Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
|
|
|
- Roger Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, [email protected] Jessica Schenk är husdjursagronom med e stort intresse för frågor som rör foderkvalitet och hygien. Hon jobbar som smiskyddshandläggare på Jordbruksverket. Bland annat svarar Jessica på frågor som rör animaliska biprodukter. Jessica önskar a i framden få träna en egen galopphäst och går för llfället Svensk Galopps amatörtränarkurs. Medförfaare: Cecilia Müller, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU Rolf Spörndly, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU Introduktion Inplastat grovfoder med torrsubstanshalt (ts-halt) mellan cirka 500 och 800 g kg-1 kallas även hösilage, och är vanligt a uodra ll hästar i Norge och Sverige. Hösilage har låg vaenakvitet och en begränsad mjölksyrafermentaon sker i fodret, vilket kan innebära a mögelsvampar kan börja llväxa, framförallt om syre tränger in (O Brien et al., 2008). Mögelllväxt ska undvikas eersom vissa arter av mögel kan bilda skadliga sporer och mykotoxiner. En större studie i Norge och Sverige uördes eersom förekomst av mögel i hösilage digare inte har undersökts i större utsträckning. Syet med studien var a kartlägga och idenfiera mögelarter i hösilage, och undersöka korrelaoner mellan produk- onsfaktorer och mögelförekomst. Material och metoder Totalt samlades hösilageprover in från 124 gårdar i Norge och Sverige mellan februari och juni under 2010 och Tre balar provtogs från samma par på varje gård, och på en av balarna mäes plastens täthet. Däreer togs plasten bort och eventuellt synligt mögel provtogs. På alla tre balar togs åa borrprov per bal. Under 2010 hanterades de tre balarna var för sig, vilket resulterade i tre prov per gård. Under 2011 blandades de 24 borrkärnorna från de tre balarna ll e samlingsprov, vilket gav e prov per gård. Informaon om hu vallfoderproduk- onen gå ll inhämtades från varje gård med hjälp av e standardiserat formulär. Mögelförekomst analyserades med hjälp av tre metoder. I metod I odlades det synliga ytmöglet från balytan direkt på agarplaor. I metod II placerades små strån av hösilage från borrprov direkt på agarplaor, och i metod III uördes en kvanfiering av möglet i borrprovet genom a mixa hösilage med en lösning som däreer applicerades på agarplaor i olika spädningar. Idenfiering av Aspergillus spp. och Penicillium spp uördes morfologiskt i mikroskop. Dessa mögelarter såväl som mögelkolonier som ej kunde idenfieras morfologiskt karaktäriserades med DNA-sekvensering. Hösilagens kemiska sammansäning analyserades med avseende på halten ammonium-n, mjölksyra, etanol och äksyra samt ph och ts-halt (Müller, 2009). Stassk analys uördes för a idenfiera vilka produkonsfaktorer som gick a koppla med förekomst av mögel. Resultat och diskussion Mögel påvisades med minst en av metoderna (I, II och III) på 89 procent av gårdarna. Totalt detekterades 52 olika mögelarter (I: 16 arter, II: 46 arter och III: 25 arter). En av de mest förekommande mögelarterna (oavse vilken metod som användes) var Penicillium roquefor, som påvisades på 35 gårdar. Penicillium roquefor kan bland annat bilda mykotoxinet roqueforn C i ensilage (Auerbach et al., 1998). Synligt ytmögel (metod I) påvisades på 52 procent av gårdarna. Det synliga ytmöglet bestod främst av P. roquefor men även Aspergillus fumigatus (7 gårdar) och Fusarim poae (7 gårdar) påvisades. Den vanligaste mögelartensom påvisades med metod II var Arthrinium spp. (58 gårdar), och med metod III var det P. roquefor (35 gårdar). Balar med sämre täthet visade sig oare ha synligt ytmögel. Synliga plastskador dokumenterades på 16 procent av gårdarna. Skador i plasten leder ll a syre tränger in och mögel kan då llväxa. Balar med högre ts-halt hade också oare mögel. I denna studie var tshalten i medeltal 627 g kg-1 (min=330, max=800). Dessutom kan torrare balar ha sämre täthet vilket innebär a syre kan tränga igenom läare (McGeechan, 1990), och därmed kan det krävas fler lager plast för a hålla balen tät. Balar med högre ph visade sig ha också ha högre mögelförekomst. E högre ph kan förklaras av en begränsad mjölksyrafermentaon. Medelvärdet på ph i balarna var 5,32 g kg-1 (min=4,22 och max=6,11). Antal plastlager runt balen påverkade förekomsten av mögel. I denna studie använde nästan hälen av gårdarna åa lager plast, medan 16 procent använde mer än orton lager, följt av sex lager (15 procent ), tolv lager (9 procent ) och o lager (8 procent ) plast. Resultatet från spädningsserien (Metod III) visade a om fler än åa lager plast användes, minskade förekomsten av mögel i balarna. Under förtorkningen var grönmassan stränglagd på 55 procent och bredspridd på 45 procent av gårdarna. Risken för mögelförekomst i hösilaget ökade om grönmassan torkades i sträng jämfört med om grönmassan Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
2 bredspriddes. Dea kan förklaras av a förtorkningen går fortare om grönmassan är bredspridd (Spörndly et al., 2008). Risken för mögelförekomst ökade vid senarelagd skördedpunkt. Eersom flera av de påvisade mögelarterna från Aspergillus spp., Fusarium spp. och Penicillium spp. kan bilda skadliga mykotoxiner och sporer för både lantbrukets djur och hästar är det vikgt a begränsa llväxten av mögel i inplastat vallfoder. E torrare foder är något som eerfrågas av många hästägare, dock visar denna studie a allör höga ts-halter bör undvikas för a minska risken för mögelförekomst i hösilage. Referenser Auerbach H., Oldenburg E., Weissbach F. (1998) Incidence of Penicillium roquefor and roqueforn C in silages. Journal of the Science of Food and Agriculture 76, McGeechan M.B. (1990) A review of losses arising during conserva- on of grass forage: part 2, storage losses. Journal of Agricultural Engineering Research, 45, Müller C.E. (2009) Influence of harvest date of primary growth on microbial flora of grass herbages and haylage, and on fermentaon and aerobic stability of haylage conserved in laboratory silos. Grass and Forage Science 64, O Brien M., O Kiely P., Forristal P.D., Fuller H. (2008) Fungal contaminaon of big-bale grass silage on Irish farms: predominant mould and yeast species and features of bales and silage. Grass and Forage Science, 63, Spörndly R., Knicky M., Pauly T., Lingvall P. (2008). Quality and economics of pre-wilted silage made by wide-spreading or by swathing. Grassland Science in Europe. volume 13, Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige
3 Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 1 av 3 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
4 Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 2 av 3 Penicillium Aspergillus. Arthrinium Penicillium roqueforti Aspergillus fumigatus Penicillium roquefortarthrinium Aspergillus fumigatus Fusarium poae Arthrinium P. roqueforti 76 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige
5 Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, Sida 3 av 3! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi [email protected] Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt
FORSKNINGSPROGRAM Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt SLUTRAPPORT SLF Projekt nr H0941121 Projektgrupp: Rolf Spörndly, SLU, inst. för husdjurens utfodring och vård Cecilia Müller,
Svenska Vallbrev. Avser antal dagar mellan första och sista skördedatum 2 Omsättbar energi
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2014 Två, tre eller fyra skördar inverkan på kostnader och fodervärde Flera vallskördar per år ger större näringsinnehåll
Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder
Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Hygienisk kvalitet
Goda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU [email protected] Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT
FORSKNINGSPROGRAM SLF Mjölkproduktion V0830429 Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT Projektgrupp: Rolf Spörndly inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Martin Knicky inst. för husdjurens utfodring
Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar Mikaela Würtz Examensarbete för kandidatexamen,
Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.
Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: [email protected] Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh
Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos
Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos Rolf Spörndly, Ins tu onen för husdjurens u odring och vård, SLU, [email protected] Rolf Spörndly är forskare vid SLU inom områdena ensilering
HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: [email protected] HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?
Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning
Uti vår hage vem klarar sig där?
Uti vår hage vem klarar sig där? Marlene Areskog, Tidigare vid Inst. för Biomedicin & Veterinär Folkhälsovetenskap, SLU, [email protected] Marlene Areskog är för llfället föräldraledig, men har
Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor
Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor Vreta Kluster 14 februari 2018 Förluster i ensilering Hantering av rundbalar Mögel i rundbalar Bredspridning vs strängläggning Bara vall och spm
Vallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Ny foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Hur undviker man sporer i ensilaget
Hur undviker man sporer i ensilaget Thomas Pauly SLU, Institution för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala Bankeryd, 9 feb. 2006 Klostridier bakterie aktiv förökar sig i
Slutrapport Projekt nr V TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II
1 Slutrapport Projekt nr V-0730300 TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II Torsten Hörndahl, Lantbrukets Byggnadsteknik, SLU Alnarp Rolf Spörndly, Rainer Nylund inst. för Husdjurens utfodring och vård, SLU
Utforma kalv- och ungdjurstallet
Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, [email protected] Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor
Det går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU [email protected] 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, [email protected] Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner
Vallfoder till häst - skillnader mellan konserveringsmetoder och dess inverkan på hästens digestion
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Vallfoder till häst - skillnader mellan konserveringsmetoder och dess inverkan på hästens digestion
Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för näringsinnehåll i vallfoder Energi Protein Övrigt
Ingen täckning av plansilor samt alternativa täckningsmaterial
Ingen täckning av plansilor samt alternativa täckningsmaterial Foto: Therese Pettersson Av Therese Pettersson Engelsk titel: No covering of bunker silos and alternative covering materials Handledare: Thomas
Slutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage
Slutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage Rolf Spörndly, Rainer Nylund, inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala Torsten Hörndahl, inst. för jordbrukets biosystem
Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006
Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande
Värt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad
[email protected] Äntligen kommer det vi har väntat på länge. Grovfoderverktyget ger hjälp a beräkna fodrets kostnad när det ligger i lager. Idag har vi väldigt lite kunskap om den
Cecilia Müller, SLU 1
Vallfoder till hästar AgrD Cecilia Müller Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala Stäpplevande uddatåigt hovdjur med förmåga att överleva på det mest näringsfattiga gräset Vad är en häst?
Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad [email protected] 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor
Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Rolf Spörndly SLU vid D&U Konferensen 2014 Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av SLF kan se ut så hör
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Foderkonservering i slang
nr 116 Foderkonservering i slang Martin Sundberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2007 Foderkonservering i slang Intresset för att lagra foder i slang har
HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING?
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING? HOW TO MEASURE THE YIELD OF THE GRASS? Hanna Aspång Handledare och examinator: Christian Swensson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
grovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub
Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub Specialistrådgivarutbildningen 2003-05 Annica Hansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Skörd... 3 Kross och packning... 4 Konserveringsmedel...
Nya tider nya strategier
[email protected], [email protected] Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Mykologi Redovisning från UKNEQAS 2014
Mykologi Redovisning från UKNEQAS 2014 Nahid Kondori Sahlgrenska Universitetssjukhus 2015-03-12 Antal utskick (n=3) Svampar (n=12) UKNEQAS 2014 Jästsvamp (n=0) Trådsvampar (n=12) Dermatofyter (n=3) Mögelsvampar
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Foderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.
Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det
Seminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst
Seminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst Minnesanteckningar av Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad. Dave Servin, koordinator Partnerskap Alnarp hälsade alla välkomna till
Ompressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal
Ompressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal Rebaling of wrapped forage from round bale to small bale av Eva Andersson Institutionen för husdjurens utfodring och vård Examensarbete 377 Sveriges
Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan
JTI-rapport Lantbruk & Industri 346 Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan Jämförelse mellan ensilering i bal, slang och silo Martin Sundberg Thomas Pauly JTI-rapport Lantbruk
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess
Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess en guide om mögelsvampar och mögelgifter E Bååth 20130223 Mykologi organismer med cellvägg, utan klorofyll, som har cellkärna och
JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ OLIKA PLASTNINGS PRINCIPER, CROSS PAC KONTRA KONVENTIONELL PLASTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/04:12 JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ OLIKA PLASTNINGS PRINCIPER, CROSS PAC KONTRA KONVENTIONELL PLASTNING Erik Björnsson Handledare: Försöksledare, Per- Lingvall Examinator:
Foder UTFODRING AV HÄSTEN
Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att
Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm
Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18
Vit eller svart plansiloplast?
Vit eller svart plansiloplast? Svart plansiloplast ger högre temperatur i ensilaget än vit plansiloplast när den inte täcks. Om plansiloplasten täcks med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur
Rapport. Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat, kaliumsorbat och natriumnitrit
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Avd. för foderkonservering Kungsängens Forskningscentrum 753 23 Uppsala Rapport Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat,
Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige
Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige Magnus Halling Växjö möte 211-12-7 Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige - projekt 29-211 Magnus Halling, Växtproduktionsekologi (VPE), SLU Uppsala Mårten
Innehåll av lättlösliga kolhydrater i konserverat vallfoder och betesgräs för häst
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll av lättlösliga kolhydrater i konserverat vallfoder och betesgräs för häst Veronica Stoehr
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Mineraler till svenska får - vilka är behoven och hur kan de tillgodoses?
Artikeln är publicerad i Fårskötsel 2017-4 Mineraler till svenska får - vilka är behoven och hur kan de tillgodoses? Korrekt användning av mineraltillskott är viktigt för en effektiv och hälsosam produktion.
Mögel och mögelgifter
Mögel och mögelgifter i foder Förord Denna broschyr är framtagen på initiativ av Svensk Mjölk. Broschyren bygger på Lindberg, A. Berglund, G. (1986) Mögel och mögelgifter att se upp med, Svenska Mejeriernas
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Introduktion De analyska metoder som används för a värdera foder utgör grunden för a NorFor ska fungera. Fodret uppdelas i följande frakoner: aska, fiber (NDF), råprotein (RP), stärkelse, råfe,
Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad [email protected]
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad [email protected] Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Ensilering, en jämförelse
PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM
PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM Objekt Provtagare Provplats Märkning Provnummer Provtagningsdatum Analysdatum Norra Sorgenfrids Gymnasium Tomas Abrahamson, Avonova Hälsa Syd L129,
