Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion
|
|
- Jonathan Gustav Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Jordbruksinformation
2 Åtgärder mot åkertistel Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Åkertistel är ett besvärligt rotogräs, men en genomtänkt strategi anpassad efter tistelns biologi samt gårdens behov och förutsättningar kan ge bra resultat. Val av växtföljd, grödor, mekaniska åtgärder är viktiga pusselbitar som vi belyser i den här skriften. Åkertisteln har ett kraftigt rotsystem Åkertistel är en perenn med ett djupt och förgrenat rotsystem. Vertikala rötter kan växa ner mot grundvattennivån, medan huvuddelen av rotsystemet finns på cm djup. De horisontella rötterna sprider plantan i sidled och kan växa flera meter per säsong från en etablerad planta. Från de horisontella rötterna skjuter nya skott upp till markytan på våren. Antal uppkomna skott på våren styrs framförallt av temperaturen. Tisteln tillväxer inte under 5 C, men tillväxten ökar markant över 8 C. Åkertistel blommar i juli/augusti. Fröna sprids med vinden tack vare en hårpensel men de sitter löst vilket gör att spridningen vanligen blir m förutom för enstaka frön. Fröet gror under hela vegetationsperioden med en topp på våren och en mindre topp på hösten. Överlevnaden är oftast inte mer än ett år i marken. Både groddplantor och rotskott är känsliga för beskuggning och utvecklas bäst i glesa grödor med god tillgång på ljus. Undvik fröspridning även om rötter och rotfragment är den vanligaste spridningsvägen. Tistelrötter klarar uttorkning ner till 5 20 % av ursprungligt vatteninnehåll och kan fortfarande producera nya skott. Nya skott kan bildas från små rotfragment (2 cm) vilket ger snabb uppkomst och tidig konkurrensförmåga. När det gäller antal nya skott är det dock det intakta rotsystemet som har störst betydelse. En nybildad planta från en rotbit kan skicka ut nya rotutlöpare efter ca 2 månader. Åkertistel växer fläckvis i fältet där orsaken till en ny tistelfläck oftast är en planta som växer upp från ett rotfragment eller en horisontell rot. I en tistelfläck finns det rötter som ligger på olika djup, vilket gör att nya skott kommer upp till markytan under en längre tid. Nya skott bildas under hela året när temperaturen är över 5 C. Flera undersökningar har visat att åkertisteln inte har någon höstvila. Däremot finns det en höstvila i åkermolke och hästhov. 2
3 Bild 1. Åkertistel (Cirsium arvense (L.) Scop.). Knut Quelprud/Korsmos ugrasplansjer NIBIO 3
4 Bild 2. Åkertistelplantor där den största precis passerat kompensationspunkten. Radsått vårvete på 50 cm radavstånd. Foto: Per Ståhl Kompensationspunkten för ett åkertistelskott är före 5-bladstadiet. När nya skott bildas förbrukar plantan reservnäring fram till kompensationspunkten då ny näring börjar lagras in i rötterna igen (blad större än 5 cm långa räknas som blad). Pågående forskning visar att kompensationspunkten ligger före 5-bladsstadiet. Gå efter de större skotten när du bedömer om ett tistelbestånd uppnått kompensationspunkten. Bearbeta eller slå av tisteln kring kompensationspunkten för att tvinga den att tömma sina rotreserver och att förhindra att tisteln samlar på sig ny näring. Konkurrens minskar tillväxten i rötterna. En träda bör därför bearbetas tidigare än vid radhackning i spannmål eller avslagning i vall där tisteln har konkurrens av en gröda. Odla konkurrenskraftiga grödor Åkertistel är känslig för beskuggning och kan inte utvecklas om grödan får övertaget. Viktiga faktorer som gynnar konkurrensen mot tisteln är: Tidig tillväxt på våren; höstraps, höstsäd, etablerade vallar, grönfoder Kraftigt rotsystem som ger vatten och växtnäringskonkurrens; täta vallar med tidig tillväxt, höstsäd Täckande växtsätt; havre bättre än korn, råg bättre än vete, klöver bättre än gräs, ärter är en riskgröda God växtnäringstillgång för att få en kraftig beståndsutveckling hos grödan Bygg en stark växtföljd, genom att välja grödor, grödkombinationer och sorter utifrån deras förmåga att konkurrera mot åkertistel. 4
