Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Transkript

1 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Generalläkaren

2 Innehåll Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan Hur ska planen användas?... 4 Underlag till EU revision och rapportering... 4 Delat ansvar - gemensamma mål... 5 Ansvar på tre nivåer... 5 Varför är kontrollen viktig?... 7 Gemensamma mål för kontrollen... 7 Vem kontrollerar vad?... 8 Vad kännetecknar den offentliga kontrollen? Samarbete och utveckling för bättre kontroll och krisberedskap Samarbete med konsument- och branschorganisationer Nordiskt och internationellt samarbete för erfarenhetsutbyte och regelutveckling Beredskapsplaner och offentlig kontroll vid kris Revision och ständiga förbättringar Revision av kontrollmyndigheterna Ständiga förbättringar Arbete med regelförenkling Omvärldsbevakning och aktuella händelser Utredningar och större förändringar i lagstiftningen Foto: Ann-Christine Larsson Ekström Bo Nyberg Gunnar Lundqvist Ida Olofsson Susanne Sylvén Svensk mjölk Wikipedia NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 2

3 Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan Målet för livsmedelslagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan anger strategisk inriktning för den offentliga kontrollen, nationella mål och prioriteringar beskriver hur den offentliga kontrollen är organiserad, hur den genomförs, följs upp och utvecklas beskriver organisation och operativ funktion av beredskapsplaner och hantering vid kris är ett gemensamt vägledande dokument för myndigheterna i livsmedelskedjan ger information till företag och konsumenter om kontroll och beredskap. Den nationella kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna i livsmedelskedjan, det vill säga av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), länsstyrelserna, kommunerna (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) och Generalläkaren. Genom gemensamma mål och prioriteringar, uppföljning och utvärdering av kontrollsystemet och samarbete mellan myndigheterna säkerställs kvalitet och utveckling av den offentliga kontrollen och hanteringen av kriser i livsmedelskedjan. Kontrollplanen följer EU-reglerna för kontroll i hela livsmedelskedjan från jord till bord det vill säga kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt kontroll av växtskadegörare på växter och växtprodukter som kan skada odlingen 1. Planen gäller i fyra år och uppdateras minst en gång om året. Större förändringar genomförs vid behov. 1 Kontrollen omfattar alla slags växter och växtprodukter som kan sprida sjukdomar och skadedjur till odlingen.kontrollen styrs till största delen av annan lagstiftning. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 3

4 Hur ska planen användas? Planen är ett gemensamt vägledande dokument som kompletterar lagstiftningen, instruktioner till myndigheterna och övriga vägledande dokument. Planen innehåller inga detaljer om antal kontroller eller specifika regionala eller lokala mål. Den planeringen görs hos respektive kontrollmyndighet. Lagstiftning Föreskrifter etc. Direktiv eller uppdrag från lagstiftningen Nationella kontrollplanen: - mål och prioriteringar - beskrivning av kontrollsystemet Vägledande dokument Myndighetsinterna styrande dokument Kontrollplaner Kontrollmyndigheternas egna kontrollsystem Beredskapsplaner Mål och prioriteringar Den nationella kontrollplanen består av fyra delar Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Introduktion till den nationella kontrollplanen Genomförande, mål och prioriteringar Samarbete och ständiga förbättringar Organisation, revision och fördjupning av planens olika områden Underlag till EU revision och rapportering Informationen i kontrollplanen är ett underlag för den kontroll som EU:s revisorer regelbundet gör, för att kontrollera om Sveriges offentliga kontroll följer EU-reglerna. Sverige och alla andra EU-länder lämnar årliga rapporter till EU-kommissionen med uppgifter om hur kontrollen har genomförts samt analyser av resultaten. Sveriges samlade rapport om kontrollen i livsmedelskedjan finns på Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets, Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA), Nationellt centrums för djurvälfärd och Generalläkarens webbplatser. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 4

5 Delat ansvar - gemensamma mål Ansvar på tre nivåer Ansvaret för den offentliga kontrollen är uppdelat på olika myndigheter och departement. På central nivå har Livsmedelsverket ansvar för livsmedelskontrollen och Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för kontrollen av foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt kontrollen av växtskadegörare. Kontrollmyndigheter på regional nivå är de 21 länsstyrelserna och på lokal nivå i de 290 kommunerna, den eller de nämnder som ansvarar för den offentliga kontrollen. Beroende på vilket kontrollområde det handlar om är länsstyrelserna och kommunerna berörda i olika grad. Inom livsmedelsområdet utför kommunerna huvuddelen av kontrollen, medan länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av djurskydd och djurhälsa, liksom av foder och livsmedel hos lantbrukarna och övriga primärproducenter. Generalläkaren ansvarar för kontrollen av livsmedel, djurhälsa och djurskydd inom Försvarsmakten. Hur kontrollen ska genomföras regleras av EU-förordningar och kompletteras av svenska regler. Myndigheterna utför kontroll i alla led i kedjan från fodertillverkning till primärproduktion och vidareförädling av livsmedel, transport, försäljning och konsumtion av maten från jord till bord. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 5

6 Kontroll av växtskadegörare som kan skada odlingen: Jordbruksverket Foderkontroll: Jordbruksverket Länsstyrelserna Statens veterinärmedicinska anstalt Djurhälsokontroll: Jordbruksverket Livsmedelsverket Länsstyrelserna Statens veterinärmedicinska anstalt Generalläkaren Djurskyddskontroll: Jordbruksverket Livsmedelsverket Länsstyrelserna Generalläkaren Livsmedelskontroll: Livsmedelsverket Länsstyrelserna Kommunerna Generalläkaren NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 6

7 Varför är kontrollen viktig? Som konsumenter ska vi kunna lita på våra livsmedel både att de är säkra och att vi får rätt information. Kontroll i olika stadier i kedjan från jord till bord är viktig. Bra foder och god djurhälsa är viktiga förutsättningar för säker mat. När man köper animaliska livsmedel ska man kunna lita på att uppfödarna har följt djurskyddsbestämmelserna. Ett gott djurskydd säkrar att djuren behandlats väl och ökar förutsättningarna för en god djurhälsa, vilket i förlängningen ger djur som är friska och inte behöver behandlas mot sjukdomar. Att övervaka och förhindra spridning av allvarliga växtskadegörare bidrar till att trygga resursen växter och till att ge goda skördar. Det bidrar också till att minska behovet av växtskyddsmedel. Producenterna ansvarar för att följa reglerna i lagstiftningen så att målen i lagstiftningen uppnås säkra livsmedel, säkert foder till djuren, god djurhälsa, gott djurskydd etc. Myndigheterna ansvarar för att kontrollera och verifiera att reglerna följs samt att målen i lagstiftningen nås. Gemensamma mål för kontrollen Målet för den offentliga kontrollen är att skydda människors och djurs hälsa samt att värna om konsumenternas intressen, inbegripet märkning av livsmedel och foder samt konsumentinformation. För att kontrollen i sig ska vara ändamålsenlig och likvärdig är det viktigt att myndigheterna samverkar. Utvecklad samverkan kan också bidra till bättre måluppfyllelse. Kontrollplanen innehåller tre gemensamma övergipande mål för kontrollen i hela livsmedelskedjan. Utöver dessa finns specifika mål och prioriteringar för de olika kontrollområdena i kedjan från jord till bord. Den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd ska ge konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på. Konsumenterna ska kunna känna trygghet i att livsmedlen är producerade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen ska vara både tillräcklig och enkel att förstå. Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta stärker förtroendet för företagens produkter. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 7

8 Optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollplanen säkerställer att hela produktionskedjan kontrolleras genom att samarbetet mellan de myndigheter och kontrollområden som ingår i kontrollkedjan utvecklas, att man lär av varandra och utnyttjar gemensamma erfarenheter. Samarbetet möjliggör effektivare kontroller. Det gynnar både konsumenterna och de producenter som kontrolleras. Målen beskrivs närmare i del 2 av den nationella kontrollplanen. Vem kontrollerar vad? Kontrollen i livsmedelskedjan har delats in i olika kontrollområden. Växtskadegörare kontrolleras framför allt av Jordbruksverket, bland annat genom kontroll av importerade växter och växtprodukter och av företag som odlar eller handlar med växter och växtprodukter. Vid import av varor och levande djur kontrolleras att dessa lever upp till kraven i lagstiftningen. Det gäller både livsmedels- och foderlagstiftningen, animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd. Ansvaret för importkontrollen delas av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och kontrollen sker i samarbete med Tullverket. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 8

9 Livsmedelskontrollen delas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Livsmedelsverket kontrollerar framför allt större livsmedelsföretag, till exempel mejerier, och merparten av alla företag som producerar animaliska livsmedel. Verkets veterinärer ansvarar för kontrollen av slakterier och import av animaliska livsmedel. Kommunerna kontrollerar främst butiker, restauranger och mindre livsmedelsföretag. Länsstyrelserna kontrollerar primärproduktionen, dvs råvaruproduktionen, av livsmedel, inklusive uppfödning av djur. Jordbruksverket och länsstyrelserna ansvarar för kontrollen av foder. Primärproduktion av foder, det vill säga odling av foderråvaror och foder som ges till djuren, kontrolleras av länsstyrelserna. Jordbruksverket ansvarar för kontrollen av övriga foderföretagare, till exempel foderfabriker, transport av foder och foderbutiker. Ansvaret för kontrollen av djurhälsa ligger framför allt på Jordbruksverket och länsstyrelserna. Länsstyrelserna ansvarar för kontrollen på gårdsnivå, kontroll av djurhälsopersonal och av läkemedel som ges till djuren. Livsmedelsverket ansvarar för kontroll på slakterierna. Branschorganisationer utför viss djurhälso- och smittskyddskontroll åt Jordbruksverket. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) utför övervakning av vissa djursjukdomar. Jordbruksverket har huvudansvaret för vissa kontrollområden. Länsstyrelserna kontrollerar djurskydd, djurhälsopersonal samt läkemedel som ges till djuren. Livsmedelsverket kontrollerar djurskydd vid slakterier. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 9

10 Ansvaret för kontrollen av animaliska biprodukter, det vill säga animaliskt material som inte är livsmedel, delas mellan Livsmedelsverket, kommunerna, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Generalläkaren ansvarar för kontrollen av livsmedel, djurhälsa, djursjukvård och djurskydd i verksamheter inom Försvarsmakten. Kontrollen av ekologiska produkter utförs av privata kontrollorgan. För att en produkt ska få kallas ekologisk måste den vara producerad enligt särskilda krav i EU-lagstiftningen. Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har nationella referenslaboratorier för vissa smittämnen och substanser. Sådana laboratorier ska ha särskild analyskompetens och samordna övriga laboratorier inom landet. Stöd och samordning mellan myndigheterna Stöd, samordning och samverkan mellan myndigheterna är viktiga komponenter för en likvärdig kontroll som är såväl ändamålsenlig som effektiv. Det kan bidra till hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intressen. Livsmedelsverket ger stöd till kommunerna och länsstyrelserna i deras livsmedelskontroll. Länsstyrelserna samordnar livsmedelskontrollen på regional nivå och hos läns styrelsen kan kommunerna också få stöd och råd i sin kontroll. Statens veterinärmedicinska anstalt stöder Jordbruksverket gällande riskvärdering av foder och djurhälsa. Jordbruksverket i sin tur stöder länsstyrelserna i deras arbete. Nationellt centrum för djurvälfärd stöder Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna i frågor om djurskydd vid slakt och annan avlivning. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 10

11 Vad kännetecknar den offentliga kontrollen? Oberoende och riskbaserad kontroll Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan ska genomföras regelbundet och vara riskbaserad, rättssäker, ändamålsenlig och effektiv. Resurserna ska användas där de behövs och riktas dit de ger bäst effekt, så att målen i lagstiftningen uppnås. Att kontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv verifieras genom uppföljning. Kontrollen ska vara oberoende från ekonomiska eller andra intressen. Det ska finnas tillräckligt med kompetent personal som har tillgång till bra hjälpmedel och laboratorieresurser. Flexibla regler Företagen kan många gånger välja olika vägar för att nå målet säker produktion. Reglerna är flexibla och kan anpassas efter verksamhetens art, storlek eller lokala förutsättningar. Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder, god djurhälsa, gott djurskydd och säkra livsmedel. Kontrollmyndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta. Företagen får betala en avgift för kontrollen, dock inte högre än de verkliga kostnaderna. Avgiften anpassas till kontrollbehovet företag med god kontroll av den egna verksamheten kan minska behovet av offentlig kontroll och samtidigt sänka sina kostnader. Kontrollen av djurskydd, livsmedel och foder i primärproduktionen, är avgiftsfri. Om brister upptäcks och extra offentlig kontroll behövs tas alltid en avgift ut för sådan kontroll. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 11

12 Samarbete och utveckling för bättre kontroll och krisberedskap För att säkerställa att kontrollen fungerar i hela livsmedelskedjan och för att ha beredskap i händelse av kris pågår mycket samarbete mellan kontrollmyndigheter, branscher och organisationer. Exempel på samarbetsområden är gränskontroll djursjukdomar och livsmedelsburna sjukdomar rapportering av matförgiftningar ömsesidigt stöd vid hantering av kriser i livsmedelskedjan nationell dricksvattensamordning kontrollprojekt beredskapsprojekt och övningar utbildningar. Gemensamma aktiviteter Aktiviteter för att gemensamt utveckla kontrollen i livsmedelskedjan är centrala i kontrollplanen. Övergipande gemensamma aktiviteter är att samordna myndigheternas syn på lagstiftningen och hur den tillämpas utveckla den offentliga kontrollen av företag och övriga intressenter (kontrollobjekt). Samarbete med konsument- och branschorganisationer Flera branschorganisationer har utarbetat nationella branschriktlinjer eller kontrollprogram för att stödja producenterna. Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltar i utvecklingen genom samråd med branscherna. Utbyte av erfarenheter, råd och information om lagstiftningen både på central nivå och med det lokala och regionala näringslivet bidrar till att underlätta för företagen att ta sitt ansvar. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 12

13 Nordiskt och internationellt samarbete för erfarenhetsutbyte och regelutveckling Samarbete finns på flera nivåer. De nordiska länderna samarbetar och har gemensamma projekt för erfarenhetsutbyte och utveckling av kontroll och krisberedskap. De svenska myndigheterna stödjer regeringen i arbetet med att utveckla EU:s livsmedelslagstiftning och utarbetar förslag till svenska ståndpunkter. En viktig del i EU-arbetet är att verka för enklare regler för företag och myndigheter. På internationell nivå finns tre standardiseringsorgan som utarbetar gemensamma standarder och rekommendationer. Codex Alimentarius för livsmedel OIE (World Organisation for Animal Health) för djurhälsa och djurskydd IPPC (International plant protection convention) för växthälsa Myndigheterna deltar aktivt i olika kommittéer och bidrar på så sätt till vidareutveckling av standarderna, vilket även underlättar internationell handel. Beredskapsplaner och offentlig kontroll vid kris Vid en kris kan det snabbt krävas utredningar och extra kontroller i olika delar av livsmedelskedjan. Samtliga myndigheter har beredskapsplaner för eventuella kriser och har jourberedskap för att kunna agera snabbt om något inträffar. Smitta, extrema natur- och väderhändelser och störningar i dricksvattenförsörjningen är några exempel på vad som kan utvecklas till kriser. Myndigheterna genomför regelbundet gemensamma övningar och samarbetar i kris. Myndigheternas samarbete, särskilda satsningar och gemensamma projekt beskrivs närmare i del 3 av den nationella kontrollplanen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 13

14 Revision och ständiga förbättringar Revision av kontrollmyndigheterna För att säkerställa att kontrollen når upp till målen i EU-lagstiftningen ska varje land ha ett revisionssystem, som ska omfatta alla kontrollmyndigheter. Det svenska revisionssystemet koordineras av en samrådsgrupp med företrädare från Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting. Gruppen ska ge råd och stöd i revisionsarbetet, vara en plats för informations- och erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och metodutveckling. Livsmedelsverket leder samråds-gruppen. Sverige ingår även i ett EU-nätverk för revision av kontrollmyndigheter. Resultaten från revisionerna används bland annat för att utveckla och förbättra den offentliga kontrollen. Revisionssystemet beskrivs närmare i del 4 av den nationella kontrollplanen. Ständiga förbättringar Att ständigt förbättra kontrollen i livsmedelskedjan bidrar till att öka livsmedelssäkerheten. Att förbättra rådgivning och stöd till företag och konsumenter och arbeta med regelutvecklingen bidrar också till detta. Arbetet rymmer flera olika aspekter: utvärdering och analys av genomförda kontroller och revisioner, för att sätta nya mål och prioriteringar utvecklingsarbete för kontrollen genom projekt, utbildning, vägledningar med meram.m rådgivning och stöd till företag, för att underlätta säker produktion rådgivning och stöd till konsumenter, för att hjälpa dem i valet av livsmedel regelutveckling. Samverkan mellan kontrollmyndigheter och omvärldsbevakning är också viktiga verktyg för utveckling. Kvalitetssäkrad kontroll i hela kedjan förutsätter effektivt kvalitetsarbete inom varje enskild kontrollmyndighet och samordning mellan myndigheter. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 14

