Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö
|
|
- Frida Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Rapport januari 21 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka både hur olika mängder samt olika former av organisk kvävegödsel påverkar skörden vid ekologisk vallfröodling av timotej, ängssvingel- och rajsvingel(hykor). Frågeställning 1. Vilket är totalbehovet av kväve till Hykor (rajsvingel) och hur ser den optimala fördelningen höst/vår ut? 2. Hur ska kväve i form av organisk gödsel fördelas lämpligast mellan höst och vår för att ge hög avkastning och liten risk för växtnäringsläckage? 3. Hur fungerar rötrest som gödselmedel jämfört med nötflytgödsel i timotejfröodling? Del 1. Kvävetillförsel till Hykor frövall (rajsvingel) Två försök lades ut i en förstaårsvall av Hykor hösten 28 på Västergården, söder om Mellerud i Dalsland och, och Skänninge i Östergötland. Försöksplanen redovisas nedan. I försöket utanför Skänninge ersattes nötgödseln ut mot Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt. Bakgrunden till försöket är att ta fram mer kunskap om gödslingsstrategin till rajsvingel Hykor. Metodik 29 Två försök lades ut hösten 28 i en första årsvall med rajsvingel Hykor enligt försöksplan (tabell 1). Det ena låg söder om Mellerud i Dalsland (L HR 864). Det andra försöket låg utanför Skänninge i Östergötland (L HR 865). I försöket utanför Skänninge byttes nötgödseln ut mot Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt. Tabell 1. Försöksplan. Led Behandling A Ogödslat B Flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept.) och 6 kg NH 4-N på våren. C Flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept.) och 8 kg NH 4-N på våren. D Flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 1 kg NH 4-N på våren E Flytgödsel nöt 14 kg NH 4-N/ha efter sista putsning (mitten av sept) F Biofer kg 6 N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 6 kg N på våren. G Biofer kg 6 N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 8 kg N på våren. H Biofer kg N/ha efter sista putsning (mitten av sept) och 1 kg N på våren I Biofer 1-3-1, 14 kg N/ha efter sista putsning (mitten av sept) Gödsling Försöket utanför Mellerud (HR 864) höstgödslades med nöt flytgödsel den 1 oktober. Biofer spreds den 3 oktober. Vårgödslingen skedde den 9 mars med Biofer och den 3 maj med nötflyt. Försöket utanför Skänninge (HR 865) höstgödslades den 26 september 28 och vårgödslades den 1 april 29.
2 De flytande gödselmedlen spreds med en slangspridare och Biofer spreds med en valsspridare. Skott- och axräkning Axräkningen genomfördes rutvis längs 2*1 sträckmeter i led A, B, E och H. Den genomfördes den 2 juli på Västergården, Mellerud (HR 864), och den 15 juli i Skänninge (HR 865). Ogräsräkning Ogräsen skulle räknas och dess biomassa bestämdas omkring 1 juli. Det fanns dock inga ogräs på någon av försöksplatserna. Graderingar Mognadstid dokumenterades rutvis och stråstyrkan graderades rutvis i samband med strängläggning eller direktskörd. Skörd Försöket utanför Mellerud (HR 864) stränglades den 17 juli och tröskades 5 dagar senare dvs. den 22 juli. Försöket utanför Skänninge (HR 865) direkttröskades den 29 juli. Fröskörden vägdes rutvis och torkades ner till 1% vattenhalt. Hela fröskörden skickades till Hushållningssällskapets försöksstation, Sandby gård, Kristianstad, där den grovrensades rutvis. En finrensning gjorde därefter på Frökontrollen i Örebro. Där analyserades vattenhalt, tusenkornvikt och renvaruhalt ledvis. Provtagningar Vid anläggning togs ett generalprov av matjorden, som analyserades på jordart, mullhalt, ph, P- AL, K-AL och K-HCl (tabell 2). Tabell 2. Jordanalyser på försöksplatserna L HR 864 (Mellerud) och L HR 865 (Skänninge) Mellerud Skänninge ph 6,8 6,8 P-AL 5,7 8,3 K-AL Mg-AL 9,5 17 Ca-AL K/Mg 1,6 1,3 kvot P-HCl 6 62 K-Hcl Cu-HCl 9,1 18 Lerhalt Finler 26 Mullhalt 4,6 2,4 Sand grovmo Jordart mmhml nmhml Före gödsling på våren togs ett profilprov general -3 respektive 3-6 cm. Efter skörd tog rutvisa profilprov i led A, C, E, G och I på -3 respektive 3-6 cm. Profilproverna analyserades på NO 3 -N, NH 4 -N och Total N på Agrolab AB (tabell 3).
3 Tabell 3. Jordens innehåll av kväve i april 29 försök L HR 864 (Mellerud) och L HR 865 (Skänninge) Nivå NH 4-N NO 3-N Summa N Mellerud -3 iu iu iu 3-6 iu iu iu Skänninge -3 7,8 4,8 12, ,8 1,4 3,2 Vinass och flytgödsel analyserades på torrsubstans (Ts) och näringsinnehåll i samband med spridning (tabell 4). Tabell 4. Innehåll av växtnäring i flytgödsel och Vinass, L HR 864 (Mellerud) och L HR 865 (Skänninge) Ts (%) Total N (kg/ton) NH 4-N (kg/ton) P (kg/ton) K (kg/ton) Flyt iu 3,3 2,1 iu iu Vinass 59,5 34,3 1,15,4 57,76 Anläggning av nya försök Två nya försök lades ut i en Hykor frövall hösten 29 enligt försöksplanen i tabell 5. Det ena ligger söder om Mellerud i Dalsland och det andra i utanför Skänninge i Östergötland. Försöksplanen redovisas nedan. I försöket utanför Skänninge byttes nötgödseln ut mot Vinass på grund av svårigheter att få tag på nötflyt. Tabell 5. Försöksplan. Led Behandling A. Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september B Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N vid tillväxten start på våren vårvintern fram till tillväxten start C Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N vid tillväxten start på våren D Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och flytgödsel nöt 1 kg NH 4-N vid tillväxten start på våren E Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september kompletterat med flytgödsel nöt 6 kg NH 4-N/ha i mitten av okt F Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och Biofer 1-3-1, 6 kg N vid tillväxten start på våren G Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och Biofer 1-3-1, 8 kg N vid tillväxten start på våren H Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september och Biofer 1-3-1, 1 kg N vid tillväxten start på våren I Flytgödsel nöt 8 kg NH 4-N/ha utlagt av lantbrukaren i mitten av september kompletterat med Biofer 1-3-1, 6 kg N/ha i mitten av okt
4 Resultat 29 Försöket söder om Mellerud (HR 864) Skillnaden i avkastning i HR 864 mellan ogödslat led och flytgödsel-leden är signifikant (figur 1, tabell 6). Det är ingen signifikant skillnad mellan ogödslat led och leden gödslade med Biofer Det finns det inte heller mellan något av leden gödslade med Biofer eller mellan leden gödslade med flytgödsel. Den högsta avkastningen erhölls i ledet gödslats med 6 NH 4 -N på hösten + 1 kg NH 4 -N på våren via nötflyt. I tabell 4 redovisas även renvaruhalt, tusenkornvikt och axräkningar. Figur 2 visar att sambandet mellan antal ax och skörd är starkt för tre av behandlingarna där axräkningen utfördes. skörd (kg ha -1 ) c ab Ogödslat Flytgödsel, nöt H 6 + V 6 ab Flytgödsel, nöt H 6 + V 8 a Flytgödsel, nöt H 6 + V 1 Flytgödsel, Biofer 1- nöt H H 6 + V 6 Biofer H 6 + V 8 Biofer H 6 + V 1 Figur 1. Avkastning (vid 15% vth) för olika gödselmedel och givor i försöket med Hykor (HR 864), Mellerud ab bc abc c abc Biofer H 14
5 Tabell 6. Skörd, renvaruhalt, tusenkornvikt, skott- och axräkning i Hykor (HR 864),Mellerud Behandling Skörd Rel tal Renvaruhalt (%) Tkv (g) Stråstyrka Ax (st/m 2 ) (-1) Ogödslat , Flytgödsel, nöt H 6 + V , Flytgödsel, nöt H 6 + V ,4 83 Flytgödsel, nöt H 6 + V ,7 9 Flytgödsel, nöt H , Biofer H 6 + V ,6 9 Biofer H 6 + V ,7 89 Biofer H 6 + V , Biofer H ,6 86 CV% Prob F1 LSD 12,8 <,5 155 antal (st m -2 ) skörd (kg ha -1 ) Figur 2. Samband mellan axräkning och skörd av Hykor vid olika kvävegödslingsbehandlingar.
6 Av tabell 7 framgår att markens innehåll av restkväve efter skörd varierar mellan 2 och 41 kg total N/ha. Det skiljer minst 1 kg total N/ha mellan ogödslat och gödslade led. Högst kvävemängd återfinns i led med hög flytgödselgiva på våren. Tabell 7. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve - 6 cm efter skörd i försöket (HR 864) Mellerud Behandling NH 4-N NO 3-N Tot N Ogödslat 12,5 7,4 19,9 Flytgödsel H 6 + V 6 Flytgödsel H 6 + V 8 31,3 9,4 4,7 Flytgödsel H 6 + V 1 Flytgödsel H 14 16,4 11,9 28,3 Biofer H 6 + V 6 Biofer H 6 + V 8 19,2 8,6 27,8 Biofer H 6 + V 1 Biofer H 14 16,1 11, 27,2 Prob F1 is is is Försöket i Skänninge (HR 865) Avkastningsnivån i (HR 865) var lägre än i försöket i Mellerud (HR 8694). Här är skillnaden mellan ogödslat led och gödslade led signifikant oberoende av gödselmedel och giva (figur 3, tabell 6). Den högsta avkastningen erhölls i leden som gödslades med Vinass 6 kg total N på hösten + 8 på våren eller 14 kg total N på hösten. I tabell 8 redovisas även renvaruhalt, tusenkornvikt och axräkningar. Samband mellan skörd och axantal visas i figur e Ogödslat c Vinasse H 6 + V 6 ab Vinasse H 6 + V 8 b Vinasse H 6 + V 1 a Vinasse H 14 d Biofer H 6 + V 6 d Biofer H 6 + V 8 cd Biofer H 6 + V 1 bc Biofer H 14 Figur 3: Avkastning (vid 15% vth) för olika gödselmedel och givor i försöket med Hykor (HR 865) i Skänninge
7 Tabell 8. Skörd, renvaruhalt, tusenkornvikt och axräkning i i Hykor (HR 865) Skänninge Behandling Skörd Rel tal Renvaruhalt Tkv (g) Stråstyrka Ax (st/m 2 ) (%) -1 Ogödslat , Vinass H 6 + V , Vinass H 6 + V ,2 31 Vinass H 6 + V ,9 28 Vinass H , Biofer H 6 + V ,3 94 Biofer H 6 + V ,3 91 Biofer H 6 + V , Biofer H ,4 76 CV, % Prob F1 LSD F1 16,9, Diagramrubrik 16 R 2 =, ax (st m -2 ) skörd (kg ha -1 ) Figur 4. Samband mellan skörd och axantal i hykor med olika kvävegödslingsbehandlingar I D ledet (6 kg total N på hösten + 1 kg total N på våren i form av Vinass) var stråstyrkan lägst (tabell 9) vilket sannolika har påverkat skördeutfallet negativt. Det finns inga signifikanta skillnader i mängden mineralkväve efter skörd mellan de olika behandlingarna (tabell 9).
8 Tabell 9. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve på nivån -6 cm efter skörd i försöker HR 865, Skänninge Behandling NH 4-N NO 3-N Tot N Ogödslat 2,8 8,2 1,9 Vinass H 6 + V 6 Vinass H 6 + V 8 3,2 8,7 11,8 Vinass H 6 + V 1 Vinass H 14 2,6 1,6 13,1 Biofer H 6 + V 6 Biofer H 6 + V 8 2,6 9,3 12 Biofer H 6 + V 1 Biofer H 14 3,2 9,9 13,1 Prob F1 is is is Graderingen av stråstyrka visar att alla led som gödslats med givor högre än 6 kg total N på våren i form av Vinass har lägre stråstyrka. Biofer har inte påverkat stråstyrkan på detta sätt. Del 2. Kvävegödslingsstrategi i ängssvingelfrö En demonstration anlades hösten 28 insåningsåret i en ängssvingelvall enligt försökplan (tabell 1). Demonstration ligger söder om Mellerud i Dalsland. Den totala givan har höjts och fördelning höst kontra vår har ändrats sedan ansökan 27. Total N-NH 4 giva 12 kg/ha. Tabell 1 Försöksplan,. Total N-NH 4 giva 12 kg/ha. Led %-andel på hösten %-andel på våren A 3 7 B 5 5 C 7 3 Vallen såg inte så bra ut efter vintern. I samband med att ogräsräkningen skulle göras togs beslutet att kassera demonstrationen på grund av att vallen var för dålig. Resultatet skulle inte kunna användas till något Del 3. Gödslingsstrategi i timotejfrövall Här avser vi att ta fram kunskap om hur en rötrest fungerar som gödselmedel jämfört med nötflytgödsel, Biofer och Vinass vid odling av timotejfrö. Bakgrunden är att tillgången och prisbilden på ekologiska gödselmedel förändras. Tillgången på Vinass som tidigare använts frekvent i ekologisk produktion har minskat. En ny produkt som skulle kunna vara lämplig är rötrester från biogasanläggningar. Tillgången på denna produkt kommer troligtvis att öka.
9 Metodik 29 Två försök lades ut våren 29 i första årsvallar av timotej. Den ena anlades öster om Brålanda i Dalsland (HR 961); sort Grindstad. Detta försök fick en 2 ton nötflyt och 1 ton Biofer 7-9- på hösten den 15 september. Det andra försöket anlades i sorten Alexander, i Fjugesta (HR 962) Örebro-län. Denna timotejfrövallen var inte höstgödslad 28. Försöksplanen ändrades 28 något ifrån den ursprungliga. Givan reducerades från 6 respektive 1 kg N/ha till 5 respektive 9 kg N/ha. Samma plan användes 29 som 28. Planen redovisas i tabell 11. Tabell 11. Försöksplan. Led Behandling A Ogödslat B Flytgödsel nöt 5 kg NH 4-N/ha vid tillväxtens början på våren C Flytgödsel nöt 9 kg NH 4-N/ha vid tillväxtens början på våren D Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren E Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren F Rötrest 5 kg N/ha vid tillväxtens början på våren G Rötrest 9 kg N/ha vid tillväxtens början på våren H Vinass 5 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren I Vinass 9 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren Gödsling I försöket i Dalsland HR 961 gödslades leden med flytgödsel och rötrest den 25 mars. Datum för när Biofer och Vinass spreds saknas. Försöket utan Fjugesta (HR 962) gödslades något senare. Biofer spreds den 17 april medan övriga led gödslades 7 maj. De flytande gödselmedlen spreds med en slangspridare och Biofer spreds med en valsspridare. Axräkning I samband med gödsling räknades skotten rutvis. Axräkning genomfördes rutvis längs 2 x 1 sträckmeter. Ogräsräkning Ogräsen räknades och dess biomassa bestämdes omkring 1 juli. Ogräset insamlas i 4 provrutor om,25 m 2 per försöksruta. Provrutorna placeras så att de så väl som möjligt representerade det genomsnittliga ogräsbeståndet i försöksrutan. De i led A vanligast förekommande arterna redovisas artvis, resterande som övriga ettåriga örtogräs eller övriga fleråriga örtogräs. Kvickrot och andra skadegräs vägde men räknades inte. Resultatet redovisas inte i denna sakredovisning 2. Graderingar Mognadstiden dokumenterades rutvis och stråstyrkan graderades rutvis i samband med strängläggning Skörd Försöket utanför Fjugesta (HR 962) direkttröskades den 16 augusti. Försöket utanför Brålanda (HR 961) stränglades den 22 augusti. Strängarna lyftes efter 15 dagar (6 september) och tröskades den 8 september.
10 Fröskörden vägdes rutvis och torkades ner till 1% vattenhalt. Hela fröskörden skickades till Sandby gård, Kristianstad, där den grovrensades rutvis. En finrensning gjorde därefter på Frökontrollen Mellansverige AB,Örebro. Där analyserades vattenhalt, tusenkornvikt och renvaruhalt ledvis. Provtagningar Vid anläggning togs ett generalprov av matjorden, som analyserades på jordart, mullhalt, ph, P- AL, K-AL och K-HCl (tabell 12). Tabell 12. Jordanalyser på försöksplatsen HR 962 (Fjugesta) och HR 961 (Brålanda) Fjugesta Brålanda ph 6,3 6,7 P-AL 3,1 8,5 K-AL 6,6 14 Mg-AL 4,6 13 Ca-AL K/Mg 1,4 1,1 kvot P-HCl K-HCl Cu-HCl 8,2 11 Lerhalt 23 Finler Mullhalt 2,9 Sand 15 grovmo Jordart mmh moll nmh mjll Före gödsling på våren togs ett profilprov general -3 respektive 3-6 cm. Efter skörd tog rutvisa profilprov i led A, C, E, G och I på -3 respektive 3-6 cm. Profilproverna analyserades på NO 3 -N, NH 4 -N och Total N (tabell 13). Tabell 13. Jordens innehåll av kväve i april 29 försök 962 (Fjugesta) och 961 (Brålanda) Nivå NH 4-N NO 3-N Summa N Fjugesta -3 5,9 3,6 9,5 3-6 < 1,5 2,7 4,2 Brålanda -3 1,7 6, 16, , 1,1 16,1 Rötrest, Vinass och flytgödsel analyserades i samband med spridning. Innehållet redovisas i tabell 14 och 15. Tabell 14. Gödselmedlens innehåll av växtnäring, HR 962 (Fjugesta) Fjugesta Ts Total N NH 4-N P K C/N (%) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) Flyt 7,1 3,6 2,2,5 2,99,41 Rötrest iu 2,3 1,7 iu iu iu Vinass iu iu iu iu iu iu
11 Tabell 15. Gödselmedlens innehåll av växtnäring, HR 961 (Brålanda) Brålanda Ts (%) Total N (kg/ton) NH 4-N (kg/ton) P (kg/ton) K (kg/ton) Flyt iu 5,6 2,3 iu iu Rötrest iu 2,3 1,7 iu iu Vinass iu iu iu iu iu Resultat 29 Försöksplatsen utanför Brålanda (HR 961) Alla gödslingbehandlingarna hade effekt på skörden. Högst skördeökning fanns i leden med 9 kg NH 4 -N som flytgödsel eller som rötrest. Avkastningen i leden med flytgödsel skiljer sig inte signifikant år mot leden med rötrest på respektive gödslingsgiva (tabell 16, figur 5). Renvaruhalt, tusenkornvikt, skott- och axantal redovisas i tabell 12. Skörden hade starkare samband med axantal jämfört med skottantal (figur 6). Tabell 16: Avkastning,, renvaruhalt (%), tusenkornvikt (g)t och ax i försöket utanför Brålanda (HR 961) Behandling Tkv (g) Skörd 15% vth Rel tal Renvaruhalt (%) Stråstyrka (-1) (2/7) Ax (st/m 2 ) Ogödslat , Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha ,5 95 Flytgödsel 9 kg NH 4-N/ha , Biofer kg N/ha ,4 1 Biofer kg N/ha , Rötrest 5 kg N/ha ,4 95 Rötrest 9 kg N/ha , Vinass 5 kg tot N/ha ,5 99 Vinass 9 kg tot N ,4 583 CV, % Prob F1 LSD F1 5,8,1 61 Av tabell 11 framgår att det inte var någon större skillnad på antalet skott i de olika leden. Det tyder på att beståndet var jämnt på försöksplatsen. Antalet ax är orimligt högt i förhållande till antalet ax. Detta bör undersökas.
12 Timotej e b a d bc b c a cd c Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4- N/ha Flytgödsel 9 kg NH4- N/ha Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N Figur 5: Avkastning i försöket HR 961 Brålanda Diagramrubrik R 2 =,8596 ax (st m -2 ) skörd (kg ha -1 ) Figur 6. Samband mellan skörd och skott- och axantal i timotej med olika kvävegödslingsbehandlingar (HR 961) Brålanda. Kväveanalyserna som i detta försök endast togs ledvis efter skörd visar inga skillnader (tabell 17).
13 Tabell 17. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve på nivån -6 cm efter skörd i försöket (HR961) Brålanda. Behandling NH 4 -N -6 NO 3-N -6 Tot N -6 Ogödslat 8,5 5,2 13,7 Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha Flytgödsel 9 kg NH 4-N/ha 8,8 4,6 13,5 Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha 12,4 4,1 16,6 Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha 11,8 3,9 15,7 Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N 7,6 3,9 11,4 Prob F1 is is is Försöksplatsen utanför Fjugesta (HR 962) Ogödslat led har signifikant lägre skörd jämfört med gödslade led (tabell 18, figur 7). Det finns inga signifikanta skillnader i avkastning mellan leden med flytgödsel 9 kg NH 4 -N, Biofer kg total N, Rötrest 9 kg total N och Vinass 5 kg total N. Sambanden mellan skörd och axvisas i figur 8. Tabell 18: Avkastning,, renvaruhalt (%), tusenkornvikt (g) och ax i försöket utanför Fjugesta (HR 962) Behandling Skörd 15% vth Rel tal Renvaruhalt (%) Tkv (g) Stråstyrka (-1) (14/7) Ax (st/m 2 ) Ogödslat , Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha ,4 98 Flytgödsel 9 kg NH4-N/ha , Biofer kg N/ha ,4 76 Biofer kg N/ha , Rötrest 5 kg N/ha ,4 51 Rötrest 9 kg N/ha , Vinass 5 kg tot N/ha ,5 33 Vinass 9 kg tot N/ha , CV, % Prob 1 LSD F1 8,,1 55
14 6 5 d c ab a bc bc ab ab ab Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4- N/ha Flytgödsel 9 kg NH4- N/ha Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N/ha Figur 7. Avkastningen i försöket HR 962, Fjugesta Diagramrubrik 6 55 ax (st m -2 ) 5 45 R 2 =, skörd (kg ha -1 ) Figur 8. Sambandet mellan skörd och skott- respektive axantal i timotejfrö med olika kvävegödslingsbehandlingar (HR962) Fjugesta. Det fanns inga tydliga skillnader mellan mineralkväve i jorden efter skörd (tabell 19). Ingen statistisk analys kunde utföras eftersom analyserna utfördes ledvis.
15 Tabell 19. Markens innehåll av ammonium-, nitrat- och totalkväve på nivån -6 cm efter skörd i försöker HR 962, Fjugesta Behandling NH 4 tot -6 NO 3-6 Tot N -6 Ogödslat 9,6 3,9 13,5 Flytgödsel 5 kg NH 4-N/ha Flytgödsel 9 kg NH 4-N/ha 6,7 4,6 11,3 Biofer kg N/ha Biofer kg N/ha 1 4,7 14,7 Rötrest 5 kg N/ha Rötrest 9 kg N/ha 5,8 5,1 1,9 Vinass 5 kg tot N/ha Vinass 9 kg tot N/ha 9,8 3,1 12,9 Prob F1 is is is Diskussion Avkastningen i försöket utanför Fjugesta (HR 962) var generellt sett lägre än avkastningen i försöket utanför Brålanda (HR961). Jorden på försöksplatsen utan Fjugesta (HR 962) innehöll 9,5 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån -3 cm och < 4,2 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån 3 6 cm. På den andra försöksplatsen, utanför Brålanda (HR 961), var kväveinnehållet högre, 16,7 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån -3 cm samt 16,1 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån 3 6 cm. Denna försöksplats gödslades med 2 ton nötflytgödsel samt 1 ton Biofer 9-4- den 15 september 28. Grindstad är något tidigare i sin utveckling än Alexander och behöver därför kväve tidigare (Wallenhammar, 1998). Den höga kvävehalten i jorden på försöksplatsen utanför Brålanda (HR 961) innan vår gödslingen den 25 mars gynnade Grindstads utveckling. Optimalt antal ax/m 2 i Grindstad och Alexander är ( Wallenhammar och Anderson, 27.) Axräkningen visar att beståndet med Grindstad (HR961) var mycket glest i det ogödslade ledet (tabell 12). De led som gödslats med Vinass och Biofer hade något mindre ax än optimalt antal medan beståndet i leden med rötrest och nötflyt var tätt. Bestånden i alla led av Alexander på försöksplatsen utanför Fjugesta (HR9692) var glest (tabell 12). Glesats var det ogödslade ledet och Biofer ledet. Litteraturlista Casler, M.D., Peterson, P.R., Hoffman, L.D, Ehlke, N.J., Brummer, E.C., Hansen, J.L, Mlynarek, M.J., Sulc, M.R., Henning, J.C., Undersander, D.J. Pitts, P.G., Bilkey, P.C. and Rose-Fricker, C.A. 22. Natural selection for survival improver freezing tolerance, forage yield, and persistence of Festulolium. Crop Science 42, Deleuran, L.C, Boelt, B & Gislum, R. 25. Grön Viden Frøavl af rajsvingel (Festulolium). Markbrug nr 313, oktober. Danmarks JordbrugsForskning. DLF-trifolium, 27. Fröavl, Dyrkningsvejledning, Rajsvingel. DLF (Danske Landboforeningers Frøforsyning)-Trifolium. Halling, 25. Vallväxter till slåtter och bete. Sortval för södra och mellersta Sverige 25/26 s 44. Ekologi och Växtproduktionslära. SLU. Uppsala Källander, I. 25. Ekologiskt lantbruk odling och djurhållning. Natur och kultur, Danmark.
16 Nilsson, B. 25. Kvävestrategier i ängssvingelfrövall. Försöks- och forskningsrapport, Frö och Oljeväxtodlarna. Sakrapport 28 Metodik 28 Två försök lades ut våren 28 i en första årsvall med timotej som inte höstgödslats. Det ena låg öster om Frändefors i Dalsland (HR 861 L6-2); sort Grindstad. Det andra försöket utfördes i sorten Ragnar väster om Örebro (HR 862 L6-1). Försöksplanen ändrades något ifrån den ursprungliga. Givan reducerades från 6 respektive 1 kg N/ha till 5 respektive 9 kg N/ha. Planen redovisas nedan. Försöksplan: A. Ogödslat B. Flytgödsel nöt 5 kg NH 4 -N/ha vid tillväxtens början på våren C. Flytgödsel nöt 9 kg NH 4 -N/ha vid tillväxtens början på våren. D. Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren E. Biofer kg N/ ha vid tillväxtens början på våren F. Rötrest 5 kg N/ha vid tillväxtens början på våren G. Rötrest 9 kg N/ha vid tillväxtens början på våren H. Vinass 5 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren I. Vinass 9 kg tot N/ha vid tillväxtens början på våren.. Gödsling I försöket i Örebro (L6-1) gödslades leden med Biofer den 21 april medan övriga led gödslades 2 maj. Försöket i Dalsland (L6-2) gödslades något tidigare. Leden med flytgödsel, Vinass och rötrest gödslades 17 april och leden med Biofer den 18 april. De flytande gödselmedlen spreds med en slangspridare och Biofer spreds med en valsspridare. Det finns osäkerhet om vilken mängd kväve som spreds i Vinass-leden i försöket i Närke. Mängden kväve i led H och I blev högre än planerat på grund av att spridaren inte var korrekt inställd. Skott- och axräkning I samband med gödsling skulle skotten ha räknats rutvis. Detta genomfördes aldrig på grund av ett fel i PM. Axräkning genomfördes rutvis längs 2 x 1 sträckmeter. Resultatet redovisas i tabell 1. Ogräsräkning Ogräsen räknades och dess biomassa bestämdes omkring 1 juli. Ogräset insamlas i 4 provrutor om,25 m 2 per försöksruta. Provrutorna placeras så att de så väl som möjligt representerade det genomsnittliga ogräsbeståndet i försöksrutan. De i led A vanligast förekommande arterna redovisas artvis, resterande som övriga ettåriga örtogräs eller övriga fleråriga örtogräs. Kvickrot och andra skadegräs vägde men räknades inte.. Resultatet redovisas i tabell 2. Graderingar Mognadstid dokumenterades rutvis och stråstyrkan graderades rutvis i samband med skörd
17 Skörd Försöket utanför Örebro (L6-1) stränglades den 25 juli., och tröskades den 27 juli. Försöket i Dalsland L stränglades den 25 juli och tröskades den 1 augusti. Fröskörden vägdes rutvis och torkades ner till 1% vattenhalt. Hela fröskörden skickades till Sandby gård, Kristianstad, där den grovrensades rutvis. En finrensning gjorde därefter på Frökontrollen i Örebro. Där analyserades vattenhalt, tusenkornvikt och renvaruhalt ledvis. Provtagningar Vid anläggning togs ett generalprov av matjorden, som analyserades på jordart, mullhalt, ph, P- AL, K-AL och K-HCl (tabell 1). Tabell 1. Jordanalyser på försöksplatsen L6-1 (Örebro) Örebro ph 6 P-AL 7,1 K-AL 7,8 Mg-AL 3,2 Ca-AL 71 K/Mg kvot 2,4 P-HCl 5 K-Hcl 52 Cu-HCl 2,8 Lerhalt 7 Finler 5 Mullhalt 3,6 Sand 7 grovmo Jordart mmhlsa Före gödsling på våren togs ett profilprov general -3 respektive 3-6 cm. Efter skörd tog rutvisa profilprov i led A, C, E, G och I på -3 respektive 3-6 cm.. Profilproverna analyserades på NO 3 -N, NH 4 -N och Total N (tabell 2). Alla prover från försöket L6-2 (Dalsland) har blivit förstörda eller har försvunnit med undantag av profilprovet som togs på våren. Jordarten på försöksplatsen i Dalsland var en lera Tabell 2. Jordens innehåll av kväve april 28 försök L6-1 (Örebro) och L6-2 (Dalsland) Nivå NH 4 -N NO 3 -N Summa N Örebro -3 6,1 3,7 9, ,4 4,7 8,1 Dalsland -3 2,1 31,9 34, 3-6 2,6 15,1 17,6 Rötrest, Vinass och flytgödsel analyserades i samband med spridning. Innehållet redovisas i tabell 3. Proverna från försöket L6-2 (Dalsland) är borta. Tabell 3. Gödselmedlens innehåll av växtnäring, L6-1 (Örebro) Örebro Ts Total N NH 4 -N P K
18 (%) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) (kg/ton) Flyt 7,5 4,3 1,9,76 3,6 Rötrest 1,3 2,1 1,5,12,57 Vinass 57,1 71,8,64 88 Resultat 28 Avkastningsnivåerna, som redovisas i tabell 1, visar att avkastningen i försöket L6-1 (Örebro) var generellt lägre än i försöket L6-2 (Dalsland) samtidigt som kväveeffekterna var betydligt högre. Jorden på försöksplatsen för L6-1 (Örebro) innehöll 9,9 kg/ha NO 3 -N och NH 4 -N på nivån - 3 cm. På den andra försöksplatsen L6-2 (Dalsland) var kväveinnehållet mycket högre, 34 kg/ha. Avkastningspotentialen skiljer även mellan sorten Grindstad och Ragnar. Grindstad har en högre potential (Wallenhammar och Anderson, 27). Grindstad är något tidigare i sin utveckling än Ragnar och behöver därför kväve tidigare (Wallenhammar, 1998). Den höga kvävehalten i jorden innan gödslingen på försöksplatsen L6-2 (Dalsland) gynnade Grindstads utveckling. Troligen var kvävetillgången god redan på hösten. I försöket L6-1 (Örebro) tillfördes det flytande kvävet när marken bar på den fukthållande mojorden vilket blev senare än spridningstidpunkten för Biofer-leden. Förfrukten till timotejen i försöket L6-1 (Örebro) var korn. Vallfröet hade spridit med en rampspridare (Tive jet). Resultatet från axräkningen visade att etableringen och/eller uppkomsten inte lyckades riktigt. Beståndet var något glest (tabell 1). Optimalt antal ax i ett bestånd av Ragnar är ca 6 ax/m 2 (Wallenhammar och Anderson, 27). Alla skördeökningarna i jämförelse med nollrutan i försöket L6-1 (Örebro) är signifikanta. Högst skörd erhölls i ledet med 9 kg NH 4 -N i form av nötflyt och i ledet med 5 kg N i form av Vinass. Mängden Vinass som spreds är osäker. Troligtvis var givan mycket högre än planerat, uppskattningsvis ca 13%. Att den högsta givan av Vinass gav lägre skörd beror på liggbildning, vilket erfarenhetsmässigt ger en sämre inlagring. I försöket L6-2 (Dalsland) var det sorten Grindstad. Optimalt antal ax/m 2 i Grindstad är ca 65. Axräkningen visar att beståndet var tätt (tabell 1) Avkastningen i nollrutan på försöket L6-2 (Dalsland) var drygt 5 kg/ha. Det indikerar att jorden hade en hög kväveleverande förmåga. Skördeökningarna i leden med låg giva av Biofer, rötrest och Vinass är signifikanta. Högst avkastning gav de försöksled som fick 9 kg N/ha i form rötrest eller Biofer. Ledet med 9 kg N i form av Vinass gav något lägre skörd. Torrsubstanshalten i rötresten var låg, ca 1,3 %. Innehållet av kväve var 2,3 kg/ton varav 1,2 kg/ton var NH 4 -N (tabell 3). I Vinass är allt kväve organiskt och måste omvandlas innan växten kan ta upp det. Tabell 4. Avkastning, antal ax och tusenkornvikt i försöket L (Dalsland) och L6-1 (Örebro). Dalsland L Örebro L6-1-28
19 Led Renvaruskörd ts Relativ skörd Ax (st/m 2 ) 27/7 Tusenkornvikt (g) Renvaruhalt (%) Renvaruskörd ts Relativ skörd Ax (st/m 2 ) 27/7 Tusenkornvikt (g) Renvaruhalt (%) A ,5 98, ,5 95,14 B ,5 96, ,5 98,6 C ,5 93, ,6 96,31 D ,5 96, ,5 98,1 E ,5 96, ,5 97,92 F ,4 95, ,5 97,75 G ,5 97, ,5 97,33 H ,6 96, ,6 98,1 I ,5 95, ,6 96,2 CV % 12,9; OBS 36; Prob. F1* LSD F1 67 CV% 8,8; OBS 36; Prob. F1 *; LSD F1 86
20 5 7 Renvaruskörd (kg ts/ha) Antal ax (st/m2) Renvaruskörd ts Ax (st/m2) 27/7 A B C D E F G H I Led Figur 1. Avkastning av renvara och antal ax/m 2 i försöket L6-2 (Örebro) Renvaruskörd (kg ts/ha) Antal ax (st/m2) Renvaruskörd ts Ax (st/m2) 27/7 1 2 A B C D E F G H I Led Figur 2. Avkastning av renvara och antal ax/m 2 i försöket L6-2 (Dalsland)
21 Renvaruskörd (kg ts/ha) Antal ax (st/m2) Renvaruskörd ts Ax (st/m2) 27/7 A B C D E F G H I Led Figur 3: Genomsnittlig avkastning av renvara och antal ax/m 2 för i båda försöken L6-1 och L6-2. Tabell 5. Ogräsräkning i försöket L6-1 (Örebro) Ogräs - ettåriga st/m 2 Ogräs - ettåriga g/m 2 Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4-N/ha Flytgödsel 9+ kg NH4-2 2 N/ha Biofer kg NH4-N /ha Biofer kg NH4-N /ha Rötrest 5 kg NH4-N /ha 1 1 Rötrest 9 kg NH4-N /ha Vinass 5 kg NH4-N /ha Vinass 9 kg NH4-N /ha Förgätmigej g/m 2 Förgätmigej st/m 2 Våtarv g/m 2 Våtarv st/m 2 Viol st/m 2 Viol g/m 2 Ogräs fleråriga st/m 2 Ogödslat Flytgödsel 5 kg NH4-N/ha flytgödsel 9+ kg NH4-N/ha Biofer kg NH4-N/ha Biofer kg NH4-N/ha Rötrest 5 kg NH4-N/ha Rötrest 9 kg NH4-N/ha Vinass 5 kg NH4-N/ha Vinass 9 kg NH4-N/ha ogräs fleråriga g/m 2 Tabell 6. Ogräsräkning i försöket L6-2 (Dalsland) Örtogräs total (g/m 2 ) Svinmålla g/m 2 Svinmålla st/m 2 Åkerfräken g/m 2 Åkerfräken st/m 2 Övriga örtogräs st/m 2 Övriga örtogräs g/m 2
22 Tabell 7. Profilprov efter skörd L6-1 (Örebro) Led Nivå (cm) NH 4 -N NO 3 -N Total N A -3 5,7 2,2 7,9 A ,4 4,4 A -6 8,7 3,6 12,3 B -3 5,9 1,8 7,7 B 3-6 3,1 1,5 4,6 B ,3 12,3 C -3 6,9 2,5 9,4 C 3-6 5,2 2,4 7,5 C -6 12,1 4,9 16,9 D -3 7,3 2,1 9,3 D 3-6 3,3 < 1,4 4,7 D -6 1,6 < 3,5 14 E -3 4,1 < 1,2 5,3 E 3-6 3,2 < 1,3 4,5 E -6 7,3 < 2,5 9,8 F -3 4,9 <1,2 6 F 3-6 3,6 1,5 5,1 F -6 8,5 2,7 11,1 G -3 6,3 1,5 7,7 G 3-6 3,2 1,9 5 G -6 9,5 3,4 12,7 H -3 5,4 1,9 7,3 H 3-6 4,3 2,1 6,4 H -6 9,7 4 13,7 I -3 7,9 16,2 24,1 I 3-6 3,8 6,7 1,5 I -6 11,7 22,9 34,6 Analyserna av restkväve efter skörd visar att grödan tagit upp det tillförda kvävet. I ogödslat led fanns 12,3 kg/ha (tabell 7) och i övriga försöksled varierar kväveinnehållet mellan 11,7 och 13,7 kg/ha. Försöksled C där 9 kg /ha N tillförts som Nötflyt visar något högre värde 16,7 kg, medan restkvävet i led I, där sannolikt >1 kg/ha N tillförts uppgick till 34,6 kg. Sammanfattningsvis har de platsbundna förutsättningarna som jordens kvävelevererande förmåga stor betydelse för grödans start och val av kvävegiva och gödselmedel. Vinass har fungerat bättre på försöksplatsen i Örebro vilket sannolikt kan tillskrivas den kapillära fukten Medan rötrest fungerat bäst i Dalsland Referenser: Wallenhammar, A-C Kvävegödsling till timotejfrövall (Phleum pratense L). In: Seed Production. The Nordic Association of Agricultural Scientists, report no. 121 pp Wallenhammar, A-C & Anderson, LE. Seed production of various timpthy (Phleum pratense L) cultivars as affected by seeding rates. Seed production in the northern light. Porceedings of the Sixth International Herbage Seed Conference, Gjennestad, Norway 18-2 June
Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2
Kvävegödslingsstrategier I ekologisk fröproduktion av timotej (Phleum pratense L.) och rörsvingelhybrid (Festuca arundenacea x Lolium multiflorum) Hykor Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck
Läs merVäxtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24
Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merHöstgödsling i ekologisk timotejfrövall
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Höstgödsling i ekologisk timotejfrövall Slutrapport, dnr: 4.1.18-11193/13 Eva Stoltz och Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet/HS 1 Konsult AB, Örebro, 2015-03-19
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merTimotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling
Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Anpassa gödslingstidpunkt och kvävemängd efter sort och vallålder. Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro läns hushållningssällskap Fröodling är en intressant
Läs merSäkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merNPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merKvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merMellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merMellangrödor före sockerbetor 2000
Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merFÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010
FÄLTKORT 2003 OS3-926A E-90-2001 03D010 Försöksserie: N-gödsling till ängssvingelfrövall Försöksvärd: Per-Erik Gustafsson Björketorpet, Skänninge Försöksled Kg kväve per hektar F-led Höst Vår, tidigt Vår,
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Läs merMellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport
2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco
Läs merFÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr
Skördeår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS6-9201 062348 Försöksserie: Timotejfrövall. Sortförsök 2003-05-13 Försöksvärd: Hushållningssällskapet Jbr.omr.: 1 Tel.: Gård/by/ort: Ormastorp försöksstation, VALLÅKRA
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merGödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K Svinflyt (nedmyllad)
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2010 SIDA 1 ADB-NR: 05B067 LÄN-FNR: E-116-2010 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Birger Olai Åkerby, Motala Svinflyt (nedmyllad) 2010-04-23 30000 60 SORT: Taunus SÅTT DEN:
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs merUttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merR E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merEKOLOGISK VALLFRÖODLING
EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2006 SIDA 1 ADB-NR: 05A799 LÄN-FNR: E-071-2006 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Granath Vinberga Gård, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: JORDART: MÅTTLIGT
Läs merETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merEftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263
Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263 Anna-Karin Krijger och Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg och Ingemar Gruvaeus, SW Seed Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta
Läs merHushållningssällskapets försöksgård Helgegården Box 9084, Kristianstad
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2012 SIDA 1 Vallmo Vallmo Stat: Vallmo Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av PAPSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2
Läs merFörsöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merKVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB För tredje året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av två fasta givor på 140 och 180 kg N på våren. Serien
Läs merKväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 SÅTT DEN: 20090417 KG/HA: 270 PHVÄRDE: 6.2 0.2 Mavrik 20090713 20090515 DC 12 R E S U L T A T: UTSKRIFTSDATUM: 20110805 Balders Balders Stat: Balders
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K FÖRFRUKT: JORDART: VÄXTSKYDD DATUM BEH ENL PLAN GRÖDANS UTV.STADIUM PH-VÄRDE:
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 ADB-NR: 05A958 LÄN-FNR: E-065-2008 JBR.OMR: 12a GRÖDA: Rödklöverfrö Eije Steen Åsby, Väderstad SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: JORDART: VÄXTSKYDD DATUM
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs mer