5 Vallen är grunden i en säker växtföljd. Den klassiska mjölkkoväxtföljden med 2 3 år slåttervall och 3 4 år öppen odling (30 40 procent vall) ger i de flesta situationer små problem med åkertistel. Andra alternativ för vallproduktion är frövall, lusernvall för avsalu och gröngödslingsvall. Bäst effekt på tisteln har en vall som ligger minst två år. Då hinner vallen genom konkurrens ovan och under mark, i kombination med avslagning, bekämpa tisteln. Gynnsamma arter i vallen är de med tidig tillväxt och täckande växtsätt. Svinglar och rajgräs tillväxer snabbt och rödklöver och lusern har en bladmassa som täcker bra. En tät vall tvingar tistelstjälken att sträcka sig upp mot ljuset, vilket gör att mer av tisteln klipps av när du slår vallen. Bild 3. En tät vall konkurrerar bra med åkertistel. Foto: Per Ståhl Ettåriga vallar kan också ha en bra effekt speciellt om de kan kombineras med gynnsamma grödor efter vallen. Ett exempel är vitklövervall till frö följt av höstraps och sedan höstvete. Vitklöver är inte högväxande och konkurrenskraftig på det sättet men den tidiga tillväxten i kombination med avslagningen i slutet av maj och skörd av vitklöverfrö i början på augusti ger en bra konkurrenskraft. Vitklöver följs av plöjning och sådd av höstraps, som har en tidigt skuggande tillväxt på våren. Höstrapsen skördas tidigt och följs av höstsäd. Denna kombination av grödor ger bra konkurrenskraft mot åkertistel. Vitklöver och höstraps passar inte överallt men liknande kombinationer av bra grödor finns. Vitklövern kan ersättas med gröngödslingsvall eller en vall för avsalu. Höstvete följt av råg eller rågvete är bra kombinationer. En ettårig gröngödslingsvall består med fördel av rödklöver i kombination med snabbväxande rajgräs. Det ger en snabb tillväxt på våren och vallen försörjer sig själv med kväve och ger en bra förfruktseffekt. 5
6 Undvik grödor som inte trivs! Dålig höstraps är ingen bra gröda och glesa vallar ger inte den konkurrens som behövs. Vid mycket kraftiga tistelpopulationer kan det vara svårt att etablera en vall i tistelfläckarna. För att lyckas med det kan man behöva skörda insåningsgrödan som grönfoder åtminstone i de värsta delarna. Ett alternativ är insådd i renbestånd där man följer upp med putsning så att vallen får ljus och tisteln slås av vid kompensationspunkten. Viktigt är att du gör insådden tidigt på våren för att få en bra etablering och för att insådden ska komma igång innan tisteln skuggar för kraftigt i fläckarna. Grödor som inte växer bra på grund av kvävebrist släpper in tisteln. Gödsla grödan så att den kommer igång och utvecklar ett starkt rotsystem. Kombisådd av pellets med kg kväve är ingen stor gödsling men ger grödan en start som förbättrar konkurrenskraften väsentligt. Kombinera åtgärder i växande gröda Följ upp radhackning I radhackad spannmål används normalt 25 cm radavstånd. Nya resultat i vår vete och höstvete visade ingen skillnad i tisteleffekt av 25 eller 50 cm radavstånd och det var ingen skillnad på två eller tre hackningar. Försöken visade bra effekt vid höga tätheter av tistel men också att det kan ske en uppförökning efter radhackning vid låga tätheter av tistel. Detta visar att den uppföljande bearbetningen på hösten är viktig så att nybildade tistelskott inte kan växa till. Vid vårsådd kan du använda en såbill med gåsfot. Gåsfoten skär igenom på 18 cm samtidigt som grödan sås på normalt djup. Detta ger grödan ett försprång. Gör första radhackningen senast när tistelskotten har 4 5 blad. Oftast är en något tidigare tidpunkt att föredra på grund av örtogräsens utveckling. Hacka en andra gång senast när de nya tistelskotten har 4 5 blad. Vid högt ogrästryck kan det vara aktuellt med en tredje hackning i samband med eller något efter axgång. I höstsäd betyder örtogräsen mer än i vårsäd och de måste bekämpas tidigt. Låt örtogräsens utveckling bestämma den första hackningen, men hacka senast när tisteln har 4 5 blad. Upprepa hackningen när tisteln återigen har 4 5 blad, vilket ofta är strax före axgång. Odling på 50 cm radavstånd ger en 20 procent större hackad yta och hälften så många rader där tisteln kan stå kvar. I höstraps och i vissa fall i åkerböna kan du använda 50 cm radavstånd. Hacka höstraps två gånger på hösten och minst en gång på våren. En bra etablerad gröda konkurrerar bra med tisteln. 6
