Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Transkript

1 Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e stort intresse för frågor som rör foderkvalitet och hygien. Hon jobbar som smiskyddshandläggare på Jordbruksverket. Bland annat svarar Jessica på frågor som rör animaliska biprodukter. Jessica önskar a i framden få träna en egen galopphäst och går för llfället Svensk Galopps amatörtränarkurs. Medförfaare: Cecilia Müller, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU Rolf Spörndly, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU Introduktion Inplastat grovfoder med torrsubstanshalt (ts-halt) mellan cirka 500 och 800 g kg-1 kallas även hösilage, och är vanligt a uodra ll hästar i Norge och Sverige. Hösilage har låg vaenakvitet och en begränsad mjölksyrafermentaon sker i fodret, vilket kan innebära a mögelsvampar kan börja llväxa, framförallt om syre tränger in (O Brien et al., 2008). Mögelllväxt ska undvikas eersom vissa arter av mögel kan bilda skadliga sporer och mykotoxiner. En större studie i Norge och Sverige uördes eersom förekomst av mögel i hösilage digare inte har undersökts i större utsträckning. Syet med studien var a kartlägga och idenfiera mögelarter i hösilage, och undersöka korrelaoner mellan produk- onsfaktorer och mögelförekomst. Material och metoder Totalt samlades hösilageprover in från 124 gårdar i Norge och Sverige mellan februari och juni under 2010 och Tre balar provtogs från samma par på varje gård, och på en av balarna mäes plastens täthet. Däreer togs plasten bort och eventuellt synligt mögel provtogs. På alla tre balar togs åa borrprov per bal. Under 2010 hanterades de tre balarna var för sig, vilket resulterade i tre prov per gård. Under 2011 blandades de 24 borrkärnorna från de tre balarna ll e samlingsprov, vilket gav e prov per gård. Informaon om hu vallfoderproduk- onen gå ll inhämtades från varje gård med hjälp av e standardiserat formulär. Mögelförekomst analyserades med hjälp av tre metoder. I metod I odlades det synliga ytmöglet från balytan direkt på agarplaor. I metod II placerades små strån av hösilage från borrprov direkt på agarplaor, och i metod III uördes en kvanfiering av möglet i borrprovet genom a mixa hösilage med en lösning som däreer applicerades på agarplaor i olika spädningar. Idenfiering av Aspergillus spp. och Penicillium spp uördes morfologiskt i mikroskop. Dessa mögelarter såväl som mögelkolonier som ej kunde idenfieras morfologiskt karaktäriserades med DNA-sekvensering. Hösilagens kemiska sammansäning analyserades med avseende på halten ammonium-n, mjölksyra, etanol och äksyra samt ph och ts-halt (Müller, 2009). Stassk analys uördes för a idenfiera vilka produkonsfaktorer som gick a koppla med förekomst av mögel. Resultat och diskussion Mögel påvisades med minst en av metoderna (I, II och III) på 89 procent av gårdarna. Totalt detekterades 52 olika mögelarter (I: 16 arter, II: 46 arter och III: 25 arter). En av de mest förekommande mögelarterna (oavse vilken metod som användes) var Penicillium roquefor, som påvisades på 35 gårdar. Penicillium roquefor kan bland annat bilda mykotoxinet roqueforn C i ensilage (Auerbach et al., 1998). Synligt ytmögel (metod I) påvisades på 52 procent av gårdarna. Det synliga ytmöglet bestod främst av P. roquefor men även Aspergillus fumigatus (7 gårdar) och Fusarim poae (7 gårdar) påvisades. Den vanligaste mögelartensom påvisades med metod II var Arthrinium spp. (58 gårdar), och med metod III var det P. roquefor (35 gårdar). Balar med sämre täthet visade sig oare ha synligt ytmögel. Synliga plastskador dokumenterades på 16 procent av gårdarna. Skador i plasten leder ll a syre tränger in och mögel kan då llväxa. Balar med högre ts-halt hade också oare mögel. I denna studie var tshalten i medeltal 627 g kg-1 (min=330, max=800). Dessutom kan torrare balar ha sämre täthet vilket innebär a syre kan tränga igenom läare (McGeechan, 1990), och därmed kan det krävas fler lager plast för a hålla balen tät. Balar med högre ph visade sig ha också ha högre mögelförekomst. E högre ph kan förklaras av en begränsad mjölksyrafermentaon. Medelvärdet på ph i balarna var 5,32 g kg-1 (min=4,22 och max=6,11). Antal plastlager runt balen påverkade förekomsten av mögel. I denna studie använde nästan hälen av gårdarna åa lager plast, medan 16 procent använde mer än orton lager, följt av sex lager (15 procent ), tolv lager (9 procent ) och o lager (8 procent ) plast. Resultatet från spädningsserien (Metod III) visade a om fler än åa lager plast användes, minskade förekomsten av mögel i balarna. Under förtorkningen var grönmassan stränglagd på 55 procent och bredspridd på 45 procent av gårdarna. Risken för mögelförekomst i hösilaget ökade om grönmassan torkades i sträng jämfört med om grönmassan Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

2 bredspriddes. Dea kan förklaras av a förtorkningen går fortare om grönmassan är bredspridd (Spörndly et al., 2008). Risken för mögelförekomst ökade vid senarelagd skördedpunkt. Eersom flera av de påvisade mögelarterna från Aspergillus spp., Fusarium spp. och Penicillium spp. kan bilda skadliga mykotoxiner och sporer för både lantbrukets djur och hästar är det vikgt a begränsa llväxten av mögel i inplastat vallfoder. E torrare foder är något som eerfrågas av många hästägare, dock visar denna studie a allör höga ts-halter bör undvikas för a minska risken för mögelförekomst i hösilage. Referenser Auerbach H., Oldenburg E., Weissbach F. (1998) Incidence of Penicillium roquefor and roqueforn C in silages. Journal of the Science of Food and Agriculture 76, McGeechan M.B. (1990) A review of losses arising during conserva- on of grass forage: part 2, storage losses. Journal of Agricultural Engineering Research, 45, Müller C.E. (2009) Influence of harvest date of primary growth on microbial flora of grass herbages and haylage, and on fermentaon and aerobic stability of haylage conserved in laboratory silos. Grass and Forage Science 64, O Brien M., O Kiely P., Forristal P.D., Fuller H. (2008) Fungal contaminaon of big-bale grass silage on Irish farms: predominant mould and yeast species and features of bales and silage. Grass and Forage Science, 63, Spörndly R., Knicky M., Pauly T., Lingvall P. (2008). Quality and economics of pre-wilted silage made by wide-spreading or by swathing. Grassland Science in Europe. volume 13, Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

3 Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 1 av 3 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

4 Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 2 av 3 Penicillium Aspergillus. Arthrinium Penicillium roqueforti Aspergillus fumigatus Penicillium roquefortarthrinium Aspergillus fumigatus Fusarium poae Arthrinium P. roqueforti 76 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

5 Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 3 av 3! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen