Tomcast (1/8: Narita 0,4 29/8: Narita 0,4 11/9: Signum 0,25) 37,0 19,6 7, B. Johansson Vanlig strategi (13/7: 0,6 Revus Top 11/8: 0,25 Signum 21/8: 0,6 Revus Top) 39,8 18,6 7, B. Johansson Tomcast (30/7: 0,6 Revus Top 28/8: 0,6 Revus Top) 49,3 19,8 9,

26 26 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Bladmögelförsöket blev ett sortförsök TEXT GABRIELLA OLSSON Tabell 1 Försöksresultat olika sorters bladmögelresistens Sort Behandling Ton/ ha Ekologisk stärkelse Mellan åren 1999 och 2012 kontrakterade Lyckeby ekologisk potatis. I år återupptogs odlingen och började med 50 ha. Till nästa säsong har redan 75 ha kontrakterats och intresset för att odla är stort. Växtnäringsbehovet till ekopotatis går många gånger att lösa utan problem, Lyckeby Organic fungerar utmärkt. Värre är det att hantera bladmögel och Alternaria. Genom att sätta tidigt och välja en Redan i december smids planer för kommande års försök. Med tanke på att Lyckeby nyligen återupptagit odlingen av ekologisk stärkelsepotatis planerades ett försök för att testa olika sorters bladmögelresistens var ett minst sagt otacksamt år att testa bladmögelresistens i stället har försöket fungerat som ett sortförsök. Sthalt % St-skörd ton/ha Relativtal inom varje sort Netto jmf. (intäkt behandlingskostnad) kr/ha* Kuras Obehandlad 53,6 21,1 11, Kuras Behandlad 50 % dos 1 ggr/v 54,8 20,7 11, Kuras Skimmelstyring IPM2.0 52,5 20,7 10, Nofy Obehandlad 61,7 19,2 11, Nofy Behandlad 50 % dos 1 ggr/v 60,1 19,5 11, Nofy Skimmelstyring IPM2.0 59,1 19,0 11, Seresta Obehandlad 42,3 21,6 9, Seresta Behandlad 50 % dos 1 v 42,7 21,2 9, Seresta Skimmelstyring IPM2.0 43,7 21,3 9, Hannibal Obehandlad 42,3 20,0 8, Hannibal Behandlad 50 % dos 1 ggr/v 45,0 19,3 8, Euroviva Obehandlad 55,5 20,0 11, Euroviva Behandlad 50 % dos 1 ggr/v 59,0 20,3 12, SA Obehandlad 49,0 22,4 11, SA Behandlad 50 % dos 1 ggr/v 52,0 23,0 12, Makhai Obehandlad 50,7 20,8 10, I led som behandlats med 50% dos en gång i veckan har Revus och Ranman Top använts. 6 gånger med 0,3 l Revus och 6 gånger med 0,25 l Ranman Top. * I behandlingskostnad ingår preparatkostnad och en sprutkörningskostnad på 150 kr/ha. tidig sort kommer ekoodlaren långt. Det ökar chansen att en hyfsad skörd är framme när bladmögelangreppet slår till. Försökets syfte För att undersöka vilken sort som passar bäst till ekoodling testades bladmögelresistensen hos sju olika stärkelsesorter på försöksfältet i Mosslunda. Dessutom ger försöket en bild av vilka sorter som är känsliga respektive motståndskraftiga mot bladmögel. Det kan vidare användas för att anpassa bekämpningsstrategin i den konventionella odlingen, även utifrån odlad sort, och inte bara med hänsyn till vädret eller slentrianmässiga strategier. Försöket har Alternariabekämpats med Narita och Signum samt ogräsoch insektsbekämpats enligt praxis. Försöksresultat Precis som i Lyckebys andra bladmögelförsök uteblev angrepp även i detta försök. 6 olika sorter behandlades med halv dos fungicid en gång i veckan och jämfördes med obehandlat, se tabell 1. Sorten Makhai kunde bara testas som obehandlad på grund av utsädesbrist. Kuras, Nofy och Seresta provades Tabell 2: Skörderesultat obehandlade stärkelsesorter Sort Behandling Ton/ha St-halt % St-skörd Relativtal ton/ha Nofy Obehandlad 61,7 19,2 11,8 105 Kuras Obehandlad 53,6 21,1 11,3 100 Euroviva Obehandlad 55,5 20,0 11,1 98 SA Obehandlad 49,0 22,4 11,0 97 Makhai Obehandlad 50,7 20,8 10,5 93 Seresta Obehandlad 42,3 21,6 9,1 81 Hannibal Obehandlad 42,3 20,0 8,5 75 Sorterna jämförs UTAN bladmögelbehandling. Alternaria, insekter och ogräs har bekämpats kemiskt. Tabell 3: Skörderesultat (genomsnitt av behandlat och obehandlat) Sort Ton/ha St-halt % St-skörd ton/ha Bladmögelresistens 1-10 Nofy 60,3 19,2 11,6 9 Euroviva 57,2 20,2 11,5 7 LS ,5 22,7 11,5 6 Kuras 53,6 20,8 11,2 6 Makhai 50,7 20,8 10,5 8 Seresta 42,9 21,4 9,2 7 Hannibal 43,6 19,6 8,6 6 Genomsnittsskördar från bladmögelförsöket FK1200 samt sortföreträdarnas gradering av bladmögelresistens.