7 Bild 4. Radhackning vid kraftig tistelförekomst i vårvete. Åkertistel står kvar i raden efter hackning. Foto: Per Ståhl Bild 5. Radhackning i vårsäd. Foto: Per Sthål Åkerböna fungerar på 50 cm radavstånd om den odlas på en vattenhållande jord. Tillgången på vatten gör att den blir den lång och konkurrerar bra med ogräsen, även på 50 cm radavstånd. Om du satsar på 50 cm radavstånd krävs det att du hackar minst två och helst tre gånger för att få bra effekt. Det går att hacka åkerbönor tills de är ca 60 cm höga, sedan knäcks de. Genom att skära igenom raden med en gåsfotsåbill vid radsådd kan du öka effekten mot tistel. Eftersom åkerbönan sås djupt kommer du åt fler tistelskott jämfört med vid annan vårsådd. Avslagning och konkurrens hämmar tisteln Vallar konkurrerar generellt bra mot åkertistel. I en slåttervall skördas vallen flera gånger och i kombination med konkurrens från vallgrödan ger den en stark effekt mot tisteln. I en gröngödslingsvall har putsningen flera funktioner. Avslagning gör både att ogräsen och grödan inte sätter frö och att vallen blir tätare. Försöksresultat visar att vallens konkurrenskraft och tistelbeståndets styrka är viktiga för hur intensiv putsningen bör vara. Gles vall och kraftigt tistelbestånd kräver fler putsningar. Normalt görs 2 3 putsningar om vallen bryts för höstsådd. Första putsningen bör ske vid tistelns kompensationsstadium (före 5 blad) och sedan upprepas putsningarna då de nya tistelskotten har 4 5 blad (efter ca 4 veckor). Putsa helst vid torr väderlek för att undvika kväveförluster. På lätt jord bör gröngöd slings vall följas av höstraps eller vårsådd (inte höstsäd) för att minska risken för utlakningsförluster. 7
8 Avslagning i växande gröda Ogrässkärare är ett redskap som kan skära av tistel i växande spannmål före stråskjutning. Målet är att skära av tisteln utan att påverka grödan. Det kräver att tisteln sträcker på sig före grödans stråskjutning. Metoden är testad i några fältförsök och krukförsök. Resultaten visade att metoden kan användas utan att påverka spannmålsskörden om den görs före strå skjutningen. Vid effektiv avskärning (krukförsök) minskade tistelbiomassan med ca 75 procent och rotbiomassan med omkring 50 procent mätt på hösten samma år. I fältförsöken har inte samma effektivitet uppnåtts. Avskärning i kombination med en bra gröda föresenar tistelns utveckling och minskar fröproduktionen. Påverkan på antal tistlar året efter behandlingen är oklar. Bild 6. Ogrässkärare i vårsäd. Foto Per Ståhl Slå av tisteln i kombination med fånggröda En bra etablerad fånggröda kan konkurrera med tisteln under hösten. I danska försök har en fånggröda reducerat tistelbiomassan med 50 procent. Putsning kan ytterligare förstärka effekten av fånggrödan. Putsa direkt efter skörd om stubben är högre än 10 cm för att gynna fånggrödan och skada tisteln. Putsa ytterligare en gång när tisteln har 4 5 blad, Mekanisk bearbetning hämmar tisteln Plogen är det säkraste redskapet mot tistel där den går bra. Den ger fullständig genomskärning och effektiv nedmyllning av rötterna. 8
9 Kultivatorer och tallriksredskap ska ha förmåga att skära rent för att vara effektiva. Det kräver överlappande gåsfötter eller tyngre tallriksredskap. Vårplöjning kan ha en mycket bra effekt på åkertistel. Plöj när marken har blivit varm och ogräsen har börjat grönska på ytan, oftast vid månadsskiftet april/maj. Om du plöjer på vårvintern innan tillväxten kommit igång blir påverkan på tisteln betydligt mindre. Vid rätt tidpunkt ger vårplöjning en bra ogräseffekt och grödan får ett värdefullt försprång. Bäst fungerar vårplöjning på lättare jordar som inte är torkkänsliga och som ger ett bra bruk efter plöjningen (högst lättlera i lerhalt). Återpacka snabbt och så direkt efter plöjningen för att ta vara på fukten. Bild 7. Plöjning med rätt inställda förplogar är viktigt för att få full effekt på tisteln. Foto Per Ståhl Höstplöj direkt vid sen skörd på styv jord! Den viktigaste enskilda åtgärden mot tistel vid sen tröskning är plöjningen. En sen stubbearbetning hinner inte ge stor effekt och risken är att den försämrar plöjningsresultatet på lerjord. På lätt jord kan man göra en bearbetning för att avbryta tillväxten och följa upp med en vårplöjning. Utnyttja tidig skörd! Efter en tidigt skördad spannmålsgröda finns det både stor anledning och stora möjligheter att bekämpa tistel. Efter tröskning i augusti månad finns allt som behövs för snabb tillväxt; mycket ljus, oftast vatten i marken och hög temperatur. Ge då inte ogräsen fritt spelrum. Sätt in en bearbetning för att stoppa tillväxten av ogräsen, helst samma dag som tröskan lämnar fältet. 9
10 Ett återkommande problem är om halmen ska bärgas, då riskerar man att få en fördröjning som inte är bra. Försök därför att ta halm på skiften som inte har rotogräsproblem. En låg stubbhöjd minskar också biomassan, men en snabb bearbetning direkt efter skörd är det bästa. Bearbetningen behöver inte vara djup. Prioritera hög kapacitet för att hinna med stor areal på kort tid! Låt sedan ogräsen växa tillbaka och gör en upprepad bearbetning (efter ca 3 veckor) helst med ett skärande redskap som skär rent ca 10 cm ner i marken. Avsluta sedan med en noggrann plöjning på lerjorden under bra förhållanden. På lätt jord helst en vårplöjning. Träda är ett trubbigt vapen som kräver planering Vid kraftiga infektioner av åkertistel kan en åtgärd vara trädesbruk av något slag. Det kräver en genomtänkt strategi eftersom det stora djupa rotsystemet tar lång tid att svälta ut och många bearbetningar frigör mycket kväve vilket ökar risken för kväveläckage. Efter trädan är inte tisteln helt borta utan den måste följas av en konkurrenskraftig gröda för att inte förlora i effekt. Här ges några exempel på trädesåtgärder: Minisommarträda en metod från Danmark som passar bäst för ett företag som har avsättning för grönfoder: Plöj och så höstsäd i augusti. Höstsäden skördas som helsäd i början eller mitten av juni. Stubbearbeta med skärande gåsfötter eller tallrikar 2 gånger och plöj i augusti. Så fånggröda vitsenap/åkerrättika i kombination med råg. Avsluta med en sen plöjning på lerjord eller vårplöjning på lätt jord. Mekanisk träda på lerjord: Starta bearbetningen med skärande redskap direkt på hösten efter skörd. Plöj vid bra förhållanden. Bearbeta under våren när tisteln har 3 4 blad, växla med skärande redskap och pinnar (för att hålla jorden dränerande). Gå succesivt djupare ner mot plogdjup. Avsluta med plöjning eller en djup bearbetning med pinnar, före sådd av höstraps/höstsäd. Mekanisk träda på lätt jord: Bearbeta direkt efter skörd och en gång till under hösten. Vårplöj när ogräsens tillväxt kommit igång. Bearbeta när tisteln har 3 4 blad. Avsluta med plöjning och så höstraps eller höstråg alternativt en fånggröda, som du i så fall bryter med en vårplöjning och därefter sår vårsäd. Halvträda före insådd av vall i grönfoder eller i renbestånd bör endast göras på mulljord eller lätt jord där etableringen är säker. På lerjord är risken stor för dålig etablering av vallen. Bearbeta med skärande redskap och avsluta med plöjning före vallsådd senast i mitten av juni (Mellansverige) Följ upp med putsning av insådden när tisteln har 4 5 blad. 10
