Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök

Transkript

1 Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande och resultat från det första försöksåret. En fullständig rapport kommer att sammanställas när hela projektet är slutfört. Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök Martin Sundberg & Cecilia Lindahl, Bakgrund Det finns ett påtagligt ökat intresse för hästar, inte minst i Sverige där SCB nyligen har beräknat att antalet uppgår till nästan Ett bra grovfoder är basen i all utfodring av hästar. Traditionellt utgörs detta av hö, men på senare år har användningen av ensilage ökat i omfattning. Att man i vissa fall vill ersätta höet med ett fuktigare grovfoder, beror på problem med dammigt och mögligt hö som ofta leder till allergier och kroniska respiratoriska åkommor hos hästarna. Denna så kallade "hästhosta" förorsakar mycket lidande och sätter också ned hästens brukbarhet. Ett hygieniskt friskt hö av god kvalitet kommer emellertid alltid att vara efterfrågat inom hästsektorn. Hästar är mycket känsliga för foder med nedsatt hygienisk kvalitet. För att undvika mikrobiell tillväxt i höet bör vattenhalten inte någon gång under lagringen överstiga %. Tidigare studier tyder på att även väl nedtorkade höpartier riskerar att ta skada under lagringen på grund av uppfuktning i de övre skikten. Uppfuktningen kan orsakas av längre perioder med hög luftfuktighet eller kondensutfällning vid temperaturomslag. Speciellt under hösten och vintern kan fuktigheten i uteluften vara hög under långa perioder, vilket gör att vattenhalten i lagrets ytskikt kan stiga över det gränsvärde då mikroorganismerna börjar växa. Förutom ökade risker för djuren, äventyrar ett hö med nedsatt hygienisk kvalitet även hälsan för de personer som handskas med fodret i form av allergier och överkänslighet som kan orsaka svåra kroniska skador i luftvägarna. JTI har inom ramen för Stiftelsen Lantbruksforsknings (SLF) hästforskningsprogram beviljats medel under två år för ett projekt med titeln Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar. Syftet med projektet är att kvantifiera och artbestämma de mögelsvampar som växer till i hö på grund av att det fuktas upp under lagringen. I projektet följs utvecklingen av höets hygieniska status under lagringen på tre gårdar från det att höet är färdigtorkat fram till och med maj månad året efter skörden.

2 Syfte Syftet med projektet är att följa hur fuktigheten i höet varierar under vinterlagringen och kartlägga vilka typer av mögelsvampar som då växer till. Utifrån detta görs en bedömning av vilka hälsorisker detta innebär för djur och människor. Genomförande Praktiska försök genomförs under två lagringssäsonger på tre gårdar i Uppland, i resultatdelen benämnda gård F, T respektive V. Under våren 00 valdes tre lämpliga gårdar ut för försöken. Gårdarna var belägna i en sektor sydost/ost om Enköping i Uppland. På samtliga gårdar fanns hötork och höet hanterades i form av småbalar. I början av augusti riggades försöket på gårdarna. Balarna märktes upp och placerades i två stackar, där de staplades på ett sätt som var anpassat för de kommande provtagningarna, bild. Givare för temperatur och luftfuktighet placerades på tre nivåer i vardera stack; i ytskiktet samt i ytan av de två underliggande balskikten. Alla givarna var via kabel anslutna till loggrar vilka programmerats att lagra mätdata varannan timme. En likadan givare monterades hängande ca 0 cm ovanför balstapeln för att mäta omgivningsklimatet i lagringsutrymmet. På en av gårdarna ställdes även en väderstation upp för att registrera temperatur och luftfuktighet i utomhusluften. Bild. Balstapel på en av försöksgårdarna. För att uppfuktningen endast ska ske från ytan, är ett lager buffertbalar placerade under och runtom de balar som ingår i försöket. På de andra två gårdarna är provbalarna inplacerade i befintligt hölager. Uttagning av prover för mikrobiell analys gjordes genom att med en provborr borra ut minst 00 gram hö från ytan (ca cm djup) ur tre balar per stack på samma nivåer som där temperatur och relativ luftfuktighet registrerades. Borren desinficerades genom avflamning med etanol innan provtagning av varje ny bal. Den första provtagningen gjordes i direkt anslutning till riggningen i augusti.

3 Avsikten med dessa prover var att kvantifiera vilken initial halt av mögelsvampar och fukt som fanns i höet. Med start i början av oktober 00 gjordes sedan ytterligare provtagningar med ca, månads intervall, vilket innebär att den sista provtagningen inföll i början på maj 00. Datum för de sju provtagningarna återfinns i tabell. Tabell. Datum för provtagningar det första försöksåret. Provtagning nr aug okt nov 0 jan feb 9 mar maj I höproverna bestämdes även vattenaktiviteten, som är ett mått på vattnets tillgänglighet för mikroorganismer i materialet. De mikrobiella analyserna omfattade bestämning av totalantal mögelsvampar samt haltbestämning av mögelsvampar av släktena Cladosporium spp, Fusarium spp, Aspergillus spp, A fumigatus, Penicillium spp, Eurotium spp och Wallemia sebi. Utöver detta gjordes direktutlägg (utan haltbestämning) för att även få en uppfattning om vilka andra släkten som förekom i låga halter. Både de mikrobiella analyserna och bestämningen av vattenaktivitet utfördes av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Resultat Luftfuktighet och temperatur i uteluft Hur uteluftens temperatur och relativa fuktighet varierat under lagringsperioden det första försöksåret illustreras i diagrammet, bild. Temperatur Luftfuktighet Temperatur, ºC 0 0 Rf, % aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj

4 Bild. Veckomedelvärden för uteluftens temperatur och relativa fuktighet (Rf) under det första försöksåret. En jämförelse mellan i försöket registrerade och normala månadsmedelvärden för temperatur och luftfuktighet, tabell, visar att luftfuktigheten understeg den normala med mer än två procentenheter i augusti och april. På motsvarande sätt var luftfuktigheten över den normala i september, december och januari. Tabell. Månadsmedelvärden på luftfuktighet och temperatur under försöksperioden augusti 00 april 00. Relativ luftfuktighet, % Temperatur, ºC Månad Försöksgård Normal a Försöksgård Normal a Augusti,,0, September,,, Oktober,,,9 November 9, 9,, December, 9 -,0 -, Januari, -, -, Februari, -, -, Mars, -, -, April,9 0,,9 a) Normalvärden för Uppsala Källa: Taesler, R. 9. Klimatdata för Sverige. K L Beckmans Tryckerier AB. ISBN Luftfuktighet och vattenaktivitet i hö Hur veckomedelvärden för luftfuktighet och vattenaktivitet i de tre ballagren varierade under lagringsperioden redovisas grafiskt i bilaga respektive bilaga. Luftfuktigheten i omgivningen steg stadigt under hösten och låg under en stor del av vintern på runt 90 %. På gård T var luftfuktigheten när försöket startade mycket likartad i de tre balarna på olika djup, medan en avsevärd variation fanns på de andra två gårdarna. Detta förklaras av att det funnits en variation i vattenhalt mellan balarna på de två sistnämnda gårdarna, vilket bekräftas av de initiala värdena på vattenaktivitet, där samma mönster går igen. I ytskiktet steg luftfuktigheten snabbt i början på hösten för att sedan fortsätta att öka i långsammare takt ända fram till början av mars då kurvorna planade ut. Även i de två underliggande nivåerna ökade luftfuktigheten sakta under hela lagringen. Luftfuktigheten i balarna låg på olika nivåer på gårdarna. Högsta värdena registrerades på gård T, där den i ytskiktet låg på över 0 % en stor del av lagringen. På de två andra gårdarna uppnåddes inte denna nivå någon gång, samtidigt som också luftfuktigheten i de två underliggande lagren var lägre än på gård T. Att lagringsbetingelserna varit fuktigare på gård T framgår även av uppmätta värden på vattenaktivitet, där förlopp och nivåer väl överensstämmer med registrerade luftfuktigheter på de olika nivåerna. I ytskiktet på gård T registrerades det högsta vattenaktivitetsvärdet (0,) redan i mitten av november, medan det på de andra gårdarna inte uppnåddes förrän vid provtagningen i mitten av februari. För att hämma en tillväxt av mögelsvampar bör vattenaktiviteten i höet helst ligga under värdet 0,.

5 Det finns således en samstämmighet mellan de uppmätta värdena på luftfuktighet och vattenaktivitet i höet, där gård T har de högsta värdena. Däremot finns ingen koppling mellan dessa fuktförhållanden i höet och fuktigheten som uppmätts i den omgivande luften, där gård T haft de lägsta värdena. Orsaken till detta är oklar, men kan bero på speciella förhållanden i lagringsutrymmet på just den plats där mätningen gjorts. Temperaturen i balarna på de tre nivåerna följde omgivningstemperaturen väl, med mycket små skillnader mellan de olika nivåerna. Mikroflora i hö Resultaten från bestämningarna av mängden mögelsvampar återfinns i diagramform i bilaga. De två första släktena i diagrammen, Cladosporium och Fusarium, tillhör den så kallade fältfloran, vilket innebär att de trivs under de förhållanden som råder i växtmaterialet på fält. I den miljö som finns i det torra höet när det ligger i lagret sker normalt ingen tillväxt av dessa mögelsvampar. I diagrammen framgår att både Cladosporium och Fusarium på alla gårdarna funnits med i växtmaterialet från början, men sedan har mängderna minskat eller legat kvar på samma nivå under lagringsperioden. De övriga fyra släktena av mögelsvampar tillhör lagringsfloran, och är sådana som, om förutsättningarna är de rätta, kan växa till under lagringen. Endast med ett undantag (Eurotium på gård V) har ingen av dessa släkten påvisats vid den första provtagningen i början av augusti. Någon nämnvärd tillväxt av mögelsvampar hade heller inte skett fram till provtagningen i oktober, där någon av lagringssvamparna bara påvisades i av de proverna. Vid provtagningen i slutet av november däremot, kunde en tillväxt av flera av de fyra släktena lagringssvampar påvisas i ytprovet från alla gårdar. Särskilt har Wallemia växt till, där halterna låg mellan, och, log CFU. En kraftig tillväxt av Wallemia har således skett på hösten. Halterna av denna låg sedan på samma nivå eller ökade ända fram till den sista provtagningen i maj. På gårdarna T och V påvisades även höga halter av Aspergillus i ytskiktet. Tillväxten av Aspergillus startade dock något senare än för Wallemia, men i likhet med denna fanns den kvar på samma nivå under hela lagringen. I ytskiktet kunde också en tillväxt av Penicillium konstateras, dock i måttlig omfattning. Detsamma gäller Eurotium på gårdarna T och V. Man kan se en tydlig skillnad i hur stor tillväxt av mögelsvampar som skett på de olika djupen i hölagret. I det andra ballagret har en viss tillväxt skett, men den är inte alls lika kraftig som i ytlagret. I det tredje ballagret har halterna minskat ytterligare. Man kan se ett samband mellan vattenaktivitet och hur omfattande mögeltillväxt som skett i ytskiktet. På gårdarna T och V, som hade generellt sett högre halter av mögelsvampar än gård F, uppmättes vattenaktiviteter över 0, från oktober ända fram till april. På gård F steg inte vattenaktiviteten märkbart över 0, förrän i februari.

6 Förekomsten av Aspergillus fumigatus, som är känd för att kunna orsaka luftvägslidanden hos både människor och djur, var överlag ringa i de insamlade proverna. Denna svamp gynnas av värme och växer oftast till i dåligt torkat hö där man fått varmgång efter inläggning. På gård V verkar dock förutsättningarna ha varit sådana att den haft möjlighet att växa till under senare delen av lagringsperioden. Vid de tre sista provtagningarna, från mitten av februari och framåt, påvisades där halter i ytlagret på ca 000 CFU/g. I balskikten och återfanns den också i knappt påvisbar mängd vid ett tillfälle. Resultaten från odlingarna med direktutlägg visar att A. fumigatus funnits närvarande på alla tre gårdarna på samtliga djup i höet.

7 Bilaga Luftfuktighet i omgivningsluft och balar på de tre gårdarna, Omgivning Yta cm 0 cm Gård F Rf, % aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj Omgivning Yta cm 0 cm Gård T Rf, % aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj Omgivning Yta cm 0 cm Gård V Rf, % aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj

8 Bilaga Vattenaktivitet (Aw) i balar på olika nivåer på de tre gårdarna, ,9 Yta cm 0 cm Gård F 0, 0, AW 0, 0, 0, 0-aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj 0,9 Yta cm 0 cm Gård T 0, 0, A W 0, 0, 0, 0-aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj 0,9 Yta cm 0 cm Gård V 0, 0, AW 0, 0, 0, 0-aug 0-sep 0-okt 0-nov 0-dec 0-jan 0-feb 0-mar 0-apr 0-maj

9 9 Bilaga Kvantifering av mögelsvampar i balar på olika djup. Gård F. Yta 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj cm 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj 0 cm 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj

10 0 Bilaga Kvantifering av mögelsvampar i balar på olika djup. Gård T. Yta 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj cm 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj 0 cm 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj

11 Bilaga Kvantifering av mögelsvampar i balar på olika djup. Gård V. Yta 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj cm 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj 0 cm 0-aug 0-okt -nov 0-jan -feb 9-mar 0-maj