Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion

Transkript

1 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Jordbruksinformation

2 Åtgärder mot åkertistel Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Åkertistel är ett besvärligt rotogräs, men en genomtänkt strategi anpassad efter tistelns biologi samt gårdens behov och förutsättningar kan ge bra resultat. Val av växtföljd, grödor, mekaniska åtgärder är viktiga pusselbitar som vi belyser i den här skriften. Åkertisteln har ett kraftigt rotsystem Åkertistel är en perenn med ett djupt och förgrenat rotsystem. Vertikala rötter kan växa ner mot grundvattennivån, medan huvuddelen av rotsystemet finns på cm djup. De horisontella rötterna sprider plantan i sidled och kan växa flera meter per säsong från en etablerad planta. Från de horisontella rötterna skjuter nya skott upp till markytan på våren. Antal uppkomna skott på våren styrs framförallt av temperaturen. Tisteln tillväxer inte under 5 C, men tillväxten ökar markant över 8 C. Åkertistel blommar i juli/augusti. Fröna sprids med vinden tack vare en hårpensel men de sitter löst vilket gör att spridningen vanligen blir m förutom för enstaka frön. Fröet gror under hela vegetationsperioden med en topp på våren och en mindre topp på hösten. Överlevnaden är oftast inte mer än ett år i marken. Både groddplantor och rotskott är känsliga för beskuggning och utvecklas bäst i glesa grödor med god tillgång på ljus. Undvik fröspridning även om rötter och rotfragment är den vanligaste spridningsvägen. Tistelrötter klarar uttorkning ner till 5 20 % av ursprungligt vatteninnehåll och kan fortfarande producera nya skott. Nya skott kan bildas från små rotfragment (2 cm) vilket ger snabb uppkomst och tidig konkurrensförmåga. När det gäller antal nya skott är det dock det intakta rotsystemet som har störst betydelse. En nybildad planta från en rotbit kan skicka ut nya rotutlöpare efter ca 2 månader. Åkertistel växer fläckvis i fältet där orsaken till en ny tistelfläck oftast är en planta som växer upp från ett rotfragment eller en horisontell rot. I en tistelfläck finns det rötter som ligger på olika djup, vilket gör att nya skott kommer upp till markytan under en längre tid. Nya skott bildas under hela året när temperaturen är över 5 C. Flera undersökningar har visat att åkertisteln inte har någon höstvila. Däremot finns det en höstvila i åkermolke och hästhov. 2

3 Bild 1. Åkertistel (Cirsium arvense (L.) Scop.). Knut Quelprud/Korsmos ugrasplansjer NIBIO 3

4 Bild 2. Åkertistelplantor där den största precis passerat kompensationspunkten. Radsått vårvete på 50 cm radavstånd. Foto: Per Ståhl Kompensationspunkten för ett åkertistelskott är före 5-bladstadiet. När nya skott bildas förbrukar plantan reservnäring fram till kompensationspunkten då ny näring börjar lagras in i rötterna igen (blad större än 5 cm långa räknas som blad). Pågående forskning visar att kompensationspunkten ligger före 5-bladsstadiet. Gå efter de större skotten när du bedömer om ett tistelbestånd uppnått kompensationspunkten. Bearbeta eller slå av tisteln kring kompensationspunkten för att tvinga den att tömma sina rotreserver och att förhindra att tisteln samlar på sig ny näring. Konkurrens minskar tillväxten i rötterna. En träda bör därför bearbetas tidigare än vid radhackning i spannmål eller avslagning i vall där tisteln har konkurrens av en gröda. Odla konkurrenskraftiga grödor Åkertistel är känslig för beskuggning och kan inte utvecklas om grödan får övertaget. Viktiga faktorer som gynnar konkurrensen mot tisteln är: Tidig tillväxt på våren; höstraps, höstsäd, etablerade vallar, grönfoder Kraftigt rotsystem som ger vatten och växtnäringskonkurrens; täta vallar med tidig tillväxt, höstsäd Täckande växtsätt; havre bättre än korn, råg bättre än vete, klöver bättre än gräs, ärter är en riskgröda God växtnäringstillgång för att få en kraftig beståndsutveckling hos grödan Bygg en stark växtföljd, genom att välja grödor, grödkombinationer och sorter utifrån deras förmåga att konkurrera mot åkertistel. 4

5 Vallen är grunden i en säker växtföljd. Den klassiska mjölkkoväxtföljden med 2 3 år slåttervall och 3 4 år öppen odling (30 40 procent vall) ger i de flesta situationer små problem med åkertistel. Andra alternativ för vallproduktion är frövall, lusernvall för avsalu och gröngödslingsvall. Bäst effekt på tisteln har en vall som ligger minst två år. Då hinner vallen genom konkurrens ovan och under mark, i kombination med avslagning, bekämpa tisteln. Gynnsamma arter i vallen är de med tidig tillväxt och täckande växtsätt. Svinglar och rajgräs tillväxer snabbt och rödklöver och lusern har en bladmassa som täcker bra. En tät vall tvingar tistelstjälken att sträcka sig upp mot ljuset, vilket gör att mer av tisteln klipps av när du slår vallen. Bild 3. En tät vall konkurrerar bra med åkertistel. Foto: Per Ståhl Ettåriga vallar kan också ha en bra effekt speciellt om de kan kombineras med gynnsamma grödor efter vallen. Ett exempel är vitklövervall till frö följt av höstraps och sedan höstvete. Vitklöver är inte högväxande och konkurrenskraftig på det sättet men den tidiga tillväxten i kombination med avslagningen i slutet av maj och skörd av vitklöverfrö i början på augusti ger en bra konkurrenskraft. Vitklöver följs av plöjning och sådd av höstraps, som har en tidigt skuggande tillväxt på våren. Höstrapsen skördas tidigt och följs av höstsäd. Denna kombination av grödor ger bra konkurrenskraft mot åkertistel. Vitklöver och höstraps passar inte överallt men liknande kombinationer av bra grödor finns. Vitklövern kan ersättas med gröngödslingsvall eller en vall för avsalu. Höstvete följt av råg eller rågvete är bra kombinationer. En ettårig gröngödslingsvall består med fördel av rödklöver i kombination med snabbväxande rajgräs. Det ger en snabb tillväxt på våren och vallen försörjer sig själv med kväve och ger en bra förfruktseffekt. 5

6 Undvik grödor som inte trivs! Dålig höstraps är ingen bra gröda och glesa vallar ger inte den konkurrens som behövs. Vid mycket kraftiga tistelpopulationer kan det vara svårt att etablera en vall i tistelfläckarna. För att lyckas med det kan man behöva skörda insåningsgrödan som grönfoder åtminstone i de värsta delarna. Ett alternativ är insådd i renbestånd där man följer upp med putsning så att vallen får ljus och tisteln slås av vid kompensationspunkten. Viktigt är att du gör insådden tidigt på våren för att få en bra etablering och för att insådden ska komma igång innan tisteln skuggar för kraftigt i fläckarna. Grödor som inte växer bra på grund av kvävebrist släpper in tisteln. Gödsla grödan så att den kommer igång och utvecklar ett starkt rotsystem. Kombisådd av pellets med kg kväve är ingen stor gödsling men ger grödan en start som förbättrar konkurrenskraften väsentligt. Kombinera åtgärder i växande gröda Följ upp radhackning I radhackad spannmål används normalt 25 cm radavstånd. Nya resultat i vår vete och höstvete visade ingen skillnad i tisteleffekt av 25 eller 50 cm radavstånd och det var ingen skillnad på två eller tre hackningar. Försöken visade bra effekt vid höga tätheter av tistel men också att det kan ske en uppförökning efter radhackning vid låga tätheter av tistel. Detta visar att den uppföljande bearbetningen på hösten är viktig så att nybildade tistelskott inte kan växa till. Vid vårsådd kan du använda en såbill med gåsfot. Gåsfoten skär igenom på 18 cm samtidigt som grödan sås på normalt djup. Detta ger grödan ett försprång. Gör första radhackningen senast när tistelskotten har 4 5 blad. Oftast är en något tidigare tidpunkt att föredra på grund av örtogräsens utveckling. Hacka en andra gång senast när de nya tistelskotten har 4 5 blad. Vid högt ogrästryck kan det vara aktuellt med en tredje hackning i samband med eller något efter axgång. I höstsäd betyder örtogräsen mer än i vårsäd och de måste bekämpas tidigt. Låt örtogräsens utveckling bestämma den första hackningen, men hacka senast när tisteln har 4 5 blad. Upprepa hackningen när tisteln återigen har 4 5 blad, vilket ofta är strax före axgång. Odling på 50 cm radavstånd ger en 20 procent större hackad yta och hälften så många rader där tisteln kan stå kvar. I höstraps och i vissa fall i åkerböna kan du använda 50 cm radavstånd. Hacka höstraps två gånger på hösten och minst en gång på våren. En bra etablerad gröda konkurrerar bra med tisteln. 6