11 Stoppa invasionen av tistel Åkertisteln finns i de flesta åkerlandskap även om du har lyckats hålla den borta från åkern. Åkerrenar mot vägar, diken, åkerholmar och skog, är platser där den ofta finns. Tisteln sprids in i åkern både med frö och rotutlöpare. Den viktigaste spridningen sker med rotutlöpare. En buffert i form av en bearbetad remsa närmast åkerkanten hindrar rotutlöpare från att växa in i åkern. Remsan anpassas efter det redskap man har men en kultivator, fräs eller plog på omkring 1,5 m efter en liten traktor är det vanligaste. Om buffertremsor ska vara rimliga att använda krävs en bra arrondering och inte allt för små fält. När du gräver diken sprid ut vallfrö efteråt så att det blir rätt flora. Putsa renarna för att gynna rätt flora. Det hindrar också fröspridning av tistel vilket bör undvikas även om rötter och rotfragment är den vanligaste sprid ningsvägen! Ta bort de första tistlarna. Manuell plockning eller putsning är möjlig om man har ett litet bestånd av tistel med enstaka fläckar. Om man bestämmer sig för att göra en åtgärd är det mycket viktigt att man är uthållig. Putsar du ner en fläck måste du komma tillbaka med putsen två gånger till innan skörd! Putsa en gång är sämre än att inte gör något eftersom grödans konkurrens försvinner. Går du och rycker upp tisteln finns grödans konkurrens kvar men ta även bort sent uppkomna skott. Åtgärder i växtföljden Två exempelväxtföljder som visar viktiga åtgärder i växtföljden för att missgynna tisteln: Vårsäd med insådd Åtgärder mot tistel Så in vallfröet direkt på våren för att gynna vallen Vallväxtföljd Tröskväxtföljd Vårsäd med insådd av fröklöver Vall 1 Tät vall med tre skördar Vit-/rödklöverfrövall Vall 2 Bryt vallen i tid så att rapsen blir säkert etablerad Höstraps/ höstvete Åtgärder med hackning Prioritera insådden, i raderna vid sådd/efter 1:a hackningen mellan raderna, putsa efter skörd, ev hackning på hösten Radhacka tidigt, putsa i maj, viktig plöjning Radhacka i grödan, bearbeta direkt efter skörd Höstraps Satsa på en bra etablering Höstvete Radhacka på våren, bearbeta direkt efter skörd Höstvete Bearbeta direkt efter höstrapsskörden, plöj före vetesådden Åkerböna Bearbeta direkt efter veteskörden, noggrann plöjning (vårplöjning på lätt jord) Åkerböna I nästa omlopp gräsvall 2 år Noggrann plöjning efter höstvetet (ev vårplöjning), genomskärning vid sådd, radhacka Gynna vallen, hacka första vallåret 11 Åtgärder utan hackning Så in direkt på våren för att gynna vallen, putsa direkt efter skörd Putsa i maj, ev två gånger vid behov, viktig plöjning Bearbeta direkt efter skörd Bearbeta direkt efter skörd, alternativt insådd av mellangröda på våren som putsas på hösten Noggrann plöjning (ev vårplöjning) Gynna vallen
12 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: ISSN JO16:13
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merBekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Bekämpning av rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Östergötland 220 000 ha åker, mycket lera 42 000 ha ekoareal 2015 Ett slättområde i mitten, mellanbygd i norr och söder Mkt vatten;
Läs merÅtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Jordbruksinformation 16 2016 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Sammanfattning Kvickroten är en kväveälskare
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merÅtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merRotogräs. Jordbruksinformation
Jordbruksinformation 13-2018 Rotogräs Rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet i Östergötland Åtgärder i korthet Kvickrot Skapa plats för jordbearbetning i växtföljden. Satsa på tidigt vallbrott. Utnyttja
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merKvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen. Rotogräs Råd i praktiken
Kvickrot i radhackad raps. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen Rotogräs Råd i praktiken Jordbruksinformation 10 2011 1 Rotogräs Råd i praktiken Rotogräs är ett ökande problem särskilt på ekolo giska spannmålsgårdar.
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merRotogräs. Råd i praktiken
Rotogräs Råd i praktiken Jordbruksinformation 2 2007 Rotogräs Råd i praktiken Rotogräs är ett ökande problem hos många ekologiska lantbrukare. Det finns många besvärliga arter av rotogräs. I detta Råd
Läs merDelrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merRadhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merTraktor med plog. Foto: Per G Norén. Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken
Traktor med plog. Foto: Per G Norén Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2011 1 Mekanisk ogräsbekämpning Tänk på detta! En väl genomförd plöjning ger god ogräseffekt. Vårplöjning
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merProjektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk
Fältvandring - Tistelbekämpning i Sala Kan ny teknik underlätta kontrollen av tistlar i ekologisk odling? Hos Tomas Svensson finns två försök med tistelreglering m.h.a. ogrässkäraren. Det är en ny maskin
Läs merOgräsharvning 1 Jordbruksinformation
Ogräsharvning Jordbruksinformation 02 2015 1 Ogräsharva rätt I den här skriften redovisar vi hur du kan ogräsharva effektivt och undvika negativa effekter på gröda och miljö. Ogräsharvning har bara effekt
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merNya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling
Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merVäxtföljder i ekologiskt lantbruk
Ekologisk växtodling Växtföljder i ekologiskt lantbruk Foto: Lennart Svedlund Växtföljder i ekologiskt lantbruk Text: Gösta Roempke, Hushållningssällskapet i Uppsala Allmänt om växtföljder Syftet med växtföljden
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merHöstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merFamilj: Asteraceae (a), Compositae, korgblommiga växter (a2).
Åkertistel - Cirsium arvense (L.) Scop. (a) Familj: Asteraceae (a), Compositae, korgblommiga växter (a2). Latinskt synonym: Serratula arvensis L. (a). Ekonomisk betydelse Ekonomisk betydelse (1-5): 3 (1).
Läs merSeminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge Åkermolke och Åkertistel Erfarenheter från tistelskäraren, jordbearbetning och växtföljder Anneli
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merBekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merOgräsharvning i fält. Råd i praktiken
Ogräsharvning i fält Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2005 Broschyren innehåller råd och tips för lämplig ogräsharvningsteknik. Delar av texten bygger på sammanfattade synpunkter från enkätsvar
Läs merOgräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Projektansvarig: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Box 743, 75 7 Uppsala Mål Lägesrapport 27
Läs merÄr vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Läs merDelredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk
Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), och Theo Verwijst, Institutionen för växtproduktionsekologi,
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merBekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs mer13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merLärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merEkologisk odling på Logården 1992-2002
Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets
Läs merTidig och sen växtreglering
Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merEKOLOGISK VALLFRÖODLING
EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:
Läs merGåsanpassad växtodling. Skaraborg Rapport 1_2019 Per Hansson
Gåsanpassad växtodling Skaraborg Rapport 1_2019 Per Hansson Gåsanpassad växtodling Grågåsens skador på lantbruksgrödor kan i många fall bli betydande för lantbrukare i Hornborgasjöns närhet. Målsättningen
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merDelredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas
Delredovisning 2009 Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Saghi Anbari, Henrik Eckersten, Bengt
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merHur använder jag min CombCut? Tips & Råd
Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär
Läs merRenkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merÅKERTISTEL BIOLOGI OCH ICKE-KEMISK BEKÄMPNING (CANADIAN THISTLE - BIOLOGY AND NON-CHEMICAL CONTROL)
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet ÅKERTISTEL BIOLOGI OCH ICKE-KEMISK BEKÄMPNING (CANADIAN THISTLE - BIOLOGY AND NON-CHEMICAL CONTROL) Författare: Sara Nordenhäll Examinator: Allan Andersson Sveriges
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merOgräsens biologiska egenskaper
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsens biologiska egenskaper av Ann-Marie Dock Gustavsson Ogräsens biologiska egenskaper Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Foto framsida: Louis Vimarlund
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merdosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning
dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning www.jordbruksverket.se Dosnyckel (finns även på www.jordbruksverket.se/vsc) För att dosnyckeln ska vara användbar krävs att sprutan uppfyller kraven vid funktionstest.
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merReducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Läs merReducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Läs merEtablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs mer