Från jord till bord om kontrollen i livsmedelskedjan

Transkript

1 Från jord till bord om kontrollen i livsmedelskedjan

2 Länsveterinärenheten

3 Kontrollen i livsmedelskedjan

4 Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan från jord till bord omfattar Kontroll av växtskadegörare Primärproduktion av foder och utfodring av djur Industriell foderproduktion Animaliska biprodukter Djurhälsa Djurskydd Primärproduktion av livsmedel Livsmedel

5 Delat ansvar gemensamma mål Ansvar på tre nivåer centralt, regional och lokalt Livsmedelsverket och Jordbruksverket 21 länsstyrelser Ca 260 lokala myndigheter i kommunal sektor

6 Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar

7 Övergripande nationella mål för den offentliga kontrollen i hela livsmedelskedjan Säkra livsmedel som konsumenterna kan lita på Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull Optimal samverkan mellan myndigheterna ger effektivare kontroller Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättsäker, ändamålsenlig och effektiv

8 Lagstöd för revision Revision genomförs i enlighet med kraven på revision i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 och enligt EUkommissionens beslut 2006/677/EG. Artikel 4.6 De behöriga myndigheterna ska utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och ska med beaktande av resultatet vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i förordning (EG) nr 882/2004. Dessa revisioner ska bli föremål för oberoende granskning och genomföras på ett sätt som tillåter granskning. Länsstyrelsen har enligt 28 i livsmedelsförordningen ett uppdrag att samordna kommunernas verksamhet och ge dem stöd, råd och vägledning.

9 Syfte Syftet med revisionen är att granska och utvärdera om kontrollmyndighetens planeringar och det praktiska genomförandet av dessa resulterar i att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Syftet är även att ständigt förbättra livsmedelskontroll.

10 Revisionsgenomförande Vid revisionen granskas om myndigheten har förutsättningar för att utföra livsmedelskontroll utifrån uppdraget, att kontroll utförs, att brister upptäcks och att krav ställs på att bristerna ska åtgärdas.

11 Material inför en revision Vilka dokument efterfrågas från kommunen inför en revision? Livsmedelsverket: För aktuell anläggning för skuggkontroll: - beslut om registrering - riskklassning, kontrolltid, beslut om kontrollavgift - de två senaste kontrollrapporterna Kontrollplan, beskrivning av kontrollsystemet

12 Tre frågeställningar används: 1. Finns en planerad verksamhet (planer, instruktioner, vägledningar)? 2. Följs planen (hur utförs det praktiska arbetet och ger det resultat)? 3. Är den planerade verksamheten och resultatet ändamålsenliga för att uppfylla kraven?

13 Utförda revisioner Totalt 87 revisioner under 2013 Länsstyrelsernas kommunrevisioner 54 st Livsmedelsverkets kommunrevisioner 23 st Livsmedelsverkets internrevisioner 5 st Livsmedelsverkets revisioner av länsstyrelsernas livsmedelskontroll i primärproduktionen 5 st 250 lokala kontrollmyndigheter under 2013 Tillsammans reviderade vi 31 % av de lokala kontrollmyndigheterna 2013 (36 % 2012)

14 kommunrevisioner av 250 myndigheter = 31 % 90 av 290 = 31 %

15 av 290 = 27 %

16 av 290 = 53 %

17 * kommunrevisioner av 250 myndigheter = 97 % * några myndigheter har reviderats flera gånger

18 * kommunrevisioner av 250 myndigheter = 99 % * några myndigheter har reviderats flera gånger

19 Rapport Revision av Sveriges livsmedelskontroll resultat av länsstyrelsernas och Livsmedelsverkets revisioner av kontrollmyndigheter

20 Resultat 2013 samtliga revisioner (82 st)

21 Resultat 2012 samtliga revisioner (104 st)

22 Kompetens Hur bedömer vi om det finns tillräcklig kompetens? Hur gör andra? När är det avvikelse? Avvikelse 2013: Kompetensbehovet var inte kartlagt vid 17 myndigheter (kommuner, länsstyrelse och Livsmedelsverket) och dessa var därmed inte medvetna om vilken kompetens som eventuellt saknades. En länsstyrelse kände inte till vilka kompetenskrav som fanns i lagstiftningen. Det saknades rutiner för att upprätthålla och höja kompetensen vid 23 myndigheter. Dessa saknade en kompetensförsörjningsplan för myndigheten och utbildningsplan för personalen. Kunskap om processer vid framställning av mjölkprodukter var bristfällig i en kommun. Detta ledde till att granskningen av kontrollområdet HACCP inte skedde med fokus på relevanta faror. I en kommun saknades kompetens för att bedöma rengöringens effekt på en anläggning. Två kommuner hade inte tillräcklig kompetens för att göra kontroll på området kosttillskott.

23 Beredskapsplaner Vilken nivå ska vi lägga oss på? Räcker det att de hänvisar till kommunens allmänna krisledningsplan? Ska det finnas en särskild plan för extraordinära händelser inom livsmedels- och dricksvattenområdet? Livsmedelsverkets svar: Normalt brukar den allmänna krisledningsplanen inte vara tillräckligt detaljerad/fokuserad för att vara ändamålsenlig. Stödmaterial finns på livsteck.net

24 Slutsatser - kommunrevisioner Stor variation i kontrollsystem Bristande uppföljning Avsaknad av resurser - finansiella - personal - kompetens (kosttillskott) Få kontroller inom dricksvattenområdet Beredskapsplan saknas

25 Slutsatser kommunrevisioner, forts Revisionerna ger resultat! Uppfyllelse av mål i NKP - delvis - Alla led i kedjan och all krav kontrolleras - Kontrollen är riskbaserad - Avvikelser upptäcks - Avvikelser följs upp

26 Revisioner av kommuner 2007: Norrköping och Finspång 2009: Mjölby, Boxholm, Ydre, Åtvidaberg, Kinda och Motala 2010: Ödeshög och Söderköping. Delta vid FVOrevision Norrköping 2011: Linköping, Vadstena och Valdemarsvik 2012: uppföljning FVO Norrköping samt revision Mjölby och Motala med SLV. 2013: Uppföljning Ödeshög och Vadstena tillsammans med miljöskyddsenheten. 2014: Uppföljning Söderköping samt Finspång tillsammans med miljöskyddsenheten. 2015: Åtvidaberg och Valdemarsvik uppföljning tillsammans med miljöskyddsenheten

27 . Revisioner med skuggkontroll med Livsmedelsverket 2010: Valdemarsvik 2011: Linköping 2012: Norrköping, Mjölby, Motala 2013: Kinda (dricksvatten) 2014: Ydre (Stormarknad) 2015: Finspång(restaurang)

28 Samverkan Länsmöten: 2 årligen med 2007 tom årligt länsmöte i Söderköping med SLV vår länsmöte med SLV tema fisk 3 feb 2015 Deltagande i nationell kontrollkonferens SLV maj Seminarium är antibiotikaresistens ett hot mot djurs och människors hälsa från jord till bord vår MÖTA livsmedels och dricksvattengrupp Kompetensutveckling och projekt inom MÖTA

29 Studiebesök ( i samband med länsmöte eller inom MÖTA) 2008: Mjölby: Nordmills kvarn 2009: Ödeshög: Flensted potatisskaleri 2010:Söderköping: Fiskodlings projekt abborre och gös och fiskförädling 2011:Norrköping: Inspektörer pryar i andra kommuners livsmedelsanläggningar 2012: Gastronord och Stockholm stad 2013: Mindre vattenverk 2014: Beredskapsplaner livsmedel och vatten, projekt.

30 Utlämnande av revisionsrapporter Begäran om revisionsrapporter från Siréns nyhetsbyrå. Vilken/vilka rapporter lämnar vi ut, preliminär/slutlig/uppföljande?

31 Tack för uppmärksamheten!

32 Mål med kontrollen Varför har vi kontrollmyndigheter? Vad ska de uppnå?

33 EU-gemensamma krav Medlemsstaternas skyldighet att se till att den gemensamma lagstiftningen efterlevs Offentlig kontroll är verktyget för att säkerställa efterlevnad (EG) nr 178/2002 art 17.2 Medlemsstaterna skall införa livsmedelslagstiftning samt övervaka och kontrollera att livsmedels- och foderföretagarna uppfyller de relevanta kraven i livsmedelslagstiftningen. De skall i detta syfte upprätthålla ett system för officiella kontroller och andra åtgärder

34 Svensk övergripande/strategisk nivå Kontrollen ska bidra på mesta möjliga vis till att maten är säker och redlig för konsumenterna

35 Den offentliga kontrollen ska UTFÖRAS MED KVALITET Planeras och utföras på ett RISKBASERA T sätt Vara OPARTISK Vara ENHETLIG Ha AVSEDD EFFEKT Ta hänsyn till RELEVANTA KRAV Vara ÄNDAMÅLSEN Vara ÄNDA- LIG MÅLSENLIG

36 Faktorer som påverkar om maten blir säker och inte vilseleder konsumenter Miljöfaktor er Säker och redlig mat Konsumentpåverkan Övrig t Kontroll av företagare Företagares kunskap och vilja Myndighetens förutsättningar, planering och uppföljning av kontroll-verksamheten