27 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Sju olika stärkelsesorter höll sig friska utan bladmögelbekämpning BILD: MÅRTEN SVENSSON dessutom med Skimmelstyring IMP2.0, en ny variant av Skimmelstyring som i år provades i samarbete med SJV och danska odlingsutvecklare. Skillnaden mot vanliga Skimmelstyring är att den nya versionen tar hänsyn till sortens specifika bladmögelresistens. För att kunna vidareutveckla modellen måste sorter jämföras på samma ställe och med samma förutsättningar. Nedvissning (%) Slutsatser Försök blir sällan som planerat och på grund av de uteblivna bladmögelangreppen fick i stället professor Erland Liljeroth, SLU, gradera nedvissning som ett mått på avmognad i försöket. Måttet visar olika sorters tidighet, vilket även det är en viktig parameter i ekoodling. Sorten Hannibal visade sig vara något tidigare än Seresta, se diagrammet Hannibal Seresta Nofy Kuras Euroviva SA Makhai 36 Den nya franska sorten Makhai, med mycket bra bladmögelresistens enligt sortföreträdaren, visade sig vara senare än Kuras. Sortföreträdarnas egen bladmögelgradering presenteras i tabell 3. Sorten med högst stärkelseskörd i försöket är Nofy tidigare än Kuras men senare än Seresta. Nofy är förädlad i Danmark och sorten är känd för sin goda bladmögelresistens. Under de senaste tre åren har Nofy varit med i liknande försök i Lyckebys regi. Samtliga gånger har den slagit Kuras, både i obehandlat men även i behandlat led var stärkelseskörden 98 % högre i obehandlad Nofy jämfört med obehandlad Kuras. Fotnot: Namnet Nofy är en förkortning av No Phytophthora som betyder ingen bladmögel. Jämförelse mellan obehandlade sorters nedvissning den 10 september. De behandlade leden vissnade ner i samma takt.

28 28 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Delade kvävegivor ett bra verktyg men ger inte alltid högre skörd Arbetet med att plocka fram korrekta nitratinnehåll i stärkelsesorterna påbörjades Resultaten av dessa försök har varit till stor hjälp, dels när vi vill följa upp årets gödsling i fält, dels för att kunna tilläggsgödsla om värdena visar på brist. TEXT HENRIK KNUTSSON Under har Lyckeby även haft kväveförsök med delade kvävegivor på lätt jord. I dessa försök har vi medvetet gödslat med en lägre kvävegiva vid sättning för att sedan komplettera när kvävemätningarna påvisar brist. Med en delad kvävegiva vill vi uppnå en längre växtsäsong, effektivare växtnäringsutnyttjande och såklart högre netto i odlingen. Försöken visar att merskördarna för delad kvävegiva är marginell, oftast utebliven åtminstone i sorten Kuras som använts i försöken. Det trots att vi har haft försöken delvis under odlingsår med mycket regn (2017), då vi teoretiskt borde kunnat se merskördar för delad kvävegiva, se tabell 1 och 2. I praktiken kan vi ibland se merskördar vid sen kvävekomplettering, men utifrån våra försök är skördeeffekten inte konsekvent. Tabell 1. Skörderesultat för delad kvävegiva 2018, Gärds Köpinge Led N-strategi Knölskörd ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd (ton/ha) Relativtal A ,7 20,7 11,1 100 B ,1 20,3 11,0 99 C * 53,8 20,0 10,8 98 D * 53,3 20,2 10,8 97 E *+10* 50,9 20,6 10,5 94 * Givan kompletteras utefter kvävemätning. Den första kompletteringen skedde den 16 juli och den andra den 10 augusti. Små skillnader mellan de olika kvävestrategierna. 180 kg N vid sättning ger högst skörd. Tabell 2. Sammanställning av kväveförsök N-strategi Knölskörd ton/ha St-halt, % Stärkelseskörd (ton/ha) Relativtal ,8 21,5 13, * 62,7 21,2 13, * 63,8 20,9 13,4 101 * Givan kompletteras utefter kvävemätning Sammanställning av de strategier som varit med i försöket under hela försöksserien. Strategin med kg N/ha har gett aningen högre skörd, dock betalar merskörden inte den ökade kväve- och spridningskostnaden. Kvävemätaren ger snabbt svar ute i fält. Tredelad kvävegiva sänkte skörden I försöken har vi även provat att dela upp kvävegivan på tre mindre givor. Denna strategi har varit med i försöket 2017 och 2018, men inget av försöksåren har genererat någon merskörd för en tredelad kvävegiva. Detta kan återigen bero på att kväveupptaget för potatis är stort redan i början på säsongen (40-60 dagar efter uppkomst). Senare tilldelningar ger oftast en friskare blast men ingen högre stärkelseskörd. I medeltal har strategierna med tre kvävegivor reducerat skörden med 3 % jämfört med att lägga allt kväve vid sättning. Rekommendationer för kvävegödsling Potatisplantan kräver en god start för att snabbt nå full marktäckning och därmed producera maximalt med stärkelse/ha. För de tidiga sorterna ska % av kvävebehovet tilldelas före/vid sättning, eventuell komplettering ska inte ske senare än mitten av juni månad. Till sena sorter bör % av kvävebehovet tilldelas vid sättning.

29 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Potatisen kom upp i år också! Allt för ofta tenderar potatisen att komma upp fortare än förväntat. Då väljer många trots allt att köra Sencor + Spotlight Plus eftersom potatisen alltid repar sig. En väsentlig frågeställning är dock vad det kostar i förlorad skörd att utföra denna ogräsbekämpning för sent. TEXT OCH BILDER GABRIELLA OLSSON För sent utförda ogräsbekämpningar kan hindra potatisens utveckling under hela säsongen. ERFA-försök har visat att mekanisk ogräsbekämpning ofta ger högre skörd än kemisk bekämpning. Till den kemiska bekämpningens försvar krävs att den har utförts korrekt för att kunna göra en riktig jämförelse. Vad är då korrekt? Hur sent kan kombinationen Sencor + Spotlight Plus köras? Försökets syfte I bland kommer potatisen upp snabbare än beräknat, i synnerhet Många ställs då inför frågan om för stor andel av potatisen är uppe för att köra den planerade Sencor + Spotlight Plus-körningen. Enligt Nordisk Alkali, tidigare försäljare av Spotlight Plus, rekommenderas preparatet före uppkomst dock senast då potatisen bryter igenom kammarna och när högst 10 % av potatisen är uppkommen. Erfarenheten säger dock att många fält behandlas senare än så. Hur bra potatisen klarar det beror kanske delvis på sorten men även på hur stor andel som får börja om att bilda nya blad. Försöksplanen var att led 5 och 6 skulle bekämpas vid 25 % perspektiv 50 % uppkomst, se tabellen. Blastutveckling i försöket Blasten i respektive led mättes under juni och juli samt en sista gång i au Bild 1 är tagen den 12 juni, cirka en vecka efter att led 6 har bekämpats med Sencor + Spotlight Plus när 75-90% av plantorna var uppe. Bakom led 6 syns led 2 som inte har bekämpats med Sencor + Spotlight Plus. Bild 2: Led 2, obehandlad potatisplanta. Bild 3: Led 6, bekämpad med Sencor + Spotlight Plus 17 dagar tidigare. Bilderna är tagna den 21 juni. gusti, se diagrammet. Ju senare Sencor + Spotlight Plus-körningen gjordes desto lägre blast. Först den 30 augusti, då försöket visades på FK-dagen, hade led 5 och 6 kommit i kapp resterande led. Kuras, som användes i försöket, har en enorm kompensationsförmåga; det kan vara en av anledningarna till att skörderesultatet blev som det blev. Försöksresultat Skördemässigt fanns inga signifikanta skillnader mellan spruttidpunkterna, Planthöjd (cm) juni 19 juni 29 juni 5 juli 11 juli 13 aug 1 men tendensen är trots allt att allt för sena ogräsbekämpningar med Sencor + Spotlight sänker skörden, se tabellen. Led 2-6 behandlades med 50 g Titus den 29 juni och därmed skapades ytterligare ett försök. Eftersom skillnaden mellan led 1 och 2 enbart är bekämpning med 50 g Titus kunde dessutom effekten av Titus testas i försöket. Stärkelseskörden i dessa båda led blev i det närmaste densamma och slutsatsen från årets försök är att Titus inte påverkat skörden negativt. Handrensning OBS! Obehandlat Handrensning + Titus 2 3 Bekämpning 1 cm innan uppkomst Bekämpning 10% uppkomst Bekämpning 35-40% uppkomst Bekämpning 75-90% uppkomst Led Behandling Tidpunkt Behandlat Ton/ha Stärkelsehalt % Stärkelseskörd ton/ha Relativtal 1 Handrensning OBS! Obehandlat Vid behov 64,5 23,0 14, Handrensning + Titus Vid behov 65,7 22,5 14, ,35 Sencor + 0,25 Spotlight 1 cm innan plantorna bryter genom ,6 23,4 14, ,35 Sencor + 0,25 Spotlight 10% uppkomst ,3 22,9 14, ,35 Sencor + 0,25 Spotlight 35-40% uppkomst ,1 22,8 14, ,35 Sencor + 0,25 Spotlight 75-90% uppkomst ,6 22,8 13,6 91 Led 2-6 behandlades med 50 g Titus den 29 juni

30 30 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Planera din lagring väl! En stor del av stärkelsepotatiskalkylens utfall beror på lagringen. Med en ökande stärkelseareal bör vi vara beredda på att få lagra vår potatis in i januari månad, trots de kapacitetsökningar som görs i fabrikerna. För att lyckas med lagringen måste potatisen skördas under torra och varma förhållanden. Sådana väderförhållanden ser vi oftast fram tills någon vecka in i oktober. Även om hösten 2018 bjöd på varmt och torrt väder mycket längre än så, bör vi inte se det som ett normalfall. TEXT HENRIK KNUTSSON Det som ofta bidrar till att vi avvaktar med att plocka lagringspotatisen är för att invänta den sena tillväxten i fältet. Men det kan i bland ske på bekostnad av en högre lagringsförlust om vädret blir sämre vid den senarelagda upptagningen har Lyckeby haft ett mindre försök där vi har jämfört 5 olika sorters tillväxt under perioden slutet av augusti till mitten av oktober. Sorterna har odlats på Helgegården i Kristianstad och bevattnats intensivt under hela sommaren. En gång i veckan har sorterna provgrävts för att mäta stärkelseskörd över tid. September en viktig månad för stärkelseskörden Försöket sattes och har bevattnats intensivt under hela säsongen. Samtliga sorter var 100 % gröna när provgrävningarna påbörjades i slutet av augusti. Två veckor in i september hade flertalet av sorterna nått 50 % nedvissning. Samtliga sorter når i årets försök sin maximala stärkelseskörd före den 1 oktober. Även om sorterna inte var fullt nedvissna förrän den 20 oktober avstannade tillväxten betydligt tidigare än så. När försöket hade provgrävts en sista gång var det Saprodi och Kuras som gav högst avkastning. De båda sorterna nådde sin maximala skörd i början av oktober, medan den tidigare sorten Avenue peakade redan i mitten av september. Detta skedde trots att sorterna var relativt gröna in i oktober månad och vi trodde verkligen att det fanns stor tillväxtpotential kvar i försöket. Utifrån dessa försöksresultat ska man som odlare vara väldigt noga med att hålla potatisen grön och frisk in i mitten av september månad samt se till att fälten har tillräckligt med vatten. Tillväxten i slutet av september, men framförallt början av oktober, är däremot marginell även om potatisen fortsatt är grön. Anledningen till den låga tillväxten 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 Kuras med 40 % nedvissning 19 den september. senare på säsongen är lägre fotosyntetisk effektivitet i solljuset jämfört med i juni-september. Det är även därför sättidpunkten är viktig för att nå hög stärkelseskörd; gröna fält i oktober betyder inte nödvändigtvis hög tillväxt. 7,0 27/8 3/9 10/9 17/9 24/9 1/10 8/10 15/10 Kuras Saprodi Avenue Dartiest Avarna Sorternas avkastning under tid. Tillväxten från slutet av augusti till mitten av september motsvarar 1,5-1,7 ton stärkelse/ha i veckan. Under denna period är det fortsatt viktigt att hålla fälten friska.

31 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Tillväxten efter detta datum var förvånansvärt låg även om större delen av plantan fortfarande har grön blast. FOTO: GABRIELLA OLSSON Lagringsförhållanden betyder mer för nettot än sen tillväxt Försöket upprepas nästa år, men vi kan redan efter första försöksåret se att vi inte ska hoppas på en allt för stor tillväxt in i oktober månad. Lyckebys generella rekommendation gällande upptagning av lagringspotatis är fortsättningsvis att fälten ska skördas under torra förhållanden samt under en period då vi fortfarande har torr luft som då kan hjälpa till att ventilera och 0 10/9 17/9 24/9 1/10 8/10 Kuras Saprodi Avenue Dartiest Avarna Nedvissning i försöket. Avenue, som är försökets tidigaste sort, har en betydligt snabbare nedvissning än övriga sorter. Saprodi höll sig däremot grön längre men hade ändå en avsevärt lägre tillväxt i oktober jämfört med i september. torka potatisen som läggs i stuka. Dessa väderförhållanden har vi oftast fram till början av oktober. Självklart ska potatisen plockas skonsamt, utan onödigt stora mekaniska skador, eftersom det efter upptagning sker en sårläkning. Under sårläkningsprocessen bildas värme och fukt som måste ventileras bort från stukan. Om vädret under denna period är fuktigt och kallt fördröjs sårläkningsperioden, vilket i sin tur ger större lagringsförluster. Efter upptagning är det även viktigt att hålla stukan fri från regn. I praktiken har det blivit mer vanligt att använda Toptex (fiberduk) som både skyddar stukan från regn medan den samtidigt ser till att stukan kan andas. De som väljer att använda plast direkt på nyupptagen potatis som regnskydd måste vara beredd på att täcka av stukan under de regnfria dagarna annars bildas kondens mellan plast och potatis som påskyndar rötprocess och ökar lagringsförlusterna.

32 32 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Koll på vattnet? Vatten är vårt viktigaste livsmedel och något som man vill ska hålla god kvalité. Även om man en gång har haft god vattenkvalité, så kan vattensammansättningen i brunnen hela tiden förändras. HP Borrningar erbjuder vattenanalys av vattnets kemiska sammansättning enligt Livsmedelsverkets råd. Säkerställ god vattenkvalité Vattenanalys kem/fys för 490:- Se våra övriga tjänster på Kontakt: info@hpborrningar.se eller tel:

33 LYCKEBY CONCEPT ODLING # Vattentillgången säkrad i Nöbbelövsfabriken Vatten är en viktig resurs för företagets verksamhet. En ny vattendom 2016 medgav ett större uttag av vatten. Lyckebys strategi om ökade volymer och förädlingsgrad, tillsammans med den vikande kapaciteten på brunn 5, gjorde att företaget 2017 beslutade om att investera i ytterligare råvattenkapacitet. TEXT CARL ANDERSSON, OVE GUSTAFSSON OCH JONAS OSKARSSON. Historiskt sett så har stärkelsefabriker alltid placerats i närheten av vattendrag eftersom det går åt mycket vatten för att tvätta jorden av potatisen och fruktsaften från stärkelsen. Uppförandet av centralfabrikerna och införandet av modern processteknik har gjort att vattenförbrukningen minskat. Lyckeby tar i dag ut sitt vatten från två brunnar; B5 uppfördes 1965 och B6 uppfördes Den äldre brunnen har halverat sin kapacitet sedan uppförandet. Under kampanj så används cirka 70 % av vattnet för utvinning av stärkelse, protein och fiber ur potatis. 