Hur ska vi anpassar oss?

Transkript

1 Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

2 Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic disruption Mental and physical well-being INDIRECT PATHWAYS Crop yields Availability and price of crops Malnutrition Transmission dynamics DIRECT PATHWAYS Abundance of disease vectors (e.g. mosquitoes, ticks, rodents) Air chemistry Flood and storm-related injuries and illness (Acute) Temperature/pollutionrelated mortality and morbidity Air-pollutant concentrations Food- and waterborne disease Stunted growth, illness/mortality (esp. children) Vector-borne diseases Armstrong et al. (2012) Climate change: how can epidemiology best inform policy? Epidemiology. 23.

3 Direkta effekter Klimat värmeböljor Riskgrupper: Äldre Hjärt-, kärl- och lungsjuka Ensamboende Mentalt och fysiskt funktionshindrade Småbarn Folk som jobbar utomhus Daily mortality in Greater London, 2003, by age group Riskfaktorer Kroppsfett Vissa sjukdomar Vissa mediciner Stad översta våningar

4 Riskgrupperna ökar Befolkningspyramid i Sverige 2008 och 2060 Figur: SCB 2009

5 Direkta effekter Klimat värmeböljor Utbilda personal inom vård och omsorg om riskerna i samband med värmeböljor Ge riktad information till personer som tillhör i en riskgrupp Höj beredskapen inom vård och omsorg under värmeböljor Sammanlänka SMHIs varningssystem om värmeböljor med vårdgivare

6 Goda exempel Skåne

7 Goda exempel Skåne Vid prognos för allvarlig väderhändelse SMHI lägger ut varningen på sin hemsida, och skickar också ut information till förutbestämda mottagare SOS (som ständigt skannar av ex. SMHI) larmar Länsstyrelsen och även Region Skånes tjänsteman i beredskap, RSTiB. Länsstyrelsen sammankallar till telefonkonferens och är sammanhållande i informationen. RSTiB ingår här RSTiB deltar i telefonkonferensen och informerar internt Region Skåne enligt Krishanteringsplan för Region Skåne

8 Goda exempel Skåne Checklistor för vård-och omsorg Med ledning av WHO guidelines och internationella förebilder har vi skapat lokalt anpassade checklistor med enkla råd och förslag på förebyggande åtgärder vid värmeböljor. Dessa är utformade för att användas inom kommunal vård-och äldreomsorg, samt inom primärvården

9

10 Goda exempel Skåne Kompletterande checklistor för olika användare Chefer i hemtjänst, särskilda boenden, vårdcentral o hemsjukvård (lämpliga preventiva åtgärder inför sommaren, stöd i prioritering av arbetsuppgifter) Särskilda råd för läkare/sjuksköterska (angående kroniska sjukdomar och läkemedel som utgör särskild risk vid värmebölja)

11

12 Kombinationseffekter Värmeböljor luftföroreningar Kombinera värmevarningar med information om försämrad luftkvalitet? Mer växtlighet i storstäder minskar partikelhalten Går vi mot mindre användning av fossila bränslen blir även luften renare (och vi blir friskare när vi går och cyklar)

13 Indirekta effekter Pollensäsongen förändras Undvik att plantera växter i stadsmiljö som är pollenallergiframkallande

14 Indirekta effekter Mögelsporer Bygg med material som är anpassad till klimatförändringar Planera hus på ett sätt som gör att de kan klara en fuktigare klimat

15 Indirekta effekter Klimat vektorburna sjukdomar Öka riskinformationen till allmänheten Utbilda hälso- och sjukvårdspersonal om nya sjukdomsrisker Öka kontinuerlig övervakning Öka samarbetat mellan myndigheter (såsom Folkhälsomyndigheten och SVA), landsting och universitet

16 Planera anpassningsåtgärder noga!!! Skapa inte grönområden på ett sätt som bjuder in skadedjur Anlägg inte dammar och våtmark på ett sätt som gör dem till myggfarmer och källan till algtoxiner Plantera inte växter som förökar allergiska besvär Tänk först! Det är svårt att ändra strukturer senare

17 Tack för den här gången!