Mål för näringsinnehåll i vallfoder. Grovfoder och proteinfoder till kor. Vallfoder med högt energivärde

Transkript

1 Grovfoder och proteinfoder till kor Vallfoder med högt energivärde TURBO effekt!! Hvam 20 mars, Brandval och Fåvang 2 mars, Ringsaker och Rakkestad 22 mars 5,5 MJ NEL 20 /kg ts 0,0 MJ/kg ts,5 MJ/kg ts 6,7 MJ NEL 20 /kg ts Vilken energi och proteinhalt ska grovfodret ha? Bara grovfoder och korn till korna Värmebehandling (toasting) av ärter och åkerbönor Olika strålängd i grovfoder Förluster i olika silor för surfor När lönar sig tillsatsmedel till surfor Rundbalar 55 MJ NEL 20 /dag 0 kg ts/dag 2 kg ts/dag 00 MJ/dag 38 MJ/dag = = underhåll och 7 liter mjölk underhåll och 4 liter mjölk 80,4 MJ NEL 20 /dag Rolf Spörndly och medarbetare, SLU i Uppsala 5 Value of forage protein Energy (ME) content, CP, g/kg DM. PBV=0 (EPD=80) CP, g/kg DM PBV=0 (EPD = 70) gcp/kg DM grp/kg ts MJ/kg ts 9,5 (5,2 NEL 20 ) ,0 (5,5 NEL 20 ) 8 3 0,5 (5,9 NEL 20 ) 2 34,0 (6,3 NEL 20 ) 23 37,5 6,7 NEL 20 ) If only feeding forage there is no use of CP content over 2 % at low ME and over 4 % at high ME. Higher ME can utilize more CP resulting ini more microbial protein Higher CP in forage can possibly be utilized by high ME and low CP feed such as cereals grain. Mål för näringsinnehåll i vallfoder Energi Protein Övrigt MJ NEL 20 g råprot lkkor, växande köttdjur <2% K or till rekrytering r nderhåll ande, digivande, hård träning or på underhåll låg fytoöst vande, växande låg fytoöst Rolf Spörndly, SLU 6

2 .från Vallkonferens 204, Försök.från Vallkonferens 204 Bara vall och spannmål till korna! Eva och Rolf Spörndly Institutionen för husdjurens utfodring och vård 4 Behandlingar: Rp halt i tot.foder Ens70 + Sp/konc 9% Ens70 + Sp 6% Ens30 + Sp/konc 7% Ens30 + Sp 4% Båda ensilagen tidigt skördade (,3 MJ/kg ts) men 70- ensilaget förstärkt med rödklöver. 28 kor laktationsdag RESULTAT Spannmål + konc. Bara spannmål Sign. nivå, effekt av krf. Hög protein ensilage 70 Låg protein ensilage 30 Sign. nivå, effekt av ensilage Mjölk, kg 35,7 30,0 *** 32,9 32,8 ns ECM, kg 35,3 30,9 ** 33,6 32,7 ns Fett, % 4,0 4,40 ** 4,2 4,2 ns Protein, % 3,6 3,25 ns 3,24 3,7 ns Spm + Bara konc spm g rp in med ensilage, g/dag g rp in med spm, g/dag g rp in med konc, g/dag g rp ut med mjölk, g/dag Råprotein utnyttjande, % : dvs 27 % ökning av N- effektiviteten!.från Vallkonferens 204 Det ekonomiska utfallet. År Mjölkintäkt Mjölk 4.68 SEK/kg ECM foder-kostn Koncentrat 7,20 kr/kg Spannmål, 3,0 kr/kg Ensilage,20 kr/kg ts.från Vallkonferens 204 Spannmål + konc. Bara spannmål Skillnad, kronor per ko och dag 35.3 kg =65,2 kr 4,7 kg =33,84 kr 2.2 kg =6,6 kr 4,7 kg ts =7,64 kr 30,9 kg =44,6 kr -20,6kr Mjölk minus foderkostnad =07,2 kr =,66 kr EKO-priser hösten ,84 kr 5.5 kg =6,50 kr - 9,90 kr 3,7 kg ts = 6,44 kr +,20 +4,54 kr för bara spannmål Konv -priser hösten 20 -,40 kr för bara spannmål Slutsats:.från Vallkonferens 204 Mjölkkor kan utfodras med enbart vallfoder + spannmål. Avkastningen i ECM sjunker med ca 2% Mjölkavkastningen sjunker men fetthalten stiger. N-effektiviteten ökade med i genomsnitt ca 20 %. Beroende på priset på mjölk och foder kan Mjölk minus foder i kronor per ko och dag t.o.m. öka. Åtminstone vid hög ensilagekvalitet. Nytt försök kor följs hela laktationen. 305 dagar från kalvning till sinläggning. 25 kor per år 29 SRB, 22 SH. 6 Förstakalvare, 35 äldre kor. Foderintag, mjölkproduktion, fruktsamhet, levandevikt Djurhållning och foderstater enligt ekologisk regler (Krav)

