Erland Liljeroth, Eva Edin
|
|
- Lars-Göran Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Slutrapport till Jordbruksverket Projekt: Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (Dnr /13) Inledning Torrfläcksjuka i potatis har sedan i snart två decennier varit ett uppmärksammat problem i Sverige, speciellt i Kalmar län och på Kristianstadsslätten. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani och är spridd över stora delar av världen. Torrfläcksjukan har ökat under senare år över hela världen, troligen p.g.a. ökande medeltemperaturer (Kapsa, 2008) och kanske också till följd av minskad användning av bredspektumfungicider som mancozeb. Angreppen i Sverige är störst vid odling av stärkelsepotatis med lång växtsäsong p.g.a. att blasten vissnar ner i förtid och stärkelseinlagringen reduceras men det har också rapporterats om att sjukdomen uppträder i matpotatisodlingar. Försök i Sverige har visat på skördeökningar på upp till 20 % vid bekämpning av sjukdomen med fungicider i stärkelsepotatis. För att få en effektiv bekämpning med minimerad användning av kemiska medel behövs förbättrade kunskaper om de odlade sorternas grad av resistens, hur och när uppkomst och spridning av sjukdomen sker i Sverige, samt optimering av bekämpningsstrategier (preparat, dos, tidpunkt). Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel. I detta projektet har vi - kartlagt förekomsten av F129L, substitutionen i cytokrom b-genen hos Alternaria solani, som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner (QoI-fungicider). - Testat ett antal alternativa medel mot torrfläcksjuka i växthus, bl.a. kiselpreparat, växtextraktbaserade medel och ett biologiskt medel. - undersökt skillnader i resistens mellan sorter, både matpotatisorter och stärkelsepotatissorter - utfört fullskaliga fältförsök med olika bekämpningsstrategier. Vi har undersökt effekten av sort, tidpunkt för första bekämpning, reducerade doser, samt kombinationer mellan fungicider och växtstärkande kiselpreparat. Resultat Fungicidresistens i svamppopulationerna. Vi har undersökt förekomst och utbredning av fungicidresistens genom att i ett stort antal prov, totalt 868 stycken från Sverige under , sekvensera den gen som kodar för cytokrom b, som är målet för strobilurinerna, utifrån den metod som Edin utvecklade under en föregående inventering (Edin, 2012, SLF Projektnummer H ). Sekvenseringen ger information om förändringar i aminosyrasekvensen i cytokrom b-genen där fenylalanin är utbytt mot leucin vid position 129, därav beteckningen F129L. Denna substitution medför en minskad känslighet mot strobiluriner (Rosenzweig et al., 2008). Bland proven som samlats in redan 2012 i ett fält utanför Kristianstad fann vi att alla sekvenser såg annorlunda ut och det visade sig att det var en annan version av mitokondrie, även kallad genotyp 2 (GII) eller den amerikanska versionen (Leiminger, et al., 2014). Därför fick vi anpassa analysmetoden med primrar utvecklade av Pasche et al. (2005) som är specifika för GII. Följden blev att vi, bland de mellansvenska proven, hittade betydligt fler prov positiva för A. solani, varav hälften hade F129L substitutionen (Figur 1). Genotypen GII med substitutionen dominerar numera i Sydsverige. Fälteffektiviteten av azoxystrobin undersöktes vid ett fältförsök 2014 i stärkelsepotatis med ett led som behandlades enbart med Amistar (a.i. azoxystrobin) vilket visade på en kraftigt minskad effekt (Liljeroth, 2016) i ett
2 2 fält med omfattande angrepp av torrfläcksjuka. Därför undersöktes isolat från detta fältförsök närmare under laboratorieförhållanden och det visade sig att isolat med F129L hade ca 10 gånger mindre känslighet mot azoxystrobin jämfört med vildtypen (Odilbekov et al., 2016). En översikt av förekomsten av F129L i A. solani visas i figur 1. Figur 1. Karta över andelen prov med av aminosyrasubstitutionen F129L hos Alternaria solani med genotyp 2 (GII) samt några prov med genotyp 1 (GI) F129L. Den stora cirkeln i Västergötland respektive nordöstra Skåne företräder områden där flera fält provtagits. Den lila markeringen i Västergötland företräder fältförsöket Sammanlagt har 868 bladprov undersökts. Matpotatisen i fältförsöket i Vedum, Västergötland (se nedan), fick inga betydande angrepp av torrfläcksjuka men A. solani förekom i flertalet av de bladfläckar som analyserades 2015 eller 2016 (Tabell 1). Majoriteten var GII F129L men det förekom vildtypen av GI också. Vi såg att selektionen för F129L i populationen kan gå fort eftersom flertalet av proven från Gala som behandlats med Amistar var GI F129L medan det i de andra försöksleden inte var så. Torrfläcksjuka förekommer således mycket sparsamt i Mellansverige men svampen A. solani finns i fälten och utvecklar snabbt resistens mot bekämpningsmedlet om det används. Tabell 1. Resultat av identifikation av Alternaria solani och mitokondriegenotyp i bladfläckar från fältförsök i matpotatis i Västergötland. N 2015 = 6 per led, N 2016 = 8 per led. År Sort Försöksled GI a vildtyp GI F129L b GII vildtyp GII F129L 2015 Gala Kontroll Gala 2x Amistar 0.5 L ha c Gala 4x Signum 0.25 L ha Fakse Kontroll 1 d Fakse 2x Amistar 0.5 L ha -1 2 d Fakse 4x Signum 0.25 L ha Fakse Kontroll Fakse 2x Amistar 0.5 L ha Fakse 4x Signum 0.25 L ha a GI = mitokondriegenotyp 1, GII = mitokondriegenotyp 2 b Aminosyran fenylalanin (F) har bytts ut mot leucin (L) vid aminosyraposition 129 c 4 prov utöver dessa hade både GI F129L och GII F129L, orsak oklar. d 1 prov utöver dessa hade både GI omuterad och GII F129L, orsak oklar.
3 3 Fyra av proven med GI F129L var även positiva för GII med F129L. Båda genotyperna verkar ha förekommit i samma bladfläck men vi behöver vidare utreda orsaken till detta resultat. Fenomenet med dubbla genotyper har även återfunnits i renisolat som Firuz Odilbekov undersökte men efter ett antal enkelsporsgenerationer försvann GII. Växthusförsök Vi har i ett antal växthusförsök undersökt om några olika alternativmedel har effekt mot infektion med A. solani. Potatisplantor odlades upp i krukor i växthus. Ca 4 veckor gamla plantor behandlades med handspruta till begynnande avrinning. Två dagar senare inokulerades blad på plantorna genom att applicera en liten droppe med sporsuspension av A. solani på flera blad på varje planta. Inokuleringsmetoden finns beskriven i Odilbekov et al. (2014). Vilka medel vi har testat framgår av figurerna 2 och 3. I upprepade växthusförsök har vi funnit att två olika kiselpreparat har signifikant effekt mot A. solani och att applicering av dessa reducerade sjukdomssymptomens storlek med i genomsnitt ca 50 %. Vi fann liknande effekt av ett extrakt från sockerbetor (SBE), och även viss effekt av applicering av biokontroll-organismen Pythium oligandrum. Figur 2. Två försök 2015 som visar effekt av kisel (preparat: Actisil) på storleken på sjukdomssymptomen efter inokulering med A. solani i växthusförsök. I första försöket (A) använde vi två potatissorter och i försök 2 (B) undersöktes doser av kisel samt en organism (Pythium oligandrum) för biologisk bekämpning. Under 2016 testade vi även ett annat kiselpreparat (Hortistar) samt ett växtextraktbaserat preparat, Sakalia, som är baserat på extrakt av växten Reynoutria sachaliensis. Detta preparat har tidigare visat sig ha mycket god effekt mot mjöldagg i gurka (M. Rur Licavhandling; Även dessa hade signifikant effekt på utvecklingen av sjukdomssymtom (Figur 3) och båda preparaten kommer att testas vidare i småskaliga fältförsök under 2017.
