Planering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan

Transkript

1 Planering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan - kommunernas ansvar med fokus på animaliska biprodukter

2 Vikten av att träffa er idag Nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan? Upprättade samarbetsforum Kommunernas delaktighet så här berör arbetet er Förankring av nationella mål och prioriteringar Årlig rapportering och uppföljning Dialog

3 Sveriges fleråriga kontrollplan för Livsmedelskedjan (NKP) Årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan 2016 (ÅR)

4 Sveriges kommuner

5 Nationella kontrollplanen är användbar.. det är här du hittar Sveriges nationella mål och handlingsplan för offentlig kontroll i livsmedelskedjan det är även här du hittar information om hur den svenska kontrollen är organiserad identifiera möjligheter till samarbete mellan myndigheter planen är ett stöd vid revision stödja svenskt företagande bidra till konsumenternas förtroende för myndigheternas arbete

6 Animaliska biprodukter- Produkter från djur nedgrävning av animaliska biprodukter, utlämnande och transport av matavfall, kompostering av matavfall när sådan kompostering genomförs på annat sätt än genom kompostering i en av Jordbruksverket godkänd komposteringsanläggning, förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen, förbränningsanläggningar som förbränner animaliska biprodukter i primärproduktionen, användning av andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel och befattning med naturgödsel i primärproduktionen.

7 Dialogkonferens ABP 6 april 2017

8 WS Behovsanalys över förbättringsområden ABP-kontroll

9 Urval av förbättringsförslag som lyftes fram under WS Webbaserad plattform med samlad information om ABP Lätt att hitta information, gärna indelad på olika kontrollområden Grundutbildningar i ABP behövs Information om ansvarsfördelningar mellan kontrollmyndigheter Både fysiska och digitala utbildningsalternativ Utbildningsmaterial att tillgå på webben Möjlighet att prenumerera på nyheter om ABP Pedagogiska och lättfattliga vägledningar Risker med ABP och kontrollområdet Gemensamma projekt M.fl.

10

11

12 Övergripande mål för kontrollen i livsmedelskedjan Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerande och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk. Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.

13 Effektmål För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska. Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, ehec/vtec och norovirus. Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan

14 Metod för målarbetet för operativa mål

15 Brister och kritiska åtgärder vi identifierat Kontrollverksamheten Otydliga mål Otillräckligt stöd och vägledning Bristande kunskaper om ABP hos operativa kontrollmyndigheter Svårt att hitta tydlig information om ABP Föreskriftsreglerad riskklassificeringsmodell förhindrar flexibel kontroll Rutin för centrala myndighetens uppföljning och verifiering av kontrollen saknas m.m. Verksamhetsutövare Skriftliga rutiner Spårbarhet (handelsdokument) HACCP ABP hanteras inte på ett smittskyddsmässigt säkert sätt Ej lock på containrar och avsaknad av märkning Oregistrerade transportörer Bristande skötsel på omlastningsplatser Brister vid nedgrävning av häst Verksamhet som syftar till konsumtion inom egna hushållet faller inte inom lagstiftningen för livsmedel på marknaden men hanterar stor mängd ABP. Vem kontrollerar dessa? (svartslaktsärenden)

16 Medvetna verksamhetsutövare för god hantering av ABP Def: Kontrollmyndigheterna ska bidra till att verksamhetsutövare inom ABP har den medvetenhet som krävs för en säker hantering av ABP. Med begreppet medvetna menar vi det egna ansvaret som beskrivs i lagstiftningen. Kontrollmyndigheterna kan underlätta för företagen att göra rätt genom att göra insatser för att komma tillrätta med de vanligaste avvikelserna och de allvarligaste bristerna. Önskad förändring: Utveckling ska ske hos verksamhetsutövare

17 Medvetna verksamhetsutövare för god hantering av ABP Åtgärder: Kompetenshöjande insatser för ABP-verksamheter Stödja branschen Enkelt och lätt att hitta information och förståelse av ansvarstagande Aktiviteter (nationella/regional/lokal): Nat: Information och dialog med branschen kring riktlinjer för avfallsförbränningsanläggningar ( ) Nat: Information om risker och märkning vid/av färsk fodertillverkning ( ) Nat: Se över skriften miljöhusesyn (2019) Nat: Stödja branschen att fram riktlinjer för Dagligvaruhandeln ( ) Reg: Nationellt projekt ABP-transport till biogasanläggningar ( ) Lok: Sprida information och nyheter till verksamhetsutövare

18 Skapa förutsättningar för en god ABP-kontroll Def: Det är alla kontrollmyndigheters ansvar att skapa förutsättningar för en god ABP-kontroll. Med begreppet god menar vi att vi gör kontroll på rätt anläggningar och hittar de brister som är allvarligast. Med begreppet förutsättningar menas att alla kontrollmyndigheter ska hjälpas åt att på olika sätt komma tillrätta med de brister vi ser i utförandet av kontrollverksamheten. Önskad förändring: Utveckling ska ske i kontrollverksamheten

19 Skapa förutsättningar för en god ABP-kontroll Åtgärder (Förslag på nationella åtgärder): Kontrollföreskrift lyfta ur och omarbeta riskklassificeringsmodellen inkl. utveckla riskanalys Kompetenshöjande åtgärder utbildning m.m. Förbättrad och förenklad rapportering av kontroll för att möjliggöra bättre analys av kontrollen Aktiviteter (nationella/regional/lokal): Nat: Riskklassificeringsmodellen lyfts ur föreskriften och ersätts med beslut (2018) Nat: Omarbeta och utveckla riskklassificeringsmodellen inkl. utveckla riskanalys (2019) Nat: Riktad information och vägledningar till kommunala inspektörer (två pilotprojekt, "Kontroll av hantering av matavfall från restauranger och storkök" samt "Kontroll av förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen" ( ) Nat: Webbportal för kommuninspektörer ( ) Nat: Utbildningsinsatser för kommuninspektörer ( ) Nat: (SLV:) Diskussion om vilken ABP-verksamhet man kan bedriva inom ramen för livsmedelslagstiftningen (2018) Reg: Projekt samordning reg och lok nivå vad gäller utförandet av kontroller och se över en gemensam checklista för kontroll av ABP som kör till biogasanläggningar ( ) Lok: Delta i nationella insatser och aktiviteter ( )

20 Kontrollprojekt ABP 2018 pilotprojekt för förbättringsarbetet inom ABP Kontroll av hantering av matavfall från restauranger och storkök Kontroll av förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen En ny skriftlig pedagogisk vägledning inkl. checklista för planering och genomförande av kontrollen Lättåtkomlig information om kontrollen som finns att tillgå på JV hemsida Rapportering av kontrollen via formulär på JV hemsida Fysiskt utbildningstillfälle inför genomförandet av kontrollen Utbildningsmaterial på JV hemsida inför genomförandet av kontrollen

21 Sveriges fleråriga kontrollplan för Livsmedelskedjan (NKP) Årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan 2016 (ÅR)

22 Process: ÅR dec jan feb mar apr maj jun

23 Dialog 1. Hur förankrar vi målbilderna i samtliga kommuner? 2. Hur ser vi till att samtliga kommuner/regioner deltar i nationella aktiviteter? 3. Hur ser vi till att kommunerna ökar sin svarsfrekvens i uppföljningen av kontrollen och de nationella målen? 4. Behov av forum att föra dialog kring frågor om ABP, hur kan vi göra detta med 290 kommuner?

24 Frågor?