Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad majs

Transkript

1 Årsrapport till SLU koorsk för år 2, 2009 Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad majs Projektavarig: wa Magnuski, SLU, t. för Växtproduktioekologi, ox 7043, Uppsala ewa.magnuski@vpe.slu.se Projektgrupp: Per Ståhl, S Rådgivning gri Linköping, per.stahl@hush.se östa Roempke, S oult, Uppsala, gosta.roempke@hush.se Syftet med projektet är att identifiera verksamma, ickekemiska ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk odlad majs och deras betydelse för skörden och fodervärde. Projektet innehåller två försöksserier. serien irekt ogräsbekämpning i ekologiskt odlad majs studeras olika strategier för mekanisk bekämpning och flamning. serien Näringsförsörjninge betydelse för ogräskontroll i ekologiskt odlad majs studeras effekten på ogräs av näringe placering, mängd och tidpunkt för tillförsel. akgrund Ogräs är ofta ett stort problem vid majsodling. Trots att majsen under goda förhållanden växer snabbt är den en svag ogräskonkurrent i tidiga stadier (t.ex. all m. fl. 199 pga. låg planttäthet per ytenhet och långsam tillväxt vid låga temperaturer. Majs behöver en jordtemperatur på 810 grader för att kunna gro, vilket gör att grödan utvecklas långsamt under kalla vårar. en långsamma tidiga utvecklingen av bestånden gör att ogräsen hinner etablera sig och ackumulera mycket resurser innan majsen blir konkurrekraftig. Under förutsättning att ogräsbekämpningen inte misslyckas helt och ogräsen växer över majsen är det framför allt konkurreen om näring som är allvarlig (Rajcan & Svanton, 2001) och försök har visat att mycket ogräs i majsfältet har stora negativa effekter på skörd och kvalité av grödan (Mikkelsen m. fl ör att inte hämma majse tillväxtpotential gäller det därför att i princip hålla marken ogräsfri. et är också viktigt att mika uppförökningen av ogräsen i majsen så att negativa effekter senare i växtföljden förebyggs. n framgångsrik ogräsreglering bygger på en samverkan mellan metod och teknik. en dak försöksserie testades elva olika strategier för mekanisk ogräsbekämpning och två för flamning (Mikkelsen m. fl 200. ör mekanisk ogräsbekämpning användes bl.a. falsk såbädd, blindharvning, ogräsharvning, radhackning och kupning i olika kombinationer. örsöken tyder på att det är möjligt att bekämpa ogräs mellan raderna medan ogräset i raden är betydligt mer svårbekämpat. och stärkelsemängd mikade med ökad ogräsmängd i raderna. På lerjordar var det ingen bekämpningsstrategi som effektivt kunde bekämpa ogräs i raderna. Undersökningar i olland har visat att skrappinne och roterande fingerhjul, som arbetade i raderna, kan ha en bekämpningseffekt på upp till 85 ( Placeringen av gödsel har i tidigare undersökningar (Thomsen 2007) visat sig fördelaktig för majse tillväxt. När gödsel placeras nära plantan mikar risken för utlakning och ogräs som växer mellan raderna har begräad tillgång till näring och blir således mindre konkurrekraftig.