4 4 Figur 3. Tre försök 2016 med växtstärkande medel: kisel (två olika preparat: Actisil och Hortistar), ett preparat baserat på extrakt från växten Reynoutria (Sakalia ) samt ett sockerbetsextrakt som tagits fram vid SLU. Olika bokstäver inom varje experiment betyder statistiskt signifikant skillnad (Tukey test) Fältförsök Stärkelsepotatis. Vi har varje år genomfört fältförsök vid HS i Kristianstad, 2014 och 2016 med stärkelsepotatis. Vi har undersökt effekten av sort, ett flertal olika behandlingar med bekämpningsmedel samt försöksplats. Försöken var upplagda som randomiserade blockförsök och varje försökruta hade en storlek om 5 rader x 10 m varav de 3 raderna i mitten skördades. I stärkelsepotatis var det relativt små skillnader i resistens mellan sorter, även om sorten Kardal fick något mer angrepp än sorten Kuras Denna skillnad beror sannolikt på att Kardal är en tidigare sort. Resultaten visar att tidiga fungicidbehandlingar (i juni) inte hade någon signifikant effekt på varken sjukdomsutveckling eller skörd. Reducerade doser av fungicider ledde däremot till ökande angrepp (Figur 4) Infec&on Kuras Control Kuras Early Fulldose Kuras Late Fulldose Kuras Early Halfdose Kuras Late Halfdose 0 20-juni 30-juni 10-juli 20-juli 30-juli 09-aug. 19-aug. 29-aug. 08-sep. Figur 4. Infektionsgrad av torrfläcksjuka (procent) i stärkelsesorten Kuras. Tidiga bekämpningar med Revus Top i juni 2014 medförde inte minskade angrepp. Upprepade behandlingar med Signum (4 gånger med två veckors intervall med start i början av juli) minskade angreppen kraftigt. Samma försök i sorten Kardal gav liknande resultat. Bekämpningarna mot torrfläcksjuka ledde 2014 till skördeökningar på upp till 20% (Tabell 2) vilket i en variansanalys visade sig vara höggradigt signifikant (p<0,0001). Men den största effekten på skörden var sorten där obehandlad Kuras hade nästan lika stor skörd som behandlad Kardal. Tidpunkten för första behandling hade ingen signifikant effekt, däremot gav halverade doser signifikant större angrepp (p=0,018).
5 5 Tabell 2. Knölskörd och stärkelseskörd från fältförsöket med stärkelsesorterna Kardal och Kuras Behandling Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Kardal ton/ha % ton/ha Obehandlad 42,6 20,6 8,8 RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 51,1 22,1 11,3 Signum (T4,T6,T8,T10) 47,7 22,3 10,6 RevusTop (T1,T2) + halvdos Signum (T3,T5,T7,T9) 47,4 22,0 10,4 Halv dos Signum (T4,T6,T8,T10) 46,9 22,1 10,3 Kuras Obehandlad 53,6 20,4 10,9 RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 58,8 20,9 12,3 Signum (T4,T6,T8,T10) 58,8 21,1 12,4 RevusTop (T1,T2) + halvdos Signum (T3,T5,T7,T9) 55,5 21,0 11,7 Halv dos Signum (T4,T6,T8,T10) 55,5 21,2 11,8 Medel Obehandlad 48,1 20,5 9,8 RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 55,0 21,5 11,8 Signum (T4,T6,T8,T10) 53,2 21,7 11,5 RevusTop (T1,T2) + halvdos Signum (T3,T5,T7,T9) 51,4 21,5 11,0 Halv dos Signum (T4,T6,T8,T10) 51,2 21,6 11,1 T1, T2 osv betyder behandlingstillfälle 1,2 osv. I fältförsöken 2016 fann vi att alternering mellan fungiciderna Revus Top (3 gånger) och Signum (2 gånger) ledde till bättre bekämpningseffekt jämfört med en tidigare etablerad strategi (som användes i försöken 2014) där Revus Top först applicerades två gånger (i juni) och följdes av 4 appliceringar av Signum ( Fungicid normal i Figur 5 och Tabell 3). Revus Top senare i bekämpningsprogrammet gav således en bättre effekt trots att den strategin innebar ett bekämpningstillfälle mindre. Vi kommer att upprepa dessa försök och vidare optimera behandlingarna vad gäller tidpunkt och alternering av preparat samt undersöka om resistens även börjar utvecklas mot boscalid (aktiv substans i Signum). Ett annat intressant resultat var att om reducerade fungicid-doser kombinerades med kiselpreparat så var angreppen inte större än vid applicering av enbart rekommenderade doser av fungicider. Däremot gav enbart halverad dos ett sämre resultat precis som i försöken Noterbart är även att angreppen varierar stort mellan fälten.
6 6 Figur 5. Graden av angrepp av torrfläcksjuka med olika behandlingar på två försöksplatser 2016 uttryckt som arean under sjukdomsutvecklingskurvan (raudpc). Olika bokstäver betyder signifikant skillnad mellan behandlingarna (Tukey test). I försöken 2016 kom angreppen av torrfläcksjuka först i början av september men förloppet därefter var mycket snabbt. Den sena starten på angreppen gjorde att skördeökningarna efter bekämpning inte var lika stora som 2014, som bäst ca 7% i Nymö där angreppen var kraftigast. Som framgår av tabellen var det bara en behandling som hade statistiskt signifikant högre skörd. Tabell 3. Knölskörd och stärkelseskörd på två försöksplatser Olika bokstäver betyder signifikant skillnad mellan behandlingar (Tukey test). Helgegården Behandling Knölskörd (ton/ha) Stärkelseskörd (ton/ha) Obehandlad 49,3 a 12,1 a RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) fungicid normal 50,3 a 12,4 a Revus Top (T3,T7,T10) + Signum (T5,T9) 51,4 a 12,8 a Actisil (T3,T4,T5,T6,T7,T8,T9) 50,9 a 12,6 a RevusTop (T1,T2) + Signum (halv dos) (T3,T5,T7,T9) 49,6 a 12,3 a RevusTop (T1,T2) + Signum (halv dos) (T3,T5,T7,T9) + Actisil 50,0 a 12,4 a Nymö Behandling Knölskörd (ton/ha) Stärkelseskörd (ton/ha) Obehandlad 80,2 ab 17,4 b RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) fungicid normal 81,3 ab 18,0 ab Revus Top (T3,T7,T10) + Signum (T5,T9) 84,1 a 18,7 a Actisil (T3,T4,T5,T6,T7,T8,T9) 78,8 b 17,4 b RevusTop (T1,T2) + Signum (halv dos) (T3,T5,T7,T9) 81,3 ab 17,9 ab RevusTop (T1,T2) + Signum (halv dos) (T3,T5,T7,T9) + Actisil 82,8 ab 17,9 ab
7 7 Matpotatis utförde vi fullskaliga fältförsök med matpotatis, sorterna Bintje och Folva, där Folva i tidigare småskaliga försök visat sig ha en högre grad av resistens. Försöken utfördes av HS Skåne på två platser, Nymö och Helgegården utanför Kristianstad. Som framgår av figur 6 startade angreppen i slutet av augusti och Bintje fick betydligt mer angrepp än Folva. I Bintje behandlad med fungicider var angreppen lika stora som i obehandlad Folva vilket visar på vikten av sortresistens Folva_Infek,on Folva Obeh. RevusTop+Signum 100% RevusTop+Signum 100%+2ggr AcDsil 100% RevusTop+Signum+AcDsil 100% Revus Top+Signum50%+AcDsil 0 09-aug 14-aug 19-aug 24-aug 29-aug 03-sep 08-sep Bintje_Infek+on% Bintje Obeh. RevusTop+Signum 100% RevusTop+Signum 100%+2ggr AcEsil 100% RevusTop+Signum+AcEsil 100% Revus Top+Signum50%+AcEsil 0 09-aug 14-aug 19-aug 24-aug 29-aug 03-sep 08-sep Figur 6. Utvecklingskurvor av torrfläcksjuka (Alternaria solani) i fältförsök 2015 efter olika behandlingar i två matpotatissorter. Medelvärden från försök i Nymö och på Helgegården. De relativt sena angreppen gjorde att det inte blev några skördeökningar som resultat av fungicidbehandlingarna (Tabell 2). Folva hade signifikant högre skörd än Bintje men det var inga signifikanta skillnader mellan behandlingarna, dvs kemisk behandling ledde inte till skördeökning. Tabell 2. Knölskörd från fältförsöket 2015 med matpotatis. Medelvärden från två försöksplatser (Nymö och Helgegården). Behandling Knölskörd (ton/ha) Bintje Folva Obehandlad kontroll 68,7 79,7 Revus Top (T1, T2); Signum (T3, T5, T7, T9) 67,4 78,7 Revus Top (T1, T2); Signum (T3, T5, T7, T8, T9, T10) 67,1 79,2 Actisil (kisel) (T3, T5, T7, T9) 66,4 79,7 Revus Top (T1, T2); Signum (T3, T5, T7, T9); Actisil ((T3, T5, T7, T9) 67,6 81,5 Revus Top (T1, T2); Signum halv dos (T3, T5, T7, T9); Actisil (T3, T5, T7, T9) 69,5 79,6
8 8 Vi har även utfört fältförsök i Mellansverige (Vedum, Västergötland) både 2015 och Försöken genomfördes av HS Västergötland. Obehandlad kontroll jämfördes med två behandlingar med Amistar och fyra behandlingar med Signum enligt rekommendation. Båda åren förekom endast obetydliga angrepp av torrfläcksjuka (< 1% i början av september). Behandlingar med Amistar eller Signum gav ingen effekt på skörden (Figur 7). Figur 7. Skörd från fältförsök i Mellansverige 2015 och Kemisk behandling mot torrfläcksjuka hade ingen effekt på skörden. Skrifter inom projektet och förmedling av resultat Odilbekov F, Edin E, Garkava-Gustavsson L, Persson-Hovmalm H, Liljeroth E (2016) Genetic diversity and occurrence of the F129L substitutions among isolates of Alternaria solani in south-eastern Sweden. Hereditas (2016) 153:10. DOI /s (vetenskaplig artikel) Liljeroth E (2016) Resistens mot torrfläcksjuka (Alternaria solani) i potatis. Finns det skillnader mellan sorter av betydelse för odlingen? LTV-fakultetens faktablad 2016:3 Liljeroth, E. (2016). Effekt av azoxystrobin mot torrfläcksjuka. Rapport till Partnerskap Alnarp. Vi planerar under innevarande år att skriva färdigt ytterligare minst två vetenskapliga artiklar med följande preliminära titlar: Edin et al.: Early blight in Sweden changes in mitochondrial genotype and occurrence of F129L during eight years of sampling Liljeroth et al.: Strategies for control of early blight in potato Vi planerar även faktablad om bekämpningsstrategier. Resultaten har kontinuerligt kommunicerats med potatisrådgivare på jordbruksverkets växtskyddscentraler, på ett flertal möten med potatisodlare och på många fältvisningar, bl.a. på FK-dagen i Kristianstad varje år. Vi har även deltagit i Syngentas Potato Academy, en årlig workshop för inbjudna intressenter, forskare och rådgivare. Under kommande vintersäsong kommer vi att anordna diskussionsdagar för mellansvenska matpotatisodlare tillsammans med rådgivare och personal från Jordbruksverkets växtskyddscentraler. Detta finansieras av SLUs satsning Plattform Växtskydd.
