DEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY AND HYGIENIC QUALITY IN HORSE FEEDS

Transkript

1 Examensarbete 15 poäng VT 08 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet DEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY AND HYGIENIC QUALITY IN HORSE FEEDS Linda Steiner Handledare: Cecilia Hultén och Cecilia Müller Enheten för kemi, miljö och fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala

2 ABSTRACT The most common disease causing elements in feed is of microbial nature. Therefore it is of great importance for horse owners to be familiar with the fundamental requirements for microbial growth in feeds and the problems that can originate in case of insufficient handling. However, horse owners are not organized in a way that makes it easy to reach them with information as a target group. Additionally, most horse owners only have one horse and limited possibilities for education in feed safety. Thus, there is need for an easy accessed education material that is explicitly directed towards horse owners. The fundamental content of such an education material was composed in this project. Focus was on the importance of good microbial quality in horse feed and the material was structured into three chapters; FEED SAFETY, MICROORGANISMS IN FEEDS and CONSERVATION, STORING AND FEEDING. The aim was to publish the material as part of a larger web based education package on the web page, of the Swedish National Veterinary Institute. The basic structure for such a web education was also composed in this project. KEYWORDS Microbial growth, conservation, storing, feeding, web structure

3 INTRODUKTION Foder av dålig hygienisk kvalitet är en vanlig orsak till hälsostörningar hos hästar. Ökade kunskaper i fodersäkerhet och foderhygien hos hästägare och andra som hanterar foder skulle kunna förebygga många av dessa hälsostörningar. Ett säkert foder har en god hygienisk kvalitet. Detta begrepp omfattar såväl mikrobiologiska, kemiska som fysikaliska parametrar [1]. Ett foder med god hygienisk kvalitet innehåller inga eller begränsade halter av mikroorganismer som förstör fodret eller orsakar sjukdomar hos hästen. Det får heller inte innehålla andra skadliga ämnen, såsom gifter, kemiska föroreningar eller främmande föremål. Fodersäkerheten är viktig för att hästen ska slippa äta foder som den kan bli sjuk av, vilket också föreskrivs av Djurskyddslagen (1988:534). Det är hästägaren, eller den som utfodrar hästen, som ansvarar för att fodret har en god hygienisk kvalitet när det utfodras. Skadliga ämnen i foder med nedsatt hygienisk kvalitet kan, förutom att orsaka hälsostörningar, också föras vidare i livsmedelskedjan om hästen går till slakt [2]. Sedan den 1:a januari 2006 klassificeras därför hästägare som foderföretagare (Foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005). Lagen gäller för dem som själva producerar eller köper in foder och innebär att Jordbruksverket ställer krav på ett fodersäkerhetstänkande hos såväl hästägare som andra djurhållare inom lantbruket. För att hästens foder ska uppfylla kraven för god hygienisk kvalitet är det viktigt för alla som hanterar fodret att känna till de grundläggande förutsättningarna för konservering och lagring. All konservering och lagring av foder bygger på kontroll av mikrobiell tillväxt. Utan denna kontroll skulle en naturlig nedbrytningsprocess ske i fodret, vilket påverkar den hygieniska kvaliteten i negativ riktning. Temperatur, ph-värde, vattenaktivitet och tillgång på syre är faktorer som på olika sätt kan påverkas för att hejda mikrobiell tillväxt och nedbrytning. Hur fodret ska lagras beror på vilka konserveringsprinciper som tillämpats vid framställningen. Foder som konserveras genom torkning måste till exempel också lagras i en torr miljö för att den hygieniska kvaliteten skall bevaras, medan foder som konservas i en syrefri miljö, såsom inplastat vallfoder, måste lagras på ett sätt som förhindrar syreläckage in i fodret. Vid bristfällig foderhantering finns risk för tillväxt av bakterier och mögelsvampar i fodret. Bakterier som kan utgöra hygieniska problem hör vanligtvis till familjen Enterobacteriaceae eller släktet Clostridium, även om det också finns andra bakterier som kan orsaka nedsatt hygienisk kvalitet. Enterobakterier kan till exempel störa konserveringsprocessen i ensilerat foder samt i vissa fall orsaka tarmstörningar av olika slag om hästen får i sig bakterierna [3]. Sackarolytiska

4 klostridier kan i sin tur åstadkomma feljäsning i ensilerat foder medan den proteolytiska arten Clostridium botulinum under vissa förutsättningar kan bilda botulin, ett toxin som orsakar den dödliga förlamningssjukdomen botulism [4,5]. Mögelsvampar som växer till i foder orsakar hygieniska problem främst genom att producera mögelsporer som sprids i luften och försämrar stallmiljön samt genom att bilda mögelgifter, så kallade mykotoxiner. Mögelsporerna kan, när de fastnar i luftvägarna, orsaka luftvägslidanden och allergiska reaktioner hos både hästar och människor [6]. Kunskapen om mykotoxinernas effekter är bristfällig, men det är känt att intag av mykotoxiner via fodret kan leda till nedsatt immunförsvar och skador på inre organ och vävnader hos hästen [7]. Mögelsvampar som infekterar gröda på rot kallas fältflora. Dessa svampar är i regel beroende av en hög vattenhalt, varför de sällan utgör problem under lagringen. Dock kan fältfloran bilda mykotoxiner som följer med fodret vid skörd [8]. I Sverige är släktena Fusarium, Alternaria och Cladosporium de vanligaste och mest relevanta fältsvamparna i foder. Mögelsvampar som växer till i foder som torkats otillräckligt eller som lagras under fuktiga eller på annat sätt felaktiga förhållanden kallas lagringsflora och orsakar främst problem via produktion av mögelsporer och mykotoxiner. De vanligaste lagringssvamparna av foderhygienisk betydelse är Penicillum, Eurotium, Aspergillus och Wallemia. Hästägare är inte organiserade på ett sätt som gör det lätt att nå dem som målgrupp. Många hästägare har dessutom bara en häst och begränsade möjligheter att utbilda sig inom området fodersäkerhet. För att öka kunskapen om fodersäkerhet och hygieniska kvalitet finns därför behov av ett lättillgängligt utbildningsmaterial som är direkt riktat till hästägare. I detta projekt framställdes genom litteraturstudie den grundläggande delen av ett sådant utbildningsmaterial. Avsikten är att publicera materialet som en del av ett större webbaserat utbildningspaket, vilket kommer att säljas som en tjänst från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Enheten för kemi, miljö och fodersäkerhet. I detta projekt utarbetades också den grundläggande strukturen för en sådan webbaserad utbildning.

5 METOD Utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet som framställdes i detta projekt bygger på en litteraturstudie inom området mikrobiologi, agrikultur och veterinärmedicin. Det aktuella kunskapsläget hos hästägare samt lämplig svårighetsgrad för utbildningsmaterialet uppskattades i samråd med den diagnostiska och konsulterande verksamheten på Enheten för kemi, miljö och fodersäkerhet på SVA. Härigenom inhämtades också kunskap under arbetets gång genom muntlig och skriftlig kommunikation. Detta skedde främst genom regelbundet avsatta projektmöten, men också genom deltagande vid en av enheten anordnad utbildningsdag i fodersäkerhet för hästfoderleverantörer. Webbutbildningen Strukturen för den webbaserade utbildningen utarbetades efter rådande förutsättningar hos den befintliga programvaran och i samråd med SVA:s webbmaster. Då webbaserad utbildning är ett nytt koncept för SVA har strukturen byggts från grunden. Huvuddelen av webbsidans fönster skall utnyttjas när utbildningen öppnas, men vissa funktioner från SVA:s webbsida kommer också att finnas tillgängliga under utbildningens gång. På så vis kan hänvisningar göras i utbildningsmaterialet till information på SVA:s webbsida. RESULTAT Utbildningsmaterialet Fokus lades på vikten av god mikrobiologisk kvalitet i foder till hästar och utbildningsmaterialet delades in i tre övergripande kapitel; FODERSÄKERHET, MIKROORGANISMER I FODER och KONSERVERING, LAGRING OCH UTFODRING. FODERSÄKERHET är ett inledande kapitel med syfte att belysa vikten av god hygienisk kvalitet i foder. Vanliga frågeställningar kring hantering av hästfoder tas upp, såsom Vita prickar i hösilaget, är det farligt?, Varför håller sig den öppnade hösilagebalen inte längre än ett par dagar? och Är det farligt att utfodra hö som är lite dammigt?. Begreppet hygienisk kvalitet definieras med anknytning till rådande lagstiftning inom området och exempel på foderrelaterade hälsostörningar hos hästar, som kan orsakas av nedsatt hygienisk kvalitet i fodret, listas.

6 I kapitlet belyses också att ett aktivt säkerhetstänkande kring all hantering av fodret ger hästägaren goda möjligheter att förebygga många foderrelaterade hälsoproblem. MIKROORGANISMER I FODER är ett fördjupande kapitel. Målsättningen är att ge hästägaren grundläggande kunskap inom området fodermikrobiologi, med inriktning på de mikroorganismer som är vanligast förekommande i foder. Kapitlet inleds med en grundläggande morfologisk beskrivning av bakterier och svampar. Därefter redogörs kortfattat och i allmänna drag för deras respektive egenskaper i miljön och i foder samt för varför vissa bakterier och svampar kan ge upphov till hälsostörningar. För att förstå vilka konserverande egenskaper som bevarar fodrets hygieniska kvalitet vid lagring är det också viktigt, för alla som hanterar foder, att känna till vilka förutsättningar som styr över mikrobiell tillväxt. Avslutningsvis beskrivs mer ingående vanligt förekommande bakterier och svampar, med avseende på arttillhörighet och skadeverkan i foder. I kapitlet KONSERVERING, LAGRING OCH UTFODRING tillämpas hästägarens nyvunna kunskaper om de förutsättningar som styr över mikrobiell tillväxt i foder. Då de flesta hästägare köper in färdigkonserverat foder handlar det för dessa främst om att hantera fodret på ett säkert sätt under lagring och utfodring. Vad som är en lämplig lagringsmiljö styrs av vilka konserverande mekanismer som verkar i fodret. Konserveringsprincipen beskrivs för hö och halm, plastinpackat vallfoder (ensilage och hösilage) och spannmål. Det är också viktigt att hästägaren känner till att säkerhetstänkandet kring fodrets hygieniska kvalitet gäller för all hantering av fodret, fram tills dess att det når hästens mule. Webbutbildningen Det utbildningsmaterial som framställdes i detta projekt är färdigt för publicering på SVA:s webbsida. Webbsidan utgörs av tre kolumner, varav utbildningen disponerats till den mittersta kolumnen samt till den högra sidokolumnen. Text och bilder läggs i mittkolumnen och i sidokolumnen skall funktioner för navigering och översikt av materialet programmeras. I sidokolumnen finns vid behov också utrymme för ytterligare information och bilder. Webbsidans vänstra sidokolumn berörs inte av utbildningen utan skall fortsätta att fungera som ingång till redan publicerat material från SVA. Då utbildningen kommer att öppnas i samma fönster och interagera med redan befintligt material, anpassas typsnitt och färgkomposition till webbsidans grafiska profil. Källhänvisningar publiceras efter varje kapitel i form av utvalda artiklar. För användarvillkor och beställning av inloggningsuppgifter, se

7 DISKUSSION Genom att erbjuda hästägare ett lättillgängligt utbildningsmaterial om fodersäkerhet med fokus på god mikrobiologisk hygien, hoppas SVA kunna minska prevalensen av foderrelaterade hälsostörningar hos hästar orsakade av dålig foderhygien. Målsättningen är att många hästägare skall få en grundläggande kännedom, inte att ett fåtal skall bli experter inom området. Eftersom hästägare inte är organiserade på ett sätt som gör det lätt att nå dem som målgrupp, lämpar sig ett webbaserat utbildningsformat bättre än ett upptryckt material. Enligt postoch telestyrelsen hade år 2007 tre av fyra hushåll i Sverige uppkoppling till internet. Således finns potential att med en webbaserad utbildning nå ut till många hästägare. Svårigheten ligger snarare i att nå ut med information om utbildningen som sådan. Ett tillvägagångssätt kan vara att från SVA:s sida till exempel väcka uppmärksamhet kring utbildningen där det finns ett stort intresse av att hålla friska och högpresterande hästar, såsom inom trav- och galoppsporten. För att utbildningsmaterialet skall komma att hålla en hög innehållsmässig standard är det viktigt med regelbundna uppdateringar baserade på det aktuella kunskapsläget. Som veterinärmedicinskt kunskapscenter får SVA anses ha goda möjligheter att erbjuda hästägare ett utbildningsmaterial av hög kvalitet. Det finns stor kompetens inom området och forskning bedrivs såväl nationellt som inom EU:s ramar. Förutom de mikrobiologiska aspekterna vid hantering av foder finns på SVA också kompetens att, beroende på efterfrågan, bredda ett utbildningsmaterial om fodersäkerhet. Till exempel med information om giftiga växter. Då webbutbildningen skall säljas som en tjänst från SVA, måste åtkomst till materialet regleras med personlig inloggning. Efter genomförd utbildning skall hästägaren genomgå examinering av inhämtade kunskaper. Detta kommer till en början att ske via webbaserade frågeformulär, vilka sänds till en server på SVA och sedan rättas manuellt. Som bevis på genomförd utbildning skall hästägaren avslutningsvis tilldelas ett certifikat från SVA. Användarmässigt finns goda förutsättningar att utveckla en webbaserad utbildning. Till exempel kan automatiska tester införas som delmoment mellan varje genomläst kapitel, interaktiva bilder kan användas för att illustrera kapiteltexterna och forum eller frågeformulär kan upprättas vari hästägaren själv kan ställa frågor om innehållet eller reflektera över foderhanteringen i det egna stallet. Således får ett webbaserat utbildningsformat anses vara ett kraftfullt och pedagogiskt verktyg i arbetet att öka hästägares kunskap inom området fodersäkerhet.

8 TACK Det har för mig varit en lycka att få göra mitt examensarbete på SVA och enheten för kemi, miljö och fodersäkerhet. Cecilia Hultén, leg. vet. VMD., och Cecilia Müller, agrd, med intressanta diskussioner och konstruktiv kritik har ni inte bara hjälpt mig framåt i projektet, ni har också inspirerat mig till fortsatta studier inom området fodersäkerhet. Tack för allt engagemang. Tack Linda Hallenberg, webbmaster, för din genomgående positiva inställning till mina idéer kring webbutbildningen. Tack Eva Jonsson, BMA, för att du har delat med dig av din kunskap, för ditt hjälpsamma sätt och för alla skratt. Tack Karin Artursson, enhetschef för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet. Dels för att du skräddarsydde detta examensarbete till mig, dels för dina alltigenom värdefulla reflekteringar. Tack också Sevinc Koyuncu och Camilla Ohlsson, tillsammans med hela personalstyrkan på enheten, för att ni gjorde min vistelse på SVA till en sådan positiv erfarenhet. Sist men inte minst, tack Kenny. Efter all korrekturläsning kan du med största säkerhet mer om fodersäkerhet än de flesta hästägare. REFERENSER 1. Kamphues J., A systemic approach to evaluate the hygienic quality of feedstuffs for horses. (2005) Equine Nutrition Conference Hannover Hollinger K., Ekperigin H.E., Mycotoxicosis in food producing animals. (1999) The veterinary clinics of North America. 15, Östling C. och Lindgren S., Influences of enterobacteria on the fermentation and aerobic stability of grass silages. (1995) Grass and Forage Science. 50, Jonsson A., Growth of Clostridium tyrobutyricum during fermentation and aerobic deterioration of grass silages. (1991) Journal of the Science of Food and Agriculture. 54, Galey F.D., Botulism in the horse. (2001) Veterinary Clinics of North America: Equine Practice, 17, Raymond S.L. et al., A comparison of respiratory particles associated with various forage products for horses. (1997) Equine practice. 19, Keller M.K. et al., Mycological survey and mycotoxins detection in equine feeds samples. (2005) Equine Nutrition Conference Hannover Bulent K., Dobson A.W., och Var I., Strategies to prevent mycotoxin contamination of food and animal feed. (2006) Critical Reviews in Food Science and Nutrition. 46,