2 irekt ogräsbekämpning i ekologiskt odlad majs. Syftet med försöken var att identifiera verksamma, ickekemiska ogräsbekämpningsmetoder och deras betydelse för skörden och fodervärde. Ogräsbekämpning bestod av olika strategier för mekanisk bekämpning och flamning. ör mekanisk ogräsbekämpning används bl.a. falsk såbädd, blindharvning, ogräsharvning, radhackning och kupning i olika kombinationer. Åtgärder tillämpades vid tre olika tidpunkter: före sådd, efter sådd till majse 12 bladstadium och efter majse 2 bladstadium. Material och metoder Två fältförsök lades ut 2009 i Vilöv och nislinge, Skåne län. örsöksplan: alsk såbädd före sådd av majs i samtliga led.. lamning (i raden). lamning (i raden) + Radhackning mellan raderna 1). lamning (i raden) + [Radhackning mellan raderna + skrappinnar (i raderna)] 1). lindharvning + 1 ogräsharvning. lindharvning + 1 ogräsharvning + Ogräsharvning mellan raderna efter uppkomsten av majs, vid behov. lindharvning + 1 ogräsharvning + [Radhackning mellan raderna 1). lindharvning + 1 ogräsharvning + [Radhackning mellan raderna + skrappinnar (i raderna) ] 1). lindharvning + 1 ogräsharvning + Radhackning mellan raderna 1) + fånggröda. lindharvning + 1 ogräsharvning + [Radhackning mellan raderna + fingerhjul (i raderna)] 1). lindharvning + 1 ogräsharvning + [Radhackning mellan raderna 1) + kupning] 3). lindharvning + 1 ogräsharvning + [Radhackning mellan raderna 1) + turbokupning] 3) lamning utförs under utveckling av majse 2:a blad, led lindharvning utförs senast när majsgrodden är ca 1 cm lång, led. Ogräsharvning (i och mellan raderna) utförs efter uppkomsten av majs men innan majsen har 12 blad vid torr väderlek, helst i ogräse hjärtbladsstadium, led k. Övriga ogräsbehandlingar utförs efter majse 2bladsstadium, led,,, enligt: Ogräsharvning mellan raderna i led upprepas vid behov. 1) ehandling skall utföras mit en gång ånggrödan i led sås i samband med sista radhackningen. 3) upning & turbokupning i led resp (i och mellan raderna) ska ersätta den sista radhackningen eller komplettera denna om & endast om en radhackning utförs. ehandling i led utförs varje gång som behov av ogräsbekämpning fastställs i led. ehandling i led utförs varje gång som behov av ogräsbekämpning fastställs i led. örsöken var tvåfaktoriellt randomiserade blockförsök med en rutstorlek på 6 x 15 m. e samlade effekterna av bekämpningsåtgärderna studeras genom bestämningar av ogräse och gröda biomassa och av gröda avkastning och fodervärde. Ogräsräkning och vägning gjordes vid tre tillfällen: före första aktor 2 (se försöksplan), tre veckor efter sista ogräsbehandling och i andra delen av augusti. Räkningar och vägningar gjordes artvis vid andra och tredje tillfällen. Ogräset iamlades i 4 provrutor om 0,25 m 2 per försöksruta. örsöken skördades i mitten av oktober. Vid skörden togs prover på biomassa på

3 500g per ruta. essa prover analyserades vidare på och fodervärde, bl.a. stärkelse, protein, socker och växttråd. Vid skörden bestämdes även plant/kolv andelen. örekommande sjukdomar och iektsangrepp graderas under växtsäsongen. örutsättningarna på de olika försöksplatserna fin i Tabell 1 Tabell 1. örutsättningarna för försöken ordart örfrukt Sort Utsädesmängd Sådatum Sådjup röda uppkomst, datum Ogräsräkning och vägning, datum, datum Vilöv mmh Sa Vall Ravenna frö/ha 08/05 5 cm 24/05 1) 02/06, 20/07, 3) 17/08 13/10 örsöksplats nislinge mmh sa Vall Ravenna frö/ha 11/05 5 cm 26/05 1) 02/06, 21/07, 3) 18/08 15/10 Resultat rönmassaskördar var högre i Vilöv än i nislinge. arna i Vilöv varierade mellan 40,7 och 56,2 ton/ha medan skördarna i nislinge varierade mellan 13,5 och 42,8 ton/ha. enomsnittlig grönmassaskörd i Vilöv var 51,4 ton/ha och i nislinge 36,7 ton/ha. På båda försöksplatserna var skördarna signifikant skilda från led där ogräsbekämpning bestod huvudsakligen av flamning. skörden på båda försöksplatser varierade mellan 3,5 och 16,9 ton ts/ha (Tabell 2 och 3). medeltal var skörden i Vilöv 15,5 ton/ha med 30,2 och i nislinge 8,8 ton/ha med 24,2. Vilöv var skördarna lägre i i leden, och än i övriga led. nislinge.var skörden lägre i led än i övriga led. Tabell 2. skörd och grönmassa sammaättning. örsöksplats Vilöv Stärkelsehalhalt Råprotein Socker halt ton/ha SL Rel. tal ,9 15,8 16,9 14,3 16,1 16,1 16,0 14,5 16,7 16,3 15,9 15,5 16,3 2 30,4 30,6 30,7 31,9 30,4 29,1 28,4 2 31,2 3 30,2 28,5 3 41,3 43,1 38,9 40,6 38,8 35,1 39,1 41,9 38,8 38,7 10,3 10,2 9,9 10,2 9,9 10,2 10,1 3,9 3,0 3,2 4,0 3,7 3,6 3,8 4,3 3,2 3,2 3,2 3,6 N 3 41,4 38,0 38,8 4 38,3 4 42,8 40,3 37,9 39,6 3 Signifika:,,,,,,,.,,,,.,,,,,,.

