MN16/31. Kontrollplan för livsmedel inklusive animaliska biprodukter Antagen av Miljönämnden

Transkript

1 MN16/31 Kontrollplan för livsmedel inklusive animaliska biprodukter 2017 Antagen av Miljönämnden

2 Kontrollplan 2/15 Innehåll 1 Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Indikatorer för effektiv kontroll Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Behörig central myndighet Behörig myndighet för kontrollen Samordning Samordning mellan behöriga myndigheter Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollpersonal och utrustning Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Organisation och utförande av kontrollen Registrering och godkännande av kontrollobjekt Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Rutiner för utförande av kontroll Provtagning och analys Rapportering av kontrollresultat Öppenhet i kontrollen Sanktioner- åtgärder vid bristande efterlevnad av lagstiftningen Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Utvärdering Beredskap Flerårig nationell kontrollplan Kontrollprojekt Bilaga... 15

3 Kontrollplan 3/15 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. 2 Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Inriktningsmålen för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Företagen och konsumenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, effektiv och ändamålsenlig. De övergripande målen har brutits ner till nationella mål för livsmedelskontrollen. Målen är uppdelade i inriktningsmål, strategiska mål och specifika mål. De specifika målen är tidssatta och finns redovisade i Livsmedelsverkets Guide till målen för livsmedelskontrollen som finns att läsa på: Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Miljönämndens inriktningsmål är desamma som i den Nationella kontrollplanen. Till varje inriktningsmål finns verksamhetsmål och nyckeltal. Verksamhetsmålen är:

4 Kontrollplan 4/15 Kontroll sker på alla anläggningar i riskklass 1-6 varje år. Kontroll sker minst vartannat år på anläggningar i riskklass 7. Kontroll sker minst vart tredje år på anläggningar i riskklass 8. Kontroll i anläggningar med animaliska biprodukter sker vart tredje år. För alla typer av anläggningar, d.v.s. både livsmedel, dricksvatten och animaliska biprodukter, gäller att: Krav ställs på alla anläggningar där avvikelser mot lagen har konstaterats. Alla ställda krav följs upp. Alla relevanta kontrollområden på alla anläggningar kontrolleras inom en femårsperiod. Andelen levererad kontrolltid i förhållande till planerad kontrolltid under en treårsperiod ska vara 100 % för varje anläggning. Till varje mål finns nyckeltal, kontrollmetoder samt tidpunkter för kontroll dokumenterat i en internkontrollplan i Platina. 2.3 Indikatorer för effektiv kontroll I EG-förordning 882/2004 finns krav att kontrollen som genomförs ska ha effekt. Att kontrollen ska ha effekt innebär att eventuella avvikelser mot lagen ska upptäckas och också åtgärdas. Enligt art 54 i samma förordning är det kontrollmyndighetens skyldighet att se till att rättelse vidtas. För att få till rättelse finns ett antal administrativa åtgärder att använda. Miljönämnden i Nyköpings kommun ställer alltid krav på rättelse i ett överklagningsbart beslut. Varje beslut innehåller en tidpunkt när kravet ska vara uppfyllt. För att veta att kontrollen har effekt, mäts hur stor andel av företagen som vidtar åtgärder inom den uppsatta tiden. Mätningen utförs inom tre olika kontrollområden där risken för människors hälsa är stor eller där människor riskerar att bli lurade: - Nedkylning - Allergikost i skola och omsorg - Kött på restaurang

5 Kontrollplan 5/15 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Behörig central myndighet är Livsmedelsverket för livsmedel och Jordbruksverket för animaliska biprodukter. På regional nivå är den behöriga myndigheten Länsstyrelsen i Södermanland. Myndigheternas ansvar, organisation och verksamhet beskrivs i den nationella kontrollplanen. Där finns också beskrivet fördelningen av ansvar mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Den Nationella kontrollplanen finns att läsa på: kontroll/livsmedelskontroll/nationell-plan-for-kontrollen-i-livsmedelskedjan-nkp/ 3.2 Behörig myndighet för kontrollen Behörig kontrollmyndighet i Nyköpings kommun är miljönämnden. Mer om hur Nyköpings kommun är organiserad går att läsa på: Mer om miljönämnden går att läsa på: 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Länsstyrelsen har ansvaret att samordna kontrollen i länet. Miljönämnden deltar i de samordningsprojekt som Länsstyrelsen anordnar. Samordning sker även med andra lokala kontrollmyndigheter i de fall avvikelser konstateras som ska tas om hand av kontrollmyndigheter i andra kommuner. I vissa fall får miljönämnden kännedom om brister i verksamheter eller livsmedel som kommer från Nyköpings kommun men som uppmärksammas i andra kommuner. I de fallen används uppgifterna som ett underlag i planeringen av den fortsatta kontrollen i den aktuella anläggningen här i kommunen. 4.2 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Miljönämnden har inte delegerat några uppgifter inom livsmedelskontrollen till någon annan part.

6 Kontrollplan 6/15 5 Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollens huvuduppgift är att bedriva effektiv kontroll, d.v.s. att hitta förekommande avvikelser i företagarnas verksamheter och att förmå företagarna att åtgärda dessa. Kontrollen måste vara riskbaserad och utföras regelbundet för att den ska vara effektiv, d.v.s. för att förekommande avvikelser ska kunna hittas och krav på åtgärder ställas. För att genomföra en sådan kontroll krävs delegering av befogenheter, tillräckligt med personal, tillräckliga utrymmen och utrustning samt kompetent och tillräckligt utbildad personal. 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollmyndighetens befogenheter beskrivs i del 4 av den Nationella kontrollplanen. 5.2 Kontrollpersonal och utrustning Myndigheten har tillräckligt med personal för att genomföra kontrolluppdraget. Kontrolluppdraget omfattar den operativa kontrollen och i den räknas inte informationsinsatser och liknande in. Den processkartläggning som gjorde 2015 har lett till att många rutiner upprättats. Rutinerna uppdateras kontinuerligt. Det gäller både rutiner för kontroll och administration. Förutom livsmedelsinspektörer finns också personal som arbetar med administration och rådgivning. Kontrollen leds av en enhetschef som ansvarar för planering och uppföljning med mera. Myndigheten förfogar över den utrustning och de utrymmen som krävs för att genomföra kontrolluppdraget. Utrymme för förvaring av större mängder omhändertagna kylda eller frysta livsmedel saknas men rutin finns för att snabbt få tillgång till sådana förvaringsmöjligheter. 5.3 Finansiering av kontrollen Myndigheten har en budget för verksamheten. Budgeten finns tillgänglig i systemen Platina och BPA (ekonomisystemet). 5.4 Kompetenskrav och utbildning Samtlig personal på Livsmedelsenheten har en universitets- eller högskoleexamen med naturvetenskaplig inriktning. Flera olika utbildningsbakgrunder finns representerade. Gemensamt är att alla i sin grundutbildning har fått utbildning i lagstiftning, mikrobiologi och liknande som är grundläggande för en livsmedelsinspektör.

7 Kontrollplan 7/15 Myndigheten strävar efter att kompetensen på enheten ska motsvara kraven i EG-förordning 882/2004. Varje inspektörs utbildningsbehov finns dokumenterat och det finns utbildningsplaner som följs upp och uppdateras årligen. Det finns en sammanlagd bedömning av behovet av kompetens på enheten och hur den nuvarande situationen ser ut i förhållande till behovet. Dokumentationen finns i Platina. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt Miljönämndens kontrollobjekt finns registrerade i ärendehanteringssystemet ECOS. Registret innehåller alla typer av objekt, d.v.s. både livsmedelsanläggningar, dricksvattenanläggningar och anläggningar med animaliska biprodukter. Registret uppdateras i samband med den årliga faktureringen. Efter varje kontroll görs också en genomgång av de registrerade uppgifterna kring det kontrollerade objektet. För registrering finns en arbetsrutin. Rutinen bygger på Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar. I Nyköping finns för närvarande ( ) 550 kontrollobjekt. De fördelar sig enligt följande: Kategori Antal Butiker 60 Mobil verksamhet 13 Fritids-/ församlingshem 17 Industriell verksamhet 17 Mottagningskök 81 Vatten 81 Pizzerior 25 Restauranger 74 Serveringar 39 Sommarobjekt 23 Tillagningskök 51 Grossist 9 Kosttillskott 5 Apotek 7 Kiosk 6 Transportör 2 Sushi 4

8 Kontrollplan 8/15 HVB 9 Dagbarnvårdare 2 Hemtjänst 5 ABP Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Alla livsmedelsanläggningar är riskklassade enligt Livsmedelsverkets vägledning. För att alla anläggningar ska få den kontrolltid som är planerad kommer det att utföras ca 520 kontroller under Från 2016 finns en kontrollskuld som omfattar ca 6 kontroller. Alla anläggningar i riskklass 1-6 kontrolleras minst en gång per år. Beroende på verksamhet och erfarenhet av företaget, genomförs upp till fyra ordinarie kontroller per år. De flesta anläggningar i riskklass 7 kontrolleras årligen med undantag av anläggningar med små risker. Exempel på sådana anläggningar är där det inte finns livsmedel som är beroende av värme eller kyla. Det kan också vara om riskerna för allergier är mycket små. I de fallen görs kontroll oftast vartannat år. Anläggningar i riskklass 8 kontrolleras vartannat eller vart tredje år beroende på verksamhet och risk. Planering av antal kontroller sker per anläggning och dokumenteras. I dokumentet går att utläsa när kontroll är planerad att utföras och hur många kontroller som planeras per år. I listan finns en mängd uppgifter som behövs för planeringen och uppföljningen som: Årlig kontrolltid Tidsskuld eller överskottstid Antal planerade kontroller Tidpunkter för kontroll Prioritering av kontrollområden inom respektive bransch sker årsvis. Samtidigt läggs en treårig översiktlig planering. Planering sker per anläggningstyp. Alla anläggningar med animaliska biprodukter är riskklassade enligt Jordbruksverkets föreskrift 2007:21. De flesta anläggningarna finns i riskklass 7 C vilket innebär att de har tilldelats 0,5 timmar för kontroll per år. Planering av kontrollerna sker i samma dokument som övrig livsmedelskontroll.

9 Kontrollplan 9/ Rutiner för utförande av kontroll Ordinarie planerad kontroll sker normalt oanmält och på plats ute i anläggningen. Undantag görs för en del mindre vattenanläggningar och vissa mindre anläggningar för vård och boende. Detta eftersom det kan vara svårt att få kontakt med personer på plats i den typen av anläggningar. Alla typer av kontrollbesök kan kompletteras med telefonsamtal och möten på myndigheten. Ibland behövs flera besök på plats för en kontrollomgång. Hur kontrollen läggs upp styrs i huvudsak av verksamheten i anläggningen. Vid det första besöket på en ny anläggning prioriteras att få prata med rätt person och kontrollerna föranmäls därför alltid. Vid det första besöket läggs också tid på att informera verksamhetsansvariga om hur kontroller går till, hur krav kommer att ställas, hur avgiftsystemet fungerar och var man hittar information och lagstiftning. En särskild checklista för vilken information som ska lämnas finns framtagen. Extrakontroll sker normalt oanmält. Hur extrakontrollen genomförs beror på vad som ska kontrolleras. Besök på plats har hittills varit den vanligaste metoden. Under senare år har det dock blivit vanligare att extrakontroll genomförs genom granskning av handlingar och bilder som skickas in till Livsmedelsenheten. Arbetsrutiner finns för både ordinarie- och extrakontroll. Rutinerna bygger på vägledningar och kontrollhandböcker från Livsmedelsverket. Viktigt är dock att tänka på att rutiner ibland kan behöva frångås beroende på vad som faktiskt konstateras på plats i verksamheten. Inspektörerna måste ha ett visst mått av flexibilitet och har därför mandat att frångå rutinerna om situationen kräver det. Huvudsyftet är alltid att genomföra en bra kontroll som anpassas efter förhållandena i företaget just vid kontrolltillfället. 6.4 Provtagning och analys Provtagning och analys används regelbundet i kontrollen, oftast i samband med olika typer av kontrollprojekt. Provtagning och analys används också för att verifiera fakta som kommer fram vid t.ex. en inspektion. Vanligt är också att metoden används i samband med matförgiftningar och olika typer av klagomål. Miljönämnden har avtal med ALcontrol AB i Linköping. En ny upphandling med laboratorium för analys av livsmedelsprover kommer att ske efter nyår då det gamla avtalet upphör. Myndighetens har en plan för provtagning. 6.5 Rapportering av kontrollresultat I januari varje år rapporterar miljönämnden in myndighets- och anläggningsuppgifter samt kontroller och kontrollresultat till Livsmedelsverket.

10 Kontrollplan 10/15 Resultaten inom kontrollen av animaliska biprodukter rapporteras till Jordbruksverket. Livsmedelschefen rapporterar tre gånger per år till miljönämnden om hur arbetet med kontrollverksamheten går. Rapportering av beslut fattade på delegation av inspektörerna sker till miljönämnden kontinuerligt under året. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock innehålla uppgifter som är sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt i del 4 av Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan. Miljönämndens kontrollplan publiceras varje år på kommunens hemsida, nykoping.se. 7 Sanktioner- åtgärder vid bristande efterlevnad av lagstiftningen Miljönämnden har befogenheter att meddela förelägganden och förbud, med och utan vite. Miljönämnden kan också besluta att ett livsmedel inte får släppas ut på marknaden eller att det ska dras tillbaka från marknaden. Miljönämnden ska meddela misstanke om brott mot livsmedelslagstiftningen till polis eller åklagare. Sanktioner används när det i kontrollen konstateras avvikelser mot lagstiftningen. Vid val av sanktion beaktas proportionalitetsprincipen, d.v.s. när åtgärd väljs tas hänsyn till avvikelsens allvarlighetsgrad. Val av åtgärd görs så att målet med lagen ska uppnås. När misstanke finns om att ett brott har begåtts anmäls detta till åklagarkammaren i Nyköping. Miljönämnden har delegerat möjligheten att fatta beslut om bl.a. föreläggande och förbud till inspektörerna för att få en snabbare och effektivare handläggning av ärendena. En delegationsordning finns som klargör hur delegationen inom kontrollområdet ser ut.

11 Kontrollplan 11/15 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Uppföljning av kontrollen genomförs i april, augusti och vid årsskiftet. Resultatet presenteras för miljönämnden. Fokus i uppföljningarna ligger på målen i avsnitt 2.1 och i internöverenskommelsen, samt det ekonomiska utfallet. En mer verksamhetsinriktad uppföljning sker månadsvis för att kontrollera att rutiner följs, att inspektioner utförs när de är planerade samt att delegationsordning och taxa efterlevs. Uppföljningen genomförs av enhetschefen. 8.2 Revisioner Revision av miljönämndens livsmedelskontroll genomförs av Länsstyrelsen i Södermanland enligt systemet som beskrivs i del 4 av den Nationella kontrollplanen. Den senaste revisionen utfördes Protokollet finns diariefört i ECOS med diarienummer Revisioner av miljönämndens arbete utförs även av kommunrevisorerna. Revisionerna utförs årligen med lite olika fokus. Kommunens revisorer anlitar PwC för utförandet av revisionerna. 8.3 Utvärdering Utvärdering sker i slutet av varje år. Utvärdering sker mot ett antal nyckeltal uppsatta av miljönämnden. Nyckeltalen beskrivs i internöverenskommelsen som beslutas av miljönämnden varje år. Utvärdering sker också av den uppföljning som sker inom kontrollverksamheten. Resultatet av utvärderingen ligger till grund för planering av nästkommande år. 9 Beredskap Miljönämnden har rutiner för störningar i den ordinarie verksamheten. Rutinerna finns i Platina och de uppdateras en gång om året. De omfattar olika typer av risker, bl.a. dåligt dricksvatten och livsmedelsburen smitta. De omfattar också rutiner för hur tillgången på personal ska säkras vid stora händelser eller omfattande sjukdom bland livsmedelsenhetens personal. Nyköpings kommun har en särskild beredskap för störningar som får stora konsekvenser för samhället. Vid sådana tillfällen kommer livsmedelsenheten att ingå i en krisorganisation som leds av en särskild krisledningsnämnd.

12 Kontrollplan 12/15 Miljönämnden ska utreda klagomål. De flesta klagomålen handlar om misstänkt matförgiftning. Det finns rutiner för hur utredning av misstänktmatförgiftning ska gå till. Rutinerna omfattar bland annat när och provtagning ska utföras. I många av fallen går det inte att bekräfta att ett livsmedelföretag har avvikit mot lagstiftningens krav. Under de senaste åren har antalet klagomål ökat och innehållet i dem förändrats. Till enheten inkommer nu fler klagomål som handlar om märkning och misstanke om att ett livsmedel inte är av den typ som märkningen anger. Utredning av den typen av klagomål är oftast mycket tidskrävande och ofta leder utredningen till att företaget som hanterat livsmedlet i Nyköpings kommun inte är det företag som gjort fel. Felet ligger ofta tidigare i produktionen. I båda de senare fallen måste kontrollen finansieras med skattemedel. Miljönämnden ska också utreda och verkställa åtgärder med anledning av RASSF (Rapid Alert System for Food and Feed). Systemet innebär bland annat att Sverige snabbt får information i meddelanden från andra länder om livsmedel och foder som utgör eller kan antas utgöra en direkt eller indirekt risk för människors hälsa eller redlighet. Även de här utredningarna och åtgärderna måste ofta kontrolleras med skattemedel. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats

13 Kontrollplan 13/15 11 Kontrollprojekt Antalet kontrollprojekt och temat för respektive projekt har satts utifrån det behov av projektinriktad kontroll som kunde ses när kontrollplanen arbetades fram. Om det under året uppstår händelser i omvärlden, centrala myndigheter ger ut rapporter eller råd, kommer fram nya eller ändrade vetenskapliga rön, eller andra faktorer som inte gått att förutse kan antalet projekt eller temat för projekten komma att ändras. Exempel från tidigare år som har medfört behov av oförutsägbar projektinriktad kontroll har varit hästköttskandalen, förekomst av te som är olämpligt som livsmedel och behov av att kontrollera farliga substanser i receptfria läkemedel. Planerade kontrollprojekt: Allergi- och specialkost i skola och förskola Under 2015 resulterade kontrollerna i skola och förskola i många avvikelser i hanteringen av allergi- och specialkost. Krav har ställts på flera anläggningar följdes projektet upp med provtagning av gluteninnehåll i maträtter som serveras till glutenintoleranta. Även under 2017 kommer analyser av glutenfria maträtter att utföras. Kontroll av dricksvatten, kommunala anläggningar Avsikten är att delta i Livsmedelsverkets kommande projekt inom området. De kommer att bl.a. beröra undersökningsprogram, information, faroanalys, barriärer, kritiska styrpunkter och larm. Syftet med projekten är att sätta fokus på vissa områden inom dricksvattenkontrollen som är viktiga att kontrollera eller där Livsmedelsverket, vid revisioner och normerande kontroll, har konstaterat många avvikelser. Syftet är också att öka kompetensen hos de inspektörer som arbetar med dricksvattenkontroll. Verifiering av normal undersökning av dricksvatten på kommunala anläggningar. Syftet med projektet är att verifiera de analyser som utförs av huvudmannen genom analys från ett annat laboratorium. Syftet är också att upprätthålla kompetens för provtagning av dricksvatten hos livsmedelsinspektörerna. Misstänkta livsmedelsbrott Livsmedelsverket satsar från och med 2015 på att utbilda inspektörerna i hur man upptäcker brott inom livsmedelskedjan. Livsmedelsenheten kommer att delta i de nationella eller regionala projekt som

14 Kontrollplan 14/15 Listeria Listeria monocytogenes är en bakterie som kan orsaka listerios en ovanlig men mycket allvarlig sjukdom som kan drabba personer med nedsatt immunförsvar. Under de senaste årtiondena har antalet fall ökat både i Sverige och i övriga Europa. Bakterien är vanligast i kylförvarad kallrökt/gravad fisk med lång hållbarhet men förekommer också i skivade kalla charkvaror. Insatser har gjorts både av företag och myndigheter för att minska risken för att listeria ska förorena livsmedel. Det är därför angeläget att följa upp effekten av åtgärderna för att få en uppdaterad bild av förekomsten av bakterien. Avsikten är att livsmedelsenheten ska delta i de nationella eller regionala provtagningsprojekt för listeria.

15 Kontrollplan 15/15 12 Bilaga Aktuell lagstiftning Behörig central myndighet: 18 i Livsmedelsförordningen (2006:813), Behörig kontrollmyndighet: 11 i Livsmedelslagen (2006:804), Ansvarsfördelning mellan myndigheter: 23 i Livsmedelsförordningen (2006:814) Revision av kontrollmyndighet: Artikel 4.6 och 5 i förordning (EG) nr 882/2004 Finansiering av kontroll: art i förordning (EG) nr 882/2004 samt förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Intressekonflikter, tillträde till anläggningar, laboratoriekapacitet samt tillräckliga utrymmen för verksamheten: artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 Utbildning och fortbildning av personal: Artikel 8.2 förordning (EG) nr 882/2004 Öppenhet i kontrollen: Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) Riskbaserad kontroll: artikel 3.1 i förordning (EG) nr 882/2004 Allmänhetens rätt till information: Artikel 7 förordning (EG) nr 882/2004 Rutiner för kontroll: Artikel 8.1 förordning (EG) nr 882/2004 Kontrollrapporter: Artikel 9 förordning (EG) nr 882/2004 Kontrollmetoder: Artikel 10 förordning (EG) nr 882/2004 Provtagning och analysmetoder: Artikel 11 förordning (EG) nr 882/2004 Sanktioner: Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004 Beredskap: Artikel 4.2 och 13 förordning (EG) nr 882/2004 ABP: förordning (EG) nr 1069/2009 Lagstiftningen kan sökas på: