Länsmöte, Hässleholm, 21 april Jonas Fröjd, Länsveterinär

Transkript

1 Länsmöte, Hässleholm, 21 april 2016 Jonas Fröjd, Länsveterinär

2 Länsstyrelsen Bakgrund Länsveterinär vid Länsstyrelsen Skåne sedan Ansvarsområden: revision av kommunal livsmedelskontroll, överklaganden, hygien- och smittskyddsfrågor, animaliska biprodukter, djurskydd m.m. Jordbruksverket Tidigare distriktsveterinär vid Jordbruksverket i 13 år. Tillsynsansvar över ABP-anläggningar i Skåne, Halland och Blekinge under perioden Ansvarig veterinär vid smittskyddsutredningar

3 Historik Revisioner i Skåne 2 revisioner revisioner revisioner 2012 (varav två uppföljningar från 2010). 13 revisioner 2013 (varav två uppföljningar från 2010). 5 revisioner revisioner De revisioner som utförts av Livsmedelsverket har skett i samverkan med Länsstyrelsen. Revidering av riskklassning sker med utgångspunkt från resultat från rapportering och genomförda revisioner. Därefter besök vart 2:a till 5:e år. Totalt har 5 ärenden överlämnats till Livsmedelsverket under perioden

4 Genomförande av revision Syfte och lagstöd Syftet med kommunrevisioner är att granska och utvärdera om kontrollmyndighetens planerade verksamhet och det praktiska genomförandet resulterar i att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Tre huvudfrågor ska besvaras vid revisionen Finns en planerad verksamhet (planer, instruktioner, etc.)? Följs planen (hur utförs det praktiska arbetet och vad ger det för resultat)? Är den planerade verksamheten och resultatet ändamålsenliga för att uppfylla kraven?

5 Genomförande av revision Efter avslutat besök på myndigheten Efter en utförd revision ska en rapport färdigställas. Myndigheten ges möjlighet att yttra sig avseende felaktigheter i rapporten. Vid förekommande avvikelser ges även myndigheten möjlighet att inkomma med en åtgärdsplan vilken ska beskriva hur och när korrigerande och förebyggande åtgärder kommer att vidtas. Om åtgärdsplanen bedöms som ändamålsenlig avslutas ärendet. Men om den bedöms som ej ändamålsenlig kan begäran om kompletteringar göras. Brist på åtgärdsplan eller slutgiltig bedömning att åtgärder ej är ändamålsenliga kan resultera i att ärendet överlämnas till Livsmedelsverket.

6 Förekommande avvikelser Kompetensförsörjningsplan Behov av kompetensförsörjning är en del i en långsiktig planering, men kan aktualiseras vid sjukdom, semester, projekt m.m. Planen ska säkerställa att kompetensen kan upprätthållas eller att nya mål kan uppnås. Planen bör anpassas efter verksamhetens specifika behov och formuleras efter ämnesområden ur bilaga II, kap I i kontrollförordningen (882/2004), ex; kontrollmetoder, kontrollförfaranden, livsmedelslagstiftning, bedömning av bristande efterlevnad, HACCP, rättsliga åtgärder och rättsverkningar till följd av offentlig kontroll m.m.

7 Förekommande avvikelser Intressekonflikter Rutiner för jäv och intressekonflikt kan vara utförligt beskrivna, men tar inte alltid hänsyn till ett arbetsgivar- /arbetstagarförhållande mellan en anställd och en chef/nämndsledamot, om densamma driver eller har intresse i en livsmedelsverksamhet. Tredje part/utomstående bör inte kunna ifrågasätta opartiskheten i ett beslut eller i en bedömningsfråga, oavsett hur god integriteten är hos kontrollpersonalen. Vid problem bör annan kommun genomföra kontrollen.

8 Förekommande avvikelser Beslut Beslut skall vara lagliga, tydliga, kommunicerade, och i fråga om förelägganden och liknande, tidsatta. När beslut fattas ange detta och undvik alltid otydliga formuleringar som inte anger något krav, ex; - ni uppmanas - ni bör

9 Förekommande avvikelser Planering/tidsredovisning Tidsredovisa nedlagd kontrolltid på respektive objekt så att det finns möjlighet att överblicka om de får sin tilldelade kontrolltid enligt kontrollplan. Utebliven eller minskad årlig planerad kontroll, i förhållande till vad som anges i kontrollplanen, leder till en ackumulerad kontrollskuld, vilket skapar svårigheter för ett slutgiltigt genomförande. Vid ex. ett överklagande om årsavgift styrker tidsredovisningen det totala tidsåtagandet vid kontrollen.

10 Förekommande avvikelser Uppföljning/tidsredovisning Tydlig måluppföljning behövs på objektsnivå, bl.a. genom redovisning av nerlagd kontrolltid i förhållande till planerad tid (ex. vid redovisning av kontrollskuld). Det räcker normalt inte med en uppföljning av livsmedelskontrollens effektivitet genom granskning av antal utförda kontroller i relation till de som planerats för. Myndigheten ska regelbundet utvärdera effektiviteten av livsmedelskontrollen så att åtgärder och prioriteringar kan vidtas vid behov. Tidsredovisningen blir därför viktig för fortsatt prioritering och resurstilldelning.

11 Förekommande avvikelser Beredskapsplaner En beredskapsplan ska finnas tillgänglig för dem som den berör och ska ange handlingsalternativ vid vatten- och livsmedelsburen smitta. Planen kan vara en del av kommunens övergripande krishanteringsplan. Endast nödvattenplan och/eller rutin för matförgiftning räcker inte. I vissa fall kan beredskapsplaner behöva kompletteras med tydligare anvisningar för hur myndigheten ska hantera ett större utbrott av vatten- eller livsmedelsburen smitta. Kontaktlistor ska ange funktioner, inte personer. Beredskapsplaner behöver uppdateras med viss regelbundenhet. Behov finns att planera för övning, i vilken ett tänkbart scenario och befintlig plan testas.

12 Övningsdag för Utredning av livsmedelsburen smitta Inbjudan genom Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen Blekinge i samarbete med Livsmedelsverket m.fl. till en övningsdag med tema på Utredning av livsmedelsburen smitta. Fokus ligger på en handbok för utredning av livsmedels- och dricksvattenburna utbrott. Tid: Tisdagen den 18 oktober 2016, klockan (fika serveras från 8.30). Plats: Länsstyrelsen i Skåne, Ö Boulevarden 62 A, Kristianstad. Anmälan senast den 22 augusti 2016 till djurskydd.skane@lansstyrelsen.se

13 Övningsdag för Utredning av livsmedelsburen smitta Syftet med scenarioövningen är att ge tillfälle till åsiktsutbyte om utbrottshandbokens innehåll. Övningen är bl.a. nödvändig för att samla in idéer och lösningar på eventuella problem som idag kan finnas i myndigheternas utbrotts- och utredningsarbete och som kan utvecklas vidare i handboken. Målet är att implementera en ändamålsenlig utbrottshandbok som kan användas av alla berörda parter på lokala, regionala och centrala myndigheter. Projekt för handbok för utredning av livsmedels- och dricksvattenburna utbrott ska vara klart mars 2017.

14 Frågor?