4 Tabell 3. skörd och grönmassa sammaättning. örsöksplats nislinge Stärkelsehalhalt Råprotein Socker halt ton/ha SL Rel. tal ,5 10,1 10,5 7,6 9,1 10,1 9,1 9,5 8,8 16,6 25,7 24,6 24,4 25,6 24,2 22,6 24,5 23,9 23,6 23,3 24,1 24,2 15,1 21,7 20,3 1 19,6 20,4 23,1 20,7 17,4 18,5 16,5 1 8,8 1 9,8 9,9 7,6 7,2 6,2 7,1 6,7 7,0 6,4 6,9 7,1 7,1 6,9 6,9 N 48,5,3 49,8 48,5 48,3 47,4,4 46,9 5 48,6 52,0 48,2 Signifika:,,,,,,,,.,.,.. et fan ingen statistiskt signifikant skillnad mellan leden i halterna av, stärkelse, råprotein, socker eller N inom de ekilda försöken. skörd och grönmassa sammaättning i medeltal för två försök presenteras i Tabell 4. Tabell 4. skörd och grönmassa sammaättning. Medeltal för två fältförsök halt Stärkelsehalt Råprotein N Rel. tal ton/ha Rel. tal Rel. tal Rel. tal Rel. tal , , , , ,0 SL 13,9 Ogräs e mest förekommande ogräsarterna i Vilöv var lomme, målla, trampört, viol och åkerbinda. nislinge dominerade målla, pilört, åkerbinda och åkerspergel. ffekten av olika bekämpningsstrategier varierade inom platserna och mellan platserna. Vilöv reducerade strategierna vikten av det totala örtogräset mellan 93 och 31 jämfört med led, där ogräsbekämpning bestod av flamning i raden (Tabell 5). lamning följd av radhackning och skrappinnar reducerade totala ogräsvikten med 93. Lika bra effekt hade flamning följd av radhackning och blindharvning följd av en ogräsharvning, radhackning och kupning. e två metoder reducerade ogräsen med 81. nislinge fan det mer ogräs i led än i de flesta övriga led; effekten på örtogräs totalt varierade

5 mellan 89 och 11 (Tabell 6). lamning följd av radhackning och skrappinnar och blindharvning följd av en ogräsharvning, radhackning och kupning reducerade totala ogräsvikten med åde i Vilöv och i nislinge var mikningen av den totala ogräsvikten signifikant enbart i jämförelse med effekten efter blindharvning följd av en ogräsharvning. Tabell 5. Vikt av de mest förekommande ogräsarterna, övriga örtogräs och örtogräs total tre veckor efter sista ogräsbehandlingen och 3) i mitten av augusti. örsöksplats Vilöv SL Lomme 16,0 3,7 11,7 142,1 22,7 1,0 67,2 481,1 53,7 1,0 918,3 222,7 32,3 17,7 92,7 95,7 58,0 71,3 Trampört 47,7 1,0 12 Viol 19 27,7 44,7 144,7 47,7 6 41,3 41,3 3,7 82,3 53,3 Åkerbinda 335, ,7 367,7 431,0 5,7 707,7 641,0 107,0 46 Övriga örtogräs 421,3 13,7 43,7 180,7 184,0 24,3 34,0 8,0 34,7 238,3 189,9 Örtogräs total 13,0 278,3 101, ,7 558,0 614,0 996, ,0 823,0 1074,3 Örtogräs total 3) 694,0 258,0 177,0 1525,7 821,3 443,0 502,0 312,0 382,7 580,7 491,3 Signifika:Lomme,,,,,,,,.. Övriga örtogräs,,,,,,.,,,,,,,,. Örtogräs total,,,,.,,,,,,.3),,.,,,.,.,,. 535,1 Tabell 6. Vikt av de mest förekommande ogräsarterna, övriga örtogräs och örtogräs total tre veckor efter sista ogräsbehandlingen och 3) i mitten av augusti. örsöksplats nislinge SL 941,7 186,7 34, , ,0 108,0 394,3 512,7 Pilört 826, ,3 726,7 604,3 376,7 225,0 296,3 595,3 118,0 103,0 Åkerbinda,7 62,3 54,0 54,0 7,7 95,0 36,0 16,3 82,3 16,7 88,0 Åkerspergel 361,0 51,7 32,7 272,3 142,7 75,3 127,7 35,0 83,7 22,0 51,7 Övriga örtogräs 68,7 73,3 14,0 27,7 3,0 4,0 2,3 5,0 4,7 5 Örtogräs total 2298,3 617,0 262,0 2040,7 7,7 738,0 560,7 532,3 885, ,0 1233,4 Örtogräs total 3) 2013, ,0 1915,0 1726,7 1626,3 1243,0 1032,0 953,7 156,7 1016,7 1030,9 Signifika:,,,,,,,,,,,,,,.,,. Övriga örtogräs,,,,,,,,.,,,,,,. Örtogräs total,,,,,.,,,,,,,,,. 3),,,,,.,,,,,.

6 v de arter som förekom på båda försöksplatser var det endast målla som visade statistiskt signifikanta skillnader mellan leden (Tabell. 7). Tabell 7. Vikt av målla och örtogräs total. Medeltal för två fältförsök Örtogräs total 2021/ /08 02/ / /08 Rel. tal Rel. tal Rel. tal Rel. tal Rel. tal , , SL ,8 518, ,5 753,6 Näringsförsörjninge betydelse för ogräskontroll i ekologiskt odlad majs. Syfte med försöken var att testa hypotesen att det går att förbättra effekten av ogräsbekämpningen genom att dela gödselgivan och att placera gödseln i alutning till majsen i stället för att bredsprida den. Näringe betydelse för ogräskontroll studerades med avseende på placering, mängd och tidpunkt. 1) Näringen placeras på hela ytan resp. vid majskärnan, liten eller stor näringsmängd och 3) näringen placeras som en hel giva vid sådd eller som en delad giva dvs. placerad vid sådd och vid 3bladstadium. Två fältförsök lades ut 2009 i Vilöv och nislinge, Skåne län. örsöksplan: Placering av gödsel.... redspridning redspridning redspridning redspridning Tid för gödsling: vid sådd Nötflyt kg N ha iofer 1031 kg N ha 1 Tid för gödslig: då majsen är vid 3bladstadium Nötflyt iofer 1031 kg N ha 1 kg N ha redspridning 1 + radmyllning 2 redspridning 1 + radmyllning 2 redspridning 1 + radmyllning 2 redspridning 1 + radmyllning

7 örsöken var tvåfaktoriellt randomiserade blockförsök med en rutstorlek på 6 x 15 m. Näringe betydelse för ogräskontroll studeras genom bestämningar av ogräse och gröda biomassa och av gröda avkastning och fodervärde. Ogräsbekämpningen bestod av: falsk såbädd före majssådden, blindharvning innan majsen kom upp, ogräsharvning efter majsen uppkomst och 23 radhackningar efter majse 2 bladsstadium. Ogräsen räknades och vägdes vid två tillfällen: före 23 radhackningar, efter majse 2 bladstadium, och 23 veckor efter sista radhackning. Räkningar och vägningar gjordes artvis. Ogräset iamlades i 4 provrutor om 0,25 m 2 per försöksruta. örsöken skördades i mitten av oktober. Vid skörden togs prover på biomassa på 500g per ruta. essa prover analyserades vidare på och råprotein. örekommande sjukdomar och iektsangrepp graderades under växtsäsongen. örutsättningarna på de olika försöksplatserna fin i Tabell 1 Tabell 1. örutsättningarna för försöken ordart örfrukt Sort Utsädesmängd Sådatum Sådjup röda uppkomst, datum Ogräsräkning och vägning, datum, datum Vilöv mmh lsa Vall Ravenna frö/ha 08/05 5 cm 24/05 1) 02/06 20/07 13/10 örsöksplats nislinge mmh lsa Vall Ravenna frö/ha 11/05 5 cm 25/05 1) 02/06 22/07 15/10 Resultat rönmassaavkastningen var högre i nislinge än i Vilöv. nislinge varierade skördarna mellan 37,5 och 4 ton/ha (Tabell 2 och 3). redspridning följd av radspridning av 90 eller 180 kg N/ha ökade skördarna med 27 jämfört med bredspridning av 90 kg N/ha. nbart bredspridning av 180 kg N/ha gav 20 höggre skörd än bredspridning av 90 kg N/ha. Vilöv varierade skördarna mellan 37,5 och 4 ton/ha och var inte signifikant skilda mellan leden. skörden i Vilöv var högre än i nislinge. medeltal gav skörden i Vilöv 13,7 ton/ha och 35,1. Motsvarande värden i nislinge var 11 ton/ha och 24,7. nislinge gav bredspridning av gödsel följd av radgödsling 20 högre skörd. et fan ingen statistiskt signifikant skillnad mellan leden i, stärkelsehalt, sockerhalt eller N inom ekilda försöken. Vilöv var råproteinhalten högre i led med 180 kg N/ha än i led med 90 kg N/ha.

8 Tabell 2. skörd och grönmassa sammaättning. örsöksplats Vilöv Probvärde rönmassa ton/ha 37,4 38,1 38,0 42,3 4 36,3 40,2 41,3 3 ton/ha 13,3 13,5 13,0 14,5 14,7 12,5 14,3 14,2 13,8 35,4 35,4 34,2 34,4 36,7 34,4 35,7 34,2 35,1 Råproteinhalt 8,8 1 8,6 N 41,2 39,5 41,4 40,6 3 42,6 3 41,7 40,7 Tabell 3. skörd och grönmassa sammaättning. örsöksplats nislinge rönmassa ton/ha 3 37,5 46,8 41,7 4,7 4 46,4 ton/ha 9,8 11,4 9,9 12,9 10,8 12,6 11,8 25,3 24,0 24,3 23,7 26,2 23,7 25,4 25,4 Råproteinhalt 8,9 9,1 9,6 9,8 N,7 49,9 46,4 50, ,1 4 Probvärde 44,5 11,2 24,7 48,6 Signifika: rönmassa,,. Ogräs e mest förekommande ogräsarterna i Vilöv var målla, viol och åkerbinda. nislinge dominerade målla, pilört, åkerbinda, viol och åkerspergel. ffekten av olika gödslingsstrategier varierade mellan platserna. Vilöv fan det 20 mer örtogräs totalt i led med bredspridning och radmyllning än i led med bara bredspridning (Tabell 4). vävegiva eller tidpunkt för gödsling har inte påverkat den totala ogräsvikten. nislinge fan det inga signifikanta skillnader mellan leden (Tabell 5). Ökad kvävegiva mikade vikterna av viol i Vilöv med 59, och av åkerbinda med 20. nislinge fan det inga signifikanta skillnader mellan leden i vikt för ekilda ogräsarter.

9 Tabell 4. Vikt av de mest förekommande ogräsarterna, övriga örtogräs och örtogräs tre veckor efter sista ogräsbehandlingen. örsöksplats Vilöv Övriga Örtogräs örtogräs total Probvärde 15,3 2 13,3 32,3 20,7 1,7 22,3 3,3 14,3 Viol 23,0 3 17,0 7,3 91,3 2 14,7 35,3 27,8 Åkerbinda ,0 321,3 310,3 618,7 527,0 506,0 532,3 2,7 13,0 0,7 1,7 537, , ,7 558,3 543,0 571,7 519,5 Tabell 5. Vikt av de mest förekommande ogräsarterna, övriga örtogräs och örtogräs total tre veckor efter sista ogräsbehandlingen. örsöksplats nislinge Övriga Örtogräs örtogräs total Åkerspergel 400,7 371,0 64, ,7 124,7 221,7 362,0 266,2 567,0 293,7 575,3 311,3 347,0 432, ,7 0,5 Pilört 306, ,3 152,0 327,0 113,7 223,0 222,3 236,5 Viol 1,3 4,7 4,0 3,4 Åkerbinda 127,3 355,7 202,7 194,7 120,3 218,0 80,3 6,3 306,2 0,7 23,3 20,3 1,0 6,8 1402,3 1155, , ,7 1427,3 1183,0 Refereer Mikkelsen, jurhuus, Thomsen & amgaard Mekanisk renholdelse af majs. røn Viden Markbrug 248, 6 pp. all M. R, Swanton. L. & ndersson. W The critical period of weed control in grain corn (Zea mays). Weed Sci. 40: Rajcan. & Swanton Understanding maizeweed competition: Resource competition, light quality, and the whole plant. ield rops Res. 71: Thomsen lternative metoder til dyrkning af økologiske majs. Plantekongres enmark