Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson
|
|
- Helena Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson
2 Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984 Figur: Fredrik Stendahl
3 Åkertistel Circium arvense Rotsystemet svagast vid 8-10 blad, begynnande knoppstadium. Djupt rotsystem. Figur: Fredrik Stendahl Figur: Ann-Marie Dock Gustavsson
4 Åkermolke Sonchus arvensis Rotsystemet svagast vid 5-7 blad. Rotutlöpare över plogdjup Figur: Fredrik Stendahl
5 Krusskräppa Rumex crispus Skräppan är ett rotogräs med regenerativ pålrot Skräppans pålrot har starkast regenerativ förmåga från området närmast kronan Figur: Fredrik Stendahl
6 Skräppan är också ett fröogräs Skräppans frö kan ligga vilande i jorden i många år Skräppans frö är svårt att rensa bort från rödklöverfrö Foto: Per Nilsson
7 Kompensationspunkter Kvickrot Åkertistel Åkermolke Hästhov Gråbo Krusskräppa Maskros 3-4 blad 8-10 blad 5-7 blad 3-5 blad Tidigt knoppstadium 5-6 rosettblad Tidigt knoppstadium
8 10 steg för att mota rotogräs 1. Bra växtföljd 2. Grundförbättrande åtgärder 3. Konkurrenskraftig gröda 4. Noggrann sådd 5. Avslagning 6. Tidigt vallbrott 7. Ogräsharva med måtta 8. Ogräshacka om möjligt 9. Stubbearbeta vid rätt tidpunkt 10. Behovsanpassad plöjning Bra redskap och timing
9 Foto: Torbjörn Pettersson 1. Bra växtföljd Ex 1: Ex 2: Vårsäd m. ins. Havre m. ins. (24 cm) Vall Vitklöverfrövall Vall Höstraps (36 cm) Höstoljeväxt (36 cm) Höstråg Höstsäd Ärt Trindsäd
10 2. Grundförbättringar Se över dräneringen Undvik markpackning
11 3. Konkurrenskraftig gröda Råg > Rågvete > Höstkorn > Höstraps > Höstvete > Havre Vårvete > Vårkorn > Vårraps > Åkerböna > Ärt > Lupin > Majs > Lin Konkurrenskraftig sort
12 4. Noggrann sådd Var noggrann vid såbäddsberedning och sådd. Gör allt som går för att få: Jämnhet friskt utsäde, jämn såbädd, jämn utmatning Täthet samodling, utsädesmängd, jämn utmatning Snabbhet så inte för djupt, så i varm jord
13 4. Noggrann sådd (forts.) Vallanläggning Prioritera vallen före skyddsgrödan Tidig skörd av skyddsgrödan (t.ex. helsäd) Skörda eller putsa insådden på hösten Foto: Torbjörn Pettersson
14 Vallanläggning Huvudregel: Så vallfrö i samband med sådd av skyddsgrödan Undantag: Ogräsharva efter sådd av skyddsgrödan och så vallfröet efter ogräsharvningen Foto: Torbjörn Pettersson
15 Så inte för djupt Max 1 cm: Ängsgröe, timotej, lusern, käringtand, vitklöver Max 2 cm: Rödsvingel, rajsvingel, hundäxing, ängssvingel Max 3 cm: Rajgräs, rödklöver Det är den mest känsliga arten i en vallfröblandning som bestämmer det maximala sådjupet Foto: Per Nilsson
16 5. Avslagning Åkertistel och åkermolke hämmas av avslagning kombinerad med konkurrens från en vallgröda Vallen behöver växa 4 veckor efter sista skörd för god övervintring Foto: Urban Wigert
17 5. Avslagning (forts.) Putsning av vitklöverfrövall i slutet av maj i kombination med fröskörd i slutet av juli ger en hyfsad bekämpning av åkertistel och åkermolke. I rödklöverfrövall får man inte lika bra effekt eftersom skörden är senare.
18 6. Tidigt vallbrott Tidigt vallbrott ger möjlighet till halvträda under eftersommaren som ger god effekt mot rotogräs, särskilt kvickrot Foto: Birgitta Fluur
19 7. Ogräsharva med måtta
20 Ogräsharvning har ingen effekt på rotskott från fleråriga rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson
21 Grödans etablering Figur: Sigurd Håkansson
22 Foto: Peder Odderskaer Foto: Anders Riis Jordlöpare och spindlar minskar efter varje överkörning Lärkreden minskar efter ogräsharvningar i växande gröda Daggmaskar, hoppstjärtar, kvalster påverkas inte mätbart Odderskaer m.fl., 2006
23 Energiförbrukning Malkekvægbrug Eksisterende dielselforbrug + strigling/ radrensning + stubharvning/ skrælpløjning Svine-/Planteavlsbrug + strigling/ radrensning + stubharvning/ skrælpløjning Eksisterende dielselforbrug Odderskaer m fl, 2006
24 Slutsatser, Ogräsharvning 1. Utför högst två ogräsharvningar i vårsäd En blindharvning och en harvning efter uppkomst. undantag: riklig förekomst av åkersenap/spillraps kan motivera ytterligare en blindharvning 2. Ogräsharva inte vårsäden senare än 30 dagar efter sådd
25 Slutsatser, ogräsharvning (forts.) 3. Ogräsharva inte höstsäd på hösten undantag vid riklig förekomst av baldersbrå eller åkerven och optimala = torra förhållanden 4. Ogräsharva höstsäden på våren så tidigt som möjligt
26 Slutsatser, ogräsharvning (forts.) 5. Ogräsharvning är mest lönsam i konkurrenssvaga grödor
27 8. Ogräshackning (raps) Första hösthackningen görs grunt strax efter uppkomst (1-2 örtblad) Andra hösthackningen djupare för att få en myllning av ogräset i raderna En första hackning på våren görs före gödsling Ytterligare en vårhackning bör göras efter spridning av fast gödsel
28 9. Stubba på stubben Bromsa rotogräsen så snart som möjligt efter skörd Pekrun & Claupein, 2006
29 10. Behovsanpassad plöjning
30 Bearbetningssystem Direktsådd Grund bearbetning Kultivator Multiredskap Plog 600 kr/ha 800 kr/ha (Carrier) 1100 kr/ha 1100 kr/ha 1800 kr/ha (lätt jord)
31 Danskt försök med intensiv jordbearbetning mot åkerfräken Skifte A 2003: 12/8 Skörd 14/8 Stubbearb 2/9 Stubbearb 23/9 Stubbearb 16/10 Stubbearb 2004: 9/4 Vårplöjning Skifte B 2003: 12/8 Skörd 19/8 Stubbearb 22/8 Stubbearb 1/9 Stubbearb 14/9 Stubbearb 12/10 Stubbearb 2004: 10/4 Vårplöjning
32 Resultat SSkifte A Skott/m2 2003: 72 Skott/m2 2004: 12 Signifikant effekt Bearbetningsintervall: dagar SSkifte B Skott/m2 2003: 104 Skott/m2 2004: 88 Ingen signifikant effekt Bearbetningsintervall: dagar
33 Slutsats Tidpunkten för en jordbearbetning har större betydelse än antalet jordbearbetningar
34 Några referenser - Graglia E, Melander B & Jensen, R K, Mechanical and cultural strategies to control Cirsium arvense in organic arable cropping systems. Weed Research, 46, Gundersen H, Rasmussen J & Nörremark, M Tolerance of cereals to post-emergence weed harrowing. In: Third International Conference on Non-Chemical Crop Protection Methods, Lille, France, Gustavsson A M D, Growth and regenerative capacity of plants of Cirsium arvense. Weed Research, 37, Hansen P K, Rasmussen I A, Holst N & Andreasen C, Tolerance of four spring barley (Hordeum vulgare) varieties to weed harrowing. Weed Research, 47, Håkansson S, Weeds and weed management on arable land: an ecological approach. CAB international, 247 s. - Oddskaer P, Topping C, Bruus Petersen M, Rasmussen R, Dalgaard T & Erlandsen M, Ukrudtsstriglingens effekter på dyr, planter og ressourceforbrug. Bekaempelsemiddelforskning fra Miljöstyrelsen Nr Pekrun C & Claupein W, The implication of stubble tillage for weed population dynamics in organic farming. Weed Research, 46,
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Läs merOgräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis
Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping 20101207 Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson Foto: A-M Dock
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merÅtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Läs merBekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Läs merfor a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Läs merIntegrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merInstitutionen för växtproduktionsekologi
Reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elymus repens) och åkertistel (Cirsium arvense),
Läs merInstitutionen för växtproduktionsekologi
Reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Circium arvense) genom konkurrens och avslagning. Håkan Fogelfors Icke kemisk reglering av kvickrot (Elytrigia repens) och åkertistel (Cirsium arvense),
Läs merStudier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder
Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans
Läs merOgräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merRotogräs. Råd i praktiken
Rotogräs Råd i praktiken Jordbruksinformation 2 2007 Rotogräs Råd i praktiken Rotogräs är ett ökande problem hos många ekologiska lantbrukare. Det finns många besvärliga arter av rotogräs. I detta Råd
Läs merÄr vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merTeknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merDelredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas
Delredovisning 2009 Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Saghi Anbari, Henrik Eckersten, Bengt
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merKvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen. Rotogräs Råd i praktiken
Kvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen Rotogräs Råd i praktiken Jordbruksinformation 10 2011 1 Rotogräs Råd i praktiken Rotogräs är ett ökande problem särskilt på ekolo giska spannmålsgårdar.
