Mål och syfte. Variabler

Transkript

1 Innehållsförteckning Mål och syfte 1 Variabler 1 Sammanfattning 2 Första mätomgången (Fält 1-30) 2 Andra mätomgången (Fält 1-5) 3 (Fält 6-10) 4 (Fält 11-15) 4 (Fält 16-20) 5 (Fält 21-25) 6 Tredje mätomgången (Fält 1-5) 6 Slutsats 7 Resultat (enskilda platser) 8 Resultat från 2003, 2009 och Uppland Fält 1 8 Fält 2 10 Fält 3 12 Södermanland Fält 4 14 Fält 5 16 Resultat från 2004 och 2010 Östergötland Fält 6 18 Fält 7 20 Fält 8 22 Fält 9 24 Fält Resultat från 2005 och 2011 Västergötland Fält Fält Fält Fält Fält Resultat från 2006 och 2012 Västmanland Fält Närke Fält Fält Värmland Fält Dalsland Fält Resultat från 2007 och 2013 Halland Fält Fält Norra Skåne Fält Fält Öland Fält Resultat från 2008 och 2014 Skåne Fält Fält Fält Fält Fält Appendix 68

2 Markpackning I Sverige har markpackningsfrågor studerats i över femtio år. Den omfattande studien visade att markpackning är ett mycket allvarligt hot mot markens långsiktiga produktionsförmåga. Sedan år 2003 inryms därför även markpackningen i ett övervakningsprogram vilket framöver kan komma att bli oerhört fullt. Mål och syfte För en normal rotutveckling och ett bra utnyttjande av växtnäring fordras en bra struktur i alven. En svag rotutveckling ökar risken för näringsläckage. Strukturen har också stor betydelse för att dräneringen ska fungera. Förutom produktionsförmågan så påverkar en dålig dränering risken för förluster genom denitrifikation. Även avrinningen på ytan och genom jordprofilen påverkas av strukturen och därmed också risken för erosion och fosforförluster. Syftet med delprogrammet är att inom de dominerande jordbruksområdena kvantifiera eventuella markfysikaliska förändringar i matjorden och alven. Packningsskador kan uppkomma i både matjord och alv. Resultaten sätts i relation till använda brukningsmetoder för att se om förändringar behövs för att uppnå delmålet kring åkermarkens kvalitet. Ett gott strukturtillstånd i matjorden är även det av central betydelse för hur en profil fungerar som växtplats. Det finns bl.a. ett samband mellan strukturstabilitet och risken för fosforförluster. Delprogrammet samordnas i stor utsträckning med delprogrammen typområden på jordbruksmark och observationsfält och tillsammans kommer de att komplettera varandra inte minst då det gäller att kunna förklara eventuella förändringar. En utförlig beskrivning av markpackningsprogrammet finns att läsa i rapporten Förslag till miljöövervakning av fysikaliska, kemiska och biologiska markegenskaper i typfält diarienr Mm. Variabler De markfysikaliska parametrar som mäts i alven är: Markens torra skrymdensitet, porositet och andelen luftfyllda porer vid dräneringsjämvikt vid 1 m:s grundvatten djup, markens penetrationsmotstånd, markens mättade genomsläpplighet. Från och med 2008 görs även dessa mätningar i matjorden. I matjorden bestäms även (5 ytor/plats): Turbiditet och fosforhalt i dräneringsvatten från små lysimetrar (20x20 cm) med jord i naturlig lagring uttagna i fälten. Aggregatstabiliteten i matjorden genom uppslamning av matjordsprover och turbiditetsmätning. Matjordens P- Al tal. Från varje plats samlas också information kring fältets brukningsåtgärder. Likaså görs en karakterisering av fälten med mekanisk analys ( % ler, mjäla, mo, sand och mull). 1

3 Sammanfattning Programmet startade år 2003 och andra omgångsundersökning i samtliga 30 typfält slutfördes år Denna rapport kompletterar 2014-års redovisning med tredje mätningar i falt 1-5, som undersöktes år Första mätomgången, fält 1 30: För alla fält som var provtagna en gång är det framförallt de genomgående låga na på infiltrationen som är notervärt. Nästan 80 % av fälten har en mycket låg infiltrationshastighet och bara ett fält har hög infiltration. et är generellt på en nivå som är lågt eller normalt. Endast fem fält har så pass högt penetrationsmotstånd från 30 cm och nedåt, att rotutvecklingen hämmas. De flesta fält följer en normal kurva med en förtätning direkt under sådjup, följt av ett luckrare parti ner till ca cm där kompaktionen återigen ökar. På de fält som provtogs i matjorden under 2008 mättes utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover. Noterbart är den stora variationen mellan olika fält. Andra mätomgången, 2009 på fält 1 5: Mättad vattengenomsläpplighet Den mättade vattengenomsläppligheten har ökat på alla fält. På två av fälten har ökningen dock varit mycket liten. På två av fälten har den ökat från mycket låg infiltration till låg infiltration och på ett fält har den ökat från hög till mycket hög infiltration under de gångna sex år. Skrymdensitet På ett av fälten, fält nr 1, har skrymdensiteten ökat. På ett av fälten, fält nr 3, har skrymdensiteten minskat något. Och på tre av fälten har den inte förändrats. Porositet På tre av fälten har porositeten inte förändrats, på ett fält, fält nr 3, har den ökat och på ett fält, fält nr 1, har den minskat. På fält 1 har skrymdensiteten ökat samtidigt som porositeten minskat och på fält 3 noterades ett motsatt förhållande. En ökning av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har skett på två av fälten, fält 1 och 5. På fält 2 och 4 har andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck minskat. På fält 3 var den oförändrad. et har ökat på samtliga fält. Ökningen kan till stor del bero på torrare förhållanden vid andra mättillfället. På fält 1, 2 och 5 följer kurvorna varandra relativt jämnt vid de olika mättillfällena medan på fält 3 och 4 har penetrationsmotståndet förändrats på 2

4 djupet i profilen. De båda fälten har fått en kompaktion i nivån mellan ca cm där tidigare en klar luckring fanns i profilen. Sammantaget kan sägas att infiltrationen har ökat, vilket är positivt medan den torra skrymdensiteten legat relativt oförändrad. Porositeten har inte förändrats i större utsträckning, med undantag av fält 1 där den minskat, medan andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har ökat på två och minskat på två. De fält där ökning har skett har mängden stora porer minskat och mängden små porer har ökat men den sammantagna porvolymen är lika. På de fält med minskning av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har mängden stora porer ökat. Andra mätomgången, 2010 på fält 6 10: Mättad vattengenomsläpplighet Den mättade vattengenomsläppligheten har ökat på tre fält. På två av fälten har ökningen dock varit mycket liten och ett av fälten har haft en relativt stor ökning men klassas ändå som ganska låg infiltration. På två av fälten har den mättade vattengenomsläppligheten minskat. På ett av dessa fält har den minskat från ganska låg infiltration till mycket låg infiltration och på ett fält har den minskat från låg till mycket låg infiltration under de gångna sex år. Skrymdensitet På samtliga fält har skrymdensiteten minskat. På ett av fälten, fält nr 8, har skrymdensiteten minskat mycket. På tre av fälten har resultaten dock ej varit signifikanta. Porositet Porositeten visar resultat motstående skrymdensiteten. Tre av fälten visar ej signifikanta skillnader och två fält visar en ökning i porositeten. En ökning av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har skett på fyra av fälten. Tre av dessa visar signifikanta skillnader. På fält 7 har andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck minskat, dock ej signifikant. et har ökat på ett fält och minskat på ett fält. et visar ej på några större förändringar. Skillnaderna får tillskrivas att det förelåg olika vattenhalter vid mättillfällena. Det som kan noteras är dock att kurvorna följer varandra relativt parallellt. Sammantaget kan sägas att infiltrationen är ganska låg, de stora förändringarna under perioden har varit negativa för infiltrationshastigheten. Den torra skrymdensiteten legat relativt oförändrad, ett av fälten har dock haft en stor minskning i skrymdensitet. Porositeten har inte förändrats i större utsträckning, med undantag av fält 8, samma fält som haft en större förändring i skrymdensitet. Andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har ökat på fyra av fälten. De fält där ökning har skett har mängden stora porer minskat och mängden små porer har ökat, den totala porvolymen i dessa fält har ökat något men är i stort sett lika. 3

5 Andra mätomgången, 2011 på fält 11 15: Mättad vattengenomsläpplighet Den mättade vattengenomsläppligheten har inte förändrats nämnvärt. Fyra av fälten har fortfarande mycket låg genomsläpplighet, på tre av dessa har den t.o.m. minskat något. Det femte fältet har ökat marginellt men har fortfarande låg genomsläpplighet. Skrymdensitet På två av fälten har skrymdensiteten ökat något. På ett fält har skrymdensiteten minskat och på två fält har det inte skett någon förändring. Porositet Porositeten visar resultat motstående skrymdensiteten. Två fält har minskad porositet, ett har ökad och på två fält har ingen förändring skett. En ökning av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har skett på ett av fälten. På tre fält har andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck minskat och på ett fält har ingen förändring skett. et har varit oförändrat på ett fält och ökat på fyra fält. På två av dessa fält kan ökningen tillskrivas att det var torrare vid det andra mättillfället. På de andra två fälten var det dock blötare i marken 2011 än Det som kan noteras är att kurvorna följer varandra relativt parallellt utom på ett fält. Skillnaden på det fältet beror troligen på den mycket lägre vattenhalten i marken. Sammantaget kan sägas att infiltrationen är mycket låg, det har inte skett några stora förändringarna under perioden. Den torra skrymdensiteten har legat relativt oförändrad. Porositeten har inte förändrats i någon större utsträckning. Andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har minskat på tre av fälten. De fält där minskning har skett har mängden stora porer ökat och mängden små porer har minskat, den totala porvolymen i dessa fält har minskat något eller varit oförändrad. Andra mätomgången, 2012 på fält 16 20: Mättad vattengenomsläpplighet Den mättade vattengenomsläppligheten har försämrats på alla fem fälten och alla fem fält har nu mycket låg genomsläpplighet. Skrymdensitet På två av fälten har skrymdensiteten ökat något på cm. På två andra fält har skrymdensiteten minskat på samma djup och på det ena har den även minskat på cm. Porositet Porositeten har förändrats på samma fält och nivåer som skrymdensiteten men med motsatta tecken, d.v.s. ökat där skrymdensiteten minskat och tvärsom. En ökning av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har skett på tre av fälten. På två av dessa har detta skett på både cm och cm. På det tredje har det skett en svag ökning på cm. 4

6 et har varit oförändrat på två fält och ökat på tre fält. På dessa fält kan ökningen tillskrivas att det var torrare vid det andra mättillfället. Det som kan noteras är att samtliga kurvor följer varandra relativt parallellt. Sammantaget kan sägas att infiltrationen är mycket låg, det har inte skett några stora förändringarna under perioden och där det skett har förändringen varit negativ d.v.s. genomsläppligheten har minskat ytterligare. Där den största förändringen i genomsläpplighet skedde minskade dock skrymdensiteten och porositeten ökade. Här ökade även andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck vilket tyder på minskad mängd stora porer och ökad mängd små porer. Andra mätomgången, 2013 på fält 21 25: Mättad vattengenomsläpplighet Den mättade vattengenomsläppligheten har i stort sett varit oförändrad på alla fem fälten och fyra av fälten har mycket låg genomsläpplighet. Skrymdensitet På ett av fälten har skrymdensiteten minskat något på cm och cm och på ett av fälten har den minskat på cm. På ett annat fält har skrymdensiteten ökat genom hela profilen och på ett har skrymdensiteten ökat på cm. På det femte fältet är det oförändrat. Porositet Porositeten har förändrats på samma fält och nivåer som skrymdensiteten men med motsatta tecken, d.v.s. ökat där skrymdensiteten minskat och tvärsom. En minskning av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har skett på två av fälten. På dessa har detta skett på cm och i bägge fallen var det en kraftig ökning av skrymdensiteten på dessa nivåer också. et har varit oförändrat på fyra fält och minskat på ett fält. På ett av fälten var penetrationsmotståndet liknande vid andra mättillfället trots en lägre vattenhalt. På det fält där penetrationsmotståndet minskat var vattenhalten liknande vid bägge mättillfällena. Sammantaget kan sägas att infiltrationen är låg, det har inte skett några stora förändringar under perioden och de förändringar som skett har varit både positiva och negativa. 5

7 Andra mätomgången, 2014 på fält 26 30: Mättad vattengenomsläpplighet Den mättade vattengenomsläppligheten har i stort sett varit oförändrad. På ett fält har den ökat något och på ett fält har den minskat något, på övriga tre ingen skillnad. Alla fem fälten har mycket låg genomsläpplighet. Skrymdensitet På två av fälten har skrymdensiteten ökat och på ett av fälten har den minskat. På övriga två var den oförändrad. På alla fem fälten är skrymdensiteten generellt sett hög. Porositet Porositeten har förändrats på samma fält som skrymdensiteten men med motsatta tecken, d.v.s. ökat där skrymdensiteten minskat och tvärsom. Porositeten är också, jämfört med övriga fält, låg på dessa fält. et har varit i stort sett oförändrat med hänsyn taget till de olika vattenhalterna vid mättillfällena. Ett fält har fortsatt så pass högt penetrationsmotstånd att det borde påverka rottillväxten negativt. Sammantaget kan sägas att infiltrationen är låg, skrymdensiteten hög och det har skett mer negativa förändringar än positiva. Tredje mätomgången, 2015 på fält 1 5: Mättad vattengenomsläpplighet I genomsnitt var den mättade vattengenomsläppligheten i alven i fält 1 lägst jämfört med tidigare mätningar men skillnaderna mellan åren var inte statistiskt säkerställda förutom i nedersta lagret, cm. I fält 5 förbättrades vattengenomsläppligheten under plogdjupet, cm. I fält 2-4 noterades det inte märkvärdiga förändringar. Skrymdensitet och porositet Nedre delen av alven (50-75 cm) i fält 1 och övre delen (30-35) i fält 4 visade högre skrymdensitet i jämförelse med tidigare mätningar. Packningen skedde på bekostnad av makroporositet, som har minskat succesivt fån 2003 till I resterande 2-5 fält var det inga märkvärdiga förändringar. En stor variation i jordens penetrationsmotstånd mellan åren noterades i matjorden som kan bero på naturliga faktorer (frysning/upptining) samt på luckring/packning vid jordbearbetning och fälttraffik. i allmänhet påverkas starkt av vattenhalten. År 2009 var marken i fält 2 och 5 relativt torrare än år 2003 och Därför var penetrationsmotståndet i dessa fält högre än den kritiska gränsen (3 MPa) år

8 Slutsats På fält nr 1 har kompakteringen i alven ökat. Detta kan troligen härledas till de tyngre maskiner som trafikerat fältet innan andra mätomgången. På fält nr 3 har förhållandena i alven förbättrats. På detta fält har brukningssättet ändrats från konventionell plöjning till att enbart köra med grund bearbetning med tallrikskultivator. Resterande fält från första omgången (2, 4 och 5) har inte förändrats i någon större utsträckning. På de fem fält som provtogs under 2010 har förhållandena blivit något bättre med en antydan till lägre kompaktering i alven. På fält 13 har kompakteringen på 30 cm ökat med en lägre porositet som följd och där har även andelen stora porer minskat i alven. Även penetrationsmotståndet har ökat. Detta kan bero på att fältet trafikerats av tyngre maskiner före andra mättillfället. Generellt på de fält som provtogs under 2011 har det dock inte skett någon större förändring. På de fem fält som provtogs 2012 har det inte skett några större förändringar. Dock är den mättade genomsläppligheten mycket låg på alla dessa fem fält och alla förändringar som skett är negativa. På de fält som provtogs 2013 har det skett vissa förändringar där positiva förändringar skett på två av fälten och negativa förändringar på två av fälten. Ett fält är helt oförändrat. På de fält som provtogs 2014 har två fält haft negativa förändringar och ett fält något positiva förändringar. På två fält har inga förändringar värda att nämna skett. Den tredje omgångsundersökning visade att förändringen i fält 1 består och det var inte märkvärdinga förändringar i fält 2-5. Se vidare kommentarer för varje enskilt fält för utförligare information. 7

9 Resultat (enskilda platser) Resultat från 2003, 2009 och 2015 Fält 1 mmh SL (Provtaget år 2003, 2009 och 2015) Tabell 1. Textur, för varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 2. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 1 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta (cm) geometrisk () () () () ,21 22,1-0,20 26,9-24,4 128,5-0,00 3, ,06a 11,6a 0,08a 1,30 13,5 0, ,0 151,8 0,01 0, ,1a 16,6a 1,95a 21,2 16,5 20,8 69, ,8 2,00 0, ,8a 18,5b 2,44b 44,0 25,1 3, ,4 123,5 1,80 4,27 0 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 5,73 för år 2003, till 15,37 år 2009 och till 0,49 år Tabell 3. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 1 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) ,28 1, b 1,39a 1,39a b 43ab 44a ,29b 1,31b 1,35a b 44a ss44a ,24b 1,27ab 1,31a b 43a 46a Tabell 4. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 1 år 2009 År Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU ,172 0, ,109 0,

10 MPa cm 50 Figur 1. i skiktet 0-50 cm, fält 1. Vattenhalten var 32 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 31 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2009 var vattenhalten 31 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 30 % (vikt-%) i skiktet cm.. År 2015 var mätningen på en sida50 st.). År 2015 var vattenhalten 29 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 30 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Plöjning eller kultivering beroende på förutsättningar. Inför första provtagningen hade det skett plöjning och inför andra provtagningstillfället bearbetning med tallrikskultivator. Stor förändring som gjorts är uppgradering av flytgödseltunnor från tvåaxlade 12 m 3 -tunnor till treaxlade 21m 3 -tunnor. Viktökningen på dessa är ca 10 ton inklusive större traktor. Byte av tröska har skett, resulterat i en viktökning på ca 4 ton. Kommentar: Den mättade vattengenomsläppligheten varierade inom fältet. För hela alven (30-75 cm) var den lägst år Statistiskt signifikant minskning skedde i nivån Alven har packats succesivt från 2003 till 2015 men n är fortfarande normala från odlingssynpunkt. Ökningen av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck visar att det är de stora porerna som minskat och de små porerna ökat. et visar ej på några större förändringar i alven. Skillnaderna i matjorden får tillskrivas naturliga variationer (frysning/upptining) och luckring/packning vid jordbearbetning och andra fälttraffik. 9

11 Fält 2 mf SL Provtaget år 2003, 2009 och 2015 Tabell 5. Textur, fält 2. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 6. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 2 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) ,57 6,94-13,0 9,7-91,4 152,5-0,03 0, ,22a 0,84a 1,78a 0,37 8,51 1,9 13, , ,68a 2,59a 1,67a 2,80 4,91 6,7 20,2 65, , ,08a 0,37a 0,06a 0,42 0,32 0,03 52,5 44,4 282,8 0 0,00 0 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,26 för år 2003, till 1,08 år 2009 och till 2.39 år Tabell 7. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 2 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) ,40 1, ,51a 1,52a 1,50a a 39a 40a ,48a 1,47a 1,46a a 41a 40a ,39a 1,39a 1,37a a 46a 46a Tabell 8 Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 2 år 2009 År Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l SNTU NTU ,121 0, ,097 0,

12 MPa cm 50 Figur 2. i skiktet 0-50 cm, fält 2. Vattenhalten var 25 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 25 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2009 var vattenhalten 20 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 25 % (vikt-%) i skiktet cm. År 2015 var vattenhalten 24 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 25 % (vikt-%) i skiktet cm. Kommentar: Mullfattig styv lera i matjorden och mycket styv lera längre ner i alven. Den mättade vattengenomsläppligheten har visat en stor variation inom fältet så var det inga signifikanta skillnader mellan åren. Den torra skrymdensiteten har inte förändrats nämnvärt. et i alven var likartat mellan år 2003 och 2015 men år 2009 var det högre på grund av relativt lägre vattenhalt detta år. Skillnaderna i penetrationsmotstånd i matjorden får tillskrivas naturliga variationer (frysning/upptining) och luckring/packning vid jordbearbetning och andra fälttraffik. 11

13 Fält 3 mr MSL Provtaget år 2003, 2009 och 2015 Tabell 9. Textur, fält 3. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 10. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 3 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) ,63 0,34-0,80 0,89-68,1 56, ,07a 0,44a 0,07a 0,14 0,65 0,05 44,8 32,2 13, ,34a 4,17a 0,18a 1,95 3,82 0, ,0 0 0, ,77a 0,87a 0,06a 1,80 1,19 0,05 10,1 23,3 13, Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,37 för år 2003, till 1,40 år 2009 och till 0.10 år Tabell 11. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 3 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) ,19 1, ,39a 1,35a 1,38a a 47a 47a ,35a 1,33a 1,36a a 46a 47a ,34a 1,33a 1,34a ab 47b 49a Tabell 12. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 3 år 2009 År Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU ,252 0, ,177 0,

14 MPa cm 50 Figur 3. i skiktet 0-50 cm, fält 3. Vattenhalten var 38 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 33 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2009 var vattenhalten 34 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 32 % (vikt-%) i skiktet cm. År 2015 var vattenhalten 36 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 33 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Förändring mellan provtagningstillfällena är att plöjningen har uteslutits och nu sker enbart grund tallrikskultivering. Förändringen gjordes ett år efter första provtillfället. Totala antalet överfarter är detsamma, förut plöjning följt av två överfarter med harv men nu två överfarter med tallrikskultivator följt av en överfart med harv. Sådd med skivbillsmaskin av kombityp. Kommentar: Den mättade vattengenomsläppligheten har visat en stor variation inom fältet så var det inga signifikanta skillnader mellan åren. Den torra skrymdensiteten har inte förändrats nämnvärt. Andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har inte förändrats nämnvärt under perioden. et var högre år 2009 ån år 2003 och Skillnaden kan tillskrivas att vattenhalten var något lägre år

15 Södermanland Fält 4 mmh SL Provtaget år 2003, 2009 och 2015 Tabell 13. Textur, fält 4. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 14. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 4 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) ,4 0,25-81,2 0,40-96,8 5,0-8, ,07a 0,11a 0,02a 0,16 0,03 0,01 2,40 11,2 20, ,06a 0,03a 0,03a 0,31 0,01 0,01 16,3 2,07 76,6 0 0, ,00b 0,23a 0,01ab 0,03 0,73 0,01 3,10 4,33 0,38 0 0,01 0 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,05 för år 2003, till 0,07 år 2009 och till 0,02 år Tabell 15. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 4 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) ,21 1, ,33b 1,33ab 1,36a a 48a 47a ,36a 1,37a 1,34a a 46b 48a ,27a 1,30a 1,27a a 49b 51a Tabell 16. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 4 år 2009 År Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU ,252 0, ,113 0,

16 MPa cm 50 Figur 4. i skiktet 0-50 cm, fält 4. Vattenhalten var 31 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 33 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2009 var vattenhalten 31 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 33 % (vikt-%) i skiktet cm. År 2015 var vattenhalten 37 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 36 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Konventionell plöjning och sådd med skivbillsmaskin av kombityp. Vid första mättillfället odlades höstvete och vid andra mättillfället hade vall odlats i fem år. En skörd har tagits på vallen varje år. Kommentar: Den mättade vattengenomsläppligheten har visat en stor variation inom fältet så var det inga signifikanta skillnader mellan åren. Vattentransporten tenderar att förbättras men den var fortfarande för låg. Den torra skrymdensiteten i djupet cm har ökat men fortfarande betraktas normalt från odlingssynpunkt. et var lägst år 2015 som kan bero på något högre vattenhalt detta år. Skillnaderna i penetrationsmotstånd i matjorden får tillskrivas naturliga variationer (frysning/upptining) och luckring/packning vid jordbearbetning och andra fälttraffik. 15

17 Fält 5 nmh ML Provtaget år 2003, 2009 och 2015 Tabell 17. Textur, fält 5. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , Tabell 18. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 5 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) ,56 1,34-12,5 1, ,4-0, ,56b 0,30b 2,97a 0,85 0,62 4,2 82,9 46,5 311, ,07a 1,69a 1,78a 1,03 1,92 16,7 93, , ,01a 0,06a 0,26a 0,05 0,03 0,41 40,3 58,8 77, Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,18 för år 2003, till 0,33 år 2009 och till 0,97 år Tabell 19. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 5 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) ,40 1, ,56a 1,56a 1,58a a 38a 37a ,40a 1,40a 1,41a a 46a 46a ,36a 1,35a 1,35a a 50a 49a Tabell 20. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 5 år 2009 År Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU ,141 0, ,098 0,

18 MPa cm 50 Figur 5. i skiktet 0-50 cm, fält 5. Vattenhalten var 21 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 26 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2009 var vattenhalten 18 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 25 % (vikt-%) i skiktet cm. År 2015 var vattenhalten 26 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 26 % (vikt-%) i skiktet cm. Kommentar: Under perioden har den mättade vattengenomsläppligheten ökat särskilt på markdjupet cm. I genomsnitt var det inga signifikanta skillnader i mättad hydraulisk konduktivitet mellan åren och det var en stor variation inom fältet. Den torra skrymdensiteten har inte förändrats under perioden. Porositeten har legat konstant men andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har ökat något i alla nivåer, dock ej signifikant. Marken har inte blivit mer packad under perioden då varken skrymdensiteten eller porositeten förändrats. et var högst och vattenhalten lägst år Förändringen av penetrationsmotståndet avspeglar vattenhalten så har packningstillståndet inte förändrats sedan observationen startades. 17

19 Östergötland Fält 6 mmh SL Provtaget år 2004 och Tabell 21. Textur, fält 6. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 22. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 6 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) p ,08-0,06-94,8-0, ,80 0,15 0,11 0,36 0, ,8 0,01 0, ,00 0,03 0,68 0,01 0,02 0,98 2, ,01 0,04 0,41 0,01 0,04 0,83 4,71 0 0,01 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,01 för år 2004 och till 0,05 år Tabell 23. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 6 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) p p p , ,42 1,41 0, , , ,41 1,41 0, , , ,35 1,31 0, , ,26 Tabell 24. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 6 år 2010 Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU 749 0,249 0,

20 MPa cm 50 Figur 6. i skiktet 0-50 cm, fält 6. Vattenhalten var 31 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 29 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2010 var vattenhalten 26 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 24 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Förändring mellan provtagningstillfällena är att suggflytgödsel sprids med 15 m 3 tunna med ramp istället för släpslangssystem och ramp efter traktorn. Detta har medfört en betydligt lättare traktor men ett totalt sett tyngre ekipage, ca 5 ton tyngre. Grund plöjning, cm, följt av två till tre gånger harvning innan sådd med skivbillsmaskin av kombityp. Vid enstaka tillfälle plöjningsfritt. Kommentar: Styv lera i matjorden och mycket styv lera längre ner i alven. Mycket låg mättad vattengenomsläpplighet i profilen cm. En svag ökning har skett men klassningen är fortfarande densamma. Nivån cm var lite bättre men längre ner i profilen var det nästan helt tätt. Några mätn visade på högre genomsläpplighet men de flesta visade mycket låg genomsläpplighet. Den torra skrymdensiteten har minskat och porositeten har ökat parallellt, förändringen har skett i nivå cm och cm. Ingen förändring har skett i nivå cm. Jorden har blivit mindre kompakterad och mängden porer har ökat vilket tyder på en positiv utveckling av markstrukturen. En förändring av porstorlek har skett. Ökningen av andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck visar att det är de stora porerna som minskat och de små porerna ökat. Porositeten samt andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck visade på nivån cm att det fanns fler stora porer än små porer. et visar ej på några större förändringar. Skillnaderna får tillskrivas att det förelåg olika vattenhalter vid mättillfällena. Kurvorna ser ut att följa varandra relativt parallellt. 19

21 Fält 7 mmh SL Provtaget år 2004 och Tabell 25. Textur, fält 7. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,1 Tabell 26. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 7 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) p ,06-1,20-46,9-0, ,02 0,08 0,15 0,05 0,05 1,90 9,78 0 0, ,01 0,04 0,44 0,02 0,04 1,20 1,01 0 0, ,01 0,02 0,55 0,01 0,02 0,30 0, Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,01 för år 2004 och till 0,04 år Tabell 27. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 7 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) p p p , ,42 1,40 0, , , ,40 1,38 0, , , ,40 1,38 0, , ,27 Tabell 28. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 7 år 2010 Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU 408 0,122 0,

22 MPa cm 50 Figur 7. i skiktet 0-50 cm, fält 7. Vattenhalten var 27 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 32 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2010 var vattenhalten 24 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 23 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Två år plöjningsfritt vid första provtagningstillfället och grundbearbetning, ca 10 cm, med tallrikskultivator. Till andra provtagningstillfället har den grunda bearbetningen ersatts med en tyngre djupare kultivering samt en tyngre traktor. Till vårgrödor förekommer även att plogen används igen. Sådd sker med skivbillsmaskin med kombi. Biomull sprids med 18 m 3 tunna utrustad med myllningsaggregat. Vikt 25 ton. Kommentar: Styv lera i matjorden med måttlig mullhalt, mycket styv lera från 30 cm. Under perioden har den mättade vattengenomsläppligheten ökat något, dock ligger den kvar på en mycket låg nivå. Resultaten är väldigt varierande vad gäller den mättade vattengenomsläppligheten. Flera höga n förekommer dock vid det senare mättillfället än det tidiga mättillfället. Den torra skrymdensiteten har under perioden minskat något och porositeten ökat något, dock ej signifikanta skillnader. Marken har blivit något mindre packad. Andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenförande tryck har minskat något, dock ej signifikant. Djupare ner i profilen finns en högre andel små porer medan det i övre delen fanns fler stora porer. Mängden porer låg runt 50 % i hela profilen. et visar ej på några större förändringar. En tydlig profil som visar på att djupare bearbetning har ägt rum innan båda mättillfällena. Skillnaderna får tillskrivas att det förelåg olika vattenhalter vid mättillfällena. Kurvorna ser ut att följa varandra relativt parallellt. 21

23 Fält 8 nmh SL Provtaget år 2004 och Tabell 29. Textur, fält 8. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 30. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 8 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) p ,31-0,10-93,5-0, ,2 0,09 0,02 11,3 0, ,70 0,51 0, ,3 2,64 0,05 18,6 2, ,34 0, ,09 0,16 0,29 0,23 0,04 10,8 48,4 0 0,01 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,72 för år 2004 och till 0,38 år Tabell 31. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 8 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) p p p , ,47 1,42 0, , , ,50 1,49 0, , , ,38 1,37 0, , ,27 Tabell 32. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 8 år 2010 Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU 585 0,163 0,

24 MPa cm 50 Figur 8. i skiktet 0-50 cm, fält 8. Vattenhalten var 31 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 29 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2010 var vattenhalten 22 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 22 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Plöjning, kultivator eller tallrikskultivator används beroende på gröda och förfrukt. Plöjningfritt då så är möjligt, direktsådd av oljeväxter. Bearbetningar sker ej då jorden är fuktmättad. Vall finns med i växtföljden, 3 skördar med ensilagebalar tas. Vallarna ligger i tre år med 4-5 års mellanrum. Vall odlades vid båda provtagningstillfällena. Kommentar: Mycket styv lera i hela profilen med kraftig ökning av andelen ler ner mot 70 cm. Något mullfattig matjord, trots att vall odlas. Genomsläppligheten i hela profilen nästan halverats och klassas nu som mycket låg. Det är i nivåerna cm samt cm som genomsläppligheten har minskat kraftigt. Vid det tidigare mättillfället var resultaten kraftigt varierande men nu har variationen minskat kraftigt. Skrymdensiteten har i nivå cm minskat varvid porositeten ökat. Även andelen vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck har ökat. Sammantaget visar detta på att marken i denna nivå har blivit mindre kompakterad och andelen små porer har ökat kraftigt. I de övriga nivåerna har ingen skillnad noterats. et visar ej på några större förändringar. Skillnaderna får tillskrivas att det förelåg olika vattenhalter vid mättillfällena. Kurvorna ser ut att följa varandra relativt parallellt. 23

25 Fält 9 mmh LL Provtaget år 2004 och Tabell 33. Textur, fält 9. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,1 Tabell 34. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 9 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) p ,47-5,38-62,3-0, ,07 0,22 0,10 0,07 0,09 3,40 9,65 0,00 0, ,50 1,28 0,15 0,75 1, ,65 0,13 0, ,08 0,30 0,38 0,11 0,15 71,4 13,5 0 0,04 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0,24 för år 2004 och till 0,53 år Tabell 35. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 9 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) p p p , ,66 1,65 0, , , ,64 1,61 0, , , ,59 1,62 0, , ,07 Tabell 36. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 9 år 2010 Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU 313 0,144 0,

26 0 MPa cm 50 Figur 9. i skiktet 0-50 cm, fält 9. Vattenhalten var 22 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 19 % (vikt-%) i skiktet cm Vattenhalten var 20 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 16 % (vikt-%) i skiktet cm för den andra mätomgången. Maskinpark: Plöjning, grund, cm. Kultivator och tallrikskultivator. Plöjningsfritt efter höstoljeväxter, ca vart 5 år. Kombisåmaskin med skivbill. Potatis förekommer på fältet, granne arrenderar då och sköter potatisodling. Ingen förändring i brukningsmetod eller bearbetning mellan mättillfällena. Kommentar: Måttligt mullhaltig lättlera i matjorden. Lättlera i hela profilen, något lättare mellan cm och lite styvare djupast ner i profilen. I hela profilen var genomsläpplighet mycket låg vid första provtagningstillfället men stor variation i mätna. Till provtagningstillfälle två hade genomsläppligheten dubblerats och klassas nu som ganska låg. Det är framförallt de låga na kring 30 cm som har fått högre genomsläpp till omgång två. Dock föreligger ingen signifikant skillnad. Låg porositet med låg andel små porer mättes i hela profilen vid bådad mättillfällena. Ingen skillnad finns förutom att något fler stora porer finns i nivå cm vid omgång två. Detta kan kopplas ihop med genomsläpplighetsökningen i samma nivå. Låga penetrationsn men med tydliga nivåer i profilen år et som uppmättes andra omgången var lägre i matjorden men högre i alven, fortfarande fanns det tydliga nivåer i profilen. Vattenhalterna skilde sig åt mellan de två mättillfällena. 25

27 Fält 10 mmh l Provtaget år 2004 och Tabell 37. Textur, fält 10. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , , ,0 Tabell 38. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 10 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) p ,85-1,05-16,2-0, ,20 0,06 0,43 0,54 0, ,09 0,01 0, ,01 0,04 0,28 5,15 0, ,58 0,02 0, ,39 0,26 0,86 0,45 0, ,0 0 0,02 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 1,53 för år 2004 och till 0,07 år Tabell 39. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 10 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) p p p , ,58 1,53 0, , , ,57 1,61 0, , , ,58 1,59 0, , ,21 Tabell 40. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 10 år 2010 Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU 408 0,113 0,

28 MPa cm 50 Figur 10. i skiktet 0-50 cm, fält 10. Vattenhalten var 26 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 18 % (vikt-%) i skiktet cm år År 2010 var vattenhalten 24 % (vikt-%) i skiktet 5-25 cm och 17 % (vikt-%) i skiktet cm. Maskinpark: Generationsskifte har skett på gården mellan mättillfällena och investeringar har skett i nyare och större maskiner. Beroende på förfrukt och grödakörs antingen plöjning, 20cm, eller kultivator, cm. Sådd sker med släpbillsmaskin av kombityp. Potatis förekommer på fältet varvid det kan bli många överfarter på fältet. Kommentar: Måttligt mullhaltig moig lera i matjorden. I övre skiktet av profilen var mängden fin- och grovmo % och lerhalten runt 10 %. Från 50 cm och djupare ökade lerhalten till 30 % och mängden mo minskade. Den mättade vattengenomsläppligheten var vid första provtagningstillfället hyfsad med framför allt hög genomsläpplighet i nivå cm. Vid mättillfälle två hade genomsläppligheten minskat dramatiskt för att klassas som mycket låg. Stor variation förekom i mätn. Vid det första mättillfället fanns ett flertal höga mätn och dessa förekom inte vid omgång två. Jämnheten i mätna var betydligt större vid omgång två. Ingen signifikans finns dock mellan de olika tillfällena. Låg porositet med låg andel små porer i hela profilen. En liten minskning av skrymdensiteten och ökning av porositet i nivå cm och vice versa i nivå cm. Marken har alltså blivit mer packad i den undre nivån och mindre packad i den övre nivån. En ökad andel av vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck visar på att andelen små porer har ökat och andelen stora porer har minskat. Ingen av skillnaderna är dock signifikanta. Lågt penetrations ner till ca 25 cm där en kraftig kompaktion uppkom. Kraftigheten i denna kompaktion förstärks av att profilen här var betydligt torrare än den övre delen. et visar ej på några större förändringar. Kurvorna ser ut att följa varandra relativt parallellt. 27

29 Västergötland Fält 11 mmh MSL Provtaget år 2005 och 2011 Tabell 41. Textur, fält 11. För varje skikt anges den procentuella andelen (vikt-%) av respektive storleksfraktion Djup Ler Finmjäla Grovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Mullhalt cm d (mm) < 0,002 0,002 0,006 0,006 0,02 0,02 0,06 0,06 0,2 0,2 0,6 0,6-2 Matjord , , Tabell 42. Mättad vattengenomsläpplighet, fält 11 Djup Medel Median Högsta uppmätta Lägsta uppmätta cm (geometriskt) p ,32 0,42 60,7 0, ,01 0,01 0,32 0,01 0,01 0,11 21,1 0,00 0, ,02 0,01 0,28 0,02 0,00 0,12 2,90 0,00 0, ,01 0,00 0,07 0,01 0,01 0,13 0,06 0,00 0,00 Mättad vattengenomsläpplighet genom skiktet cm kunde med hjälp av ovanstående resultat beräknas* till 0, och till 0,01 år Tabell 43. Torr skrymdensitet, porositet och andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck, fält 11 Djup Torr skrymdensitet Porositet Andel vattenfyllda porer vid cm g/cm 3 % (V/V) 1,0 m vattenavförande tryck % (V/V) p p p , ,32 1,34 0,63 51,4 50,6 0, , ,26 1,29 0, , , ,24 1,24 0, , ,29 Tabell 44. Utflöde från matjordskolonner (kolonndiameter = 20 cm, djup = 20 cm), fosforkoncentration i utflöde och turbiditet för kolonnprover och aggregatprover, fält 11 år 2011 Utflöde Totalfosfor Löst fosfor Turbiditet av utflöde Turbiditet för aggregatprover ml mg/l mg/l NTU NTU 408 0,113 0,