Livsmedelskontrollen. Maja Högvik, Tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Transkript

1 Livsmedelskontrollen Maja Högvik, Tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

2 Agenda Introduktion till livsmedelskontroll Organisation och uppföljning Lagar som styr den kommunala livsmedelskontrollen Det kommunala uppdraget Hur SKL stödjer kommunerna

3 Varför har vi livsmedelslagar och livsmedelskontroll? Målet är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller och att informationen om maten är enkel att förstå.

4 En gemensam marknad med gemensamma regler En gemensam marknad med fri rörlighet för livsmedel En gemensam livsmedelslagstiftning Varje medlemsstat får välja hur kontrollen ska organiseras och finansieras, med rapportering till och uppföljning av EU.

5 Företagens och kontrollens ansvar Företagens ansvar: Att endast släppa ut säkra livsmedel på marknaden Att återkalla icke säkra livsmedel som kommit ut på marknaden Att informera rätt Kontrollens ansvar: Att kontrollera att livsmedelsföretagare och primärproducenter följer lagstiftningen Att se till att de som inte gör det korrigerar sig Att inte vilseleda

6 Central, regional och lokal kontroll Ansvaret för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan finns på tre nivåer: Livsmedelsverket Större anläggningar, slakterier m. fl. 21 länsstyrelser Mjölkproducenter, spannmålsproducenter, biodlare, äggproducenter m. fl. Ca 260 kommunala myndigheter Butiker, restauranger, storkök, grossister, dricksvattenanläggningar mf l

7 Varför är kommuner ansvariga? Ett statligt uppdrag som delegerats till kommunerna Lokalt förankrad kontroll är rörligare och snabbare än den centrala kontrollen (ex vid utbrott) Kommunerna har en naturlig närhet och kan därmed ha en mer vardaglig kontroll av vad som händer i kommunen För verksamheterna är det bra med okala inspektörer med kunskap om vad som händer i kommunen

8 Mervärden av kommunal kontroll Kommunal kontroll har positiv verkan genom att expertis återförs till kommunen och till det lokala näringslivet Möjlighet för kommunen att fokusera kontrollen på områden som är lokalt viktiga.

9 Det kommunala självstyret Kommunerna är egna, fristående myndigheter som själva planerar sin livsmedelskontroll. Kommunerna måste dock följa de gemensamma reglerna. En av Livsmedelsverkets uppgifter är att leda och samordna livsmedelskontrollen i Sverige. Även länsstyrelsen har ett ansvar att stödja kommunerna på regional nivå.

10 Vad innebär det att ha ansvar för livsmedelskontroll? Bedriva kontroll och utöva myndighetsutövning Hantera inkomna registreringar och klagomål ad hoc kontroll Skyldighet att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad Uppföljning och förelägganden Åtalsanmälan och sanktionsavgifter

11 Hur säkerställer vi att kontrollen fungerar?

12 EU-styrd kontroll Nästan alla regler har EU-bakgrund och har utarbetats gemensamt och gäller inom hela EU, däribland: EU:s förordning (EU) 178:2002 EU:s livsmedelslag - grundläggande principer och krav för livsmedelslagstiftningen. Förordning (EG) nr 882/2004 Kontrollförordningen allmänna bestämmelser om offentlig kontroll Ny kontrollförordning träder i kraft 19 december 2019 En rad specialförordningar som rör livsmedelsföretag

13 Svenska lagar Flera svenska lagar kompletterar EU:s livsmedelslagar: Den svenska livsmedelslagen (2006:804) Livsmedelsförordningen (2006:813) Avgiftsförordning 2006:1166 Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2005:21 Kommunallag Förvaltningslag

14 Den nationella kontrollplanen (NKP) Alla medlemsländer i EU ska ha en nationell kontrollplan för livsmedelskedjan, från jord till bord. Planen ska: beskriva det svenska kontrollsystemet Ange styrande mål och prioriteringar för kontrollen Säkerställa att alla myndigheter går åt samma håll för att uppnå ändamålsenlig och effektiv kontroll Uppdateras var fjärde år, nu gäller

15 Gemensamma mål för hela livsmedelskedjan Konsumenterna får säkra livsmedel, inkl. dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. De livsmedelsproducerande djuren och växterna är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk. Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.

16 Effektmål Säkert dricksvatten Mikrobiologiska risker Kemiska risker Information i livsmedelskedjan För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, ehec/vtec och norovirus Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan.

17 17 operativa mål

18 Vad gör SKL för att stödja kommunerna?

19 Vad gör SKL? Deltar i nationella arbetsgrupper Svarar på remisser och för dialog med statliga myndigheter och departement Driver nätverk Livssamverkan Sverige Sveriges Nätverk för Offentlig kontroll inom Livsmedelskedjan Ordnar konferenser och utbildningar Stödjer kommuner som vill avtalssamverka

20 Sveriges Nätverk för Offentlig kontroll inom Livsmedelskedjan (SNOL) Samverkan inom livsmedelskontrollen behöver öka i samtliga län Kommuner av olika storlek från olika delar av landet ingår i SNOL Två representanter per län (residensstaden och en mindre kommun) är med Stockholm Stad, som är Sveriges största kontrollmyndighet, är ordförande för nätverket under 2019 Viktigt att mindre kommuners behov och önskemål fångas upp i strategiskt arbete inom livsmedelskedjan, remisser och i nationella arbetsgrupper

21 Förhoppningen är att SNOL ska bli sammansvetsad och kraftfull aktör som representerar kommunala kontrollmyndigheter i dialog med stat, EU och branschorganisationer Nätverket ökar förutsättningarna för bättre resurser och ökad kompetens genom samverkan Bidrar till en ökad transparens och ett ökat informationsflöde mellan centrala myndigheter och kommuner

22 Representanter i SNOL Län Residensstad Liten kommun Norrbotten Luleå Jokkmokk Västerbotten Umeå Lycksele Jämtland Östersund Strömsund Västernorrland Härnösand Sundsvall Gävleborg Gävle Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsförvaltning Dalarna Falun Hedemora Uppsala Uppsala Knivsta Värmland Karlstad Årjäng Västmanland Västerås Sala-Heby Stockholm Stockholm Upplands Väsby Örebro Örebro Sydnärkes Miljöförvaltning Södermanland Nyköping Oxelösund Östergötland Linköping Vadstena Jönköping Jönköping Vetlanda Västra Götaland Göteborg Alingsås Gotland Visby - Kronoberg Växjö Älmhult Kalmar Kalmar Mörbylånga Halland Halmstad Falkenberg Blekinge Karlskrona Ronneby Skåne Malmö Trelleborg

23 Tack så mycket!