7 Bild 4. Radhackning vid kraftig tistelförekomst i vårvete. Åkertistel står kvar i raden efter hackning. Foto: Per Ståhl Bild 5. Radhackning i vårsäd. Foto: Per Sthål Åkerböna fungerar på 50 cm radavstånd om den odlas på en vattenhållande jord. Tillgången på vatten gör att den blir den lång och konkurrerar bra med ogräsen, även på 50 cm radavstånd. Om du satsar på 50 cm radavstånd krävs det att du hackar minst två och helst tre gånger för att få bra effekt. Det går att hacka åkerbönor tills de är ca 60 cm höga, sedan knäcks de. Genom att skära igenom raden med en gåsfotsåbill vid radsådd kan du öka effekten mot tistel. Eftersom åkerbönan sås djupt kommer du åt fler tistelskott jämfört med vid annan vårsådd. Avslagning och konkurrens hämmar tisteln Vallar konkurrerar generellt bra mot åkertistel. I en slåttervall skördas vallen flera gånger och i kombination med konkurrens från vallgrödan ger den en stark effekt mot tisteln. I en gröngödslingsvall har putsningen flera funktioner. Avslagning gör både att ogräsen och grödan inte sätter frö och att vallen blir tätare. Försöksresultat visar att vallens konkurrenskraft och tistelbeståndets styrka är viktiga för hur intensiv putsningen bör vara. Gles vall och kraftigt tistelbestånd kräver fler putsningar. Normalt görs 2 3 putsningar om vallen bryts för höstsådd. Första putsningen bör ske vid tistelns kompensationsstadium (före 5 blad) och sedan upprepas putsningarna då de nya tistelskotten har 4 5 blad (efter ca 4 veckor). Putsa helst vid torr väderlek för att undvika kväveförluster. På lätt jord bör gröngöd slings vall följas av höstraps eller vårsådd (inte höstsäd) för att minska risken för utlakningsförluster. 7

8 Avslagning i växande gröda Ogrässkärare är ett redskap som kan skära av tistel i växande spannmål före stråskjutning. Målet är att skära av tisteln utan att påverka grödan. Det kräver att tisteln sträcker på sig före grödans stråskjutning. Metoden är testad i några fältförsök och krukförsök. Resultaten visade att metoden kan användas utan att påverka spannmålsskörden om den görs före strå skjutningen. Vid effektiv avskärning (krukförsök) minskade tistelbiomassan med ca 75 procent och rotbiomassan med omkring 50 procent mätt på hösten samma år. I fältförsöken har inte samma effektivitet uppnåtts. Avskärning i kombination med en bra gröda föresenar tistelns utveckling och minskar fröproduktionen. Påverkan på antal tistlar året efter behandlingen är oklar. Bild 6. Ogrässkärare i vårsäd. Foto Per Ståhl Slå av tisteln i kombination med fånggröda En bra etablerad fånggröda kan konkurrera med tisteln under hösten. I danska försök har en fånggröda reducerat tistelbiomassan med 50 procent. Putsning kan ytterligare förstärka effekten av fånggrödan. Putsa direkt efter skörd om stubben är högre än 10 cm för att gynna fånggrödan och skada tisteln. Putsa ytterligare en gång när tisteln har 4 5 blad, Mekanisk bearbetning hämmar tisteln Plogen är det säkraste redskapet mot tistel där den går bra. Den ger fullständig genomskärning och effektiv nedmyllning av rötterna. 8

9 Kultivatorer och tallriksredskap ska ha förmåga att skära rent för att vara effektiva. Det kräver överlappande gåsfötter eller tyngre tallriksredskap. Vårplöjning kan ha en mycket bra effekt på åkertistel. Plöj när marken har blivit varm och ogräsen har börjat grönska på ytan, oftast vid månadsskiftet april/maj. Om du plöjer på vårvintern innan tillväxten kommit igång blir påverkan på tisteln betydligt mindre. Vid rätt tidpunkt ger vårplöjning en bra ogräseffekt och grödan får ett värdefullt försprång. Bäst fungerar vårplöjning på lättare jordar som inte är torkkänsliga och som ger ett bra bruk efter plöjningen (högst lättlera i lerhalt). Återpacka snabbt och så direkt efter plöjningen för att ta vara på fukten. Bild 7. Plöjning med rätt inställda förplogar är viktigt för att få full effekt på tisteln. Foto Per Ståhl Höstplöj direkt vid sen skörd på styv jord! Den viktigaste enskilda åtgärden mot tistel vid sen tröskning är plöjningen. En sen stubbearbetning hinner inte ge stor effekt och risken är att den försämrar plöjningsresultatet på lerjord. På lätt jord kan man göra en bearbetning för att avbryta tillväxten och följa upp med en vårplöjning. Utnyttja tidig skörd! Efter en tidigt skördad spannmålsgröda finns det både stor anledning och stora möjligheter att bekämpa tistel. Efter tröskning i augusti månad finns allt som behövs för snabb tillväxt; mycket ljus, oftast vatten i marken och hög temperatur. Ge då inte ogräsen fritt spelrum. Sätt in en bearbetning för att stoppa tillväxten av ogräsen, helst samma dag som tröskan lämnar fältet. 9

10 Ett återkommande problem är om halmen ska bärgas, då riskerar man att få en fördröjning som inte är bra. Försök därför att ta halm på skiften som inte har rotogräsproblem. En låg stubbhöjd minskar också biomassan, men en snabb bearbetning direkt efter skörd är det bästa. Bearbetningen behöver inte vara djup. Prioritera hög kapacitet för att hinna med stor areal på kort tid! Låt sedan ogräsen växa tillbaka och gör en upprepad bearbetning (efter ca 3 veckor) helst med ett skärande redskap som skär rent ca 10 cm ner i marken. Avsluta sedan med en noggrann plöjning på lerjorden under bra förhållanden. På lätt jord helst en vårplöjning. Träda är ett trubbigt vapen som kräver planering Vid kraftiga infektioner av åkertistel kan en åtgärd vara trädesbruk av något slag. Det kräver en genomtänkt strategi eftersom det stora djupa rotsystemet tar lång tid att svälta ut och många bearbetningar frigör mycket kväve vilket ökar risken för kväveläckage. Efter trädan är inte tisteln helt borta utan den måste följas av en konkurrenskraftig gröda för att inte förlora i effekt. Här ges några exempel på trädesåtgärder: Minisommarträda en metod från Danmark som passar bäst för ett företag som har avsättning för grönfoder: Plöj och så höstsäd i augusti. Höstsäden skördas som helsäd i början eller mitten av juni. Stubbearbeta med skärande gåsfötter eller tallrikar 2 gånger och plöj i augusti. Så fånggröda vitsenap/åkerrättika i kombination med råg. Avsluta med en sen plöjning på lerjord eller vårplöjning på lätt jord. Mekanisk träda på lerjord: Starta bearbetningen med skärande redskap direkt på hösten efter skörd. Plöj vid bra förhållanden. Bearbeta under våren när tisteln har 3 4 blad, växla med skärande redskap och pinnar (för att hålla jorden dränerande). Gå succesivt djupare ner mot plogdjup. Avsluta med plöjning eller en djup bearbetning med pinnar, före sådd av höstraps/höstsäd. Mekanisk träda på lätt jord: Bearbeta direkt efter skörd och en gång till under hösten. Vårplöj när ogräsens tillväxt kommit igång. Bearbeta när tisteln har 3 4 blad. Avsluta med plöjning och så höstraps eller höstråg alternativt en fånggröda, som du i så fall bryter med en vårplöjning och därefter sår vårsäd. Halvträda före insådd av vall i grönfoder eller i renbestånd bör endast göras på mulljord eller lätt jord där etableringen är säker. På lerjord är risken stor för dålig etablering av vallen. Bearbeta med skärande redskap och avsluta med plöjning före vallsådd senast i mitten av juni (Mellansverige) Följ upp med putsning av insådden när tisteln har 4 5 blad. 10

11 Stoppa invasionen av tistel Åkertisteln finns i de flesta åkerlandskap även om du har lyckats hålla den borta från åkern. Åkerrenar mot vägar, diken, åkerholmar och skog, är platser där den ofta finns. Tisteln sprids in i åkern både med frö och rotutlöpare. Den viktigaste spridningen sker med rotutlöpare. En buffert i form av en bearbetad remsa närmast åkerkanten hindrar rotutlöpare från att växa in i åkern. Remsan anpassas efter det redskap man har men en kultivator, fräs eller plog på omkring 1,5 m efter en liten traktor är det vanligaste. Om buffertremsor ska vara rimliga att använda krävs en bra arrondering och inte allt för små fält. När du gräver diken sprid ut vallfrö efteråt så att det blir rätt flora. Putsa renarna för att gynna rätt flora. Det hindrar också fröspridning av tistel vilket bör undvikas även om rötter och rotfragment är den vanligaste sprid ningsvägen! Ta bort de första tistlarna. Manuell plockning eller putsning är möjlig om man har ett litet bestånd av tistel med enstaka fläckar. Om man bestämmer sig för att göra en åtgärd är det mycket viktigt att man är uthållig. Putsar du ner en fläck måste du komma tillbaka med putsen två gånger till innan skörd! Putsa en gång är sämre än att inte gör något eftersom grödans konkurrens försvinner. Går du och rycker upp tisteln finns grödans konkurrens kvar men ta även bort sent uppkomna skott. Åtgärder i växtföljden Två exempelväxtföljder som visar viktiga åtgärder i växtföljden för att missgynna tisteln: Vårsäd med insådd Åtgärder mot tistel Så in vallfröet direkt på våren för att gynna vallen Vallväxtföljd Tröskväxtföljd Vårsäd med insådd av fröklöver Vall 1 Tät vall med tre skördar Vit-/rödklöverfrövall Vall 2 Bryt vallen i tid så att rapsen blir säkert etablerad Höstraps/ höstvete Åtgärder med hackning Prioritera insådden, i raderna vid sådd/efter 1:a hackningen mellan raderna, putsa efter skörd, ev hackning på hösten Radhacka tidigt, putsa i maj, viktig plöjning Radhacka i grödan, bearbeta direkt efter skörd Höstraps Satsa på en bra etablering Höstvete Radhacka på våren, bearbeta direkt efter skörd Höstvete Bearbeta direkt efter höstrapsskörden, plöj före vetesådden Åkerböna Bearbeta direkt efter veteskörden, noggrann plöjning (vårplöjning på lätt jord) Åkerböna I nästa omlopp gräsvall 2 år Noggrann plöjning efter höstvetet (ev vårplöjning), genomskärning vid sådd, radhacka Gynna vallen, hacka första vallåret 11 Åtgärder utan hackning Så in direkt på våren för att gynna vallen, putsa direkt efter skörd Putsa i maj, ev två gånger vid behov, viktig plöjning Bearbeta direkt efter skörd Bearbeta direkt efter skörd, alternativt insådd av mellangröda på våren som putsas på hösten Noggrann plöjning (ev vårplöjning) Gynna vallen

12 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: ISSN JO16:13