9 9 Några slutsatser - F129L är vanligt förekommande hos A. solani i södra och mellersta Sverige och i vissa områden dominerar den populationerna. - När F129L dominerar i populationerna försämras effekten av azoxystrobin drastiskt. - Angreppen av torrfläcksjuka i matpotatis, som skördas i månadsskiftet augusti/september är vanligen endast små och dessa påverkar inte skörden. Kemisk bekämpning är därför mycket tveksam. Att avstå minskar risken för utveckling av fungicidresistens. - I stärkelsepotatis kan skördeförlusterna orsakade av torrfläcksjuka vara betydande och det finns ett klart behov av kemisk bekämpning. - Reducerade doser ger sämre bekämpningseffekt i stärkelsepotatis. - Reducerade doser i kombination med växtstärkande medel kan ge lika god effekt som normalt rekommenderade doser och bör undersökas vidare. - Det finns behov av att optimera bekämpningsstrategierna med avseende på tidpunkt för bekämpning och alternering av preparat för maximal effekt och minimerad risk för utveckling av fungicidresistens. Övriga referenser Edin, E. (2012). Species specific primers for identification of Alternaria solani, in combination with analysis of the F129L substitution associated with loss of sensitivity toward strobilurins. Crop Protection, 38, Kapsa, J.S. (2008). Important threats in potato production and pathogen/pest management. Potato Research 87, Leiminger, J. H., Adolf, B., & Hausladen, H. (2014). Occurrence of the F129L mutation in Alternaria solani populations in Germany in response to QoI application, and its effect on sensitivity. Plant Pathology 63, Pasche, J. S., Piche, L. M., & Gudmestad, N. C. (2005). Effect of the F129L mutation in Alternaria solani on fungicides affecting mitochondrial respiration. Plant Disease 89, Rosenzweig, N., Atallah, Z. K., Olaya, G., & Stevenson, W. R. (2008). Evaluation of QoI fungicide application strategies for managing fungicide resistance and potato early blight epidemics in Wisconsin. Plant Disease 92,
Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2. SLF projekt: H , Jan 2014 dec 2016.
1 Slutrapport Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (SLF projekt: H1342054). Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2 1 Växtskyddsbiologi,
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merSLULRAPPORT AVSEENDE PROJEKTET:
SLULRAPPORT AVSEENDE PROJEKTET: Inventering av förekomst av Alternaria ssp. på potatis och i jord Projektnummer : H0842015 Projektansvarig: Eva Edin (fd Blixt), medsökande Björn Andersson Institutionen
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merOdlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari Kampanj 2016 skörderekord igen!!! 6 350 ha (stärkelse) 280
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merPotatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Slutrapport till SLF Projnr: H1142126 Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider Inledning Potatisbladmögel
Läs merPotatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merErland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp
Bekämpning mot potatisbladmögel - kan växtstärkande medel bli en del av växtskyddsstrategin? - kan man reducera doser av fungicider i stärkelsepotatisodlingen? Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU,
Läs merSex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merFosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson Ovatio, obehandlad kontroll Ovatio, Shirlan full dos Ovatio, Shirlan halv dos.kombinerad med fosfit (Inducerad
Läs merNYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd
NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merDet är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD
POTATISBLADMÖGEL OCH BRUNRÖTA 16 Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Sammanfattning Under
Läs merPotatisbladmögel och brunröta 2016
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik Av a, Louise NAMN, Aldén titel titelsson, b, Anna epost@epost Gerdtsson b, Erland Liljeroth c Potatisbladmögel och brunröta 2016 Sammanfattning Under 2016 utfördes en fältförsöksserie
Läs merPotatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Läs merBladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27 Hej! Här kommer resultat från vår bevakning av potatisbladmögel den 1 och 2 juli 2019. Av de elva platser vi bevakar med konventionell
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1
POTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA 2004-2006 Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1 SLU, Växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Lars.Wiik@vv.slu.se Sammanfattning I denna uppsats redovisas resultat
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs mer(Huvudsökande för projektet var Birgitta Rämert som under projektperioden avgick med pension)