15 Arbete med regelförenkling Myndigheternas arbete med att förenkla reglerna är viktigt för att underlätta för företagen. Det handlar om att förbättra de regler som finns och tillämpningen av dem, utveckla myndigheternas service till företagen och öka samarbetet mellan olika myndigheter. Arbetet med att förenkla för företagen fortsätter. Omvärldsbevakning och aktuella händelser För att hålla sig uppdaterade och snabbt kunna agera vid en kris bedriver myndigheterna kontinuerligt omvärldsbevakning. Omvärldsbevakningen är ett viktigt redskap för att tidigt fånga upp större händelser och trender. Den bidrar till att utveckla kontrollen och beredskapsarbetet och att formulera nya mål och prioriteringar. Exempel på större händelser under 2014 är: Ny visselblåsarfunktion mot livsmedelsbrott, Livsmedelsombudsmannen. Gemensamma strategier för att minska risken för parasitsmitta i dricksvatten. Höga halter av perfluorerade ämnen i dricksvattnet har uppmätts i flera kommuner. Ämnena kommer bl.a. från brandsläckare. Ett nationellt nätverk har bildats för att hitta lösningar på problemet. Utbrott av Listeria monocytogenes med flera sjuka i framför allt södra Sverige. Utbrott av Newcastlesjuka hos värphöns i Östergötland ledde till att ett antal gårdar spärrades av och restriktionszoner utfärdades. Afrikansk svinpest har spridit sig i östra Europa. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket har gjort upprepade riskvärderingar för Sverige med anledning av detta. Gemensam strategi för att miska risken för att människor drabbas av ehec-infektion. Hur dessa händelser påverkar myndigheternas och företagens kontroll och beredskap de närmaste åren beskrivs i del 3 av den nationella kontrollplanen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 15

16 Utredningar och större förändringar i lagstiftningen I Sverige och inom EU genomförs regelbundet utredningar och översyn av lagstiftning som har betydelse för kontrollen i livsmedelskedjan. Några av dessa är: En större översyn av kontrollförordningen, förordning (EG) nr 882/2004, inleddes Översynen omfattar även kontroll av djurhälsa, utsäde och växtskadegörare. Riksrevisionens granskning Livsmedelskontrollen tar staten sitt ansvar? (RiR 2014:12), som riktar kritik mot samtliga myndigheter på alla nivåer i kontrollen. Översyn av Generalläkarfunktionen (Dir 2014:129). Utredningen ska lämna förslag om en effektiv och rationell tillsyn när det gäller miljö- och hälsoskydd, hälso- och sjukvård m.m. inom försvarets område. Dricksvattenutredningen, som ska identifiera nuvarande och potetiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning. Utredningen ska slutredovisas den 29 april Ändring av förordning (EG) nr 2075/2005 som innebär att trikinprovtagningen på slakterierna kan minskas när grisarna kommer från kontrollerade uppfödningsförhållanden, t.ex från producenter certifierade enligt IP Gris och IP Sigill Gris. Mer information Samtliga delar av den nationella kontrollplanen hittar du på de centrala myndigheternas webbplatser. Livsmedelsverket frågor om livsmedel, tel Jordbruksverket frågor om foder, animaliska biprodukter, djurhälsa, djurskydd och växtskydd, tel Statens veterinärmedicinska anstalt frågor om djurhälsa och foder, tel Nationellt centrum för djurvälfärd frågor och vetenskapligt stöd till Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelsen, tel Generalläkaren frågor inom Försvarsmakten som rör områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedel, djurskydd, hälso- och sjukvård för människor och djur samt smittskydd, tel Länsstyrelserna frågor om livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd på regional nivå Kommunen frågor om livsmedel på lokal nivå NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN DEL 1 AV 4 16