FÖRSLAG KONTROLLPLAN FÖR LIVSMEDELSKONTROLL i Bräcke och Ånge kommuner

Transkript

1 FÖRSLAG KONTROLLPLAN FÖR LIVSMEDELSKONTROLL i Bräcke och Ånge kommuner Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Samordning Befogenheter och resurser Organisation och genomförande av kontrollen Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad Uppföljning och utvärdering Beredskap

2 Sammanfattning: Denna kontrollplan är Bygg- och miljönämndernas beskrivning på hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av BMN. Kraven finns bl.a. i EUs och rådets förordning (EU) nr 882/2004 för offentlig kontroll Bygg- och miljönämnderna i Bräcke och Ånge kommuner är kontrollmyndighet för de livsmedelsanläggningar som finns inom respektive kommuns geografiska område. Nämnderna utför kontroll utifrån gällande nationell och europeisk lagstiftning samt använder kontrollhandböcker, vägledningar, riktlinjer och rutiner. Nämnderna antar årligen en gemensam kontroll- och tillsynsplan som beskriver förutsättningarna och den kontroll som skall bedrivas kommande år. Kontrollplanen är en beskrivning och planering av kontrollverksamheten och dess förutsättningar. Planerad kontroll genomförs utifrån tilldelad årlig kontrolltid och en behovs- och riskbedömning för respektive anläggning. Därutöver kan extra offentliga kontroller genomföras vid behov. Kontrollerna genomförs gemensamt av personal i bägge kommunerna, enligt respektive nämnds individuella tids- och aktivitetsplanering Mål för den offentliga kontrollen: Övergripande mål De gemensamma målen för livsmedelskontrollen är bland annat att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive dela livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig Bygg- och miljönämndernas kontroll Bygg- och miljönämnderna i Bräcke och Ånge kommuner har följande mål för livsmedelskontrollen: Kontrollen av livsmedelsanläggningar följer en frekvens baserad på risk. Planen ska utformas så att samtliga anläggningar får en regelbunden kontroll baserad på verksamhetens risker och erfarenhet. Anläggningar med högre risk har mer kontrolltid per år och därmed kan kontrolltillfällena för dessa bli fler än för anläggningar och verksamheter med lägre risk. Kontrollerna delas upp efter aktuella kontrollområden för respektive anläggningen och rimlig tidsåtgång per kontrolltillfälle görs under respektive verksamhetsår med målet är att samtliga för anläggningen relevanta kontrollområden minst ska ha kontrollerats inom en 3 års period. Kontrollplanen ska fastställas och beslutas av respektive nämnd inför varje verksamhetsår.

3 **Särskilda mål för 2017** Den planerade livsmedelskontrollen ska prioriteras under perioden Extra resurser för kontrollarbetet inom livsmedelsområdet ska avsättas för att samarbete/samsyn och intern kalibrering av kontroller inom livsmedels- och dricksvattenområdet ska kunna genomföras med anledning av planerad framtida samverkan. I detta arbete ska ingå att ta fram gemensamma rutiner för genomförande av kontroll, gemensamma mallar, kontrollrapporter m m. Kontroll av dricksvatten anläggningar inom bägge kommunerna ska fortsatt prioriteras under Vidare avser kommunerna delta i relevanta och aktuella regionala och centrala kontrollprojekt under 2017 samt initiera flera egna kontrollprojekt som del i genomförandet av den planerade livsmedelskontrollen inom ramen för samarbetet. 2. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet: 2.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala kontrollmyndigheten enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:814). 2.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelsen ansvarar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. I Bräcke och Ånge kommuner är det bygg- och miljönämnderna som ansvarar för livsmedelskontrollen. 2.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i livsmedelsförordningen (2006:814) 2.4 Ansvarsfördelning inom Bygg- och miljönämnderna Bygg- och miljökontoret/avdelningen ansvarar för kontrollen av samtliga livsmedelsanläggningar inom bygg- och miljönämndernas ansvarsområden i respektive kommun. Hur uppgifter och beslut delegeras beskriv i respektive kommuners delegationsordningar. Registreringar av nya verksamheter och anläggningar Riskinklassning och förslag på kontrolltid till bygg- och miljönämnd gällande nya anläggningar Prövning och kontroll Erfarenhetsinklassning och förslag på kontrolltid till bygg- och miljönämnden gällande befintliga anläggningar Avgift för extrakontroll Sanktionsbeslut Adm./ass/ handläggare-inspektör + chef + chef

4 Överklagningsärenden Projekt Förbereda och föredra ärenden i nämnd Handläggning av remisser Uppföljning av kontrollverksamheten Förslag till revidering av kontrollverksamheten t bygg- och miljönämnd Rapportering och redogörelse t nämnd Årlig rapportering kontrollverksamheten t livsmedelsverket Planering av kontrollverksamheten Samråd externa (smittskydd m m) Upphandlingar (laboratorietjänster m m) upprätta och ajourhålla webbinformation +chef Chef+ handläggare-inspektör Chef+ handläggare-inspektör Chef+ Chef Adm./ass/webansvarig handläggare-inspektör 3. Samordning: 3.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Livsmedelskontrollen inom både Bräcke och Ånge kommuner genomför följande aktiviteter för samordning främst med länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland men även med Livsmedelsverket: Länsträffar med chefer 2-3 ggr/år samt miljöpresidier inom respektive län. Handläggarträffar 1-2 ggr/år med representanter från länets kommuner, länsstyrelser samt livsmedelverket 3.2 Samordning inom Bygg- och miljönämnderna Fr.o.m har Bräcke och Ånge gemensam chef med uppdrag att verka för ett gemensamt bygg- och miljökontor och en gemensam nämnd. Arbete med samverkansformerna pågår men är ännu inte helt klara och avrapporterade. Enligt förslag till nämnderna behöver extra tid sättas av för såväl genomförande av kontrollerna men även för arbetet med hur samverkan ska se ut och genomföras avseende arbete över bägge kommunernas geografiska område, uppföljning, utvärdering, kalibrering av kontrolluppdraget osv. Kontrollplanen behöver under 2017 brytas ner i detalj både gemensamt och för respektive kommuns ansvarsområde för att på så sätt konkretisera hur och på vilket sätt, vilken omfattning, när och av vem/vilka de olika kontrollmomenten ska genomföras, internkalibereras, rapporteras, revideras, redovisas osv 3.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Bygg- och miljönämnderna i Bräcke och Ånge föreslås delegera fullständiga kontrolluppgifter inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till varandras handläggare inom livsmedelområdet för att på så sätt effektivisera, samordna resurser, säkra tillgång till kompetens i bägge kommunerna och få en likvärdig, effektiv och riskbaserad kontroll inom bägge kommunernas geografiska område.

5 4. Befogenheter och resurser för kontrollen: Kontrollmyndighetens befogenheter Bygg- och miljönämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813) Enligt 20 i livsmedelslagen har bygg- och miljönämnden rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra områden i sitt uppdrag 4.2 Kontrollmyndighetens personal och utrustning För livsmedelskontroll finns i planen avsatt 1500 kontrolltimmar/år och kommun, detta motsvarar ca 2 heltidstjänster, en tjänst per kommun. Förutom kontrollpersonal finns verksamhetsstöd i form av chef och administratörer motsvarande cirka 500 timmar och 0,3 tjänst. Totalt innebär detta att 3500 årstimmar finns tillgängliga sammanlagt per år för livsmedelskontroll i de bägge kommunerna för åren Dessa timmar kan/ska i dagsläget fördelas mellan 4 olika handläggare som alla på hel- eller deltid tillsammans ska genomföra nämndernas planerade livsmedelskontroll. För kontrollen finns skyddskläder, skyddsskor och annan utrustning i respektive kommun. Termomentrar kalibreras vid behov manuellt innan användning i varje kommun samt vid behov hos ackrediterat laboratorium. Samtlig utrustning kan användas av personal i bägge kommuner. I Ånge finns särskilt kylskåp för förvaring av provtagna livsmedel. Bräcke saknar för närvarande särskilda lokaler för förvaring av livsmedelsprover. 4.3 Finansiering av kontrollen Bygg- och miljönämndernas offentliga kontroll finansieras med avgifter enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (2006:1 166) Årliga avgifter tas ut från kontrollobjekten för finansiering av kontrollen. Avgiftens storlek baseras på riskklassificeringen av anläggningarna samt erfarenhetsklass enligt livsmedelsverkets vägledning riskinklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid daterad Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontroll enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Timtaxan för livsmedelskontroll framgår av respektive kommuns Taxa för livsmedelskontroll och är för närvarande är timtaxan i Ånge kommun 1054 kr och 1081 kr i Bräcke, taxorna för extra offentlig kontroll är 853 kr i Ånge respektive 944 kr i Bräcke. 4.4 Kompetenskrav och utbildning Samtliga handläggare som kommer utföra livsmedelskontroll inom kommunerna har grundutbildning i livsmedelshygien/kontroll.

6 Kompetensutveckling sker kontinuerligt hos respektive individ och redovisas i individanpassade kompetensutvecklingsplaner hos respektive kommun. Revidering av dessa sker årligen. Handläggarna har kontinuerligt tillgång till lagstiftningsförändring och andra förändringar i forum som via livsmedelsverkets hemsida, andra centrala verks hemsidor, nyhetsbrev, kollegor inom respektive län m m. 5. Organisation och utförande av kontrollen: 5.1 Registrering och godkännande av livsmedels- och dricksvattenanläggningar Vid grundläggande riskklassificering och avgiftsberäkning används livsmedelsverkets vägledningriskklassificering av anläggningar och beräkning av kontrolltid. Revidering av antal kontrollobjekt, riskinklassning, erfarenhetsinklassning, beräknad kontrolltid görs årligen inför planering och årsredovisning samt vid årsdebitering av kontrollobjekten. Register över anläggningarna finns i byggoch miljönämndernas ärendehanteringssystem Ecos Gemensamma rutiner för bägge samverkande kommuner ska arbetas fram under Prioriteringar inom kontrollområdet-riskbaserad kontroll Grundläggande riksklassificering sker genom att livsmedelsverkets modell för riskinklassning tillämpas. Genom denna tilldelas anläggningar årlig kontrolltid enligt omfattning-, risk-, erfarenhetsklass vilket ger varje anläggning en årlig kontrolltid i timmar. De anläggningar för vilka bygg- och miljönämnderna är ansvarig kontrollmyndighet redovisas i nedanstrående tabell vad gäller risk och årlig kontrolltid. Riskklass Antal anl. Bräcke Summa kontrolltid Bräcke Antal anl. Ånge Summa kontrolltid Ånge Totalt antal anl. Total Summa kontrolltid Utifrånstyrt, extra kontroller, registreringar, klagomål m m tim per år & k: n= 800 tim Summa 109 anl. 340 Tim 102 anl. 365 Tim 218 anl. 705 Tim 1505 Tim För att genomföra planerad kontroll använder nämnderna olika typer av kontrollmetoder: inspektion, revision och provtagning. Några verksamheter kan kontrolleras genom att gå igenom redlighet, märkning, spårning osv vid en inspektion. Revision används som metod för de verksamheter som har mer än 4 timmar i årlig kontrolltid. Provtagning används för att verifiera verksamheternas rutiner och egna provtagningar i

7 egenkontrollen, vid riktade kontroller-projekt o dyl. samt vid utredningar av olika slag t.ex. matförgiftningar. Kontrollfrekvensen hos verksamheterna varierar från en kontroll vart tredje år till 4 kontrolltillfällen per år. Inspektioner genomförs oanmälda när detta är möjligt allt beroende på vilken verksamhet det gäller, revisioner anmäls oftast i förväg. Den planerade kontrollen omfattar samtliga kontrollområden som anges i livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll och dessa väljs ut och fördelas årligen på respektive kontrollobjekt med avsikt att vara samtliga områden ska vara genomgångna inom en period av fyra år. (15 olika kontrollområden) 5.3 Rutiner för utförande av kontroll Gemensamma rutiner för genomförande av livsmedelskontroll ska tas fram under 2017 och fastställas av nämnderna 5.4 Provtagning och analys Bygg- och miljönämnderna har avtal med och anlitar Alcontrol. En ny upphandling av analyser kommer att startas upp under slutet av Upphandlingen sker gemensamt med övriga kommuner. 5.5 Rapportering av kontrollresultat Rapportering sker årligen till livsmedelsverket. I övrigt sker avrapportering under verksamhetsåret till respektive nämnd och kommun. Gemensamma rutiner för uppföljning, återkoppling och revidering mot planering ska tas fram under Öppenhet i kontrollen I Sverige regeleras öppenheten framförallt i tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) Dessa innebär att alla myndigheter är skyldiga att föra register över allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Detta kallas oftast för ett diarium. I detta diarium registreras alla handlingar som kommer in till myndigheten men också de handlingar som upprättas av myndigheten, kontrollrapporter, beslut m m. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig vilket innebär att vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, d.v.s. hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.

8 Nämnderna upprättar efter varje kontrolltillfälle en kontrollrapport och vid behov ett beslut utifrån kravet i artikel 9 i förordning (EG) 882/2004. Kontrollen och vet. beslut är i de allra flesta fall en allmän och offentlig handling. Vid varje nämndsammanträde upprättas en lista över de delegeringsbeslut som kontoren/avdelningen fattat samt över de kontrollrapporter som upprättats. Listorna är offentliga och redovisas genom att ärendelistan för nämnden publiceras på kommunens hemsida. Varje ärende rubriceras också det på respektive kommuns hemsida. Register över kontrollobjekten finns i ärendesystemet Ecos hos bägge kommunerna. 5.7 Sanktioner- åtgärder vid bristande efterlevnad Bygg- och miljönämndernas juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bland annat i artikel 54 i förordning (EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När nämnderna beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska de ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som nämnderna kan vidta finns i i livsmedelslagen. exempel på sådana åtgärder är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande av livsmedel på marknaden, beordra att livsmedels återkallas, dras tillbaka eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera beslut med vite. Inom nämnderna regleras juridiska befogenheter genom delegationsordning. Delegationen är individuell och anpassad till den individuella kompetensen. 6 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 6.1 Uppföljning Kontrollpersonalen ska följa upp beslutad plan minst två gånger per år och rapportera resultatet till nämnderna. Uppföljning ska dessutom ske kontinuerligt i arbetsgruppen och tillsammans med chef. 6.2 Revisioner Externa revisioner av kontrollen genomförs av respektive länsstyrelse vart 4-5 år. Kommunernas revisorer granskar bygg- och miljönämndernas verksamheter utifrån risk och väsentlighet med olika intervaller lite beroende på vilka uppdrag som ges av respektive kommun, 7. Beredskap Bägge län har gemensamma rutiner för objektsburna smittor och matförgiftningsutredningar. Dessa revideras årligen. 8. Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrolplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djur- och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bland annat på livsmedelsverkets webbplats