Slutrapport SLF-projekt H1256026 1 Projektets titel och projektnummer: Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot mjöldagg i växthusgurka i samverkan med odlare (Projektnummer: H1256026) Rapportens
Läs merFjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
Slutrapport Partnerskap Alnarp projekt (SPA 789) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU Bakgrund Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten
Läs merRapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merBibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFörsöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Jämförelse certifierat
Läs merExamensarbete på agronomprogrammet 2010
Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merSVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009
SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merProjektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala
Knöltillväxt och skördeutveckling hos olika potatissorter Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala Målet med projektet är
Läs merBekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012
Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merJordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merFältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Fältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta Fungicide study on sugarbeet Rickard Sant Självständigt arbete
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: Henrik.Hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning
Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter 7 Finansiärer SLF Växtskyddsmedelsföretagen Den regionala försöksverksamheten Lars Wiik SLU Alnarp Sammanfattning I olika utsädespartier med olika smittograd
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Slutrapport av projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till stor del
Läs merTvå såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Läs merValidering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012
422 212 Rapport Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 212 Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 79 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation
Läs merPotatisbladmögel 2015
Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson,
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merFölj deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!
Effektivt skydd inifrån och ut Vad tyckte dina nordiska kollegor om sitt arbete med Revus 2009? Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Stefan Pålsson Trolle
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merLANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Läs merBetning av potatis mot
Betning i potatis Växsjö 6 december 2007 Betning av potatis mot Rhizoctonia solani Mats Andersson Betning mot Rhizoctonia solani Rhizoctonia solani Lackskorv, groddbränna, filtsjuka Betningsmetoder Teknikförsök
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merPotatisbladmögel 2015
Av Lars Wiik a, Lennart Pålsson a, Louise Aldén b, Anna Gerdtsson b, Anders TS Nilsson c Potatisbladmögel 2015 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med
Läs merInspirationskurs IPM. Linköping
Inspirationskurs IPM Linköping 2017-05-23 Växtskyddsmoduler i Greppa Modul 2014 2015 2016 2017 Summa 13 A Hantering 59 49 42 10 160 13 C Vattenskydd 42 13 9 2 66 13D Potatis 12 12 9 1 34 13 I IPM 96 148
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merStärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #
LYCKEBY CONCEPT TEMA Försök! # 2 2018 Stärkelse är mitt nya socker! I år ersatte han sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det
Läs merResistens mot fruktträdskräfta i äpple
Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Fruktträdskräfta En allvarlig sjukdom som angriper ca 122 växtarter Orsakas av svampen Neonectria
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merBekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merSignum. 2,5 kg. Varning. Svampmedel. Bekämpningsmedel klass 2L Reg. Nr. 4884 Endast för yrkesmässigt bruk
Signum Svampmedel Användingsområde: svampangrepp i odlingar av morot, palsternacka, persiljerot, plommon, körsbär, jordgubbar, ärter, bönor, rödkål, vitkål, brysselkål, blomkål, broccoli, sallat, ruccola,
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merFörsöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014
Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök Listerlandet... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Bladmögelförsök FK 1200... 9 Resultat
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merVÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merPrognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 21 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten med stritar i potatis har nu pågått i fem år och vi gör
Läs merSlutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.
Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena
Läs mer