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merVad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Läs mer- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss.
- info nr 4 2010 Så har vi lagt 2010 bakom oss. Ett bra år för några och ett mindre bra för några. Den reducerade jordbearbetningen har börjat synas i Sverige. Många lantbrukare har arbetat reducerat i
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Läs merOgräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Projektansvarig: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Box 743, 75 7 Uppsala Mål Lägesrapport 27
Läs merEKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsreglering av Johan Ascard Förord Denna skrift är en uppdaterad och utökad version av ett häfte med titeln Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling från 2003. I
Läs merL144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merSäkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling
Slutrapport för projekt V0533151 Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling 2 Bakgrund För att skapa en uthållig spannmålsproduktion i Sverige måste den vara konkurrenskraftig. Maskinkostnaderna
Läs merOgräsbekämpning i ekologiskt lantbruk
Anders Heimer Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk möjligheter och begränsningar Centrum för uthålligt lantbruk Text: Anders Heimer Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk, SLU Antal sidor: 88 Tryck:
Läs merÅtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merInventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Version 215-1-13 Sveriges lantbruksuniversitet Foto David Hansson Integrerad ogräsbekämpning i lök 214 David Hansson* och Anna-Mia Björkholm** *Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merPrognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merNya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merPackningens påverkan på infiltration
Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat
Läs merBekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Bekämpning av rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Östergötland 220 000 ha åker, mycket lera 42 000 ha ekoareal 2015 Ett slättområde i mitten, mellanbygd i norr och söder Mkt vatten;
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merInnehåll. Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster. Kvickrotskontroll i växande gröda
SLU EkoForsk Stiftelsen Lantbruksforskning Kvickrotskontroll i växande gröda Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Innehåll Bakgrund Kvickrot som ogräs Insådda mellangrödor Bearbetning
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merStrategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Läs merEkologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd
Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtföljd Växtföljd Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Växtföljden är ett viktigt redskap för växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merRotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Läs merÅtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Jordbruksinformation 16 2016 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Sammanfattning Kvickroten är en kväveälskare
Läs merSystem för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok
System för elektrisk stenspräckning Instruktionsbok VARNING! När stenspräckaren används utvecklas mycket hög värme, upp till 800 C. Tänk på att rensa området runt stenen från lättantändligt material. VARNING!
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merPerennmatta. Perennmatta
118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merKlippträda istället för svartträda
Lägesrapport till SLU EkoForsk mars 2017 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (NIBIO) Introduktion Kontrollen av
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merPraktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Läs merTrekroner Parkvej. Henrik Valeur, Fredrik Fritzson och Andrea Pålsson Teknisk och ekonomisk rådgivare: Alice Tarnø
Trekroner Parkvej Henrik Valeur, Fredrik Fritzson och Andrea Pålsson Teknisk och ekonomisk rådgivare: Alice Tarnø Workshop Fredrik Fritzson, projektleder Åsa Sonjasdotter, kunstner Susanne Ulrikke Hedegaard,
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merSkaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning
lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan
Läs merRotogräs. Jordbruksinformation
Jordbruksinformation 13-2018 Rotogräs Rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet i Östergötland Åtgärder i korthet Kvickrot Skapa plats för jordbearbetning i växtföljden. Satsa på tidigt vallbrott. Utnyttja
Läs merAnmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april
MATIX - Management av Tillväxtföretag Antagningsprocess 2013 Anmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april Välkommen att söka till MATIX! För att samspelet mellan student, företag och akademi ska bli så
Läs merMossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merRedskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor
Redskapsprogram för underhåll och anläggning av ytor Introduktion AMAZONEs redskapsprogram har du råd att vara utan det vid anläggningsarbeten? AMAZONEs redskapsprogram löser nästan allt vad gäller nysådd
Läs mer