Seminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst

Transkript

1 Seminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst Minnesanteckningar av Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad. Dave Servin, koordinator Partnerskap Alnarp hälsade alla välkomna till seminariet. Dave berättade kort om Partnerskap Alnarp samt lite om bakgrunden till seminariet innan han lämnade över ordet till Per Håkansson. Per Håkansson, ordförande i Hästen i Skåne talade på temat att Att vara foderproducent åt hästnäringen. Hästen i Skåne är en ideell förening med en rad olika partners. Föreningen är tänkt att bli en portal på nätet där alla hästnäringar skall kunna samlas för att driva aktuella gemensamma frågor. Man är aktiv för att få igång arbetet och har sedan man startade i våras haft tre evenemang. Per har studerat på Alnarp och har hållit på med hästar i hela sitt liv. Han bodde på gården Skönabäck i 20 år med målet att producera hästfoder eftersom han tyckte det var märkligt att man skulle behöva importera från Dalsland. Per hade tidigt en travcamp med två travtränare som ställde höga krav på höet. Man byggde därför en anläggning med torkar precis som den som fanns på Alnarp. Farligast anser han är att få jord med i höet, detta undviker man genom att ta så hög stubb att risken elimineras. Bra hö var sällsynt i Skåne på den tiden. Hö räckte inte till utan hösilaget kom. Det som tog tio dagar att få in som hö tog två dagar att få in som hösilage. Sammansättningen på hösilage började man tidigt arbeta med på Skönabäck. Timotej är smakligt men ger mindre skörd. 60% timotej, 20-30% ängssvingel hade Per i vallarna då han startade. Nu etablerar han vallar med minst 50% timotej. Rajsvingel kan tas in till viss del i vallarna och engelska hybridgräs kan också vara smakliga om de tas i tid. Hundäxing har testats men det är känsligt för sen skörd. Per har ingen klöver i vallarna och har dem kvar i tre-fyra år. Sår in korn och havre eller vete direkt efter. Från början körde man med sex lager plast men åtta lager vill man idag ha på balarna för att kunna hantera dem % TS brukar Per hamna på i sina balar. Hans Adielsson, travtränare, pratade om sina erfarenheter av högkvalitativt foder till tävlingshästar. Hans började som tränare 1972 då var det inte aktuellt att köpa annat än Dalslandshö. Malmgren på Jägersro var bra att handla med. Hans själv vidhåller att han inget alls kan om näringsinnehåll. Han utfodrar genom att se hur hästarna mår och vad de presterar. Då man körde med hö blev det alltid dålig kvalitet mot slutet av partiet. Hösilage gick man över till för 15 år sedan. Jonas Tornell, veterinär, sa att man skulle passa sig för hösilage. Stig H Johansson med flera fodrade med hösilage från Staffan Söderberg. Hans vågade satsa på

2 detsamma och är kvar som kund idag. Detsamma gäller Stig H som varit kund hos Staffan i 20 år. Det var lite si och så med hösilagekvaliteten i början, runt 10% av balarna var dåliga. Staffan började då men ny plastningsteknik och sedan dess är det inte mer än en bal på ett par tusen som är dålig. Hans fodrar med ögat och känner hästarna. Hans låter sin leverantör sköta kvaliteten. Man vet precis vad man får hela tiden. Hans ska nu flytta till England och Staffan kommer att leverera ett parti dit. Hans menar att man kan minska rejält på kraftfordet om man har bra hösilage. Hans har aldrig sett ett fullblod som ätit mera än 5-6 kg kraftfoder/dygn. På åttiotalet körde man mkt kraftfoder men med facit i hand skulle man ha satsat på ett högkvalitativt grovfoder redan då. Hans anser att det inte spelar någon roll alls vilket kraftfoder man har så länge man har ett bra grovfoder. Man måste dock tänka på att balansera kosten med ett inte för kraftigt kraftfoder om man har grovfoder av toppkvalitet. Annars hoppar hästarna ur skorna. Det har varit 50 hästar på gården Hans varit verksam på. Hästarna är ute runt 18 timmar per dygn. Inne mellan 6.00 och för att fodras och tränas. På denna tid hinner de bara två mål kraftfoder. Hans är av åsikten att de inte spelar någon roll om hästarna har vattenkoppar eller ej i hagarna. De har inga elslingor för att tina vattnet ute på vintern. Hästarna står, på vintern, utan vatten från till 6.00 på morgonen och de springer precis lika bra för det. De anpassar sig och dricker då det finns vatten. Utseendet på hösilaget påverkas av hur solexponerad vallen varit. Mindre karoten ger ljusare hösilage. Även TS-halten har stor inverkan på färgen, hög TS ger ljusare hösilage. Hans ger max 4 kg kraftfoder till dem som springer bäst, hingstar inne får 6-8 kg per dygn. Hans menar vidare att man ska vara mycket försiktig med gödsling till vallarna. Kvalitet handlar mycket om hygien. Hans är mycket tveksam till halm då det i regel håller låg hygienisk standard. Per Håkansson har stött på dem som säger att det inte får vara för mkt protein i fodret eftersom hästarna stannar då. Hans har inte märkt något av detta utan tror det är strunt. Söderberg har sagt till Hans att han inte alls behöver bry sig om detta, Cecilia och Malin håller med. Per Michanek, veterinär, pratade om utfodringsrelaterade sjukdomar. Per har arbetat som praktiserande veterinär (rid- och avelshästar) i 30 år och tränar travhästar tillsammans med sin fru. Per tror inte utfodringen betyder så väldigt mycket. Han har aldrig gjort en analys av sitt foder utan fodrar med näsan. Det får inte lukta illa. Per blandar sitt foder själv, ibland blir det fint ibland blir det grovt. Är de i Stockholm får hästarna hö för det är lättare att ta med sedan blir det ensilage då de kommer hem.

3 Fång och grovtarmsförstoppning är de klart dominerande av utfodringsrelaterade sjukdomarna anser Per. Fång bedömer Per är tio gånger vanligare nu än för 20 år sedan. Det har blivit vanligare på alla typer av hästar. Fång är, enkelt uttryckt, en mag- och tarmstörning som frigör ett gift som försvagar lamellagret i hästens hovar. Det finns olika grader av fång. I värsta fall kan hovbenet lossna från hovkapseln och då är det i princip omöjligt att rätta till. Akut fång om de äter för mycket på en gång, de får i sig för mycket näring för att kunna ta hand om den pga för dålig enzymproduktion. Icke akut fång drabbar hästar som är feta och överfodrade under lång tid. Koppen måste producera mera insulin, insulinresistens. Denna typ av fång ökar mest eftersom folk inte känner till den så väl som akut fång. Per bedömer att 90% av kolikhästarna har grovtarmsförstoppning. Per tycker sig har märkt att det är hästar som stått inne mycket och rört sig för lite. Hästar lider av samma välfärdsproblem som vi människor. De får för mycket mat. Fodra inte för mycket. Man ger dem fri tillgång och de får i sig för mycket grovfoder och dessutom dyrt kraftfoder. Skaffa ett grovfoder som innehåller lagom mycket näring så de kan hålla sig sysselsatta. Det är dock problem att hitta energifattigt grovfoder idag då alla kör hösilage. Fördela kraftfodret över dygnet. Per ger varannan timme hela dygnet (3 kg havre/dygn). De som säljer automaterna säger att man kan spara 40% kraftfoder och detta är enligt Per ingen överdrift. Sedan han installerade automaterna ger han 50% av givan. Per ger grovfoder fyra gånger per dygn. Det är mycket jobb att springa med detta men de blir för tjocka annars. Per rekommenderar utevistelse varje dag hela året i stora gräshagar. Han har haft hästarna ute året om i 25 år och har aldrig haft något problem med magarna eller kolik eller annat. Hästarna går en och en då de tävlar och tränar. Per fodrar efter hur hästarna ser ut. Hur de är i hull. Han tar eget foder och om han tagit det tidigt och får högt näringsinnehåll ger han mindre kraftfoder. Cecilia påpekar att analys skall tas för att få svar på om och vad man behöver komplettera med. Kanske kan Per ta bort de tre kg högfetthavre som han ger om han tar en foderanalys. Per har testat många olika typer av kraftfoder men tycker inte det spelar så stor roll om det är havre, pellets eller mysli så länge basen är ett hösilage av hög klass

4 Malin Connysson jobbar på Travskolan Wången och har en lic. från SLU. Hon pratade om hästens prestationsförmåga baserat på fodrets näringsinnehåll. På skolan har de 62 varmblodstravare som tränas för fullt Hästen är en gräsätare! Rätt foder till rätt häst! Tävlande hästar behöver inte äta stora mängder kraftfoder för att kunna prestera. Det är fullt tillräckligt med ett bra grovfoder. Malin visade ett par räkneexempel som visar att det är svårt att utfodra rätt då man måste ta hänsyn både till energiinnehållet och mängden smältbart råprotein. Det är inte alltid lätt att utfodra hästar som har ett lågt energibehov. Energirikt grovfoder är ofta proteinrikt. I en av Malins studier blev hästarna 3 kg tyngre när de bara åt grovfoder än när de åt 50% havre och 50% grovfoder. En ordinär travhäst väger cirka kg. Under fasta förlorade hästarna 2,6 kg mer vikt när de hade ätit bara grovfoder vilket tyder på att den lilla extra kroppsvikten snabbt försvinner när hästen inte äter. Hästarna behöll däremot sin vätskebalans bättre under fasta då de innan hade ätit bara grovfoder. Ett grovfoder som har ett så högt energiinnehåll att det räcker för att försörja en travhäst som tränar hårt måste skördas tidigt. Ett sådant foder har ofta också ett högt proteininnehåll. Om hästen får mer protein än den behöver för muskelbyggnad så bryts överskottsproteinet ner och används som energi. Malin har jämfört två grovfoder med olika proteininnehåll där det ena fodret låg högt över rekommendationen. De olika proteininnehållen i grovfodret påverkade inte prestationen negativt under hårt arbete, varken när det gällde puls eller mjölksyra. Hästarna omvandlade helt enkelt överskottet av protein till mer energi. Äter de mer protein behöver de dock dricka lite mera eftersom de kissar mera. Att fodra med proteinunderskott ger muskelfattiga djur, oförmåga att ersätta skadade muskelfibrer. Bakat foder (ofta 40-50% kli) tas upp mer i magsäcken? Havrefoder kommer med mera till tarmarna? Andelen stärkelse i bakat foder och müsli är ofta lägre än ren havre men det är svårt att få reda på siffror från tillverkarna. Anders Herlin tippar på runt 30%. Havre ligger på runt 40%? Protein spelar inte så stor roll vid överfodring av en högpresterande häst. Normerna kommer från olika utfodringsstudier där man kollat när de börjar bryta med muskelvävnad. Är det bara en tidsfråga innan SJV börjar ställa krav på foderstater för häst för att minimera fosforutsläppen från hästnäringen? Anders Herlin berättar att han räknat en del på detta och det är betydligt mindre mängder än då det gäller nötkreatur.

5 Cecilia Müller, forskare på SLU, pratade om hygienisk toppkvalitet, ett måste för hög prestationsförmåga. Cecilias avhandling handlade om inplastat foder till hästar. Hygienisk kvalitet fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur. Fodermedelslagen och djurskyddslagen reglerar. EG 183/2005: från 1 januari gäller foderhygienförordningen hästägare och foderproducenter i synnerhet Hygienisk kvalitet är främst: tillväxt av mögel sporer och toxiner tillväxt av jästsvampar snabb förskämning, varmgång tillväxt av oönskade bakterier feljäsning, sjukdomsframkallande bakterier men även: glas, bekämpningsmedelsrester etc. Mögelsporer kommer ända med till alveolerna där utbytet av syre och koldioxid sker. Alveolerna förtjockas, skadas och försvinner sedan. Prestationsförmågan försämras eftersom syreutbytet försvåras (kvickdragshästar, kronisk bronkit) Mykotoxinförgiftningar kan ge allvarliga leverskador, skador i hjärna mm. Idag är kunskapen begränsad men Cecilia jobbar med detta. Jästsvampar är inte farligt i mindre mängder. Kan synas som vita prickar eller som sammanpressade kakor i hösilaget. Detta tyder på att det inte är helt ok. Vanligast i inplastat hö. Har främst betydelse för hållbarhet efter öppning av balar. Jästsvamparna ökar i antal med ökad förtorkningstid. Ej ph-känsliga överlever i ph 3-8. Bakterier kan vara önskade mjölksyrebakterier (LAB) för inplastat vallfoder. Oönskade är de flesta andra t ex enterobakter (bildar ammoniak hit hör kolibakterier), klostrider (bildar ammoniak och/eller smörsyra, toxiner), aberoba bakterier, listeria och aktinomyceter. Botuli=gift som orsakar botulism. Kring botulism finns det många missuppfattningar. Bakterierna finns i marken i form av sporer. Vill man vaccinera sin häst ska man göra detta oberoende av vad hästen äter. Bakterierna finns överallt och i alla typer av foder. Vaccinet togs fram i USA för att skydda fölen som får i sig bakterierna via marken. Hygienfel i foder kan bara undvikas genom förebyggande arbete i hela kedjan. Hygieniska analyser kan vara svåra att tolka och har ett begränsat värde som rutinundersökningar i dagsläget. Utveckling av analysmetoder är under pågående men tar tid. Man kan ta prov först 4-6 veckor efter inplastning. Rena grödor är viktigt inte fastgödsel som ligger i kokor vi första skörden, inga mullvadshögar (klostiridesporer). Det är viktigt med snabb förtorkning till jämn TS vid 45-65%.

6 Pressning och inplastning antalet lager hur räknar vi? Faktiska lager eller lager då inga strån sticker ut? Lagring och hantering även hos köparen som säljare måste man nog ta sig tid att utbilda köparen hur det måste förvaras. Rundbalar ska stå på gavelytan för det är mera plast där. Lägg sand under balarna. Dukar för täckning är under framtagning enligt Cecilia. Utfodringsteknik mycket viktig hösilaget skall inte serveras i hög där de också kan trampa och bajsa. Automater med olika utformning finns. Stånds sprids vid vägkanterna. Man sprutar ut gräsfröbladningar från England och stånds sprids ut på fältet. Även via dräneringen sprids fröna. Marianne Andersson, vice ordförande i LRF Skåne, pratade om marknadsföring av produkten, kvalitetssäkring och kundkommunikation. Marianne jobbar även med ett eget företag KuRåLa kunskap och rådgivning med spets för utveckling av landsbygdsföretag. Hon inleder med att säga att hon är en vanlig bonde som träffar väldigt mycket folk. Vad innebär kvalitetssäkring? systematiskt kvalitetsarbete som företaget gör genom att ta fram, dokumentera och följa processen i sitt arbete samt att ta fram och använda olika verktyg till stöd i detta arbete Marianne tror inte hästnäringen är redo för certifiering men väl för kvalitetssäkring. Hela produktionskedjan bör omfattas: harvning, sådd, näringstillförsel, skörd, hantering och lagring. Att dokumentera var mullvadshögarna finns gör det kanske möjligt att skilja ut balarna från det området. Vad innebär kvalitetssäkring? Ställa frågor för att spåra fel, hitta parametrar som är kritiska, bygga effektiva metoder, dokumentera för kontroll. Gå till kärnan av problemet. Varför blev det så? Vad kan jag göra åt detta? Att göra rätt från början är det mest kostnadseffektiva sättet att producera? Som producent vill man tjäna pengar. Inte bara bli av med en produkt som man inte kan använda till annat. Rannsaka sig själv som arbetsgivare. Har jag gett tillräckligt tydliga anvisningar? Största problemen: inställning av maskiner, slagor som är dåliga eller hugger för djupt, hantering av balar som är plastade, svartfåglar. Det blir mindre angrepp av möss om man lägger balarna lite glesare vid lagring. Nytta av att kvalitetssäkra för mig som foderproducent är att jag blir effektivare, får bättre ekonomi, bättre styrning i arbetet och koll på kedjan så kvalitetsfel kan undvikas. Nytta för kunden är att denne blir garanterad trygghet, bra innehåll, mindre spill och garanterad leverans. Hur stor är skillnaden på innehåll i foder? Den är så pass stor att producenterna sorterar balarna. Per sorterar i tre-fyra olika kvaliteter: första, andra och ev tredje skörd sedan efter

7 näringsinnehåll, alla partier sorterade efter analys i olika högar med karta. Flyinge sorterar efter olika jordmåner första skörd sandig jord, första skörd styvare jord etc med karta var balarna ligger. Du som producent gör den ekonomiska vinster vid kvalitetssäkring. Bestäm vilken division du vill satsa på. Ska jag bli bara, störst eller bäst? Marknadsorientering är viktig så man inte hamnar snett. Vilken kundgrupp vill jag åt? Hur stor är efterfrågan av min produkt? Vilken produkt? Hur är behovet i närområdet? Andra aktörer som jag konkurrerar med? Finns plats för fler producenter? Är jag känd i kundkretsen sedan tidigare? Lättare om man har kontakter i hästkretsen. Marknadsplatser och synliggörande - visa sig och sin produkt, skaffa ett varumärke, var kontaktbar, annonsera och samarbeta. Jag kan kanske erbjuda något annat tillsammans med mitt foder Framgångsfaktorer - bra produkt, service, trovärdighet, kunnighet, proffsighet, gott rykte, personlig relation, bra pris Kostnad per kilo TS, per kg foder eller per MJ? Per tar betalt per kg foder TS 60-75%, tar 1,30:- per kg foder i storbal Katslösa: småbalar 2,50:-/kg + moms vid skörd, 2.80 på vintern Kundkommunikation - gott värdskap, var trovärdig, prata aldrig illa om andra, se alla kunder som bra kunder även om du inte vill sälja till denne. Du visar vad du tänker! Våga visa stolthet över ditt företagande och den verksamhet du bedriver! Anders Herlin, lektor vid SLU, sammanfattade dagens olika föredrag och ledde paneldebatten om hur vi bör gå vidare. Vi slår fast att det finns fördomar och okunskap hos beställaren. Konsumenterna saknar den kunskap de behöver, beställarkompetensen måste höjas. Problem om man hyr stallplats och inte köper foder själv. Michael Ventorp lyfter frågan varför vi ville ordna seminariet. Ur konsumenters synpunkt vill man veta vad man får för foder oberoende vilken producent det blir. Kunden har lättare att köpa till sig ett varumärke oberoende av vilken producenten är. Långvariga affärsrelationer skapas om man har erfarenheter och gör ett bra jobb. Man kan då planera sin odling och ha ett smart upplägg. Per påpekar att man måste ligga ett år före om man vill beställa en speciell kvalitet. Per brukar hamna på 60 g sm rp och MJ. Olika aspekter på kvalitet näringsmässig, mikrokvalitet, affärskvalitet. Kvantitet inte alltid så mkt i balarna som utlovas.

8 Möjlighet att ge hela givan med grovfoder om man höjer energiinnehållet? Fri tillgång är bekvämt och sparar väldigt mycket arbetstid. Oftast inget problem med högpresterande hästar utan mera ridhästar. Inlagring av kalcium i skelettet blir bättre vid mindre givor kraftfoder och mera grovfoder. Proteininnehållet svårt att säga hur stor roll detta spelar. Svårt att visa att stillastående ponny lider proteinunderskott. 1/3 räknar inte foderstater. Hygiendelen detta har alltid varit ett stort krav från hästägarna. De måste lära sig att lagra rätt. Detta spelar större roll än de flesta konsumenterna förstår. Ola på Vasaholms hästfoder har tittat på vad kunder vill ha och konstaterar att foder är individuellt. Det som en konsument inte vill köpa är precis vad en annan vill ha. Ola frågar alltid vad kunderna vill ha innan säsongen och utvärderar resultatet efter säsongens slut. Ola tror att producenterna skall satsa på olika typer av balar så man inte har exakt samma produkt. Krafft har utbildade rådgivare. Kanske skulle detta vara en modell? Man skulle kunna ställa upp minimigarantier så konsumenterna skall kunna gå in och kolla var de kan köpa hösilage av viss säkrad kvalitet. Gemensam marknadsföring - en vinn vinn situation måste till. Som rådgivare kan man då gå in och säga var man kan få tag på kvalitet. Underlätta marknads Marianne har haft kursverksamhet helt gratis för att få ut information (det krävs dock att man lockar med mat om det ska komma någon). Varje hästägare är bäst på sin sak. Ingen lätt kundkrets att nå ut med information till. Många är små och tittar många gånger på priset. Hästfolket är en spretig massa, inte alls som att sälja foder till mjölkproducenter. Sofia Folestam på Flyinge tror på en samlad hemsida där man kan gå in och söka producenter. Producenterna konstaterar att konsumenten inte alltid är beredd att betala för det arbete man lägger ned. Ola tror på en gemensam norm för produktion. Man vill inte blotta sina kunder. Regionalt initiativ eller nationellt undrar Cecilia. Cecilia har mycket kontakt med grovfoderproducenter, de ringer och man träffas någon gång om året. Vi beslutar att vi måste starta regionalt i Skåne. Hästen i Skåne har pratat om nätverkande. Som grovfoderproducent eller annan kan man gå in och registrera sig kostnadsfritt på deras sida. Dave tycker spontant att den som skall få lägga in sig på Hästen i Skånes hemsida bör vara kvalitetssäkrad annars höjer man inte statusen. Vi är intresserade av en produkt av viss kvalitet men det finns olika sätt att nå detta mål. De som finns med på en lista skall på något sätt garantera att de håller en viss kvalitet. Själva kvalitetssäkringssystemet är ett medel för att nå målet och kan variera mellan producenter.

9 Mikael Ventorp tror vi skall börja med produktgaranti. Vi vill hästens bästa och det är att ge bra grovfoder. Att få hästägarna att inse att grovfoder är det bästa och sedan leverera detta av bra kvalitet så de kan minska på kraftfodret. Alla skall tjäna på detta - producenterna, hästarna och hästägarna. Hemsida för godkända grovfoderproducenter tycker deltagarna på seminariet verkar vara ett bra alternativ. Vem skall godkänna eller inte godkänna? Kriterierna måste benas ut. Vi måste ha producenterna med. De får inte de detta som en konkurrenssituation. Producenterna förbinder sig kring tio punkter? Arbete ligger i att ta fram normer kring hur produkten skall vara samt hur produktionen skall ske för att man ska få vara med på listan. Hästbranschen är otroligt fragmenterad och man har problem att samla sig kring branschgemensamma aktioner. Hur går vi vidare? Hur kan vi locka grovfoderproducenter att bli bättre? Finns möjlighet att söka pengar från SJV? Vad vill konsumenterna ha? Beställarkompetensen är för låg så det går inte att få ett tydligt svar på detta. Otroligt diversifierad marknad och nya raser kommer ständigt in. Stort ansvar ligger hos grovfoderproducenterna att utbilda och detta ska de givetvis kunna ta betalt för. Oron över risken att en hel grupp svärtas ned om någon på listan missköter sig och levererar skräp kommer upp. En lägsta nivå måste fastställas och Kreti och Pleti får inte släppas in på listan. Producenterna på listan måste sälja trygghet! Marianne tror på att lägga baskrav genom att samla dagens duktiga producenter samt någon som vet vad hästen behöver. Man får sedan bygga kontrollen efter dessa krav. I starten kommer det att bli så få som går in i detta så det blir ett stort krav att sköta sig. Dave konstaterar att han uppfattat att majoriteten vill att vi går vidare med frågan. Han säger att detta kräver att Partnerskap Alnarp får med sig många andra t ex, LRF, Hästen i Skåne, producenter, HS etc. Frågan kom upp om vi ska våga ge oss in även på hö eller hålla oss till hösilage. Mötet beslutade att vi skall hålla oss till hösilage. I Frankrike finns det någon typ av kvalitetssäkring med märkning på hö. Cecilia kollar upp detta. Vi konstaterar att Jordbruksverkat borde varit på plats för att svara på frågor kring bl.a. spridningen av stånds och hur man resonerar kring kommande regler rörande hästägare och näringsläckage. Mötet avslutades med att vi listade fyra baskrav vi vill ha med Cecilia påpekar upprepade gånger att det måste vara funktionskraven på slutprodukten som räknas. Många vägar kan leda till samma resultat. Söderberg försträcker t ex plasten och klarar sig med färre antal lager än en del andra producenter.

10 1. Hygienisk kvalitet Hur definierar vi hygienisk kvalitet? Hur stor andel kassaktioner kan vi acceptera? Cecilia anser att hygienanalys på varje parti är fullständigt irrelevant. Analysmetoderna är för dåliga. Man kan kanske säga att produkten skall vara utan synliga eller på andra sätt märkbara anmärkningar. Fritt från giftiga växter ingår i detta. Vissa producenter garanterar inte hygienisk kvalitet efter maj månad. Balarna är lagrade länge vid den tiden samt åtgången mindre pga bete så balarna är öppna längre. Viktigt att kunden lagar produkten rätt. 2. Spårbarhet Att numrera balarna blir lite väl seriöst men någon typ av spårbarhet måste till. Fält och datum vore önskvärt. 3. Näringsanalys Näringsanalys måste till så konsumenten får reda på om och isf vad som behövs för komplement. 4. Reklamation och garanti Hur man hanterar reklamationer. Tryggheten i att man direkt får en ny bal. Referensgruppen som utsågs under mötet: Marianne Andersson, LRF Jan Larsson, Partnerskap Alnarp Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad Ola Hammargren, foderproducent Vasaholms hästfoder Per Håkansson, ordförande i Hästen i Skåne Cecilia Müller, forskare SLU