Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor

Transkript

1 Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor Vreta Kluster 14 februari 2018 Förluster i ensilering Hantering av rundbalar Mögel i rundbalar Bredspridning vs strängläggning Bara vall och spm till korna? Korta eller långa strån i ensilaget ((Sniglar i ensilaget m.m. m.m.)) Rolf Spörndly och medarbetare, SLU i Uppsala > 75 % av vår jordbruksmark är foder!! - Och det mesta är vall! Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning

2 Förluster i olika silosystem - och hur undvika dem? Rolf Spörndly, SLU Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av böndernas forskningsstiftlese, SLF Summering Det förekommer att en femtedel (20 %) av grönmassan som läggs in i en silo aldrig utfodras. Förlusterna i ensilering tycks vara störst i plansilor, följt av tornsilor och slangsilor (korvsilo). Rundbalar avviker med mycket låga förluster. 2

3 Förluster vid 187 inläggningar i plan- och tornsilor i Sverige Egen bearbetning uppdelad efter silotyp av data insamlat av Seibt (1991) Samtliga silotyper Plansilo Små torn Stora torn Antal inläggnigar TS-halt ensilage, g /kg TS TS-förlust, %, 20,4 22,8 18,0 18,5 (varav kassaktion) (5,2) (6,2) (4,3) (3,3) RP-förlust, % 13,3 15,3 11,5 11,8 Energiförlust, % 14,7 16,5 12,9 13,3 Varför ger plansilor och andra stora silor så mycket högre förluster? Hypotes: 1. Det är framförallt den långa tiden då silon ligger öppen under uttagstiden som leder till de högre förlusterna för stora silokonstruktioner. 2. Speciellt när silon inte varit riktigt tät under lagringstiden. 3

4 Hypotes 1 Lab silo experiment. 1.5 l silor, lagrade 3 månader (Chen & Weinberg 2009) TS förlust Temp, C Förlust vid öppning 10 % 22 3 dagar efter 13,5 % 34 4 dagar efter 17 % 28 7 dagar efter 24 % 34 Hypotes 2 Egna pågående studier. Simulering av otäta silor. (SLFprojekt) Ensilering i laboratoriesilor. 1,7 liter Antingen stängd under ensileringen eller ventilerade (2 tim i veckan) Mäter förlusten under 100 dagars ensilering Mäter stabiliteten efter öppning 4

5 Viktändring under ensileringen för ventilerade respektive stängda silor Ensilagets stabilitet efter öppning. Ventilerad har varit öppen 2 timmar i veckan under ensileringen. Stängd har varit stängd hela ensileringen 40,0 35,0 Temperatur i ensilaget, C 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Stängd Ventilerad 5,0 0, Timmar efter öppning 5

6 Silovägningar (SLF-projekt) Silovägningar 2013/14 (SLF-projekt) Silo Plansilo 2 (SLU) Plansilo 4 (SLU) Plansilo utan tak Plansilo med tak Ton grm l x b x 43 m x 43 m x 20? x 30 m Uttag 16/10 till 8/2 3/9 till 18/10 3/12 till 18/2 3/9 till 4/12 Slang /11 till 4/2 Vikt inut kg (%) (+3,9 %) (-4,5) (+3,1 %) (-2,3 %) (-11,2 %) Vikt inut kg ts (%) (-10,8 %) (-13,5 %) (-3,7 %) (-2,0 %) (-19,5 %) Regnat in, kg Motsv. regn mm Nederbörd 238 mm mm 72 mm mm 0 kg kg - - 6

7 Gård Invägd grönmassa, kg Silobalans, kg ut minus kg in Tsförlust totalt, % Tsförlust utan kass, % Energiförlust, % Uttagstid, dagar Kassation, Proteinförlust, Ts halt % av ts % Plansilor , ,6 3,1 1,5 3,2 3, , ,8 18,1 15,3 12,6 18, , ,7 3,4 2,7 4,5 3, , ,3 7,8 6,5 9,5 7, , ,6 16,0 12,4 14,9 16, , ,5 14,7 13,2 16,7 14, , ,9 7,7 6,8 13,8 7, / ,8 6,4 5,6 5,7 6, , ,4 21,7 20,2 23,4 21, , ,8 15,0 13,2 18,6 15, , ,8 29,2 19, , ,8 26,2 11,4 23,9 16,5 Plansilo- medeltal 3,4 14,1 10,7 13,3 11,9 92,0 Plansilo- standardavvikelse 4,4 8,7 6,1 7,1 6,4 45,0 Slangsilor , ,1 18,4 18,3 15,0 18, , ,8 2,1 2,9 2,5 2, , ,7 4,5 3,7 4,2 4, , ,6 8,5 1,0 8, , ,0 21,7 21, , , ,0 18,1 18,1 Slangsilo- medeltal 1,9 11,5 9,6 9,7 10,4 71,0 Slangsilo- standardavvikelse 3,8 9,4 10,9 10,9 10,2 23,1 Tornsilor , ,2 20,9 20,7 22,7 20, , ,0 24,3 24,3 22,3 24, , ,0 24,9 24,9 25,4 24,4 Tornsilo- medeltal 0,1 23,4 23,3 23,5 23,2 232,0 Tornsilo- standardavvikelse 0,1 2,2 2,3 1,7 2,0 Rundbalar , ,0 1,4 1,4 0,6 1, , ,0 0,8 0,8 1 Rundbal- medeltal 0,0 1,1 1,1 0,6 1,4 1,0 Rundbal- standardavvikelse 0 0,4 0,4 % av ts 25 Förluster av torrsubstans i olika silor Tornsilo Plansilo Slangsilo Rundbal Total förlust Osynlig förlust Kasserat 7

8 Kalkylark för silopackning (USA) I svensk översättning blir det:..\vilken densitet blir det.xls Kalkylarket ligger på HUV:s hemsida på SLU. Täckning av plansilon Grussäckar täckplast tunn specialplast (Unterziehfolie) avrundning sidoplast skyddsnät Täckmaterial: Böck AG, DE Trostberg T. Pauly, SLU 39 8

9 Vad ska vi göra för att förbättra? Packa bättre Lägga in långsammare (två silor samtidigt?) Packa ett par timmar dagen efter, före täckning Täcka bättre Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bättre sluttning för dränering av regnvatten. Tak. Hög uttagshastighet Anpassad silobredd till djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar Använda tillsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat, sorbat, propionsyra När ska man hantera rundbalar efter inplastning på fältet? Rainer Nylund, Rolf Spörndly, SLU Kungsängen Torsten Hörndahl, SLU Alnarp Per-Anders Algerbo, Hushållningssällskapet Malmöhus A project financed by Swedish Farmer s Foundation for Agricultural Research 9

10 Frågeställning Mäta täthetenn av balarna efter att de: * inte har hanterats alls, * hanterats inom en timme * hanterats efter3-5 timmar * hanterats efter timmar * hanterats efter 3 dagar * hanterats efter 10 dagar Täthet av balar klämda vid olika tidpunkter efter inplastningen. Täthet 1 mättes 6 veckor efter skörd och Täthet 2 mättes vid öppningen 19 resp 13 veckor efter respektive skörd. sekunder Mean Square Means från båda skördarna Täthet 1, sek Täthet 2, sek Ej behandl 1 tim 3-5 tim 24 tim 3 dag 10 dag "gräns" för tät bal Tidpunkt för behandling 10

11 Preliminära resultat från årets försök. Våtare balar. Mer känsliga. (35 % ts) Två plastkvaliteter Tenospin Trioplus 19 my 25 my täthet s ej rörda 1 tim 3-5 tim tim 3 dygn 10 dygn Slutsats Balarnas känslighet för hantering beror på tshalten och plastkvalitet * Balar med högre ts-halt än 45 % kan hanteras oberoende av tid * Våtare balar bör hanteras omedelbart eller efter 3 dygn * Olika plastkvalitet är olika känslig var observant! * Balar bör tas till skyddad lagerplats snarast för att skyddas mot gnagare och fåglar samt hållas under kontroll 11

12 Slutsatser rundbalar TS-halt rek %. Ej under 35%, Ej över 70% Minst 6 lager plast. Ju fler ju bättre Om rätt TS-halt = högre densitet = lägre förluster = mer foder per bal = mindre plast per kg ts = bättre hygien = kan flyttas när som helst Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i vallfoder inplastat i balar Jessica Schenck 12

13 Provinsamling Antal gårdar 124 gårdar (2010/2011) i Sverige och 25 i Norge Antal balar 372 balar (3 balar/gård) (225) poolade öppnade (synligt ytmögel) Frågeformulär till lantbrukarna och produktionsfaktorer Plastlager, plastfärg, täthet, skördetidpunkt, lagring, vallålder, torktid, bredspridning och strängläggning m.m. Provtagning Borrning I balen (8 borrhål) Sträckfilm Hål och skador under lagring/hantering Antal plastlager Baldensitet Täthet Odling Mikrobiologiska metoder I. Synligt ytmögel (och jäst) II. Små fragment från borrprov III. Spädningsserie från borrprov Karaktärisering Identifiering i mikroskop och med sekvensering (DNA) 13

14 Mögelförekomst Metod I (synligt mögel) 52 % av gårdarna. 16 mögelarter som t.ex. Penicillium roqueforti (35 gårdar), Arthrinium spp. (22) Aspergillus fumigatus (7) och Fusarium poae (7). Metod II (direktutlägg av borrprov) 79 % av gårdarna. 46 arter varav Arthrinium spp (58) var vanligast. Metod III (spädningsserie från borrprov) 56 % av gårdarna 25 arter varav P. roqueforti (35 gårdar) var vanligast Kemisk analys TS-halt: 627 g kg -1 (min = 300, max = 800) Mjölksyrahalt: 14 g kg -1 (min = 2, max = 75) Etanolhalt: 7 g kg -1 (min = 2, max = 42) Metod Variabel Risk för mögel Synligt mögel (Metod I) Latitud Täthet TS-halt ph Strängläggning Högre latitud Låg täthet Hög TS-halt Högt ph Gav ökad risk i jämförelse med bredspridning Direktutlägg av borrprov (Metod II) TS-halt Hög TS-halt Land Sverige högre risk i jämförelse med Norge Skördenummer Senare skörd Spädningsserie av borrprov (Metod III) År Provtagningsår 2010 Skördenummer TS-halt Antal lager plast Ättiksyra Etanol Senare skörd Hög TS-halt Mindre än 9 lager plast Hög koncentration Hög koncentration 14

15 Förebygga tillväxt av mögel i hösilage Balarnas täthet har betydelse. Viktigt att undvika skador i plasten under hanteringen. Undvika alltför höga ts-halter. Torrare bal är även mindre kompakt (tät). Fermentationsprocess kan vara viktig för att undvika mögel (ättiksyra kan hämma svamptillväxt). Antal lager plast påverkar (mer än 8 lager gav mindre mögel) Skördetidpunkten (tidigare skörd gav mindre mögelförekomst) Strängläggning vs. Bredspridning Är det verkligen rätt att lägga grönmassan i en sträng vid förtorkningen och låta den ligga orörd? Rolf Spörndly och medarbetare vid SLU 15

16 2-4 mm regn Spridningen av ts-halten mellan top- resp. botten i Bredspritt (B) och Stränglagt (S) Top B TS-halt, % Top Botten Botten S klockslag den 8 juni 16

17 Ensilagekvaliteten Bredspritt Stränglagt Medeltal Medeltal Sign. Ts, % 41,6 28,5 *** ph *** A tal, % 6,5 11,0 *** WSC, % 8,6 4,3 *** Mjölksyra, % 1,5 4,0 *** Ättiksyra, % 0,4 0,9 *** Smörsyra, g/kg ts 0,4 7,3 *** 2.3-butanediol, % 0,3 1,4 *** Densitet, kg ts/m Ens.-förlust, % av ts En del uppmätta effektivitesmått vid rundbalsenilering från bredspridd respektive stränglagd grönmassa Bredspritt Stränglagt Slåtter Traktor Massey Ferguson 6840 Massey Ferguson 6290 Areal 11 ha 9 ha Tidsåtgång 147 min. 161 min. Slåtterkapacitet 4.49 ha/tim 3.35 ha/tim Dieselförbrukning 5.3 liter/ha 6.2 liter/ha Strängläggning Traktor Massey Ferguson 390T - Areal 11 ha - Tidsåtgång 141 min. - Strängläggn.-kapacitet 4.68 ha/tim - Dieselförbrukning 1.2 liter/ha - Arbetsbehov för: slåtter 1 person 1 person strängläggning 1 person - Pressning Balvikt 341 kg ts/bal 269 kg ts/bal Kapacitet 170 kg ts/min 117 kg ts/min Dieselförbrukning 1,4 l/ton ts 1,9 l/ton ts Total arbets och maskinkostnad 19 öre/kg ts 22 öre/kg ts 17

18 Förtorkning i sträng Förtorkning bredspritt 40 % TS 40 % TS 20 % TS + bakterietillväxt 35 % TS + Ingen bakterietillväxt Hypotes: Bättre hygiensik kvlaitet med bredspritt än med förtorkning i orörd sträng, som är den nuvarande rekommendationen År 2 - första skörd i juni- bra väder 25 TEMP RH Temperatur, C Relativ fuktighet, % :00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 22:00 00:00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 Klockslag 18

19 RESULTAT År 2 - förtorkning (Samma som År 1) Mikrobiell analys: Enterobacteria: Bredspridning log 3.4 ( i grönmassan) Stränglagt log 3.7 p<0.05 Cl. tyrobact. Båda leden <log 1 Tabell 1. Kemiska analyser, År 2 (Samma som År 1) g per kg DM TS,% ph A-tal Mjölksyra Ättiksyra Etanlo 2,3butandiol Smörsyra Stänglagt Bredspritt Sign. p< n.s Tabell 2. Mikrobiell analys av ensialge och förluster efter 90 dagars ensilering. År 2. Enterobacter Cl. tyrobut. spores Ensiling losses Log cfu/g *) Log cfu/g *) % DM of green crop Swathed < Wide spread < Sign. p< n.s *) numbers below lowest dilution (-2) has been set to log 1.0 in the calculation of the mean 19

20 År 3 - Andra skörd i August fuktigt väderather 20 TEMP RH Temperatur, C Relativ fuktigehet, % Tid Hours of the day 5th 7th of August RESULT AT År 3 - förtorkning 60,0 55,0 2.4 mm regn 50,0 45,0 0.3 mm regn 40,0 35,0 30,0 slåtter 5aug S botten S top B botten B top 25,0 20,0 15,0 ensilering 7 aug Mikrobiell analys: Enterobacteria: Bredspritt log 6.7 ( i grönmassan) Stränglagt log 6.4 n.s. Cl. tyrobact. Båda leden <log 1 20

21 Tabell 3. Kemisk analys av ensilage År 3 g per kg DM TS,% ph A-tal Mjölksyra Ättiksyra Etanol 2,3butandiol Smörsyra Stränglagt Bredspritt Sign. p< n.s Tabell 4. Mikrobiell analys av ensilage och ensileringsförluster efter 90 dagars ensilering. År 3 Enterobacter Log cfu/g *) Cl. tyrob. sporer Log cfu/g *) Jäst Log cfu/g *) Förluster % TS op Stränglagt < Bredspritt < Sign. p< n.s *) numbers below lowest dilution (-2) has been set to log 1.0 in the calculation of the mean Sammanfattning Bredspritt ger bättre ensilage och ekonomi OM DET ÄR BRA ENSILERINGSVÄDER Förtorkning in sträng ger bättre kvalitet om det är fuktigt och regningt väder vid skörd Tack till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av År 2 och 3 och till Pöttinger Maschinenfabrik för finansiering av År 1 21

22 Bara gräs och spannmål varför är det intressant? Vall och spannmål går att odla på nästan alla mjölkgårdar i Sverige Svårt att hitta proteinkoncentrat till rimliga priser på ekobesättningar Öka proteineffektiviteten i mjölkproduktionen Försök.från Vallkonferens Behandlingar: Rp halt i tot.foder Ens170 + Sp/konc 19% Ens170 + Sp 16% Ens130 + Sp/konc 17% Ens130 + Sp 14% Båda ensilagen tidigt skördade (11,3 MJ/kg ts) men 170- ensilaget förstärkt med rödklöver. 28 kor laktationsdag

23 RESULTAT Spannmål + konc. Bara spannmål Sign. nivå, effekt av krf. Hög protein ensilage 170.från Vallkonferens 2014 Låg protein ensilage 130 Sign. nivå, effekt av ensilage Mjölk, kg 35,7 30,0 *** 32,9 32,8 ns ECM, kg 35,3 30,9 ** 33,6 32,7 ns Fett, % 4,01 4,40 ** 4,21 4,21 ns Protein, % 3,16 3,25 ns 3,24 3,17 ns Spm + konc Bara spm g rp in med ensilage, g/dag g rp in med spm, g/dag g rp in med konc, g/dag g rp ut med mjölk, g/dag Råprotein utnyttjande, % : dvs 27 % ökning av N- effektiviteten! Det ekonomiska utfallet. År 1 Mjölkintäkt Mjölk 4.68 SEK/kg ECM foder-kostn Koncentrat 7,20 kr/kg Spannmål, 3,0 kr/kg Ensilage 1,20 kr/kg ts.från Vallkonferens 2014 Spannmål + konc. Bara spannmål Skillnad, kronor per ko och dag 35.3 kg =165,2 kr 30,9 kg =144,6 kr -20,6kr 4,7 kg =33,84 kr 2.2 kg =6,6 kr 14,7 kg ts =17,64 kr Mjölk minus foderkostnad =107,12 kr =111,66 kr ,84 kr 5.5 kg =16,50 kr - 9,90 kr 13,7 kg ts = 16,44 kr +1,20 +4,54 kr för bara spannmål EKO-priser hösten 2011 Konv -priser hösten ,40 kr för bara spannmål 23

24 Slutsats:.från Vallkonferens 2014 Mjölkkor kan utfodras med enbart vallfoder + spannmål Avkastningen i ECM sjönk med ca 12% Mjölkavkastningen sjönk men fetthalten steg Högre proteinhalt i vallfodret utnytjades inte N-effektiviteten ökade med i genomsnitt ca 20 %. Beroende på priset på mjölk och foder kan Mjölk minus foder i kronor per ko och dag t.o.m. öka. Åtminstone vid hög ensilagekvalitet. Nytt försök kor följs hela laktationen. 305 dagar från kalvning till sinläggning. 25 kor per år 29 SRB, 22 SH. 16 Förstakalvare, 35 äldre kor. Foderintag, mjölkproduktion, fruktsamhet, levandevikt Djurhållning och foderstater enligt ekologisk regler (Krav) 24

25 Fodrets näringsinnehåll Spannmå l År 1 Ts, % 89, 6 12, 7 Proteinkoncentrat År 2 År 1 År 2 År 1 86,7 92,0 89,8 32, 0 13,3 16,1 15,9 11, 4 Ensilage Bete År 2 År 1 År 2 35,9 - - Oms. energi, MJ/kg ts RP 1, g/kg ts RF 1, g/kg ts ,2 11,8 11,0 Stärk. 1, g/kg ts NDF 1, g/kg ts Am.-N 1, % av ,4 7,6 - - tot.n Spannmål: korn 35%, vete 34%, havre 25% ph Koncentrat: sojaexpeller %, rapskaka - -16%, havre 4,2 15%, 4,2 rapsfrö 12%, - - sojaböna kravrostad 4% Konsumtion Fodergrup p Spm Spm + konc. SH Ras Ålder P-värde < SRB 1:a kalv Äldre Fode r- grup p Ras Ålder Totalt, kg ts 20,8 21,5 22,2 20,0 19,9 22,3 0,156 0,001 0,001 Grovfoder, kg 14,1 13,0 14,5 12,6 12,8 14,3 0,001 0,001 0,001 ts Ensilage lakt.- vecka 1 5, kg ts 14,9 13,7 15,5 13,0 13,0 15,5 0,002 0,001 0,001 Spannmål, kg ts Koncentrat, kg ts Energi, MJ ME Grf, % av tot. ts 6,7 5,9 6,4 6,2 5,9 6,7 0,001 0,361 0, ,7 2,6 2,8 2,5 2,8 NE NE NE ,001 0,001 0,001 68,2 60,8 65,2 63,8 64,4 64,7 0,001 0,114 0,788 25

26 Resultat, produktion Fodergrupp Ras Ålder P-värde < Spm 1:a Foder Spm + SH SR kalv konc. B Äldre grupp Ras Ålder Mjölk, kg/dag 29,3 31,8 32,0 29,0 27,7 33,4 0,002 0,001 0,001 ECM, kg/dag 30,2 32,4 33,1 29,5 28,6 34,0 0,004 0,001 0,001 Fett, % 4,22 4,17 4,27 4,11 4,21 4,18 0,472 0,004 0,688 Protein % 3,49 3,49 3,46 3,51 3,50 3,50 0,917 0,067 0,256 Celltal ,013 0,266 0,190 Mjölkurea 3,75 4,64 4,21 4,18 4,41 3,98 0,001 0,824 0,002 Levande vikt, kg * 5,2 36,9 12,1 30,0 41,6 0,6 0,043 0,213 0,010 KFI ** ,103 0,080 0,773 KSI *** ,174 0,042 0,917 * Ökning av levande vikt från laktationsmånad 1 till laktationsmånad 10 ** KFI = dagar från kalvning till första insemination. *** KSI = dagar från kalvning till dräktighetsgivande insemination. Reagerar SRB och Holstein olika? Reagerar kvigor och äldre kor olika? Kg ECM per dag. Genomsnitt för laktation (305 dagar) +7,2 % +9,6 % SRB SH Kvigor Äldre kor Spm spm+konc +8,3 % +9,8 % 26

27 Resultat Hel laktation (305 dagar) Bara spm : kg ECM Spm + Konc: kg ECM (+7,3 %) Medeltal i Sverige (Kokontrollen 2015) Ekologisk : kg ECM Konventionell: kg ECM SLUTSATS Mjölkavkastningen blir ca 7-9 % lägre när man utesluter proteinkoncentrat i en foderstat under Kravs regler En förutsättning är vallfoder med hög smältbarhet På grund av höga priser på proteinkoncentrat kan det ge ett bättre netto vid eko-priser (mjölk minus foder per ko och år). Vid konventionell produktion är så inte fallet. 27

28 Korta eller långa strån i ensilaget? Rolf Spörndly och medarbetare, SLU Rolf Spörndly, Inst för husdjurens utfodring och vård Korta eller långa strån i ensilaget? Vi gjorde alltså ensilage i rundbalar eller i slangpackare. Det innebär långstråigt (16 knivar i Taarups bale in one) respektive finhackat (Jaguarhack) och tilltovat i slangpackaren Vad blev det för skillnad? Vi lät sedan korna äta fodret och mätte bland annat foderintag och hur mycket de idisslade 28

29 Jaguarhackat till slangen och rundbalning på samma fält, samtidigt Hackelselängd: 1,7 cm Hackelselängd: 15 cm Slang Från Peder Nörgaard Bildanalys Rundbal Partikel-längd foder Slang Partikel-bredd Rundbal 29

30 Resultat Strålängd: Rundbal: 15,3 cm Slangpackat: 1,7 cm Foderkonsumtion: Kg ts ens Rundbal: 13,9 kg ts Slangpackat: 14,1 kg ts Tuggtid (enbart ens): Ät-tid Rundbal: 309 min/dygn Slangpackat: 216 min/dygn Idissling Rundbal: 474 min/dygn Slangpackat: 463 min/dygn Totalt Rundbal: 783 min/dygn Slangpackat: 679 min/dygn Tabell 5. Foderintag och mjölkavkastning. 8 kor i 2 perioder (N=16) Intag 1) Kraftfoder Intag 1) Ensilage Intag 1) Total-ts Mjölk, kg/dag % fett % prot Mjölk, kg ECM/dag Rundbal Slang Sign. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. N ) Intag under hela försöket. 30

31 Arion lucitanicus (spansk skogssnigel, mördarsnigel ) Sommaren 2008 Horred Uppsala Inst. husdjurens utfodring och vård, SLU Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Examensarbete av Cathrine Haaga. Handledare vid SLU: Rolf Spörndly Hypotes 1. Grönmassa infekterades med sniglar är negativt för ensilagekvaliteten mätt med konventionella kvalitetsparametrar 2. Sniglar kan innehålla Clostridium Bolulinum och dessa kan tillväxa i ensilage 31

32 1. Ensileringsförsök med ökande mängder av Arion lucitanicus tillsatt till grönmassa vid 2 TS halter. 2. Analys av sniglar och av ensilage med ökande mängder sniglar avseende DNA från Cl. botulinum typ C med PCR teknik Sniglar: Uppsamlade i Horred, Halland 80 per m 2 1,5-2,5 cm långa 0,1 1,4 gram 687 sniglar insamlade (439 gram) Silos : Grönmassa från Uppsala 33 och 53 % TS 730 och 550 gram/silo Antal sniglar/silo : 0, 8, 17 och 35 Slurry bestående av sniglar + snigelavföring + grönmassa tillsattes med samma kvantitet till alla försöksled med sniglar Grödan ensilerades i 90 dagar vid 20 C 32

33 Bilder Ensilage med 33 resp 53 % TS och ökande mängder Arion lucitanicus Låg TS Hög TS kontroll kontroll ph 5,14 4,95 4,89 4,87 5,48 5,48 5,47 5,43 Am-N 0,05 0,09 0,08 0,09 0,04 0,04 0,05 0,05 WSC 5 3,91 4,06 3,49 10,54 9,68 10,45 10,45 Mjölksyra 2,78 5,2 5,14 5,47 0,5 0,67 0,8 0,95 Ättiksyra 0,71 0,9 0,87 1 0,1 0,1 0,13 0,14 Propionsyra 0,16 0,02 0,02 0,02 0,02 0,06 0,06 0,06 Bärnstenssyra 0,59 0,84 0,78 0,82 0,39 0,4 0,39 0,36 2,3-butanediol 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Etanol 1,19 1,05 1,16 1,14 1,13 1,84 0,89 0,56 LAB 5,45 5,44 5,45 5,07 4,65 4,84 5,14 5,38 Cl tyrobutyricum 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Enterobakcteriacae 1,,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Jäst 2,0 2,5 2,0 3,9 2,0 2,0 2,0 2,5 Mögel 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Förluster% 1,1 1,18 1,19 1,29 0,75 1,44 0,79 0,68 TS, % 33,05 32,8 32,73 33,08 55,52 54,67 53,44 53,69 33

34 Resultat Resultat för del 1 : Tecken på inokulering med mjölksyrabakterier (LAB) vid tillsats av Arion lucitanicus Inga tecken på tillväxt av Clostridium tyrobutyricum eller enterobacteriace Sniglar i grödan ser inte ut att försämra ensilagekvaliteten mätt med gängse standardmetoder Resultat för del 2 (Clostridium botulinum) I varken rena sniglar eller i ensilage med sniglar har toxingenen för Clostridium Botulinum typ C kunnat påvisats. 34