3 Konsumtion Fodergrupp Ras Ålder P-värde < Spm :a Fode Spm + SH SRB kalv Äldre r- konc. grupp Ras Ålder Totalt, kg ts 20,8 2,5 22,2 20,0 9,9 22,3 0,56 0,00 0,00 Grovfoder, kg 4, 3,0 4,5 2,6 2,8 4,3 0,00 0,00 0,00 ts Ensilage lakt.- 4,9 3,7 5,5 3,0 3,0 5,5 0,002 0,00 0,00 mån 5, kg ts Spannmål, kg ts 6,7 5,9 6,4 6,2 5,9 6,7 0,00 0,36 0,00 Koncentrat, kg ts 0 2,7 2,6 2,8 2,5 2,8 NE NE NE Energi, MJ ME ,00 0,00 0,00 Grf, % av tot. ts 68,2 60,8 65,2 63,8 64,4 64,7 0,00 0,4 0,788 RP, % av tot. ts 3,8 6, 5,0 4,9 4,8 5,0 0,00 0,563 0,344 Resultat, produktion Fodergrupp Ras Ålder P-värde < Spm + konc. :a kalv Foder grupp Ras Spm SH SR Äldre Ålder B Mjölk, kg/dag 29,3 3,8 32,0 29,0 27,7 33,4 0,002 0,00 0,00 ECM, kg/dag 30,2 32,4 33, 29,5 28,6 34,0 0,004 0,00 0,00 Fett, % 4,22 4,7 4,27 4, 4,2 4,8 0,472 0,004 0,688 Protein % 3,49 3,49 3,46 3,5 3,50 3,50 0,97 0,067 0,256 Celltal ,03 0,266 0,90 Mjölkurea 3,75 4,64 4,2 4,8 4,4 3,98 0,00 0,824 0,002 Levande vikt, 5,2 36,9 2, 30,0 4,6 0,6 0,043 0,23 0,00 kg * KFI ** ,03 0,080 0,773 KSI *** ,74 0,042 0,97 * Ökning av levande vikt från laktationsmånad till laktationsmånad 0 ** KFI = dagar från kalvning till första insemination. *** KSI = dagar från kalvning till dräktighetsgivande insemination. Reagerar SRB och Holstein olika? Reagerar kvigor och äldre kor olika? Resultat Kg ECM per dag. Genomsnitt för laktation (305 dagar) +7,2 % +9,6 % +8,3 % +9,8 % SRB SH Kvigor Äldre kor Hel laktation (305 dagar) Bara spm : 9 2 kg ECM Spm + Konc: kg ECM (+7,3 %) Medeltal i Sverige (Kokontrollen 205) Ekologisk : kg ECM Konventionell: kg ECM Spm spm+konc Mjölkavkastningen blir ca 7-9 % lägre när man utesluter proteinkoncentrat i en foderstat under Kravs regler På grund av höga priser på proteinkoncentrat kan det ge ett bättre netto vid eko-priser (mjölk minus foder per ko och år). Vid konventionell produktion är så inte fallet. SLUTSATS 2

4 Rolf Spörndly SLU, Uppsala Åkerböna till mjölkkor - rostad, ensilerad.. Kapacitet 00 kg/tim 8-0 kg foder/kwh (ca 0-20 öre per kg foder) kr med kross, inkl frakt Kontaktperson: Fredrik Fogelberg fredrik.fogelberg@jti.se Torkad fjolårsböna, Joh Hansson Resultat: AAT AAT värde (Lindgren) vid 80 % tarmsmältbarhet Nuvarande värdering EPD, % AAT PBV AAT Obehandlad Rostad, Rostad, Rostad, Pris: Kapacitet: kg/day El: 8 0 kg/kwh Ränta och avskrivning:2.250 /år 40 /ton Rostning ger ungefär 3 % högre proteinvärde om man räknar med oförändrad tarmsmältbarhet 8... Proteinvärde av obehandlad och värmebehandlad åkerböna och lupin Åkerböna Kontroll Åkerböna Värmebeh Lupin Kontrolk Lupin Värmebeh Summering: Temperatur, C Tid, min Råprotein, g/kg TS Lösligt protein, g/kg protein Osmältbart protein, g/kg prot Nedrytningshastighet, tim - 0,6 3,89 0,2 2,39 Beräknade värden AAT, g/kg TS PBV, g/kg TS Bönrosten från Sydafrika: + 3 % proteinvärde Bönkokaren från USA: + 76 % proteinvärde Martinussen, Jørgensen, Strudsholm och Weisbjerg. NFSC, 203, Uppsala 9...

5 Svenska studien igen: När sommaren inte vill skapa förutsättningar: Krossensilerad åkerböna Resultat: AAT AAT värde (Lindgren) vid 80 % tarmsmältbarhet EPD, % AAT PBV Obehandlad (torkad, Joh Hansson) Rostad, Rostad, Rostad, Obehandlad (torkad, Stabby gård) Krossensilerad (65% ts) Rostning ger ungefär 3 % högre proteinvärde om man räknar med oförändrad tarmsmältbarhet Ensilering ger ungefär 7 % lägre proteinvärde om man räknar med oförändrad tarmsmältbarhet 2

6 Följande foder jämfördes: Exakthackat eller rundbal hur reagerar korna? Vallensilage grovt snittat (i rundbal) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang) Rolf Spörndly och medarbetare, SLU Allt finansierat av Er! SLF Stiftelsen lantbruksforskning Från Peder Nörgaard Bildanalys Slang Jaguarhackat till slangen och rundbalning på samma fält, samtidigt Hackelselängd:,7 cm Hackelselängd: 5 cm Rundbal Partikel-längd foder Partikel-bredd Slang Rundbal Resultat Strålängd: Rundbal: 5,3 cm Foderkonsumtion: Kg ts ens Rundbal: 3,9 kg ts Slangpackat:,7 cm Slangpackat: 4, kg ts Tabell 5. Foderintag och mjölkavkastning. 8 kor i 2 perioder (N=6) Intag ) Kraftfoder Intag ) Ensilage Intag ) Total-ts Mjölk, kg/dag % fett % prot Mjölk, kg ECM/dag Tuggtid (enbart ens): Rundbal: 309 min/dygn Rundbal: 474 min/dygn Rundbal: 783 min/dygn Ät tid Slangpackat: 26 min/dygn Idissling Slangpackat: 463 min/dygn Totalt Slangpackat: 679 min/dygn Rundbal Slang Sign. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. N ) Intag under hela försöket.

7 Kan vi göra något åt de stora förlusterna i plansilor? Summering Det förekommer att en femtedel (20 %) av grönmassan som läggs in i en silo aldrig utfodras. Förlusterna i ensilering tycks vara störst i plansilor, följt av tornsilor och slangsilor (korvsilo). Rundbalar avviker med mycket låga förluster. % av ts Förluster av torrsubstans i olika silor 25 Kalkylark för silopackning (USA) 20 5 I svensk översättning blir det: Vilken densitet blir det.xls 0 5 Kalkylarket ligger på HUV:s hemsida på SLU 0 Tornsilo Plansilo Slangsilo Rundbal Total förlust Osynlig förlust Kasserat Vad ska vi göra för att förbättra? Packa bättre Lägga in långsammare (två silor samtidigt?) Packa ett par timmar dagen efter, före täckning Täcka bättre Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bättre sluttning för dränering av regnvatten. Tak. Använda tillsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat och sorbat, eller propionsyra Hög uttagshastighet Anpassad silobredd till djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar

8 När lönar sig tillsatsmedel till surfôr? Beräkning av ) hur mycket lägre förlust krävs eller 2) hur mycket högre mjölkavkastning krävs eller 3) hur mycket högre mjölkpris krävs (bättre kvalitetsbetalning) Tillsatsmedel: Promyr C:\Users\rolfs\Documents\Powerpnt\Norge 208\07_4_Ensileringsmedel lönsamhet_ xls Pris, kr/l 9,0 kr Dosering, l/ton grönmassa 4,5 Mängd grönmassa i beräkningen, ton 450 Arbete, tid för beställning, uppställning, mätning, påfyllning 0,50 mm för ensileringsmedel, tim för mängd ovan Kr/tim 20 kr Arbete, kr/ton grönmassa 0,23 kr Grödans, ts-halt, % 35% Total kostnad, kr/ton grönmassa 4,8 kr Totalt, kr/ kg ts 0,2 kr TS-förluster vid ensilering och lagring utan ensileringsmedel 23% När lönar sig tillsatsmedel till surfôr? Krav på effekt (antingen minskade förluster eller ökad mjölkprodukton eller ökat mjölkpris, dvs bättre kvalitet) Ditt ensilagepris utan tillsatsmedel, kr/ kg ts *),55 kr Ditt mjölkpris, kr/kg ECM 3,25 kr Minskade förluster, %-enheter 7,6% TS-förluster vid ensilering och lagring med ensileringsmedel 5,4% Ökad mjölkproduktion kg, ECM/dag **) 0,35 Ökat mjölkpris, kr/ kg ECM **) 0,05 kr *) räknat på inlagd mängd, alltså utan förluster **) räknat på kg ECM och 3500 kg ts ensilage per ko per år Sammanfattning Inte så troligt att förlusten kan minska så mycket. Andra management faktorer viktigare. Som packning och täckning Mjölkavkastningen kan eventuellt öka i denna nivå. Eller minskat behov av kraftfoder. Kvalitetsbetalningen kan eventuellt öka i denna nivå. Beror på om man har stora avdrag

9 När ska man hantera rundbalar efter inplastning på fältet? Rainer Nylund, Rolf Spörndly, SLU Kungsängen Torsten Hörndahl, SLU Alnarp Per-Anders Algerbo, Hushållningssällskapet Malmöhus Frågeställning Mäta täthetenn av balarna efter att de: * inte har hanterats alls, * hanterats inom en timme * hanterats efter3-5 timmar * hanterats efter timmar * hanterats efter 3 dagar * hanterats efter 0 dagar A project financed by Swedish Farmer s Foundation for Agricultural Research sekunder Täthet av balar klämda vid olika tidpunkter efter inplastningen. Täthet mättes 6 veckor efter skörd och Täthet 2 mättes vid öppningen 9 resp 3 veckor efter respektive skörd Ej behandl tim 3-5 tim 24 tim 3 dag 0 dag Tidpunkt för behandling Mean Square Means från båda skördarna Täthet, sek Täthet 2, sek "gräns" för tät bal täthet s Preliminära resultat från årets försök. Våtare balar. Mer känsliga. (35 % ts) Två plastkvaliteter Tenospin Trioplus 9 my 25 my ej rörda tim 3-5 tim tim 3 dygn 0 dygn Slutsats Balarnas känslighet för hantering beror på tshalten och plastkvalitet * Balar med högre ts-halt än 45 % kan hanteras oberoende av tid * Våtare balar bör hanteras omedelbart eller efter 3 dygn * Olika plastkvalitet är olika känslig var observant! * Balar bör tas till skyddad lagerplats snarast för att skyddas mot gnagare och fåglar samt hållas under kontroll Slutsatser rundbalar TS-halt rek %. Ej under 35%, Ej över 70% Minst 6 lager plast. Ju fler ju bättre Om rätt TS-halt = högre densitet = lägre förluster = mer foder per bal = mindre plast per kg ts = bättre hygien = kan flyttas när som helst

10 Mantelfilm istället för nät Rolf Spörndly och Rainer Nylund, SLU I samarbete med Trioplast AB, Smålandsstenar Bakgrund Nät håller ihop balen men bidrar inte till balens täthet Nät och sträckfilm måste tas av och sorteras separat vid öppningen av balen för de återvinns som olika material Mantelfilm skulle kunna minska antalet lager sträckfilm som behövs för att uppnå tillräcklig täthet av balen. Hypotes Mantelfilm förbättrar balens täthet och förbättrar ensilagekvaliteten. Mantelfilm leder till att 4 lager sträckfilm räcker för att hålla tillfredsställande täthet. Material & Metoder 36 balar pressade i en McHale Fusion 3 Plus Nät el. Mantelfilm (7µm,390mm, tre lager) 4, 6, 8 lager av sträckfilm (25µm, 750mm) Klöver/gräs vall, 45 % DM 6 replikat per behandling jämnt fördelade på 6 block på fältet RESULTAT Jämförelse Mantelfilm vs Nät Jämförelse av antal lager sträckfilm Mantelfilm Nät 4 lager 6 lager 8 lager Mantel x lager Resultat Volym, m 3.67 a.7 b n.s. Omkrets, m 4.2 a 4.28 b 4.22 a 4.24 ab 4.28 b n.s. Densitet, kg ts/m n.s. Ts-förlust, % n.s. CO 2, % 63.7 a 57.2 b 54.0 a 6.3 b 66. b p<0.05 Täthet, sekunder 938 a 533 b 65 a 879 b 62 b p<0.05 Jäst, % av ytan n.s. Mögel, % av ytan 0.03 a 0.78 b.7 a 0.06 b 0.00 b p<0.05 ph p<0.05 WSC, g/kg ts a 6.9 ab 7.5 b p<0.05 Ammoniaktal 4.5 a 5. b n.s. Mjölksyra, g/kg ts p<0.05 Ättiksyra, g/kg ts p<0.05 Etanol, g / kg ts a.6 b.3 c n.s. Mantelfilm gav: Bättre täthet Högre CO 2 -halt Smalare balar Mindre mögel Lägre NH 3 -N-halt Fler lager gav: Bättre täthet Högre CO 2 -halt Tjockare balar Mindre mögel Högre sockerhalt 2

11 Sammanfattning Studien ger ett bra underlag för att påstå att mantelfilm istället för nät ger mer formstabila balar som är tätare och ger bättre förutsättningar för hög ensilagekvalitet. Vidare pekar studien på att det inte är tillrådligt att gå ner från dagens rekommendation av 6 lager sträckfilm till 4 lager när man använder mantelfilm istället för nät. Studien visar också på att det går utmärkt att använda 9 µm försträckt sträckfilm istället för 25 µm sträckfilm när man tillämpar mantelfilm. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i vallfoder inplastat i balar Jessica Schenck Förlusterna var redan så små att de inte minskade ytterligare Provinsamling Antal gårdar 24 gårdar (200/20) i Sverige och 25 i Norge Antal balar 372 balar (3 balar/gård) (225) poolade öppnade (synligt ytmögel) Frågeformulär till lantbrukarna och produktionsfaktorer Plastlager, plastfärg, täthet, skördetidpunkt, lagring, vallålder, torktid, bredspridning och strängläggning m.m. Provtagning Borrning I balen (8 borrhål) Sträckfilm Hål och skador under lagring/hantering Antal plastlager Baldensitet Täthet Odling Mikrobiologiska metoder I. Synligt ytmögel (och jäst) II. Små fragment från borrprov III. Spädningsserie från borrprov Karaktärisering Identifiering i mikroskop och med sekvensering (DNA) Mögelförekomst Metod I (synligt mögel) 52 % av gårdarna. 6 mögelarter som t.ex. Penicillium roqueforti (35 gårdar), Arthrinium spp. (22) Aspergillus fumigatus (7) och Fusarium poae (7). Metod II (direktutlägg av borrprov) 79 % av gårdarna. 46 arter varav Arthrinium spp (58) var vanligast. Metod III (spädningsserie från borrprov) 56 % av gårdarna 25 arter varav P. roqueforti (35 gårdar) var vanligast Kemisk analys TS-halt: 627 g kg - (min = 300, max = 800) Mjölksyrahalt: 4 g kg - (min = 2, max = 75) Etanolhalt: 7 g kg - (min = 2, max = 42) Förebygga tillväxt av mögel i hösilage Balarnas täthet har betydelse. Viktigt att undvika skador i plasten under hanteringen. Undvika alltför höga ts-halter. Torrare bal är även mindre kompakt (tät). Fermentationsprocess kan vara viktig för att undvika mögel (ättiksyra kan hämma svamptillväxt). Antal lager plast påverkar (mer än 8 lager gav mindre mögel) Skördetidpunkten (tidigare skörd gav mindre mögelförekomst) 3