30 % av vattnet används till vidareförädlingen till modifierad stärkelse. I dag används cirka 2000 m 3 /d vatten under kampanjen. För utvärdering av bästa placering Projektgruppen för anläggande av nya brunnar vid Nöbbelövsfabriken har bistått med gedigen sakkunskap och profession. Fr.v: Kjell-Ove Åkesson, Jonas Oskarsson och seniorerna Carl Andersson och Ove Gustafsson. FOTO: GÖRAN PERSSON Prover togs ut varje meter under provborrningen för utvärdering av geologi och struktur. FOTO: CARL ANDERSSON av de nya brunnarna anlitade projektgruppen två erfarna herrar: Carl Andersson (Vatten-Calle), 81 år, med förflutet som lantbrukskonsulent på länsstyrelsen i Kristianstad och Ove Gustafsson, 80 år, med förflutet som statsgeolog på SGU i Lund. De har tillsammans sedan 1970-talet varit rådgivare åt kommuner, industri och lantbrukare i cirka 300 ärenden som lett fram till tillstånd (vattendomar). Båda kommer nu att trappa ned och gå i pension. Efter sedvanlig genomgång med möjliga entreprenörer påbörjades samarbetet med HP Borrningar i Klippan. De fick uppdraget att genomföra provborrningarna och slutligen anläggandet av de två nya brunnarna. Projektgruppen har utvärderat resultat från provborrningar, provpumpningar och brunnskonstruktioner för att få till kostnadseffektiva brunnar med hög kapacitet och livslängd. Vi uppskattar den sakkunskap och professionalitet som Calle Andersson och Ove Gustafsson samt

34 34 LYCKEBY CONCEPT ODLING # HP Borrningar bidragit med och den transparens som projektet präglats av. Vi är övertygade om att detta bidragit positivt till ett lyckat utfall. Lyckeby har sedan tidigare använt två uttagsbrunnar (B5 och B6) för sin produktion. Företaget erhöll 2016 tillstånd av Mark- och miljödomstolen att ta ut grundvatten från dessa brunnar till en sammanlagd mängd av m 3 /år (motsvarande i genomsnitt ca m 3 /dygn, dock maximalt m 3 /dygn = l/min). Företagets fabriksfastigheter är belägna inom Kristianstadsslätten, där urberget överlagras av kalkstens- och sandstenslager från kritatiden som här har en mäktighet av omkring 100 meter. En av de stora isälvsavlagringarna på Kristianstadsslätten, Helgeåsen, passerar området. Jordlagren i markytan består därigenom av sand som ofta underlagras av lerig morän och moränlera. I Helgeåsen finns lokalt betydande grundvattentillgångar, men det mesta grundvattnet förekommer i sprickor och porer i berggrunden. Särskilt vattenförande är den dåligt konsoliderade sandsten, kallad glaukonitsandsten, som inom större delen av Kristianstadsslätten förekommer under lagren av kalksten och sandkalksten. Tidigare brunnsborrningar vid och omkring fabriken i Nöbbelöv hade visat att det fanns goda förutsättningar för stora grundvattenuttag i området. Det fanns dock också exempel på avvikande geologiska förhållanden med betydligt sämre uttagsmöjlighe Blåsning av brunn B8. Flödet uppskattas till 4 m 3 /min. FOTO: CARL ANDERSSON Genom en kombinerad formationsfilterbrunn där delar utförts med grusat filter, har vi lyckats optimera uttaget från en begränsad del av formationen, säger Jonas Hallberg, som varit involverad i såväl provborrning som uttagsborra. Vi testar gärna tekniken i samråd med fler beställare, säger Göran Perster av grundvatten. Därför utfördes under våren och sommaren 2017 fyra undersökningsborrningar runt omkring fabriksbyggnaderna för att utreda var de bästa förutsättningarna fanns för stora grundvattenuttag. Beslut togs om att utföra en produktionsbrunn vid undersökningsbrunn 2 cirka 100 meter norr om fabriksbyggnaderna. Denna brunn (B7) är 67 meter djup och konstruerad som en grusfilterbrunn med ett 8 meter långt brunnsfilter. En provpumpning av brunn B7 pågick under två veckor. Under första veckan var uttaget 30 l/s (108 m 3 /h) som sänktes till 21 l/s (76 m 3 /h) under andra veckan. Avsänkningen uppgick till 3,1 respektive 2,4 meter. Stationärt tillstånd, då uttaget balanserades av tillrinningen till brunnen, uppkom efter 1-2 dygn. Mätningar visade att den närmast liggande privata borrbrunnen inte påverkades. Under maj månad 2018 gjordes en undersökningsborrning och en produktionsbrunn cirka 100 meter väster om fastigheten. Denna brunn (B8) är 79 m djup och konstruerad som en grusfilterbrunn med ett 23 meter långt brunnsfilter. En provpumpning av brunn B8 genomfördes under sista veckan i augusti Provpumpningen inleddes med 33,9 l/s (122 m 3 /h) som under de två sista dygnen sänktes till 23,9 l/s (86 m 3 /h). Vid dessa uttag uppgick avsänkningen till 2,5 respektive 1,7 meter. Stationärt tillstånd uppkom, liksom vid den tidigare provpumpningen, efter 1-2 dygn. Mätningarna i några omkringliggande brunnar visade att avsänkningen i den närliggande undersökningsbrunnen och produktionsbrunnen B6 blev 1,0 respektive 0,7 meter vid de varierande uttagen ur B8. Även i produktionsbrunnen B7 märks en påverkan av 0,6 respektive 0,4 meter. Verksamhetens strategi är att använda de fyra brunnarna (max två samtidigt) och anpassa uttaget till behovet genom varvtalsstyrning av pumparna. Detta ger en generellt lägre inströmningshastighet, som i sin tur leder till mindre risk för igensättning. Optimerade Lyckeby Starch AB tar ut vatten från Kristianstadsslättens sedimentära berggrund, vilket tillhör en av Europas största grundvattentillgångar. HP Borrningar i Klippan fick i uppdrag att anlägga de nya brunnarna vid Nöbbelövsfabriken.

35 LYCKEBY CONCEPT ODLING # FOTO: JOHN OLSSON vattenuttaget med speciell teknik son, projektledare för HP Borrningar. Tekniken öppnar upp för kostnadseffektiva byggnationer när vi tar ut vatten från sand och gruslager samt okonsoliderade sedimentera bergarter, som i det här fallet. Rekordbrunn hög kapacitet I slutet på sommaren avslutades borrningen för brunn nr 8 på stärkelsefabriken i Nöbbelöv utanför Kristianstad. Efter provpumpning visar det sig att brunnen har en enorm kapacitet och kan benämnas som en rekordbrunn. Borrningen har bjudit på många extrema och ovanliga utmaningar och vi är självklart väldigt nöjda med resultatet, säger Jonas Hallberg, borrtekniker i projektet. Lyckeby har varit förutseende som tryggat sin vattenförsörjning. Förstudie inför borrning Inför borrning utförs förstudie där närliggande borrade brunnar kontrolleras, samt jämförs med geologiska kartor. När det handlar om större uttagsmängder utförs oftast provborrning eftersom geologin och förutsättningarna för att hitta vatten kan vara varierade. HP Borrningar har utfört fem provborrningar i anslutning till anläggningen på Lyckeby vilket resulterat i två produktionsbrunnar. Vid borrning för vatten till hushåll, djurhushållning samt bevattning, brukar produktionsborrning vanligtvis utföras direkt efter förstudie. Det handlar oftast om mindre behov, och storlek på pump och rör är oftast baserat på mindre standarddimensioner. Oavsett ändamål för vattenuttag är resultatet från borrning avgörande för hur stor pump som bör monteras i borran, samt vilket djup pumpen monteras på. Vid en riklig tillrinning i förhållande till uttagen volym, kan pump monteras högt upp. Resultatet från produktionsborrningarna vid fabriken i Nöbbelöv påvisar en minimal avsänkning vid erfoderligt uttag av vatten.

36 36 Lyckeby Starch AB Degebergavägen SE Kristianstad Tfn Prestige försvinner, vad gör vi nu? Betning med Monceren mot svampsjukdomar Sprutning med Biscaya mot skadeinsekter Innehåller samma aktiva substans mot svampsjukdomar som Prestige (pencykuron) Hög effekt på stritar och bladlöss Lika effektivt skydd som Prestige mot rhizoctonia Systemisk produkt som skyddar nytillväxt Flytande formulering som kan användas både på rullbord och i sättaren Upp till två veckors långtidseffekt Registreringen av Prestige har upphört på EU-nivå och användning av Prestige-betat utsäde är inte tillåtet Kontakta din rådgivare eller besök om du vill veta mer. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler.