EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA"

Transkript

1 EKOLOGISK VALLFRÖSKOLA Ett samarbetsprojekt mellan HS Konsult AB, Örebro, Hushållningssällskapet Väst och Hushållningssällskapet Kristianstad Finansierat av EU och svenska staten genom KULM- programmet Författare: Ann-Charlotte Wallenhammar 1

2 Slutrapport Ö. Ekologisk vallfröskola Deltagande län: Örebro, Skåne och Västra Götaland Huvudsökande: HS Konsult AB, Örebro Samordning och sammanställning har utförts av Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro Sammanfattning Under 2005 och 2006 har samtliga ekologiska vallfröproducenter i Mälar- Hjälmarbydgden, Värmland, Västra Götaland, Skåne och Halland inbjudits att delta i ekologisk vallfröskola som drivits i samarbete mellan Örebro län, Västra Götalands län och Skåne län. Elva fältvandringar, fem kurstillfällen och två studieresor har genomförts. Sex demonstrationsodlingar har anlagts i rödklöver, timotej och ängssvingel för att visa effekterna av reglering vid sådd med radavstånd 12, 24,36 och 48 cm. Två demonstrationsodlingar i andraårsvall av timotej och ängssvingel har skördats och visar att skörden vid stora radavstånd ökar andra vallfröåret. I ängssvingel ökar skörden betydligt. Två putsningsdemonstrationer i rödklöver under olika klimatförhållanden visar tydliga effekter på såväl som gröda. Fyra skördedemonstrationer i rödklöver och timotej har inspirerat lantbrukare att stränglägga grödan före tröskning för att säkerställa en smidig skörd med jämn vattenhalt. Intresset från lantbrukare har varit stort och många har åkt stora avstånd för att delta i aktiviteterna. Putsning av rödklöver för att bekämpa, främst balders, och för att säkerställa en jämnare blomning och högre skörd fick ett genombrott efter studieresan till Skåne Inledning Under de senaste åren har arealen av ekologiskt vallfrö ökat mycket snabbt och vi har tagit ett stort steg framåt med målsättningen att nå 100 ekologiskt vallfröutsäde. Arealen har ökat från 500 ha 2002 till strax över 2000 ha år Arealen nådde 2943 ha 2006, vilket placerar Sverige som nästa största producent av vallfrö efter Danmark (Pedersen, 2006), och andelen ekologiskt producerat vallfrö uppgår till ca 20 av totala vallfröarealen i landet Den snabba ökningen har gjort att många nya odlare har kommit in på marknaden, varav ett flertal saknar tidigare erfarenhet av vallfröodling. Under perioden 2000 till 2005 har antalet ekologisk fröodlare ökat från 8 till 135 (Pedersen, 2006). För närvarande är det mycket viktigt att nå ut till odlarna med de kunskaper om odlingen som finns. Fältförsök har genomförts inom EkoForskprogrammet vi d SLU, vilket ger en grund att stå på. Nya projekt startades 2005 med inriktning på reglering i klöverfrödlingar samt ett enligt konceptet deltagardriven forskning som vänder sig till odlare med tidigare erfarenhet av ekologisk vallfröproduktion. I praktiken finns det mycket brister i odlingarna ute hos lantbrukarna. Ogräsinslaget är alltför stort, gräsvallar med dålig växtnäringsförsörjning ger underoptimala skördar och pollineringen har varit dålig särskilt i rödklöver. Handeln och rådgivningen är ense om att det finns ett mycket stort behov av att anamma och vidareutveckla odlingstekniken. Tillsammans har Jordbruksverket, Hushållningssällslapen, Utsädesföretagen, Frö- och Oljeväxtodlarna genomfört en kampanj för kvalitet och stabilitet i den ekologiska vallfröproduktionen under samma tidsperiod som ekologiska vallfröskolan drivits. I det här projektet inbjöds samtliga odlare i Mälar- Hjälmarbygden, Västra Götaland och Skåne län för att genomföra en vallfröskola under 2005 och 2006 och resultatet av verksamheten 2

3 presenteras här. I begreppet vallfröskola ligger ambitionen att etablera en kontinuerlig dialog och erfarenhetsutbyte mellan odlarna, rådgivare, handel och försök. Genomförande Vi såg det som mycket viktigt att få med så stor del av odlarkåren som möjligt. Projektet har genomförts i följande områden; Skåne, Örebro län och Västra Götaland. Till aktiviteterna i Skåne har odlare inbjudits från Halland och Blekinge, och till aktiviteterna i Örebro län har odlare inbjudits från hela Mälardalen och Värmland. Samtliga har fått personlig kallelse. Handeln är nära knuten till projektet och har deltagit i flertalet av aktiviteterna. Ansvariga för verksamheten i respektive områden är rådgivare på Hushållningssällskapen; Åsa Käck, Vänersborg och Stefan Lundmark, Kristianstad. Ann-Charlotte Wallenhammar har också medverkat vid samtliga aktiviteter i Västra Götaland 2005 och deltagit i delar av programmet I projektet ville vi visa olika alternativ för att ge lantbrukarna ett underlag för skötsel av odlingarna. Detta har genomförts som demonstrationsodlingar ute hos lantbrukarna och vi har fokuserat på att visa etableringsteknik med olika radavstånd i rödklöver och gräsfrö, reglering genom putsning i rödklöver, skördeteknik med strängläggning i rödklöver och timotej. Vid tre fältvandringar årligen har lantbrukarna haft möjlighet att utbyta erfarenheter inom reglering, gödsling och skördeteknik. Varje år har ett kurstillfälle erbjudits. För att möjliggöra studier av fröodling under sydligare odlingsförhållanden inbjöds till studieresor till Skåne 2005och till Danmark Demonstrationodlingar- odlingsteknik Odlingsmetodik i ekologisk vallfröodling demonstreras för att visa goda exempel på hur man kan nå bra resultat med hjälp av förbättrad odlingsteknik. Demonstrationsodlingsprogrammet omfattar fyra demonstrationstyper. Demonstrationerna har utförts av Hushållningssällskapens försökspatruller i Kristianstad, Grästorp, Götala och Örebro. Flertalet har visats i samband med fältvandringar. Ogräs är ett av de största problemen i ekologisk vallfröodling. Ogräsreglering demonstreras med radhackning vid olika radavstånd i gräs- och rödklöverfrö och genom avputsning i rödklöver. I. Radhackning i befintlig gräsfrövall (Ö 3.26 a) Här såg vi möjlighet att visa effekter av olika radavstånd i andraårsvallar då befintliga första års vallar i det ekoforskprojekt som avslutades 2004 fanns att tillgå. Två demonstrationsytor; a) ängssvingel i Dalsland (Brålanda) och b) i timotej, Örebro län (Täby) enligt följande plan (tabell 1): Tabell 1. Försöksplan Ö 3.26 a. Ogräsreglering i gräsvall genom hackning. A. Bredsådd, ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 36 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren Då demonstrationsytorna utgjordes av en försöksyta fanns fyra led. Ogräsbedöming gjordes 3 veckor efter hackning på våren. Samtliga rutor skördades. Rensning har gjorts hos Frörenseriet, Hushållningssällskapet, Sandby Gård, Borrby. 3

4 II. Putsning i rödklöver (Ö 3.26 b) Föutom radhackning är putsning en åtgärd som kan påverka en under fröåret. Vi vill här visa effekterna av olika aggressiv putsning i rödklöver. De planerade demonstrationsodlingarna i rödklöver genomfördes inte Under 2006 genomfördes en demonstration i Västra Götaland och en i Skåne som visats i samband med fältvandring och rådgivarfältvandring (VG). Följande plan (tabell 2) användes: Tabell 2. Försöksplan Ö 3.26 b. Putsning i rödklöver A. Ingen putsning B. Putsning tidig vår (ovanför tillväxtpunkten) C. Hård putsning tidig vår (3-5 cm ovan markytan) D. Putsning sen vår E. Hård putsning sen vår Putsningen i led B och D utförs så att effekt erhålles på en, främst balders, men ovanför grödans tillväxtpunkt. I led C och E putsas lågt, under grödans tillväxtpunkt, ca 5 cm ovanför markytan. III. Skördeteknik i rödklöver och timotej (Ö c) Skördetekniken är ett viktigt moment för att nå ett bra resultat i odlingen. Vi vet att strängläggningstekniken fungerar, men odlarna måste få se detta under olika förhållanden för att få tilltro till tekniken. Ett mål är att på sikt på fram förfinad teknik också för luftning av strängarna. Demonstrationerna genomfördes i befintliga odlingar i Dalsland, Örebro län och Skåne län 2005 och visades i samband med fältvandringen skördeteknik i rödklöverfrö. Under 2006 genomfördes en skördedemonstration i timotej i Örebro län som visades i samband med fältvandring. Följande plan (tabell 3) användes; Tabell 3. Försöksplan Ö 3.26 c. Skördeteknik i rödklöver och timotej. A. Direkttröskning B. Avhuggning och tröskning av strängen C. Avhuggning, vändning med strängläggare och tröskning Demonstrationen i Dalsland (Stefan Broberg, Eriksstad) genomfördes i en Bjursele-odling med en självgående rapshuggare med 4,5 m arbetsbredd. Skördemomentet genomfördes en vecka efter strängläggningen i samband med fältvandring den 12 september, med en New Holland tröska som försetts med ett pickupbord som gjorde tröskningen smidig. En BCS slåtterbalk med sk Duplexkniv demonstrerades i samarbete med lokal maskinfirma och rapshuggaren visades. Strängluftning visades inte då lämplig utrustning inte fanns att tillgå. Demonstrationen i Örebro (Bo Andersson, Gräve) genomfördes i en Sara- odling, med en Tarup rotorslåtter. Tre dagar efter strängläggningen den 13 september genomfördes skörden i samband med fältvandring. Direkttröskning samt tröskning av den tidigare stränglagda grödan visades. Stor vikt lades vid uppskattning av spillet med försöksvärdens spillindikator. Strängläggning med BCS slåtterbalk och Tarup rotorslåtter visades. Skånedemonstationen (Leif, Jönsson., Marietorp) utfördes i en 4

5 Sara-odling. Strängläggning gjordes med en knivbalk utan sk. sumpfingrar den 2 september. Luftning gjordes med en strängluftare av äldre modell på förmiddagen den 6 september. Skördemomentet demonstrerades på eftermiddagen samma dag, då också samtliga maskiner som användes demonstrerades Demonstrationen genomfördes i befintlig ekologisk timotejfröodling sort Grindstad hos Bo Andersson, Gräveby, Örebro den 7 augusti. Strängläggning gjordes med Tarup rotorslåtter den 4 augusti september med mycket gott resultat. Skörden skedde i samband med fältvandringen Skördeteknik- timotejfrö. Visning av direkttröskning och tröskning av den tidigare avhuggna grödan. Soligt och varm tröskväderlek gjorde att både direkttröskningen och tröskning av strängen gick bra. Den avmognad som skett under de tre dygn som förflutit sedan strängläggningen, innebar en smidigare tröskning. Stor vikt lades vid uppskattning av spillet med försöksvärdens befintliga spillindikator. Olika inställningar provades och utvärderades. Strängluftning visades inte då lämplig utrustning inte fanns att tillgå, samt att väderleken inte motiverade en luftning. IV. Ogräsreglering i gräs- och rödklöverfrö (Demo Ö 3.26 d, Ö 3.26 e) Radhackning bedöms vara en av de viktigaste åtgärderna för att kontrollera et. Demonstrationerna anlades enligt planen nedan 3.26 d 2005 i rödklöver i Skåne (Kvidinge), Västra Götaland (Lidköping) och Örebro län (Örebro). Demonstrationerna enligt plan 3.26 e anlades i ängssvingel i Skåne (Kvidinge), i timotej i Västra Götaland (Lidköping) och Örebro 2005enligt tabell 4; Tabell 4. Försöksplan Ö 3.26 d och Ö 3.26 e. Ogräsreglering i gräs- och rödklöverfrö A. Bredsådd 12 cm, ingen mekanisk bekämpning A. B. Radsådd 24 cm, radhackning efter skörd och på våren alt samsådd B. Radsådd 36 cm, radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 48 cm, radhackning efter skörd och på våren Ogräsräkning/ vägning har beställts efter 4 x 1 m radavståndsbred radsträcka; artvis 3 vanligaste arter, övriga ettåriga, övriga fleråriga. Bedömning av balders samt övriga ört 0-100, 3 veckor efter hackning. Kursplan Följande kursprogram planerades och genomfördes i Örebro län och Västra Götaland I Skåne genomfördes endast en fältvandring (4) på hösten, då antalet odlare bedömdes vara för litet för att samla till aktiviteter. Kursprogrammet för 2006 presenteras i tabell 1. I Skåne inbjöds till kurs den 30 november på Borgeby, men den ställdes in p g a lågt intresse. I Västra Götaland ersattes skördedemo och fältvandring 3 (skördeträff) med en kursdag med tema skördeteknik. 1. Kurs (halvdag). Vinterträff då en teoretisk bakgrund, försöksresultat, erfarenheter från året före mm tas upp. 2. Fältvandring. Vårträff (april) i fält kring gödsling, radhackning mm. 3. Fältvandring. Försommarträff( slutet av maj) då effekter av tidigare åtgärder diskuteras och putsning kan vara aktuellt, inför skörd diskussioner. 4. Fältvandring. Skördeträff (september) erfarenheter av strängläggning, visning av skördedemo, efterbehandling av frö. 5

6 Tabell 5. Deltagare länsvis i fältvandringar, kurser och studieresor 2005 och Aktivitet Skåne Söderman- Värmland Västman- Västra Örebro Östergötland Summa land land Götaland län Uppland 2005 Örebro län Fältvandring Fältvandring Fältvandring Kurs Västra Götaland Fältvandring Fältvandring Fältvandring Kurs 9 9 Skåne Fältvandring Örebro län Fältvandring Fältvandring Fältvandring Kurs Västra Götaland Fältvandring Fältvandring Kurs 9 9 Kurs (061219) 9 9 Skåne Fältvandring 3 11 Studieresa Studieresa dag 1 Studieresa 2006 dag Studieresor juni 2005 genomfördes en studieresa gemensamt för alla län till Sandby Gård, Borrby på Österlen. Studieresan samordnades med Thorsten Pedersen, Jordbruksverket, företrädare för handeln och Svensk Raps. En buss utgick från Karlstad och samlade deltagare från västra Sverige och den andra bussen utgick från Västerås och samlade deltagare från Mälardalen och Östergötland. Studiebesök genomfördes i växt på Vapnö utanför halmstad och på Ullevi Egendom, Vadstena. Bussarna sammanstrålade på Österlen och tillsammans med tillresta från Skåne deltog ca 80 personer på fältdagen. Då visades teknik kring framförallt regelring, skörd, torkning och lagring, i form av huggare av olika slag, luftare, vändare och pickuptröskbord. En teori genomgång av torkning och val av såll följdes av visning av Sandby gårds frötorkanläggning. Studieresan blev mycket lyckad, lantbrukarna fick mycket tid till erfarenhetsutbyte och visningarna inspirerade många till putsning av klövervallar efter hemkomsten Enligt lantbrukarnas önskemål ordnades en studieresa till Danmark i samarbete med Thorsten Pedersen, Jordbruksverket. Studieresan samordnades med ekodagen i det pågående NJFseminariet i vallfröodling i Danmark juni. Många lantbrukare i Mellansverige hade svårt att prioritera ekologisk vallfröodling vid denna tidpunkt. En minibuss utgick från Vänersborg och deltagare från Södermanland reste med tåg till Malmö för vidare gemensam resa. En reserapport presenteras i bilaga 1. Sammanlagt deltog 14 svenska deltagare i de ekologiska aktiviteterna. 6

7 Resultat och diskussion I. Radhackning i befintlig gräsfrövall (Ö 3.26 a) Hackning utfördes våren 2005 i ängssvingel den 12 maj och i timotej den 9 maj. Ängssvingeln gödslades av lantbrukaren samtidigt som omgivande vall med nötflytgödsel i september och april och timotejen gödslades av försöksutföraren med Vinasse den 19 april motsvarande 80 kg/ ha tot N. Radhackningen har haft bäst effekt på förekomsten, som dominerades av balders. Förekomsten bedömdes till 10 i vid 12 cm radavstånd och till 5 i radodlade led. Stråstyrkan bedömdes till 78 i vid sådd med 12 cm, 50 vid sådd med 36 cm och till 70 vid sådd med 24 cm i ängssvingel och till 100 i samtliga timotejled. Grovrensade skördar där samtliga fyra upprepningar som ingick i försöken R6-9212B och R6-9214B tröskats presenteras i tabell 6. Tabell 6. Ogräsregelring i gräsfrö genom hackning vallfröår Demo 3.26 a änssvingel, Brålanda, Västra Götaland och demo 3.26 a timotej, Täby, Örebro län. Skördar 15 vh grovrensat. Ängssvingel Timotej A. Bredsådd 12 cm radavstånd, ingen mek bekämpning B. Radsådd 36 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 24 cm radavstånd, radhackning efter skörd och på våren Grovrensad skörd kg ha -1 Grovrensad skörd kg ha (100) 439 (100) 1286 (147) 408 (93) 1092 (125) 420 (106) Skördesifforna visar att skördeutbytet ökar med ökat radavstånd vallår 2. I ängssvingel, som har ett stort kvävebehov tidigt på våren, är detta särskilt tydligt. Hackningen antas ha betydelse för mineraliseringen vår och försommar och bedömningen av stråstyrkan styrker detta. Försöksresultat från frövallår 1 visade att högst skörd erhölls vi d 12 cm radavstånd (www. evp.slu/ekoforsk). Sammantaget blir den totala bruttoskörden under tre skördeår ungefär densamma oavsett radavstånd, vilket visar att radhackning är ett hållbart alternativ. II. Rödklöver putsning I demonstrationen i Västra Götaland (tabell 6) utfördes första putsningen, efter lång regnperiod, utfördes den 29 maj. Klöverstadiet bedömdes till 2 (enl. utvecklingsskala för vallväxter) och förekomsten av balders bedömdes vara 5. Andra putsningen utfördes den 8 juni. Klöverstadiet var då 3 och baldersförekomsten 5. Klövern har varit i god tillväxt vid båda putsningstidpunkterna. Bäst effekt på balders erhölls vid den sena putstidpunkten (tabell 6). Vid den första tidpunkten har den låga putshöjden försenat baldersns utveckling i höjd, men inte påverkat antalet. Det sena putstillfället har också försenat mognaden, vilket överrensstämmer med erhållna resultat från en pågående försöksserie (Wallenhammar et al, 2006a). 7

8 Tabell 6. Rödklöverfrö putsning, Demo Ö 3.26b, Hasslösa Västra Götaland. Ogräsförekomst, bestånd, blomningsintensitet och mognadsbedömning Överblommat/ moget 19 juni Blommande klöver blommor 29 juni Klöverns höjd över mark (m) 29 juni (st) / höjd(m) 29 juni 28 aug A. Ingen putsning ,5-0,6 15/ 1,0 100 B. Putsning tidig vår (29 maj) C. Hård putsning tidig vår (29 maj) D. Putsning sen vår (8 juni) ,7-0,8 10/ 0, ,6-0,7 10/ 0, ,3-0,4 3/ 0,40 70 E. Hård putsning sen vår (8 juni) 0 5 0,15-0,2 5/ 0,30-0,40 50 I demonstrationen i Kvidinge, Skåne (tabell 7), gjordes den första putsningen den 12 maj i klöverns stadium 2, planthöjden var cm och stjälklängden 5 cm. Efter putsningen var grödans höjd cm i led B och 0-5 cm i led C. Nästa putsning gjordes den 9 juni i klöverns stadium 3 och en planthöjd på 40 cm med stjälklängd 10 cm. Efter putsningen var grödans höjd 3-6 cm. 8

9 Tabell 7. Rödklöverfrö putsning, Demo Ö 3.26b, Kvidinge, Skåne. Ogräsförekomst och beståndsbedömning. antal 12 maj Övriga ört Bestånd Ogräs Övr Övr 8sept A. Ingen putsning B. Putsning tidig vår (början av maj) C. Hård putsning tidig vår (början av maj) D. Putsning sen vår (slutat av maj/ början av juni) E. Hård putsning sen vår (slutet av maj/ början av juni) enstaka gråbo tistel 20 enstaka gråbo tistel 20 enstaka gråbo tistel 10 enstaka gråbo tistel 10 enstaka gråbo tistel (Mycket torrt efter putsning av led D och E) Avräkningarna och bedömningarna visar att den torra väderleken efter andra putsningstillfället satt tillbaka grödan starkt (tabell 7), vilket också erfarits i försök (Wallenhammar et al, 2006a), och detta är något som rådgivningen betonar starkt. De båda putsningsdemonstrationerna har utförts under helt skilda väderleksförhållanden, och det framgår tydligt att grödan måste vara i bra tillväxt för att kunna växa om kraftfullt. Under de torra förhållandena som rådde har örtet haft en svag utveckling, medan rot som tistel hävdat sig. III. Skördeteknik i rödklöver och timotej Samtliga skördedemonstrationer genomfördes under mycket gynnsamma förhållanden. Vi har visat att det räcker med ett par dagar på sträng både i rödklöver och timotej, för att erhålla en nedvissning som ger en klart förbättrad skördekapacitet. Skördekapaciteten kan ökas ytterligare med ett pickupbord som används av försöksvärden i Dalsland (figur 1). Med dagens väderleksprognoser bör det med dessa erfarenheter gå att hitta en kortare stabil period. I Norge t ex avråds från strängläggning i rödklöver eftersom grödan anses behöva ligga på sträng minst 8 dagar. Den rapshuggare som användes i Dalsland, med stor arbetsbredd kan leda till för tjocka strängar som kan vara svåra att ta hantera vid ostabil väderlek. Med dessa demonstrationer har vi visat att strängläggning är en teknik som kommit för att stanna, och som under 2005 och

10 har tillämpats av många ekologiska fröodlare. Vi har också visat att de maskiner som normalt används i vallhanteringen, t ex rotorslåtter, fungerar utmärkt samtidigt som specialmaskiner typ BCS (figur 2) numera blivit populär hos många fröodlare. Figur 1. Ett pickupbord används med framgång på tröskan i Eriksstad, Dalsland. Figur 2. Strängläggning med BCS slåtterbalk med dubbelverkande knivar. IV. Ogräsbekämpning genom hackning i rödklöverfrö Demonstrationen i Västra Götaland anlades den 22 april 2005 med speltvårvete som skyddsgröda. Normal utsädesmängd av vallfrö användes i led A och B, medan utsädesmängden reducerades med 20 i led C och D. Vid hackningen 26 oktober 2005 bedömdes beståndet gott, alla led100 och halmförekomsten bedömdes som riklig.rikligt med halm (ej borträfsad). Ogräsförekomsten var överlag svag efter den torra hösten. En graderingsbedömning utfördes den då utfallet blev 5 raps, 5 balders jämnt fördelad samt balders börjar rota sig. Vid vårhackningen den 15 maj bedömdes beståndet till 100. Vid bedömning av ört den 31 maj och den 30 juni är de under normal tillväxt. Tabell 8. Ogräsbekämpning i rödklöverfrö, Demo Ö 3.26 d, Söne, Västra Götaland. Ogräsförekomst. - Lomme Gräs Snärj måra maj 31 maj maj maj 30 juni A.Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och (vall på våren gräs) C. Radsådd 36 cm Radhackning efter skörd (vall och på våren gräs) 1 D. Radsådd 48 cm Radhackning efter skörd (vall och på våren gräs) Gräs och övrigt 30 juni

11 1 balders börjar rota sig i de hackade leden Bedömningarna visar att et bekämpats bäst vid sådd på 48 cm med radhackning. Förekomsten av vallgräs är lägst i detta led (tabell 8). Demonstrationen i Kvidinge, Skåne län, såddes med SW Ares den 19 maj 2005 med korn som skyddsgröda. Följande utsädesmängder av klöver användes: led A: 3 kg ha -1, led B 2,6 kg ha -1, led C 2,3 kg ha -1 och led D 2 kg ha -1. Efter skörd på hösten den 9 september och den 17 oktober hackades mellan raderna, led B- D. Ytterligare hackning utfördes på våren den 12 maj. Bedömningar avseende balders, övriga ört samt bestånd gjordes en kort tid efter hackningen. Bedömningarna visar att et också på denna plats bekämpats bäst vid sådd på 48 cm med radhackning (tabell 8). Sådd med ökat radavstånd har också haft en positiv inverkan på beståndstätheten. Den torra väderleken har bromsat örtens utveckling och främjat rot och gråbo. Tabell 9. Ogräsbekämpning i rödklöverfrö, Demo Ö 3.26 d, Kvidinge, Skåne län. Ogräsförekomst och beståndsbedömning. Övr ört Bestånd Ogräs st m -2 8sept Dom Dom A.Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning efter skörd och på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning efter skörd och på våren gråbo tistel gråbo tistel gråbo tistel gråbo tistel Demonstrationen i Örebro län, Åkerby, såddes med SW Sara den 20 maj i renbestånd för att säkerställa en bra beståndsetablering. På grund av torka kunde hackning inte utfördas med acceptabelt resultat under hösten Hackning utfördes under våren 2006 den 2 juni. Ogräsräkning samt vägning utfördes den 30 juni. Bedömning/gradering av balders och ört har utförts 30 juni, efter vårhackningen. 11

12 Tabell 10. Ogräsbekämpning i rödklöverfrö, Demo Ö 3.26 d, Åkerby, Örebro län. Ogräsförekomst och beståndsbedömning. Ört ant m -2 / vikt g Våtarv Fibbla ant m -2 / vikt g vikt g Bestånd Höst 2005 A.Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning på våren 3 1 4/ / / / / Bäst effekt har erhållits på baldersn vid sådd med 12 cm eller 24 cm följt av radhackning (tabell 10). På denna plats rådde bra tillväxtförhållanden, och plantorna i form av balders, våtarv och fibbla har vuxit starkast vid sådd med 48 cm, något som också erfarits i fältförsök (Wallenhammar et al b). IVb Ogräsbekämpning genom hackning gräsfrö Demonstrationen i Västra Götaland anlades den 22 april 2005 med speltvårvete som skyddsgröda. Normal utsädesmängd av vallfrö användes i led A och B, medan utsädesmängden reducerades med 20 i led C och D.Vid hackningen 26 oktober 2005 bedömdes beståndet som mycket gott, alla led 100. Den 10 november -05 fanns 5 raps och 5 balders jämnt fördelat samt lite halm som ej var bortförd.vid vårhackningen den 15 maj bedöms beståndet till 100. Bedömning av ört gjordes den 31 maj och 30 juni vilket visar under normal tillväxt och kvävebrist. Tabell 11. Ogräsbekämpning i timotejfrö. Demo Ö 3.26 e. Söne, Västra Götaland. 31 maj Klöver 31 maj 30 juni Övrigt (klöver, maskros, snärjmåra) 30 juni A.Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning efter skörd och på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning efter skörd och på våren 1 allt rotat sig på nytt börjar rota sig på nytt 12

13 Bedömningen visar att förekomsten var lägst vid sådd med 48 cm radavstånd vid första bedömningstidpunkten två veckor efter hackning (tabell 11) medan en mer utjämnad bild återges en månad senare. Demonstrationen i Kvidinge, Skåne län, såddes med ängssvingel Stella (Skånefrö) den 19 maj 2005 med korn som skyddsgröda. Följande utsädesmängder av ängssvingel användes: led A: 10 kg ha -1, led B 8 kg ha -1, led C 7 kg ha -1 och led D 6 kg ha -1. Efter skörd på hösten den 9 september och den 17 oktober hackades mellan raderna, led B- D. Ytterligare hackning utfördes på våren den 12 maj. Bedömningar avseende balders, övriga ört samt bestånd gjordes en kort tid efter hackningen. Förekomsten av balders har varit liten. Bedömningarna visar att et också på denna plats bekämpats bäst vid sådd på 48 cm med radhackning (tabell 12) vilket avspeglas i förekomsten av övriga. Sådd med ökat radavstånd har också haft en positiv inverkan på beståndstätheten. Den torra väderleken har bromsat örtens utveckling och främjat rot och gråbo. Tabell 12. Ogräsbekämpning i ängssvingelfrö. Demo Ö 3.26 e, Kvidinge, Skåne län. Övr örto Bestånd Ogräs gräs st m -2 2 juni Dom Dom A. Bredsådd 12 cm ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning efter skörd och på våren C. Radsådd 36 cm Radhackning efter skörd och på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning efter skörd och på våren gråbo tistel gråbo tistel gråbo tistel gråbo tistel = = Demonstrationen i Örebro län, Åkerby, såddes med timotej, SW Alexander den 20 maj i renbestånd för att säkerställa en bra beståndsetablering. På grund av torka kunde hackning inte utfördas med acceptabelt resultat under hösten Hackning utfördes under våren 2006 den 2 juni. Ogräsräkning samt vägning utfördes den 30 juni. Bedömning/ gradering av balders och ört har utförts 30 juni, efter vårhackningen. 13

14 Tabell 13. Ogräsbekämpning i timotej. Demo Ö 3.26 e, Åkerby, Örebro län. Tistel Våtarv Övriga ört st m -2 / vikt g st m -2 / vikt g vikt g Förgätmi gej st m -2 / vikt g Fräken st m -2 / vikt g A.Bredsådd 12 cm 7 7 8/ 123 2/ 7 30 ingen mekanisk bekämpning B. Radsådd 24 cm radhackning på våren 7 3 4/ 119 1/ C. Radsådd 36 cm / 218 1/ 19 1/ 4 4/ 13 Radhackning på våren D. Radsådd 48 cm Radhackning på våren / 326 1/ / 7 3/ 16 Bedömningen av balders och övriga ört visar lästa förekomst vid 12 och 24 cm radavstånd. Antalet balders plantor är lägre i rad hackade led, men plantorna är kraftigare då vikterna ökar med ökat radavstånd (tabell 13). Kursplan Kursprogrammet med återkommande träffar har fungerat väl, och många lantbrukare har besökt samtliga möten, och därmed fått bra möjligheter till erfarenhetsutbyte. Fältvandringarna har genomförts på olika lantbruksföretag, då också torkanläggningar har visats. Totalt deltog 17 personer deltagit på kurserna och 90 personer på fältvandringarna 2005, medan antalet deltagare var 26 respektive 50 under 2006 (tabell 5). Referenser Pedersen, T Ekologisk vallfröodling- en grundlig genomgång. Ekologisk vallfröodling. Jordbruksinformation Wallenhammar, A-C, Ståhl, P och Cristiansson, B. 2006a. Ogräsreglering genom avputsning i ekologisk odlingar av rödklöver (Trifoleum pratense) och vitklöver (Trifoleum repens). NJF Seminar 395, Herbage Seed Production, Denmarj June Wallenhammar, A-C, Anderson, L.E. och Ståhl, P. 2006b. Ogräsreglering och etableringsteknik i ekologisk fröodling av rödklöver (Trifoleum pratense) timotej (Phleum pratense L.) och ängssvingel (Festuca pratensis L.) ). NJF Seminar 395, Herbage Seed Production, Denmarj June

15 15

Sveakonferensen januari 2015

Sveakonferensen januari 2015 Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult

Läs mer

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

EKOLOGISK VALLFRÖODLING EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Utvecklin ng av ekologisk klöverproduktion

Utvecklin ng av ekologisk klöverproduktion Slutrapport för projektet (journalnr: 2011-1254): Utveckling av ekologisk klöverproduktion Ann-Charlotte Wallenhammar och Eva Stoltz HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-12-17 2 Sammanfattning Intresset

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling

Läs mer

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2 Kvävegödslingsstrategier I ekologisk fröproduktion av timotej (Phleum pratense L.) och rörsvingelhybrid (Festuca arundenacea x Lolium multiflorum) Hykor Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver (Trifolium repens)

Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver (Trifolium repens) From NJF seminar 395 on Herbage Seed Production, 1-14 June 006 in Denmark, Section 3.6 page 1-7 Ogräsreglering genom avpustning i ekologiska utsädesodlingar av rödklöver (Trifolium pratense ) och vitklöver

Läs mer

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. 21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

VALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare

VALLFRÖ lyfter. VALLFRÖ ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare VALLFRÖ lyfter VALLFRÖ 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare 1 Vallfrö 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare I din hand håller du just nu ett

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling

Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling SLU EkoForsk Lägesrapport 16 mars 2009 Utveckling av ekologisk vallfröproduktion genom deltagardriven forskning för lärande och utveckling 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt

Läs mer

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Anpassa gödslingstidpunkt och kvävemängd efter sort och vallålder. Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro läns hushållningssällskap Fröodling är en intressant

Läs mer

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Radhackning i robusta odlingssystem

Radhackning i robusta odlingssystem Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök

Läs mer

Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning

Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU Projektgrupp:

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar

Läs mer

Vallfrö ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare

Vallfrö ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Vallfrö 10 000 ett utvecklingsprojekt från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Vallfrö 10 000 har bidragit till att skördenivån har ökat betydligt i nästan alla arter av vallfrö. Sverige är numera en världsledande

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen

Läs mer

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.

Läs mer

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering Försökshandboken 6. Registreringar 6.4 Ogräsinventering Upprättat: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 6.4 Ogräsinventering daterad 2014-05-09 Introduktion Ogräsinventering kan göras på två olika

Läs mer

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och

Läs mer

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver. L5-6602. Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd och vitklöver Av Klas Eriksson Försöksledare Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar. E-post: Klas.Eriksson@hush.se

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig

Läs mer

Ekologiska demonstrationsodlingar

Ekologiska demonstrationsodlingar Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2008

ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2008 ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2008 775000-2854 Föredragningslista Årsstämma den 3 juni 2009 kl. 17.30. 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande 3. Val av protokollförare 4. Fastställande

Läs mer

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad

Läs mer

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet

Läs mer

Skördeteknik i vallfrö

Skördeteknik i vallfrö Skördeteknik i vallfrö Denna presentation innehåller sammanställningar av försök och demonstrationer om skörd och skördeteknik i ängsgröe, rödsvingel, rajsvingel, rörsvingel, timotej, engelskt rajgräs,

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster. Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning

Läs mer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad provas och hur? Vad provas inte? Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken

Läs mer

Bekämpning av skräppa

Bekämpning av skräppa Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande

Läs mer

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan

Läs mer

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post: ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman

Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Tore Dahlquist och Bengt Johnson Svalöf Weibull AB S-268 81 Svalöv, Sverige SAMMANFATTNING Vallfröets råvarukvalitet har stor betydelse

Läs mer

Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,

Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081, KLAS ERIKSSON, Hushållningssällskapet i Kalmar Kemisk bekämpning av skräppa i vall L-8 och L-8, 2-22 Det fi nns effektiva behandlingar av skräppa i etablerad vall. Tidpunkt för behandling avgörande för

Läs mer

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad 20070813 Magnus Halling 2006-08-13 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA...1 Växtproduktionsekologi,

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö

Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Växtnäringsförsörjning ekologiskt vallfrö Rapport januari 21 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka både hur olika mängder samt olika former av organisk kvävegödsel påverkar skörden vid ekologisk

Läs mer

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de

Läs mer

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006 Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd

Läs mer

Bekämpning av Jättebjörnloka

Bekämpning av Jättebjörnloka Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Etableringstekniker i rörflen

Etableringstekniker i rörflen KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Etableringstekniker i rörflen Slutrapport-35229-1 Ann-Charlotte Wallenhammar & Eva Stoltz, Hushållningssällskapet/HS 1 Konsult AB, 2014 1 Förord Rörflen är en enegrigröda med

Läs mer

Skräppa vid vallanläggning

Skräppa vid vallanläggning Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3). OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer